Alla kurser

Fortbildningskurs

Anmäl dig här Vt22 Anmälningstestkurs fortbildning

/

08.11.2021 kl. 09:00

31.05.2022

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

110

Testa att anmäla dig!

Här kan du prova på hur anmälningsproceduren går till. Kostar inget och vi tar bort alla registrerade från "kursen".

Universitetskurs

Anmäl dig här Vt22 Anmälningstestkurs uni

/

08.11.2021 kl. 09:00

31.05.2022

Terminsavgift

90

Testa att anmäla dig!

Här kan du prova på hur anmälningsproceduren går till. Kostar inget och vi tar bort alla registrerade från "kursen".

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi - Vt22 Ledarskap I

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

måndag 17.1.2022 kl. 17:00-20:00 (närstudier)

onsdag 26.1.2022 kl. 17:00-20:00 (via Zoom)

måndag 14.2.2022 kl. 17:00-20:00 (närstudier)

onsdag 9.3.2022 kl. 17:00-20:00 (via Zoom)

måndag 14.3.2022 kl. 17:00-20:00 (närstudier)

OBS! Vi har kö till kursen. Vänligen avboka din plats omgående ifall du inte ämnar delta genom ett mejl till open@ha.ax

08.12.2021 kl. 09:00

19.12.2021

Terminsavgift

90

Tillämpa teorier om grupputveckling, arbetsengagemang och beteendeförändring för att leda sig själv i det egna arbetet eller i egna livssammanhang.

Kursen tar bl.a. upp:

- gruppens utveckling mot team

- positiv psykologi - koncentration på det som bygger upp glädje och effektivitet

- salutogent ledarskap - meningsfullt arbete

- coaching - ledarens nya utmaning?

Föreläsning, erfarenhetsbaserat utbyte av kunnande mellan deltagarna, arbete i smågrupper och självreflektion.

Bestäms tillsammans med gruppen under första utbildningstillfället.

Granér, R. (1994). Personalgruppens Psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Whitmore, J. (2003). Nya coachning för bättre resultat. Jönköping: Brain Books.

Hanson, Anders. (2010). Salutogent ledarskap - för hälsosam framgång. Stockholm Fortbildning Ab

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp, fem av kurserna) i arbetsplatspsykologi.

De olika delkurserna är:

Organisationspsykologi (5 sp)

Ledarskap I (5 sp)

Ledarskap II (5 sp)

Konflikthantering (5 sp)

Burnout-problematik (5 sp)

Arbetsplatsmobbning (5 sp)

Kom ihåg att anmäla dig separat till varje delkurs!

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi - Vt22 Ledarskap II

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

måndag 21.3.2022 kl. 17:00-20:00 (närstudier)

onsdag 6.4.2022 kl. 17:00-20:00 (via Zoom)

måndag 25.4.2022 kl. 17:00-20:00 (närstudier)

onsdag 11.5.2022 kl. 17:00-20:00 (via Zoom)

måndag 23.5.2022 kl. 17:00-20:00 (näsratudier)

08.12.2021 kl. 09:00

14.02.2022

Terminsavgift

90

Efter godkänd kurs förväntas studerande:

- kunna definiera och förstå aktuella begrepp och moderna teorier kopplade till området ledarskap

- kunna analysera och diskutera praktiska implikationer som berör organisation och ledarskap ur olika synvinklar

- inneha fördjupade kunskaper om ledarskapets psykologi och förstå betydelsen av kontext.

Ledarskap är ett tvärvetenskapligt område, och i denna kurs kommer ledarskap att behandlas ur både ett psykologiskt och organisatoriskt perspektiv. Kursen strävar efter att ge studerande fördjupade kunskaper om ledarskapets psykologi. Ledares roll i moderna organisationer kommer att diskuteras, där mycket fokus läggs på betydelsen av kontext. Dessutom kommer praktiska exempel att analyseras och diskuteras, med avstamp i moderna teorier och aktuell forskning.

Föreläsningar, gruppdiskussioner, praktikfall och självstudier.

Examinationssättet bestäms tillsammans med deltagarna.

Yukl, G. A. (2013). Leadership in organizations. Pearson Education.

Sowcik, M., Andenoro, A.C., McNutt, J. & Mu S.E. 2015. Building Leadership Bridges: Leadership 2050: Critical Challenges, Key Contexts and Emerging Trends. Emerald Group Publishing Limited.

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp, fem av kurserna) i arbetsplatspsykologi.

De olika delkurserna är:

Organisationspsykologi (5 sp)

Ledarskap I (5 sp)

Ledarskap II (5 sp)

Konflikthantering (5 sp)

Utmattningssyndrom (5 sp)

Arbetsplatsmobbning (5 sp)

Kom ihåg att anmäla dig separat till varje delkurs!

Universitetskurs

Filosofi - Vt22 Existentialism INSTÄLLD

FD Gustafsson Ylva /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Närstudier:

torsdag 3.2.2022 kl.17:30-20:00

fredag 4.2.2022 kl.17:30-20:00

lördag 5.2.2022 kl. 9:00-14:00

söndag 6.2.2022 kl. 9:00-12:15

08.12.2021 kl. 09:00

12.01.2022

Terminsavgift

90

Vad betyder det att vara människa?

Har livet en mening eller är livet meningslöst och absurt?

Hur ska jag leva?

Vad betyder det att försöka vara sann mot sig själv och andra?

Vilket är mitt ansvar för mitt eget och andras liv?

Detta är frågor som de så kallade existentialisterna reflekterar kring. Existentialisterna är en brokig skara filosofer och författare. Under denna kurs ser vi närmare på de klassiska existentialisterna både inom filosofi och litteratur så som Sören Kierkegaard, Fjodor Dostojevskij, Friedrich Nietzsche, Franz Kafka, Virginia Woolf, Jean-Paul Sartre, Simone de Beauvoir, Emmanuel Levinas, Samuel Beckett mfl.

Föreläsningar, diskussioner.

Hemtentamen eller uppsats.

Enligt föreläsarens anvisningar.

Yrkeshögskolekurs

Företagsekonomi - Vt22 Future Megatrends and Vocational Competenses

MSc Scott Erica /

5

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

The course is held online starting 29.3.2022

08.12.2021 kl. 09:00

16.03.2022

Terminsavgift

90

– Explain and understand the meaning of future megatrends

– Understand the historical trends which has shaped labour market of today (transition from industrial to post-industrial age)

– Understand and discuss about the future work competences, organizations and systems

– Explain and reason the importance of self-development to be elastic and able to follow new trends and changes

– Explain, reason and apply the 21st century skills: collaboration, communication, creativity, complex problem-solving and critical thinking.

What will the 2020s look like? What trends will have the biggest impact on our future? A megatrend is a general direction of development consisting of various phenomena and entailing widespread change. It will shape the future vocational competences needed in work life. Therefore 21st century skills are essential for the future of work.

Lectures, assignments, group work.

Approved assignments.

Course material will be available in Moodle.

All course material will be in English. All teaching will be held in English.

This course will be piloted as a part of SuFi-project with international cooperation together with partners from Åland, Finland, Estonia and Lithuania, www.sufi.fi. The project is funded by EU Interreg Central Baltic funds.

Yrkeshögskolekurs

Företagsekonomi - Vt22 Sustainable development and climate change

MSc Scott Erica /

5

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

The course is held online starting 27.1.2022.

08.12.2021 kl. 09:00

13.01.2022

Terminsavgift

90

– Understand and explain United Nations sustainable development goals and Agenda 2030

– Understand and explain how the ecological, economical and social dimensions are interrelated in creating sustainability

– Understand and explain the causes/reasons of climate change

– Understand and explain how climate change will affect market and economy

– Get familiar with tools used for achieving a change towards a low carbon society

– Understand and analyze how climate change challenges the different fields of work and life

– Apply and analyze different aspects of sustainable living in everyday life

– To understand the basic scientific definition of sustainable development,

the Framework for Sustainable Development, and the necessity for it’s integration into real life.

In this module the student will learn the basics of a science and principles based definition of Sustainable Development, also known as the Framework for Sustainable Development

(FSSD).

After the course student will also understand the causes/reasons of climate change as well as, by using back-casting as a concept and using systems based tool to design the needed societal transformation to a carbon neutral society and a sustainable future.

In this course students will also reflect what are the key elements of sustainable well-being. Can sustainability and life satisfaction be achieved together?

Lectures, individual assignments, group work.

Exam, approved assignments.

Course material will be available in Moodle including relevant litterature.

Handouts delivered by teachers.

Material provided by external lecturers.

All course material will be in English. All teaching will be held in English.

This course will be piloted as a part of SuFi-project with international cooperation together with partners from Åland, Finland, Estonia and Lithuania, www.sufi.fi. The project is funded by EU Interreg Central Baltic funds.

Yrkeshögskolekurs

Företagsekonomi - Vt22 Sustainable Finance

EM Sjölund Johan /

5

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

The course is held online starting 2.3.2022

08.12.2021 kl. 09:00

16.02.2022

Terminsavgift

90

– Describe and interpret current trends in the area of sustainable finance

– Identify different sustainable asset classes and instruments

– Compare different types of sustainable finance products

– Critically evaluate sustainability risks and opportunities

– Demonstrate critical thinking in the field of sustainable investments practices

– Identify and discuss conditions for countries to benefit from growing sustainable investment opportunities

– Explain the process of creating functional sustainable asset allocation

– Apply sustainable finance models and strategies to a real-life case study

In this module the student will learn the basics of Sustainable Investments. Course covers main topics of ESG criteria (Environmental, Social and Governance).

As an introduction of the course the main investment principles are covered. Risk and return aspects will be interpreted and sustainable investments aspects will be covered in order to improve fund or portfolio investment returns and risk profiles. Different approaches to sustainable investments are also presented by external specialists like fund managers and practitioners.

After the course student is able to identify and reflect elements of ESG in different asset classes and compare different tools and strategies in supporting Sustainable Investments.

1. Introduction to Investments

2. Introduction to Sustainable Investments, ESG

3. Introduction to Case Assignment

4. Sustainable Investment Strategies

4. Examples of Green Investments in Practice

5. Workshop of Project assignments

6. Presenting assignments, conclusions, assessment and feedback of the course

Lectures, assignments.

Approved assignments.

Course material will be available in Moodle including relevant litterature.

Handouts delivered by teachers.

Material provided by external lecturers.

All course material will be in English. All teaching will be held in English.

This course will be piloted as a part of SuFi-project with international cooperation together with partners from Åland, Finland, Estonia and Lithuania, www.sufi.fi. The project is funded by EU Interreg Central Baltic funds.

Universitetskurs

Genusvetenskap - Vt22 Genus, kultur och samhälle - en introduktionskurs

PD Palmgren Ann-Charlotte /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Närstudier:

fredag 18.3.2022 kl. 18:00-21:15

lördag 19.3.2022 kl. 09:00-13:00

fredag 1.4.2022 kl. 18:00-21:15

lördag 2.4.2022 kl. 09:00-13:00

08.12.2021 kl. 09:00

23.02.2022

Terminsavgift

90

Före första kurshelgen ska deltagarna läsa lite material på förhand. Mer information om detta kommer i välkomstbrevet.

Efter en avlagd kurs kan studeranden:

- analytiskt diskutera genus i olika kulturella sammanhang och i förhållande till andra begrepp

- känna till diskussioner om samtida genusvetenskapliga diskussioner om kön och rasifiering, jämställdhet, sexualitet, kön och biologi, kroppslighet och queer.

Kursen ger en introduktion till centrala begrepp (såsom kön/genus, kön och biologi, representation, jämställdhet, sexualitet, maktstrukturer, rasifiering, kroppslighet, queer) och frågeställningar inom den samtida genusvetenskapliga forskningen och placerar dessa begrepp i sina historiska, samhälleliga och kulturella sammanhang. De centrala begreppen diskuteras i samband med aktuell tvärvetenskaplig forskning.

Seminarium, föreläsningar, presentationer, gruppdiskussioner, skriftligt arbete.

Moodle används som lärplattform.

Aktiv närvaro, individuellt skriftligt arbete, grupparbete.

Enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Idrottspsykologi - Vt22 Idrotsspsykologisk coaching

Idrottspsykologisk rådgivare och mental coach Treier Christoph /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Närstudier:

fredag 18.3.2022 kl. 17:00-21:30

lördag 19.3.2022 kl. 9:00-17:30

söndag 20.3.2021 kl. 9:00-13:45

08.12.2021 kl. 09:00

16.02.2022

Terminsavgift

90

Motivation och intresse för ämnet.

Att deltagarna skall tillägna sig målsättningarna för kursen och erhålla grundläggande kunskap om idrottspsykologisk coaching. Kursen är inte avsedd att ge kompetens för att undervisa andra i ämnet.

Kursen är en introduktionskurs som vänder sig till såväl tävlings- som motionsidrottare och icke-idrottare, eftersom framgångsfaktorerna är desamma inom idrott som inom andra områden. Kursen handlar om hur idrottspsykologisk coaching utförs i syfte att nå bästa möjliga resultat, främst inom idrott, friskvård och hälsa. Kursen ger både teoretisk och evidensbaserad praktiskt tillämpbar kunskap.

Föreläsningar, seminarier och hemuppgifter.

Inlämningsarbete.

Uneståhl. L.-E. & Schill, G. (2012). Coaching med mental träning: Den ideala kombinationen. B4PRESS.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Informationssystem - Vt22 Digitalisering

ED Sell Anna /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen pågår på nätet under veckorna 13-20.

08.12.2021 kl. 09:00

02.03.2022

Terminsavgift

90

Efter avklarad kurs bör studerande:

- kunna förstå och beskriva fenomenet digitalisering, samt hur det påverkar näringsliv, samhälle och privatpersoner

- kunna förklara hur information och informationssystem stöder beslutsprocessen och företagsledare i rollen som beslutsfattare

- känna till kopplingen mellan informationsteknologi och företagets strategi

- kunna använda ett tabellhanteringsprogram för att lösa olika typer av affärsproblem

- ha förståelse över informationssystem som akademiskt ämne

- känna till vad är ett informationssystem och dess komponenter.

Samhällets digitalisering ställer nya krav på företag, men öppnar också nya möjligheter för att skapa värde. Under kursens gång lär du dig om nya affärsmodeller som digitalisering möjliggör, och om hur information och teknologi kan tillämpas för att förbättra eller omskapa vardag och affärsverksamhet.

Kännedom om hur information och informationsteknologi kan utnyttjas för att skapa värde för företaget, göra bättre beslut och lösa problem hör till grundläggande ekonomfärdigheter. Under kursen bekantar sig studenten med hur företagsverksamhet bedrivs i den digitala ekonomin: hur information och informationsteknologi förändrar företagets relationer till kunder och leverantörer, företagets sätt att producera varor och tjänster, samt hjälper företag överträffa konkurrenterna.

Genom datasalsövningar får studenten en introduktion till faktabaserat beslutsfattande med hjälp av kalkylblad (MS Excel). Genom övningarna får studenten grundläggande färdigheter i att använda information (om t.ex. kunder, försäljning, produktionens effektivitet, aktiekurser etc) för att kunna fatta goda beslut och lösa affärsproblem.

Föreläsningar, datasalsövningar, inlämningsuppgifter och tentamen. Moodle och Zoom används.

Tentamen.

Titel: Information Systems for Business. An Experiential Approach. 3.0 Författare: Belanger F., Van Slyke C., Crossler C. Upplaga: 2018 Förläggare: Prospect Press ISBN:

Övrigt material enligt instruktioner från föreläsaren.

Universitetskurs

Informationsvetenskap - Vt22 Informationssökning

FM Pettersson Nancy /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen pågår på nätet under tiden: 14.3-15.5.2022

Frivillig närstudieträff på plats:

fredag 25.3.2022 kl. 18:00-20:00

lördag 26.3.2022 kl. 10:00-12:30

08.12.2021 kl. 09:00

28.02.2022

Terminsavgift

90

Att ge grundläggande insikter i informationssökning, speciellt på internet.

Efter genomgången kurs förväntas studerande:

- hitta, lära känna och använda olika typer av informationskällor. Det antal informationskällor som den studerande känner till ska i och med kursen utvidgas betydligt.

- självständigt lära sig hitta, identifiera och evaluera nya informationskällor

- planera sökstrategier och evaluera sökresultat.

Allmänfärdigheter:

Mångfacetterad informationssökning.

Grunderna i informationssökning och evaluering

Olika typer av informationskällor

Sökstategier i webbsökmaskiner och databaser

Informationssökningsteorier och -principer

Upphovsrättsliga och etiska frågor i informationssökning

Uppgifter under kursens gång

Titel: Informationssökningsprocessen : en lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus Författare: Kuhlthau, Carol Collier Upplaga: 2006 Förläggare: BTJ ISBN: 91-7018-560-3

Titel: Handbook of Information Science Författare: Stock, Wolfgang G. , Stock, Mechtild Upplaga: 2013 Förläggare: De Gruyter ISBN: 978-3-11-023500-5 Tilläggsinformation: Delen Information retrieval används i kursen. Nätpublikation.

Övrigt material: Annan litteratur enligt överenskommelse.

Universitetskurs

Internationell marknadsföring - Vt22 Marknadskommunikation INSTÄLLD

ED Ramström Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Obligatorisk närstudieträff:

5.2.2022 kl. 10:00-17:00

Kursen pågår på nätet fram till 29.5.2022

08.12.2021 kl. 09:00

12.01.2022

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs förväntas att studeranden:

- kan identifiera, utvärdera och analysera val av kommunikationsstrategi, både teoretiskt och praktiskt

- kan planera, genomföra och utvärdera reklamplanering och utformning av reklamkampanjer

- har förmåga att tillämpa grundläggande begrepp beträffande kommunikationsteori och varumärkesteori.

Kursen introducerar deltagarna till marknadskommunikationens grunder, med särskilt fokus på budskap och kanal. Kursen strävar efter att ge en djupare kunskap kring hur företag effektivt kan kommunicera (internt och externt) i syfte att bygga starka varumärken. Reklam- och varumärkesteori är vikitga delområden inom kursen, liksom digitala miljöer och sociala medier. Studerandena har efter kursen insikter i hur man i företag och andra organisationer kan hantera marknadskommunikation på ett framgångsrikt sätt.

Kursen behandlar kommunikationsteori och -strategier, reklamteori, varumärkesteorier, digital marknadsföring, social media osv. Under kursen jobbar deltagarna projektbaserat i team med uppdrag från näringslivet.

Föreläsningar, arbetsupggifter. Lärplattformen Moodle används.

Titel: Optimal marknadskommunikation Författare: Micael Dahlen, Fredrik Lange, Sara Rosengren Upplaga: 2017 Förläggare: Liber ISBN: 9789147112036 Tilläggsinformation: http://www.bokus.com/bok/9789147112036/optimal-marknadskommunikation/

Titel: Marknadskommunikation Författare: Rita Mårtensson Upplaga: 3/2008 Förläggare: Studentlitteratur ISBN: 9789144023182 Tilläggsinformation: https://www.studentlitteratur.se/#9789144023182/Marknadskommunikation

Övrigt material: Material enligt överenskommelse med examinatorn

Prov

Juridik - Vt22 Prov i åländsk barnomsorgs- och grundskolelagstiftning 21.5.2022

/

Lördagen den 21 maj 2022 klockan 9:00-13:00

08.12.2021 kl. 09:00

04.05.2022

20

Provet i åländsk barnomsorgs- och grundskolelagstiftning är avsedd för personer som arbetar eller som planerar att arbeta inom utbildningsverksamheten på Åland. Enligt landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (2020:99) är avläggande av provet ett av behörighetskraven för tjänsterna som barnomsorgschef, grundskolechef, utbildningschef, daghemsföreståndare, rektor och skolföreståndare.

Examinanden ska känna till de ändringar av de till examensfordringarna hörande författningarna som har publicerats i Ålands författningssamling senast en månad före provtillfället.

Provet avläggs genom en skriftlig tentamen och består av tre essäfrågor. I den skriftliga tentamen får examinanden använda sig av de författningar och den litteratur som ingår enligt examensfordringarna. Materialet kan tas med till tentamenstillfället i fysiskt/digitalt format. Tentamen kan skrivas på egen medhavd dator.

Intyg skickas till examinanden efter att provprestationen har godkänts.

Landskapslag om barnomsorg- och grundskola (ÅFS 2020:32, nedan nämnd LBG) Uppdat. 28.9.2021

Ursprungliga lagförslaget:

- LF 28/2018-2019

- Lag- och kulturutskottets betänkande 23/2018-2019

- Lagtingets beslut 74/2019

- Ålandsdelegationens utlåtande av 25.11.2019 (Diarienr. D 10 19 01 65)

- Högsta domstolens utlåtande (OH 2019/268) gällande Ålands lagtings beslut 27.9.2019 om antagande av landskapslag om barnomsorg och grundskola

- Landskapslag om barnomsorg och grundskola (2020:32)

Första ändringslagförslaget:

- LF 11/2019-2020

- Lag- och kulturutskottets betänkande 7/2019-2020

- Lagtingets beslut 11-19/2020

- Ålandsdelegationens utlåtande 11.6.2020 (Diarienr D 10 20 01 18 - D 10 20 01 26)

- Högsta domstolens utlåtande (OH 2020/168) gällande Ålands lagtings beslut 26.6.2020 om antagande av landskapslag om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland

- Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (2020/52)

Andra ändringsförslaget:

- LF 7/2019-2020

- Social- och miljöutskottets betänkande 4/2019-2020

- Lagtingets beslut 30/2019-2020

- Ålandsdelegationens utlåtande 11.6.2020 (Diarienr D 10 20 01 5 - D 10 20 01 15)

- Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (2020/72)

Tredje ändringsförslaget:

- LF 28/2019-2020

- Lag- och kulturutskottets betänkande 20/2019-2020

- Lagtingets beslut 67/2020

- Ålandsdelegationens utlåtande 28.10.2020 (Diarienr D 10 20 01 51)

- Högsta domstolens utlåtande (OH 2020/254)

- Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (2020/132)

Fjärde ändringsförslaget:

- LF 3/2020-2021

- Lag- och kulturutskottets betänkande nr. 5/2020-2021

- Lagtingets beslut 97/2020

- Ålandsdelegationsens utlåtande 27.1.2021 (Diarienr D 10 20 01 78)

- Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (2021/27)

Landskapsförordningar som utgivits med stöd av LBG:

- Förordning om barnomsorg och grundskola (2020:99)

- Landskapsförordning om ändring av landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2020/117)

- Landskapsförordning om ändring av landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2021/28)

- Landskapsförordning om ändring av landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2021/71)

Prov

Juridik - Vt22 Prov i åländsk barnomsorgs- och grundskolelagstiftning 5.3.2022

/

Lördagen den 5 mars 2022 klockan 9:00-13:00

08.12.2021 kl. 09:00

16.02.2022

20

Provet i åländsk barnomsorgs- och grundskolelagstiftning är avsedd för personer som arbetar eller som planerar att arbeta inom utbildningsverksamheten på Åland. Enligt landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (2020:99) är avläggande av provet ett av behörighetskraven för tjänsterna som barnomsorgschef, grundskolechef, utbildningschef, daghemsföreståndare, rektor och skolföreståndare.

Examinanden ska känna till de ändringar av de till examensfordringarna hörande författningarna som har publicerats i Ålands författningssamling senast en månad före provtillfället.

Provet avläggs genom en skriftlig tentamen och består av tre essäfrågor. I den skriftliga tentamen får examinanden använda sig av de författningar och den litteratur som ingår enligt examensfordringarna. Materialet kan tas med till tentamenstillfället i fysiskt/digitalt format. Tentamen kan skrivas på egen medhavd dator.

Intyg skickas till examinanden efter att provprestationen har godkänts.

Landskapslag om barnomsorg- och grundskola (ÅFS 2020:32, nedan nämnd LBG) Uppdat. 28.9.2021

Ursprungliga lagförslaget:

- LF 28/2018-2019

- Lag- och kulturutskottets betänkande 23/2018-2019

- Lagtingets beslut 74/2019

- Ålandsdelegationens utlåtande av 25.11.2019 (Diarienr. D 10 19 01 65)

- Högsta domstolens utlåtande (OH 2019/268) gällande Ålands lagtings beslut 27.9.2019 om antagande av landskapslag om barnomsorg och grundskola

- Landskapslag om barnomsorg och grundskola (2020:32)

Första ändringslagförslaget:

- LF 11/2019-2020

- Lag- och kulturutskottets betänkande 7/2019-2020

- Lagtingets beslut 11-19/2020

- Ålandsdelegationens utlåtande 11.6.2020 (Diarienr D 10 20 01 18 - D 10 20 01 26)

- Högsta domstolens utlåtande (OH 2020/168) gällande Ålands lagtings beslut 26.6.2020 om antagande av landskapslag om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland

- Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (2020/52)

Andra ändringsförslaget:

- LF 7/2019-2020

- Social- och miljöutskottets betänkande 4/2019-2020

- Lagtingets beslut 30/2019-2020

- Ålandsdelegationens utlåtande 11.6.2020 (Diarienr D 10 20 01 5 - D 10 20 01 15)

- Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (2020/72)

Tredje ändringsförslaget:

- LF 28/2019-2020

- Lag- och kulturutskottets betänkande 20/2019-2020

- Lagtingets beslut 67/2020

- Ålandsdelegationens utlåtande 28.10.2020 (Diarienr D 10 20 01 51)

- Högsta domstolens utlåtande (OH 2020/254)

- Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (2020/132)

Fjärde ändringsförslaget:

- LF 3/2020-2021

- Lag- och kulturutskottets betänkande nr. 5/2020-2021

- Lagtingets beslut 97/2020

- Ålandsdelegationsens utlåtande 27.1.2021 (Diarienr D 10 20 01 78)

- Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (2021/27)

Landskapsförordningar som utgivits med stöd av LBG:

- Förordning om barnomsorg och grundskola (2020:99)

- Landskapsförordning om ändring av landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2020/117)

- Landskapsförordning om ändring av landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2021/28)

- Landskapsförordning om ändring av landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2021/71)

Fortbildningskurs

Kommunikation - Vt22 Bättre kommunikation och bemötande genom skönlitteratur

pedagog och litteraturvetare Korpisola Sissel /

5

Utbildningen finansieras av Ålands landskapsregering och är således kostnadsfri för deltagare.

Utbildningen ges helt på distans under följande tider:

Tisdag 15.2.2022 kl 16:00-18:00

Tisdag 1.3.2022 kl 16:00-18:00

Tisdag 8.3.2022 kl 16:00-18:00

Tisdag 22.3.2022 kl 16:00-18:00

Tisdag 29.3.2022 kl 16:00-18:00

Tisdag 12.4.2022 kl 16:00-18:00

Tisdag 26.4.2022 kl 16:00-18:00

Tisdag 3.5.2022 kl 16:00-18:00

Tisdag 17.5.2022 kl 16:00-18:00

Tisdag 24.5.2022 kl 16:00-18:00

03.01.2022 kl. 09:00

25.01.2022

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

Kursen är avsedd för personal inom utbildningssektorn, socialsektorn, barnomsorg, hälsovårdssektorn och AMS samt polisen och tredje sektorn på Åland.

Tidigare målgrupper har varit bl.a. högskolestuderande inom hälso- och socialvård, blivande jurister, företagsekonomistuderande, lärare och vägledare.

Målsättningen med programmet är att deltagarna:

- får inblick i skönlitteraturens potential att möjliggöra perspektivbyten samt träna upp förmågan till inlevelse och empati

-med skönlitteratur som hjälpmedel få inblick i olika mänskliga upplevelser

- genom läsning och diskussioner träna upp sin självreflektion och blir mer medveten om egna fördomar och förutfattade meningar samt reflektera kring hur man kan bemöta andra människor på ett ansvarsfullt sätt

- genom läsning om olika sociala situationer blir mer medvetna om olika reaktionsmönster, kulturella skillnader samt problemlösningsstrategier

- får kunskap om forskningsområdet “Medicinsk humaniora” och hur skönlitteratur kan användas för att stärka personlig utveckling och kommunikation

- förstår skönlitteraturens potential att möjliggöra perspektivbyten och få oss att se på saker och ting med “nya ögon”

- har utvecklat sin kompetens att förstå andra människors tankar och känslor, motiv, handlingar och upplevelser, vilket underlättar god kommunikation

- har tränat upp sin förmåga att “läsa mellan raderna”

-har utvecklat sin självkunskap och medvetenhet om hur man reagerar, vilket gör det lättare att bemöta andra människor på ett ansvarsfullt sätt

- blivit medveten om vikten att förhålla sig öppen och undvika förutfattade meningar

-fått större medvetenhet om symbolik, tolkning och ”ledtrådar” i berättelser samt vikten av reflekterande lyssnande och beredskap att vid behov revidera tidigare tolkningar.

Kursen ”Bättre kommunikation och bemötande genom skönlitteratur” bygger på kurskonceptet Skönlitteratur – en väg till ökad människokunskap.

I programmet ingår skönlitteratur och essäer, gruppdiskussioner samt en reflekterande kursdagbok. Programmet är upplagt med läsning och egna reflektioner samt ledda gruppdiskussioner med gemensamma reflektioner där teman öppnas upp och belyses från olika synvinklar, paralleller dras även till egna upplevelser och erfarenheter och t.ex. problemlösning och kommunikationsstrategier diskuteras.

För att stärka insikterna och för att tillgodogöra sig ny kunskap skriver deltagarna om de tankar och reflektioner som väckts av läsningen och diskussionerna i en kursdagbok.

Samarbeten, bemötande och förändringsprocesser är centrala teman. I början av programmet får deltagarna bekanta sig med forskningsfältet medicinsk humaniora samt granska existentiella frågeställningar och mänskliga upplevelsetillstånd, som belyses från olika synvinklar med hjälp av läsning och diskussioner kring noveller. Under senare delen av kursen läggs fokus på kommunikation, mångprofessionellt samarbete och problemlösningssituationer, och deltagarna läser då längre skönlitterära texter.

I programmet ingår 10 ledda kursträffar på distans (à 2h).

Dessutom ingår självstudier. Varje deltagare skriver också en reflekterande kursdagbok. Som lärplattform används Moodle.

Verken definieras innan kursen börjar och en lista på kurslitteratur ges till deltagarna den första kursträffen samt sätts in på kursplattformen. Kurslitteraturen består av noveller, romaner, essäer och lyrik.

Novellerna som ingår i kursen finns tillgängliga via lärplattformen. Romanerna som ingår i kurslitteraturen behöver dock deltagarna själva låna eller skaffa antingen som e-böcker, ljudböcker eller fysiska böcker.

FM Sissel Korpisola är pedagog och litteraturvetare. Hon har många års erfarenhet av utbildning och fortbildning, utveckling av mångprofessionellt arbete och nya vägledningsformer. Sissel Korpisola har utvecklat kurskonceptet Skönlitteratur – en väg till ökad människokunskap och har även full upphovsrätt till kurskonceptet. Konceptet har även presenterats på internationella konferenser och forskningsprocesser har kopplats till konceptet för att fastställa konceptets effekter.

Vid frågor om innehåll och upplägg, kontakta Sissel Korpisola

tfn. 050-3092618.

Fortbildningskurs

Kommunikation - Vt22 Företagets visuella kommunikation - vad du behöver veta för att skapa ett starkt varumärke och visuell identitet

Tekn Lic, M Arch Weymarn von Cecilia /

Fredag 29.4.2022 kl 09:00-12:00

08.12.2021 kl. 09:00

28.03.2022

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

115

Kursen riktar sig till:

- småföretagare och alla som arbetar med kommunikation och marknadsföring inom företag och administration

- alla med intresse för visuell kommunikation från ett identitets- och varumärkesperspektiv.

Kursens mål är att:

- du ska få en överblick över vilka visuella komponenter och strategier som ditt företag kan använda för att stärka sitt varumärke

- att ge dig en checklista som du kan börja arbeta med för att analysera ditt företags nuläge, önskade läge och vilka åtgärder som behöver prioriteras först.

Innehållet på kursen är bl.a. följande:

- företagets visuella kommunikation – vad är det och varför är det viktigt?

- genomgång av visuella komponenter såsom logotyp, fonter och typsnitt, färger, bildmaterial och användningsrättigheter, grundläggande principer för layout, mm.

- du får börja skapa din egen kartläggning och plan för ditt företags visuella kommunikation.

Cecilia von Weymarn är utbildad arkitekt med påbyggnad inom grafisk design, fotografi och webbdesign. Hon har arbetat internationellt med projektledning och att skapa kontorsmiljöer som speglar företagens kultur och visuella identitet. Sedan 2016 driver hon eget företag inom projektledning, marknadsföring, och fotografi. Sedan 2020 arbetar hon även deltid på Cainby med projektledning, grafisk design och marknadsföring.

Yrkeshögskolekurs

Kommunikation - Vt22 Intercultural Communication

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland. Kursen hålls på engelska.

OBS! Nya kursdagar:

tisdag 1.2.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 8.2.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 15.2.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 1.3.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 8.3.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 15.3.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 22.3.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 29.3.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 5.4.2022 kl. 18:00-20:30

08.12.2021 kl. 09:00

12.01.2022

Terminsavgift

90

Upon completion of the course, the student will:

- know how cultures differ from each other (values, codes, symbols, rituals)

- be able to see how these differences affect reactions, nonverbal behavior, thinking, statements, cooperation, conflicts, integration, etc.

- be able to identify obstacles to good communication and know how to remove them

- know some key concepts in intercultural communication: values, norms, codes, categories, groups, roles, power, integration, stereotypes, communication processes, cultural clashes, culture shock, self-fulfilling prophecy, cultural dimensions, etc.

Efter avslutad kurs ska den studerande:

- ha kunskap om de olika sätt kulturer skiljer sig på och kompetens att se hur dessa skillnader påverkar reaktioner, icke-verbalt beteende, tänkande, uttalanden, samarbete, konflikter, integration, etc.

- kompetens att identifiera hinder för god kommunikation och veta hur de kan avlägsnas

- kunskap om några centrala begrepp i interkulturell kommunikation: värderingar, normer, koder, kategorier, grupper, roller, makt, integration, stereotyper, kommunikationsprocesser, kulturkrockar, kulturchock, den självuppfyllande profetian, kulturella dimensioner, etc.

Contents

- literature about what generally applies to communication across cultural borders

- current information about selected countries and groups in countries

- film and other cultural expressions for examples and analysis

- interviews of representatives of different cultures

- analysis of experiences and statements of and about their own and other cultures.

Innehåll

- litteratur om vad som allmänt gäller kommunikation över kulturella gränser

- aktuell information om utvalda länder och grupper inom länder

- film och andra kulturella yttringar för exempel och analys

- intervjuer av företrädare för olika kulturer

- analys av upplevelser och uttalanden av och om den egna och andras kulturer.

Litterature according to instructions by the lecturer.

Enligt föreläsarens anvisningar.

Fortbildningskurs

Kommunikation - Vt22 Svåra samtal för chefer

leg. socialarbetare, magister i socialt arbete Granberg Jonna /

Tisdag 8 mars 2022 kl 09:00-14:00

Tisdag 15 mars 2022 kl 09:00-14:00

Tisdag 29 mars 2022 kl 09:00-14:00

17.01.2022 kl. 09:00

11.02.2022

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

235

Inkl. för- och eftermiddagskaffe.

Kursen riktar sig till chefer inom olika verksamhetsområden som i sitt arbete har svåra samtal med personal och/eller verksamhetens kunder, klienter, patienter eller liknande.

Målet med kursen är att ge chefer en möjlighet att i ett gemensamt och öppet forum diskutera utmaningar i svåra samtal samt att få användbara redskap för att såväl må bra i ett krävande arbete som att kunna kommunicera på ett tydligt och konstruktivt sätt trots att samtalet är svårt.

Efter avslutad kurs ska du som kursdeltagare ha:

- ökad självkännedom som redskap för svåra samtal och eget välmående

- praktiska kommunikationsverktyg för att hantera svåra samtal

Exempel på svåra samtal är:

- samtal då du på ett konstruktivt sätt behöver förmedla beslut eller information

- samtal då du möter människor med starka känslor eller stora behov

- samtal då du möter projicerade känslor, misstro eller kritik

- samtal då det är nödvändigt att du skapar ett förtroende hos individer som har svårt att lita på att du vill dem väl.

Utbildningens fokus står på två ben; självkännedom och kommunikationstekniker.

Vi behandlar bland annat:

– vad gör ett samtal svårt

– vad beror konflikter på

– när du är i vägen för dig själv

– vem är det du möter

– koppling mellan tankar, känslor och beteenden

– vad är stress

– stresshantering

– vikten av empati

– feedbacktrappan

– kommunikationstekniker.

Utbildningen utgår från KBT, psykosocialt arbete och vetenskapligt grundad kunskap. Vi varvar teori, videoklipp, diskussion och praktiska övningar.

Efter genomförd utbildning och deltagande i alla tre kursdagar erhåller du ett intyg.

Jonna Granberg är leg. socialarbetare med en magisterexamen i socialt arbete, som studerar till psykoterapeut steg 1 KBT/ACT. Jonna har en omfattande ledarskapsutbildning och har under många år arbetat med svåra samtal, såväl operativt som i ledande position. Idag arbetar hon med samtal, handledning och utbildning i sitt eget företag Dandelia, www.dandelia.ax.

Fortbildningskurs

Kommunikation - VT22 Svåra samtal i arbete med människor

leg. socialarbetare, magister i socialt arbete Granberg Jonna /

Torsdag 10 mars 2022 kl 09:00-14:00

Fredag 18 mars 2022 kl 09:00-14:00

Torsdag 31 mars 2022 kl 09:00-14:00

17.01.2022 kl. 09:00

11.02.2022

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

235

Inkl kaffe.

Kursen riktar sig till professionella yrkesutövare som i sitt arbete har svåra samtal med ungdomar eller vuxna i form av elever, föräldrar, patienter, klienter eller personal. Du kanske jobbar inom hälsovård & sjukvård, pedagogik, socialt arbete, inom församlingen, polisen eller HR.

Efter avslutad kurs ska du som kursdeltagare ha:

- ökad självkännedom som redskap för svåra samtal och eget välmående

- praktiska kommunikationsverktyg för att hantera svåra samtal.

Exempel på svåra samtal är:

- samtal då du möter människor med starka känslor eller stora behov

- samtal då du möter projicerade känslor, misstro eller kritik

- samtal då det är nödvändigt att du skapar ett förtroende hos individer som har svårt att lita på att du vill dem väl

- samtal då du på ett konstruktivt sätt behöver förmedla beslut eller information.

Utbildningens fokus står på två ben; självkännedom och kommunikationstekniker.

Vi behandlar bland annat:

– vad gör ett samtal svårt

– vad beror konflikter på

– när du är i vägen för dig själv

– vem är det du möter

– koppling mellan tankar, känslor och beteenden

– vad är stress

– stresshantering

– vikten av empati

– feedbacktrappan

– kommunikationstekniker.

Utbildningen utgår från KBT, psykosocialt arbete och vetenskapligt grundad kunskap. Vi varvar teori, videoklipp, diskussion och praktiska övningar.

Efter genomförd utbildning och deltagande i alla tre kursdagar erhåller du ett intyg.

Jonna Granberg är leg. socialarbetare med en magisterexamen i socialt arbete, som studerar till psykoterapeut steg 1 KBT/ACT. Jonna har en omfattande ledarskapsutbildning och har under många år arbetat med svåra samtal, såväl operativt som i ledande position. Idag arbetar hon med samtal, handledning och utbildning i sitt eget företag Dandelia, www.dandelia.ax.

Universitetskurs

Krispsykologi - Vt22 Intervention

FM Kjerulf Anne-Charlotte /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Närstudier:

fredag 11.3.2022 kl. 17:00-21:00

lördag 12.3.2022 kl.09:00-16:30

söndag 13.3.2022 kl. 09:00-15:30

08.12.2021 kl. 09:00

16.02.2022

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- kunna ge en ingående beskrivning av hur sorg och förlust tar sig uttryck

- beskriva grunderna i metodträning, psykologisk debriefing och defusing och kamratstöd

- kritiskt lista för- och nackdelar med olika behandlingsmetoder.

Kursen fokuserar på sorg och stöd i normaliseringsprocessen efter en kris. Fokus ligger på hur sorgeprocessen fungerar samt på grunderna i metodträning, akut krishjälp, psykologisk debriefing samt defusing och kamratstöd.

Föreläsningar, hemuppgifter och tentamen/uppsats.

Tentamen/uppsats.

Boss, P. 2006. Loss, trauma and resilience - therapeutic work with ambiguous loss. Norton.

Hammarlund, C-O. 2001. Bearbetande samtal . Natur och kultur.

Poijula, S. 2005. Surutyö. Kirjapaja. (behandlas under kursen)

Dyregrov, A. 2012. Barn och trauma. Studentlitteratur.

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp) i ämnet Krispsykologi. De olika delkurserna är:

Introduktion till krispsykologi, 5 sp

Chock, 5 sp

Intervention, 5 sp

Storolyckor/katastrofberedskap, 5 sp

Massmedias roll vid kriser, 5 sp

PTSD/långtidsverkningar, 5 sp

För grundstudierna kan man välja vilka fem delkurser man vill.

Universitetskurs

Krispsykologi - Vt22 Storolyckor/katastrofberedskap

FM Kjerulf Anne-Charlotte /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Närstudier:

fredag 22.4.2022 kl. 17:00-21:00

lördag 23.4.2022 kl.09:00-16:30

söndag 25.4.3.2022 kl. 09:00-15:30

08.12.2021 kl. 09:00

30.03.2022

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- kunna beskriva grunderna i räddningsarbete vid storolyckor och katastrofer, såväl ur en teoretisk synvinkel som praktiskt i Finland

- kunna beskriva specialvård riktad till barn och unga.

I kursen presenteras grunderna i myndigheters och andra aktörers räddningsarbete vid kriser och katastrofer, inklusive timing av agerande, struktur och informationsflöde vid kriser.

Föreläsningar, hemuppgifter och tentamen/uppsats.

Tentamen/uppsats.

Dyregrov, A. 2002 eller senare. Katastrofpsykologi. Studentlitteratur.

Leppävuori, A., Paimio, S., Avikainen, T., Nordman, T., Puustinen, K. & Riska, M. 2009. Suuronnettomuustilanteiden kriisityö. Tammi.(behandlas under kursen)

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp) i ämnet Krispsykologi. De olika delkurserna är:

Introduktion till krispsykologi, 5 sp

Chock, 5 sp

Intervention, 5 sp

Storolyckor/katastrofberedskap, 5 sp

Massmedias roll vid kriser, 5 sp

PTSD/långtidsverkningar, 5 sp

För grundstudierna kan man välja vilka fem delkurser man vill.

Universitetskurs

Litteraturvetenskap - Vt22 Teater och drama

FM Sandqvist Katja /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Närstudier:

fredag 11.2.2022 kl. 18:00-21:15

lördag 12.2.2022 kl. 9:00-16:15

söndag 13.2.2022 kl. 10:00-13:00

fredag 11.3.2022 kl. 18:00-21:15

lördag 12.3.2022 kl. 9:00-16:15

söndag 13.3.2022 kl. 10:00-13:00

08.12.2021 kl. 09:00

19.01.2022

Terminsavgift

90

Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna:

- presentera ett urval pjäser både med avseende på form och innehåll

- redogöra för huvuddragen i teaterhistoriens utveckling från antiken till idag

- diskutera olika tolkningar av två pjäser som studerats mera ingående

- tillämpa de historiska och analytiska kunskaperna i självständiga dramaanalyser.

Kursen omfattar elementär teaterhistoria ur både globalt och lokalt perspektiv. Den behandlar ett representativt urval pjäser från antiken till nuet, med kommenterande och analyserande text. De studerande får genom läsningen av ett större antal pjäser skaffa sig en uppfattning om form och innehåll och deras historiska utveckling.

Genom fördjupad läsning av två pjäser med tillhörande sekundärlitteratur ges inte bara förtrogenhet med alternativa tolkningsmöjligheter, utan också förutsättningar för en personlig uppfattning om pjäserna och deras problematik.

Då man via kursen får kunskap om teaterhistoria och pjäsernas historiska utveckling, blir det lättare att se den egna verksamheten i ett större sammanhang.

Fortbildningskurs

Naturvetenskap - Ht21 Fortbildning för lärare i kemi, fysik och matematik

Akademilektor Kurtén Berit /

Kursen ges i samarbete med Skolresurs vid CLL/Åbo Akademi och den bekostas i sin helhet av Svenska Kulturfonden och är således avgiftsfri för deltagarna.

Inledande kursträff måndagen den 6.9.2021 kl. 9:00-16:00

OBS! Inledande träffen hålls på Högskolan Södra, Navigationsskolegränd 2 (gamla Sjöfartsläroverket) i bottenvåningen, sal 104, ingång vid södra gaveln.

Övriga träffar v. 40, 45 och 48 samt några under våterterminen 2022.

03.06.2021 kl. 09:00

29.08.2021

Kursen inleds med ett närstudietillfälle i Mariehamn + fortsätter med 3-6 träffar; närstudieträffar och/eller distansträffar (1 ½ - 3 h / träff) under läsårets gång. Eventuell möjlighet till hybridmodell vid något tillfälle så att deltagare från skärgårdsskolorna är på distans, medan deltagarna från fasta Åland samlas på ett ställe.

Mellan träffarna förutsätts deltagarna göra egna tillämpningar i sin undervisning utgående från något som behandlats i kursen. Deltagarna skall dela med sig av sina egna erfarenheter och bidra till undervisningsmaterial som delas med (och även kan utvecklas tillsammans med) de andra deltagarna.

Distansträffarna sker via Meet, Teams eller Zoom.

Kemi-, fysik- och matematiklärare i årskurs 7-9. Om det finns flera kemi/fysik/matematiklärare i ett högstadium är det mycket viktigt att alla kan delta i kursen.

Kursen syftar till att ge deltagarna nya undervisningsverktyg och möjligheter att utveckla sin egen undervisning, i linje med de förändringar som förväntas, i enlighet med den nya läroplanen för grundskolorna på Åland. Kursens syfte är även att det kollegiala samarbetet inom ett kollegium, men också mellan ämneskollegier i de olika åländska högstadierna, skall utvecklas.

Kursens slutliga utformning och innehåll kommer att styras av vilka behov och önskemål deltagarna har. Teman som erbjuds är

- Metoder för att eleverna ska utveckla sin begreppsliga förståelse:

Hur kan man utgå från elevernas alternativa uppfattningar?

Arbetsverktyg med sikte på begreppsförståelse; begreppskartor, Venn- diagram, begreppsbubblor, V-diagram

Språkutvecklande arbetssätt

- Den naturvetenskapliga metoden och naturvetenskapligt tänkande:

Öppna laborationer och dokumentation

- Elevaktiverande arbetsmetoder

- Användningen av digitala verktyg i undervisningen i naturvetenskap

- Formativ och summativ bedömning, självutvärdering, kamratrespons

Huvudansvarig för kursen är Berit Kurtén (Akademilektor emeritus i kemins didaktik vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, Vasa, jobbar fortsättningsvis inom Skolresurs vid CLL/ÅA). Andra resurspersoner kommer att medverka vid olika tillfällen med sin expertis.

Universitetskurs

Organisation och ledning - Vt22 HRM - individer och arbete i organisationer

EM Peltonen Tuuli /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen pågår på nätet under tiden 15.3-10.5.2022.

08.12.2021 kl. 09:00

28.02.2022

Terminsavgift

90

Grundkurs i organisation och ledning Strategisk ledning eller motsvarande kunskaper.

Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna:

- kritiskt analysera organisationsbeteende på individ- och gruppnivå

- diskutera vad arbete innebär, särskilt i en postindustriell kontext

- kritiskt diskutera och tillämpa centrala teorier inom området HRM och organisationsbeteende

- analysera aktuella frågor inom HRM

- analysera hur HRM vuxit fram som praktik och forskningsfält och hur detta står i relation till den postindustriella ekonomin

- identifiera och analysera problem relaterade till individers och gruppers beteende i organisationer.

Vad är organisationsbeteende? Hur leder och utvecklar man individer och grupper? Hur fördelas och samordnas arbete? Vad innebär egentligen arbete? Hur skapar man mening kring arbete? Vad innebär utbildning, kommunikation och motivation? Och hur omsätter man dessa i praktiken?

Synen på arbete är i förändring i den postindustriella ekonomin. Även om många ännu har traditionella arbetsförhållanden är det alltfler som arbetar som entreprenörer eller på frilansbasis inom den sk. gig-ekonomin. En förutsättning för framgångsrika företag och organisationer är en kreativ, kompetent och välmående personal, men vem bär ansvar för detta? Kursen diskuterar därmed organisationsbeteende med fokus på organisationens individer och utvecklar kursdeltagarnas förmåga att studera, analysera och förstå mänskligt beteende och arbete i organisationer i en bred bemärkelse, särskilt inom området personalledning (HRM).

I kursen diskuteras hur organisationer strategiskt arbetar med mänskliga resurser vad gäller bemanning och personalledning för att möta aktuella och framtida utmaningar. Kursen ger deltagarna centrala färdigheter och förhållningssätt på både personalledning (HRM) och organisationsbeteende som behövs för ett kritiskt och strategiskt arbete inom personalområdets olika delområden.

Kursen är en nätkurs på plattformen Moodle. Nätkurserna följer en tidtabell med start- och avslutningsdatum och har deadlines för övningsuppgifter under kursens gång. Kurserna är indelade i olika avsnitt, moduler eller veckopass. Till de olika modulerna hör oftast både någon form av diskussioner samt övningsuppgifter.

Meddelas vid kursstart.

Fortbildningskurs

Pedagogik - Vt21 Kompetenshöjande fortbildning inom läroämnet religions- och livsåskådningskunskap i grundskolan

/

Våren 2021:

Tisdag den 27.4.2021 kl 09:00-15:30

Hösten 2021:

Torsdag 25.11.2021 kl 09:00-15:30

Våren 2022:

Tisdag den 1.3.2022 kl 13.00-16.00

Onsdag den 2.3.2022 kl 9.00-16.00

08.03.2021 kl. 09:00

04.10.2021

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

Fortbildningen finansieras av Utbildnings- och kulturavdelningen och är således kostnadsfri för deltagare.

Antalet deltagare för fortbildningshelheten är begränsat till max 30 deltagare. Om antalet anmälda överstiger detta fördelas platserna jämnt mellan skolorna.

Förutom den här fortbildningshelheten, som består av fyra moduler, kommer det även att erbjudas ett skilt informationstillfälle för dig som inte kommer att delta i fortbildningen. Mer information finns under kursen “Informationstillfälle om det nya läroämnet religions- och livsåskådningskunskap”.

Fortbildningen riktar sig till klasslärare och ämneslärare i grundskolan på Åland som kommer att undervisa det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap från och med höstterminen 2021.

Syftet med fortbildningen är att ge lärare i grundskolan en inblick i och förståelse för det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap samt verktyg att använda i sin undervisning. Under fortbildningens gång skapas en materialbank som delas med alla som ska undervisa ämnet och målsättningen är även att

ett nätverk mellan lärare ska kunna etableras samt en gemensam samarbetsplattform för dem som undervisar i ämnet.

Fortbildningen läggs upp som en process som pågår från våren 2021 till våren 2022. Fortbildningshelheten byggs upp av fyra moduler med olika teman. Närmare information om modul 2-4 ges under första modulen.

Modul 1, Introduktionsdag:

- introduktion av läroplanens innehåll och struktur

- övergripande frågor kring det nya ämnets bakgrund, framtagande och innehåll, samt vilka förändringar det nya ämnet för med sig

- vad behöver man tänka på inför den gemensamma undervisningen,

hur skapas en likvärdig undervisning även för elever som tillhör minoritetsgrupper?

- läromedel och gemensam plattform presenteras.

Modul 2 höstterminen 2021:

- religionsdidaktik, värdegrund och filosofi

Modul 3 vinter 2022:

- berättande som undervisningsmetod och texter i religions- och livsåskådningsundervisningen

Modul 4 våren 2022:

-mångkultur och demokrati.

Fortbildningen byggs upp av närstudietillfällen med föreläsningar av externa sakkunniga (antingen på distans eller på plats) samt diskussioner och workshops i mindre grupper.

Mellan närstudietillfällena har deltagarna möjlighet att dela erfarenheter och material via en gemensam samarbetsplattform.

Fortbildningskurs

Pedagogik - Vt22 Anmälan till modul 3 i fortbildningen inom läroämnet religions- och livsåskådningskunskap

/

Fortbildningen finansieras av Utbildnings- och kulturavdelningen och är således kostnadsfri för deltagare.

Anmälan till modul 3:

Tisdag den 1.3.2022 kl 13:00-16:00

Onsdag den 2.3.2022 kl 09:00-16:00

21.01.2022 kl. 09:00

14.02.2022

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

Inkl kaffe.

Fortbildningen riktar sig till klasslärare och ämneslärare i grundskolan på Åland som kommer att undervisa det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap från och med höstterminen 2021.

Fortbildningskurs

Pedagogik - Vt22 Fortbildning i hälsokunskap för lärare i åk 5-6

/

Välkommen med på en fortbildningshelhet för lärare som undervisar hälsokunskap i åk 5-6 på Åland.

Under sammanlagt sex studietillfällen tar vi avstamp i den åländska läroplanen i hälsokunskap och fördjupar oss i centrala teman tillsammans med sakkunniga utbildare och föreläsare.

Våren 2022:

Tisdag den 29.3.2022 kl. 14:00 – 17:00 (online via Zoom)

Onsdag den 6.4.2022 kl.14:00-17:00 (online via Zoom)

Tisdag den 19.4.2022 kl 14:00-17:00 (närstudier)

Torsdag den 19.5.2022 kl 14:00-17:00 (online via Zoom)

Hösten 2022:

Måndag den 12.9.2022 kl 14:00-17:00 (närstudier)

Onsdag den 12.10.2022 kl 09:00-16:00 (närstudier, obs tiden!)

08.12.2021 kl. 09:00

28.02.2022

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

85

Inkl. kaffe.

Fortbildningen ordnas på uppdrag av Ålands landskapsregering som också delfinaniserar utbildningen.

Utbildningen genomförs i samarbete mellan Centret för livslångt vid Åbo Akademi (CLL) och Öppna Högskolan på Åland.

Fortbildningen riktar sig till lärare i åk 5-6 på Åland.

Våren 2022:

Tillfälle 1: 29.3.2022

Hälsokunskapens pedagogik och didaktik

Fortbildningshelheten inleds av Dr PH och docent Anna Forsman,

akademilektor i hälsovetenskaper vid Åbo Akademi.

Tillsammans med Forsman gör deltagarna en djupdykning i läroplanstexten:

- vad innebär läroplanstexten konkret för arbetet i skolan och i

undervisningen?

- därtill ger Forsman en överblick kring aktuella hälsofenomen och trender i

samhället, kopplat och förankrat till den senaste forskningen. Ett särskilt

fokus riktas på rusmedel, droger och psykisk ohälsa.

Tillfälle 2: 6.4.2022

Puberteten och hur den påverkar kroppen

Suss Åhman, Folkhälsans specialist i sexuell hälsa leder studietillfället med det

övergripande temat ”puberteten och hur den påverkar kroppen”.

Tillsammans med Åhman fördjupar vi oss i den unga människans utveckling,

sexualitet och får möjlighet till diskussion kring deltagarnas egna frågor och

funderingar. Åhman är en mångsidig föreläsare som engageras som sakkunnig av Åbo Akademi och även syns i finlandssvenska medier inom temat.

Tillfälle 3: 19.4.2022

Hbtqia+, samtycke och trakasserier

Tillsammans med jämlikhetsexpert Malin Gustavsson och Ekvalita gör vi en

djupdykning i sexualitetsrelaterade frågor. Vi lyfter och diskuterar viktiga

aktuella begrepp som Hbtqia+, jämlikhet, samtycke och trakasserier.

Gustavsson arbetar engagerat för ett mer inkluderande och rättvist samhälle

genom föreläsningar och handledningsarbete.

Tillfälle 4: 19.5.2022

Socialt välmående

Psykolog Anna Avellan leder studietillfället kring socialt välmående med fokus

riktat på barn och unga. Avellan delar aktuella rön och egna erfarenheter för

att deltagarna ska få en bild av unga människors sociala liv med dess

utmaningar och trender.

Hösten 2022:

Tillfälle 5: 12.9.2022

Säkerhet i nödsituationer, första hjälp och egenvård

Tillsammans med sjuksköterska och tidigare brottsofferjour handledare Ann

Kvarnström får deltagarna konkret handledning och råd för hur man som

lärare kan hantera men också didaktiskt lära ut om olika typer av

nödsituationer. Deltagarna får därtill kontaktnätverk till olika organisationer som kan bistå med hjälp och handledning. Vänligen notera att studietillfället inte till så stor del omfattar konkret första hjälp. Under studietillfället får deltagaren en övergripande bild över olika typer av nöd- och vårdsituationer som hen kan ta med sig till den egna undervisningen.

Tillfälle 6 och7 / avslutande tillfälle: 12.10.2022 kl. 9.00 – 16.00.

(Obs en heldag!)

kl 9-12:

Stresshantering och styrkebaserat lärande

Tillsammans med PeM Eva Åstrand, projektledare och utbildningsplanerare

på CLL fokuserar vi på lärarens egen stresshantering och sätt att öka det egna välbefinnandet och orken. Deltagarna får även en inblick i styrkebaserat lärande och vad dess verktyg kan åstadkomma i klassrummet. Åstrand är utbildad mental tränare, personlig tränare och styrkecirkel mentor och har lett flera omfattande fortbildningsprojekt med fokus på välbefinnande inom skola och utbildning.

Kl. 13.00 – 16.00

Hälsokunskapens pedagogik och didaktik. Helhetens avslutning.

Dr PH och docent Anna Forsman, akademilektor i hälsovetenskaper vid Åbo

Akademi återkopplar till läroplanen och de kunskaper och erfarenheter som

deltagarna inhämtat under fortbildningshelheten.

Inför tillfället kommer deltagarna att ombes skriva ner tankar, erfarenheter,

beprövade modeller eller idéer som de vill dela med sig av till gruppen.

Utifrån detta diskussioner med andra deltagare och med Forsman kring

hälsokunskapsämnets pedagogik och didaktik i skolorna på Åland.

Studietillfällen på distans arrangeras via mötesprogrammet Zoom. Länk för deltagande skickas till de anmälda per e-post.

Prov

Pedagogik - Vt22 Lämplighetsprov i samband med erkännande av yrkeskvalifikationer för lärare från Åland med ämnes- eller grundlärarexamen avlagd i Sverige

/

Är du ämneslärare eller lärare med en grundlärarexamen från Sverige avsedd för undervisning i F-3 eller 4–6 och har du fått ett villkorligt beslut på erkännande av yrkeskvalifikationer från Ålands landskapsregering kan du välja att anmäla dig till ett lämplighetsprov för lärare. I så fall ersätter lämplighetsprovet anpassningsperioden, som är det andra alternativet för dig med villkorligt beslut att erhålla slutligt beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer.

Lämplighetsprovet ordnas av Öppna högskolan på Åland på uppdrag av Ålands landskapsregering och sker i samarbete med Åbo Akademi, fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, som är det examinerande universitetet.

Lämplighetsprovet ordnas en gång per termin och sista anmälan för våren är 25.1.2022.

08.12.2021 kl. 09:00

25.01.2022

400

Provet består av två delar:

Del 1: En essä om grundskolan på Åland. Deltagaren skriver en essä enligt anvisningar från examinator. Deadline för inlämning är 28.2.2022 .

Del 2: Undervisningsprov som anordnas vid Vasa Övningsskola under tre dagar i april. Deltagaren står själv för resor och boende under provet i Vasa.

Man behöver bli godkänd i båda delarna för att få ett intyg från Öppna högskolan över avklarat lämplighetsprov. Mot uppvisande av intyget över godkänt lämplighetsprov för lärare ansöker man det slutliga beslutet om erkännande av yrkeskvalifikationer hos Ålands landskapsregering.

Vid frågor vänligen kontakta:

Mirjam Schauman, Öppna högskolan, 018-537712, mirjam.schauman@ha.ax

Jenni Vuorenmaa, Åbo Akademi, +358 505763639, jenni.vuorenmaa@abo.fi

Universitetskurs

Pedagogik - Vt22 Pedagogikens psykologi INSTÄLLD

professor i pedagogik Eriksson Inger /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

OBS! Kursen hålls i sin helhet på distans under följande tider:

fredag 28.1.2022 kl. 18:00-20:30

lördag 29.1.2022 kl. 9:30-12:00

måndag 7.2.2022 kl. 18:00-22:00

måndag 28.2.2022 kl. 18:00-21:00

måndag 21.3.2022 kl. 18:00-21:00

måndag 28.3.2022 kl. 18:00-21:00

08.12.2021 kl. 09:00

16.01.2022

Terminsavgift

90

Efter godkänd kurs förväntas studerande:

- kunna identifiera och beskriva centrala utvecklingspsykologiska teorier

- ha insikt i pedagogisk psykologi med fokus på självkännedom och människans utveckling i ett helhetsperspektiv

- kunna observera psykologiska och sociala fenomen i skilda åldersgrupper och utbildningskontexter

- kunna observera psykologiska och initierat resonera om lärandesituationer utgående från olika lärandeteorier.

Kursen syftar till att introducera psykologi som vetenskap med tyngdpunkt på centrala pedagogiskt psykologiska teorier. Utgående från dessa teorier diskuteras människans utveckling i ett helhetsperspektiv: kognitivt, språkligt, emotionellt och socialt samt utvecklingskriser. Kursen betonar kunskap och insikter som berör individens självkännedom och lärande samt välbefinnande.

Kurs med nätföreläsningar och självstudier.

Hwang, P. (2005). Vår tids psykologi. Natur och kultur. Imsen, G. (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. Studentlitteratur.

Jerlang, E., Egeberg, S., Halse, J., Jonassen, A J., Ringsted, S, Wedel-Brandt, B. (2008). Utvecklingspsykologiska teorier: en introduktion. Liber.

Karlsson, L. (2017). Psykologins grunder. Studentlitteratur.

Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2017). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Natur och kultur.

Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. Liber.

Woolfolk, A & Karlberg, M. (2014). Pedagogisk psykologi. Pearson.

Övrig litteratur/ artiklar enligt lärarens anvisningar.

Kursen ingår i grundstudierna i allmän pedagogik (25 sp). De olika delkurserna är:

Pedagogikens idé- och samhällshistoria, 5 sp

Pedagogikens sociologi, 5 sp

Pedagogikens psykologi, 5 sp

Pedagogiskt ledarskap i samhällsperspektiv, 5 sp

Pedagogiskt ledarskap i organisationsperspektiv, 5 p

I mån av intresse kommer alla delkurser att erbjudas. Skild anmälan till varje kurs.

Fortbildningskurs

Psykologi - Ht21 Styrka, glädje och medkänsla –utbildning inom välbefinnande och positiv psykologi

FD, neuropsykolog, psykoterapeut Fagerlund Åse /

Utbildningen delfinansieras av utbildnings- och kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering.

Hösten 2021:

Tisdag 28.9.2021 kl 09:00-16:00

Måndag 8.11.2021 kl 09:00-16:00 (online via Zoom)

Våren 2022:

Måndag 14.2.2022 kl 09:00-16:00

Måndag 4.4.2022 kl 09:00-16:00

Hösten 2022:

Datum meddelas senare.

03.06.2021 kl. 09:00

13.09.2021

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

250

Inkl. för- och eftermiddagskaffe.

Styrka, glädje och medkänsla handlar om att mångsidigt stärka psykologiskt välbefinnande hos både elever och pedagoger genom ny forskning och praktisk tillämpning av metoder inom positiv psykologi och pedagogik.

Positiv psykologi handlar om att stärka mentalt välbefinnande och resurser. Den positiva pedagogiken är positiv psykologi applicerad inom utbildning. Det handlar om att stöda alla barn och unga att nå sin potential, i samspel med och i omtanke om andra.

Anti-mobbningsarbete är viktigt. Men att minska på det som är svårt är inte detsamma som att bygga resurser. Minst lika viktigt är att införa metoder och konkreta verktyg i våra skolor för att stärka välbefinnande. Genom detta arbete lär sig eleverna att arbeta utgående ifrån sina styrkor i svåra situationer. De lär sig att stärka en positiv sinnesstämning och ett dynamiskt mindset för att kunna lära sig bättre. De lär sig om medkänsla och att stärka relationer. Dessutom lär sig eleverna metoder att komma igen vid motgångar, som under COVID19 pandemin. Min forskargrupps forskning i finlandssvenska skolor visar att metoderna har betydande effekter för elevers välbefinnande och stresshantering, men också för den skolpersonal som arbetar med dem.

Den här fortbildningen är i första hand riktad för skolpersonal inom grundläggande utbildning men den är öppen även för personal inom barnsomsorgen.

1. En positiv sinnesstämning

Positiva känslor som glädje, tacksamhet, intresse, hopp eller stolthet är inte bara ett tecken på en individs övergripande nivå av välbefinnande eller lycka. Neurovetenskapliga studier har visat att en positiv sinnesstämning uttryckligen leder till mer bredd och flexibilitet i tanke och handling. Studier som jämfört skillnader i inlärningsförmåga vid olika sinnesstämningar visar att en hjärna i positiv sinnesstämning både lär sig bättre och fungerar mera kreativt. På sikt leder ett bredare och mer flexibelt förhållningssätt till att bygga upp resurser fysiskt, psykologiskt, socialt och intellektuellt.

Deltagarna lär sig att ta vara på och öka ett brett spektrum av positiva känslor.

2. Ett positivt jag

Ett tyngdpunktsområde inom positiv psykologi har varit forskning kring människors goda egenskaper och styrkor. Karaktärsstyrkor ses som en individs förmågor att tänka, känna och bete sig vilket kan ge olika uttryck i t.ex. uthållighet, kreativitet och vänlighet. Genom att använda sig av sina styrkor kan en individ stärka både sin självkänsla och sin medkänsla. Styrkor kan också medvetet användas för att utveckla sina talanger, intressen, förmågor och resurser. Deltagarna lär sig att se och arbeta med styrkor, vilket kan fungera som en buffert gentemot psykiska svårigheter. Processen handlar om att lära känna sina styrkor, utveckla dem och använda sig av dem för att hantera utmaningar i livet.

3. Engagemang, meningsfullhet och grit

För att hitta meningsfullhet och ett engagemang i sin inlärning behöver eleverna uppleva att de jobbar mot egna, viktiga målsättningar i livet. Förutom meningsfulla mål behöver eleverna lära sig mångsidiga strategier att jobba mot målen, d.v.s. stärka en realistisk hoppfullhet. Deltagarna lär sig metoder för att hitta meningsfullhet och engagemang samt metoder för att stärka ett dynamiskt mindset. Vi ser också på den nya forskningen om grit och vad den kan lära oss ifråga om ett uthålligt och passionerat förhållningssätt till det viktiga i livet.

4. Resiliens och självmedkänsla – att komma igen vid motgångar

Vi stöter alla på motgångar i livet. Det kan handla om allt från små dagliga motgångar då något inte går som vi tänkt till stora livsomvälvande motgångar. Vare sig det handlar om en COVID19 pandemi, föräldrarnas skilsmässa, mobbning eller ett underkänt prov är det viktigt att eleverna får lära sig hur de kan komma igen då de stöter på svårigheter och motgångar. Metoderna vi lär ut till elever utgår från kognitiv beteendeterapi (KBT) och acceptance and commitment therapy (ACT). Under kursen får deltagarna grundläggande verktyg i att använda metoderna preventivt med elever. Studier har visat att sådana här skolinsatser i resiliens är mycket effektiva och kan halvera förekomsten av depression bland unga.

Vi ser också på självmedkänsla som handlar om hur vi kan stärka omtanke och vänlighet med oss själva för att må bra.

5. Att stärka goda relationer

Goda relationer med andra människor är av avgörande betydelse för vårt välbefinnande. Det handlar om att stärka medkänsla, vänlighet, tacksamhet, empati, hänsyn och förlåtelse. Deltagarna får ta del av praktiska metoder att systematiskt stärka goda relationer och sund konfliktlösning. Till dessa metoder hör forskning kring aktiva konstruktiva svar samt så kallad assertiv konfliktlösning.

Utbildningen innefattar teori, praktiska övningar, reflektioner och diskussioner.

Utbildningen är uppbyggd som en fortbildningshelhet på 5 heldagar.

Åse Fagerlund, FD, PsL, specialistpsykolog i neuropsykologi, psykoterapeut och seniorforskare vid Folkhälsans forskningscentrum.

Åse har arbetat med barn med olika former av utmaningar i många år både som psykolog och forskare. Det har handlat om allt från inlärningssvårigheter till olika former av psykologiska svårigheter och utsatthet. I sökandet efter metoder att stärka barns resurser, potential och självkänsla kom Åse in på den positiva psykologin. Hon leder sedan några år forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla vid Folkhälsans forskningscentrum.

Projektet syftar till att ta fram metoder för att stärka barns och vuxnas välbefinnande. Åse har utbildat sig i positiv psykologi vid Oslo universitet och Institute of Positive Education vid Geelong Grammar School.

Till Åses styrkor hör hennes iver att lära sig nya saker, kreativitet och mod i omtanke om andra.

Universitetskurs

Psykologi - Vt22 Introduktion till klinisk psykologi

PsM, psykoterapeut Johansson Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

OBS! Pga det rådande pandemiläget hålls första kurshelgen på distans. Länk skickas till de anmälda när det närmar sig. Förhoppningen är att de övriga kurshelgerna hålls med närstudier på plats i Mariehamn.

På distans:

lördag 12.2.2022 kl. 9:00-15:30

söndag 13.2.2022 kl. 9:00-15:30

Närstudier:

lördag 26.3.2022 kl. 9:00-15:30

söndag 27.3.2022 kl. 9:00-15:30

lördag 14.5.2022 kl. 9:00-15:30

söndag 15.5.2022 kl. 9:00-15:30

08.12.2021 kl. 09:00

19.01.2022

Terminsavgift

90

Målet med kursen är att ge en inblick i vad klinisk psykologi är och hur det förhåller sig till psykologin som vetenskap. Dessutom är målet att ge en allmän kännedom om evidensbaserat psykologiskt arbetssätt, skillnaden mellan psykopatologi och normalt psykologiskt fungerande, kliniska psykologers olika arbetsfält samt relevanta etiskt-professionella och juridiska frågeställningar.

Efter avslutad kurs:

- kan studerande redogöra för vad klinisk psykologi är och hur klinisk psykologi som tillämpningsområde förhåller sig till annan tillämpad psykologi

-kan studerande beskriva systemen kring examina, licenser och lagar som gäller för kliniskt psykologarbete i Finland

- har studerande kännedom om den kliniska psykologins olika verksamhetsområden och på vilka olika ställen kliniska psykologer kan arbeta

- kan studerande orientera sig i grundläggande evidensbaserat psykologiskt tänkande och hur det kan tillämpas i det kliniska psykologarbetet

- kan studerande kritiskt granska frågor om psykologisk normalitet och psykopatologi.

Den kliniska psykologin som ett tillämpningsområde av psykologi.

Den kliniska psykologins olika verksamhetsområden och kontexter.

Lagar och regler som reglerar psykologprofessionen och dess utövning (bl.a. förordningen om psykologiska examina, lagen om hälso- och sjukvårdspersonal, mentalvårdslagen och skollagen till de delar dessa är relevanta för psykologens yrkesutövning, lagar som reglerar journalföring och tystnadsplikt).

Psykologers etiska regler.

Evidensbaserat närmandesätt som en bas för bra kliniskt psykologarbete.

Människans psykopatologi översiktligt (bl.a ångeststörningar, sinnesstämningsstörningar, psykotiska störningar och personlighetsstörningar).

Olika sätt på vilka man kan definiera och gestalta skillnaden mellan patologiskt och friskt inom den kliniska psykologin.

Levander, S et al (2017): Psykiatri: en orienterande översikt.

Fahlke, C et al (2012): Psykopatologi.

Morberg Pain, C et al (2018): MBT i teori och praktik: om mentaliseringsbaserad terapi.

Under kursintroduktionen meddelas vilka kapitel som utgör kurslitteraturen.

Referenslitteratur: ICD-10 och DSM-5, lagtexter ur Finlex

Fortbildningskurs

Psykologi - Vt22 Motiverande samtal (MI), grundkurs

leg.sjuksköterska, vårdlärare, magister i folkhälsoarbete och utbildad tränare i Motiverande samtal Höddelius Lisbeth /

2

Kursen följer fordringar vid Högskolan på Åland.

Motiverande samtal är en metod som bygger på att aktivt lyssna och att med respekt, medkänsla och genom bekräftelse stärka personens egen inre motivation till en beteendeförändring. Genom att lägga stor vikt vid att utforska hans/hennes egen syn på problem och lösningar. Rådgivaren lyssnar, försöker förstå personens perspektiv och väntar sig att han/hon själv ska hitta sina svar, ta ansvar för sitt eget liv och fatta egna beslut. Metoden kan användas när man vill motivera någon till ändrat beteende, som till exempel vid samtal om alkohol, droger, kost/övervikt, fysisk aktivitet, tobak, sexuellt riskbeteende, spelberoende, skolmotivation och kriminalitet.

Onsdag 6.4.2022 kl 09:00-16:00

Torsdag 7.4.2022 kl 09:00-16:00

Onsdag 4.5.2022 kl 08:00-15:30

08.12.2021 kl. 09:00

08.03.2022

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

445

Inkl. för- och eftermiddagskaffe

Motiverande samtal kan användas inom många olika yrkesroller t.ex inom hälso-och sjukvård, kriminalvård, socialvård, tandvård och skola.

Syftet med kursen är att deltagarna ska utvecklas i sin roll som rådgivare och få en modell att följa i samtal kring livsstilsförändringar eller andra livsförändringar där klienten har tydliga valmöjligheter.

Dag 1:

- teori, bakgrund, evidens

- fyra processer i MI

- förhållningssätt/MI-andan

- motivation

- lyssnarteknik och kommunikationsfärdigheter

- träna tekniken i motiverande samtal.

Dag 2:

- förändringsprocessen

- förändringsprat

- diskrepans

- ambivalensutforskning och övriga strategier vid beteendeförändringar

- lära sig att förebygga och hantera motstånd

- träna tekniken i motiverande samtal.

Dag 3

- repetition av teori och teknik i motiverande samtal

- deltagarnas erfarenheter av att prova motiverande samtal i praktiken diskuteras

- träning på motiverande samtal.

Utbildningen varvar teori, praktiska övningar, demonstration och film och utgår från de problemområden som är aktuella för deltagarna.

Till det sista tillfället får deltagarna spela in och skriva ner ett samtal från sitt dagliga arbete och får då samtidigt praktiskt träna sina MI-kunskaper i sin vardag. Deltagarna sitter i grupper och kodar samtalen utifrån metoden och får konstruktiv återkoppling.

Holm Ivarsson, B. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för skolan. Gothia Förlag.

Holm Ivarsson, B. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för hälso- och sjukvården. Gothia Förlag.

Holm Ivarsson, B, Ortiz L, Wirbing P. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för socialt arbete. Gothia Förlag.

Holm Ivarsson, B, Sjögren, K. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för tandvården. Gothia Förlag.

Holm Ivarsson, B. (2013) Motiverande samtal. Praktisk handbok för äldreomsorgen. Gothia Förlag.

Det rekommenderas att deltagarna skaffar sig en av de ovanstående kursböckerna.

Lisbeth Höddelius är legitimerad sjuksköterska och vårdlärare med magisterexamen i folkhälsoarbete och utbildad tränare i Motiverande samtal. Hon har under många år arbetat med folkhälsofrågor i landstingets regi. I dag arbetar hon i eget företag med utbildningar i Motiverande samtal, Handledning och Coaching. Lisbeth Höddelius är medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers).

Fortbildningskurs

Psykologi - Vt22 Stress och stresshantering

leg. socialarbetare, magister i socialt arbete Granberg Jonna /

Utbildningen ges helt på distans.

Onsdag 6.4.2022 kl 14:00-16:00

Onsdag 20.4.2022 kl 14:00-16:00

Onsdag 27.4.2022 kl 14:00-16:00

17.01.2022 kl. 09:00

07.03.2022

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

140

Kursen riktar sig till dig som önskar kunskap om stress och redskap för att förebygga och hantera stress i arbetet eller privatlivet. Utbildningen passar både dig som är arbetstagare och som vill förebygga stress eller dig som lider av utmattning. Den passar också dig som arbetar med stress och stressförebyggande inom t.ex. HR.

Målet med kursen är att ge dig kunskap om stress och verktyg för att kunna hantera såväl privatliv som arbetsliv.

Utbildningens fokus ligger på:

– vad är stress

– belastning

– arbetsmiljö och stress

– hur påverkar stress oss

– utmattning

– återhämtning

– att hitta långsiktig balans.

Utbildningen är en digital distansutbildning fördelad på tre stycken två timmar långa tillfällen.

Utbildningen utgår från KBT och modern forskning. Vi varvar teori, videoklipp, diskussion och praktiska övningar.

Efter genomförd utbildning och deltagande i alla tre kursdagar erhåller du ett intyg.

Jonna Granberg är leg. socialarbetare med en magisterexamen i socialt arbete, som studerar till psykoterapeut steg 1 KBT/ACT. Jonna har en omfattande ledarskapsutbildning och har under många år arbetat med svåra samtal, såväl operativt som i ledande position. Idag arbetar hon med samtal, handledning och utbildning i sitt eget företag Dandelia, www.dandelia.ax.

Fortbildningskurs

Psykologi - Vt22 Välbefinnande som ledord (barnomsorgen)

FD, neuropsykolog, psykoterapeut Fagerlund Åse /

Välbefinnande som ledord handlar om att mångsidigt stärka psykologiskt välbefinnande och resiliens hos både barn och personal inom barnomsorg.

Inom Välbefinnande som ledord får team från daghem arbeta med att bygga upp en konkret plan för att arbeta med stärkt välbefinnande i den egna lärmiljön. Ett team från daghem får gärna bestå av personal inom olika professioner t.ex. från daghemmets ledning, barnskötare, lärare och specialbarnträdgårdslärare.

Den som är intresserad av att gå fortbildningen ska före anmälan kontakta sin utbildningschef för att informera om sitt deltagande i fortbildningen. Utbildningscheferna kommer att bli ansvariga över att få ihop team från sina distrikt.

Uppge vid anmälan vilket distrikt du jobbar i, vilken utbildningschef du har varit i kontakt med samt din yrkestitel.

Våren 2022:

Dag 1-2:

Onsdag 11.5.2022 kl 09:00-16:00

Torsdag 12.5.2022 kl 09:00-16:00

Hösten 2022:

Dag 3: Tisdag 20.9.2022 kl 09:00-16:00

Dag 4: Onsdag 16.11.2022 kl 09:00-16:00

Våren 2023:

Dag 5: Tisdag 24.1.2023 kl 09:00- 16:00 (på distans)

08.12.2021 kl. 09:00

04.04.2022

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

inkl. för- och eftermiddagskaffe

Fortbildningen finansieras av Ålands landskapsregering förutsatt att medel beviljas.

Den här fortbildningen är avsedd för personalen inom barnomsorgen som är intresserade av att målmedvetet bygga upp, utveckla och stärka välbefinnandet i det daghem där man jobbar.

Målet med fortbildningen är att:

- mångsidigt stärka psykologiskt välbefinnande och resiliens hos

både barn och personalen

- deltagarna från barnomsorgen bildar team som samarbetar mellan enheterna för att bygga upp en gemensam plan för att arbeta med stärkt välbefinnande i den egna lärmiljön

- målmedvetet och systematiskt bygga upp, utveckla och stärka välbefinnandet i det egna daghemmet genom samarbetet mellan enheterna.

Dag 1-2:

Inledning till välbefinnande som ledord i det egna daghemmet

- vi ger en översikt över hur man kan se på välbefinnande och olika vägar till stärkt välbefinnande på daghem

- vi ser på processen i att bygga upp en plan för ett hållbart och levande förändringsarbete på sikt

- arbetet med det egna daghemmets plan för ökat välbefinnande inleds. Varje team får börja skissa på hur den egna planen för välbefinnande kunde se ut utgående från det egna daghemmets behov och utmaningar

- vad gör vi redan för stärkt välbefinnande som vi vill lyfta upp och hålla kvar? Vilka är våra behov och vart vill vi vara på väg? Vad är viktigast? Vad vill vi att just vår plan för välbefinnande ska fokusera på? Vem behöver vi involvera (föräldrar, barnskydd, ungdomsarbetare, idrottsföreningar osv?)

Dag 3:

Mellanrapport: Så här långt har vi kommit

-under dagen får varje team presentera hur långt man kommit med sin plan för daghemmets välbefinnande och får feedback och handledning i hur man kan arbeta vidare med sin plan

- på samma gång får teamen utbyta idéer och erfarenheter med varandra.

Dag 4:

Vårt daghemmets plan för välbefinnande presenteras

- under den fjärde och sista närstudiedagen presenterar alla team sin plan för välbefinnande för varandra

- vi skapar tillsammans ett nätverk för medverkande daghem. Nätverket är tänkt som ett forum för fortsatt erfarenhetsutbyte och utveckling av arbetet kring välbefinnande.

Dag 5:

Uppföljning: Hur har det gått så här långt?

Uppföljningstillfälle (via webben)

- hur har arbetet med planen för välbefinnande kommit igång? Vad har vi lyckats med? Finns det något vi behöver uppdatera och utveckla i vår plan?

Fortbildningen förverkligas i form av fyra obligatoriska närstudiedagar och ett uppföljningstillfälle som genomförs på distans. Under närstudiedagarna kommer varje deltagande team att arbeta med att skapa en konkret plan för stärkt välbefinnande inom den egna enheten. Dagarna byggs upp av föreläsningar och teori varvat med diskussioner, övningar, deltagarpresentationer och konkret arbete på det egna daghemmets plan för välbefinnande.

Ett team från daghem får gärna bestå av personal inom olika professioner t.ex. från daghemmets ledning, barnskötare, lärare och specialbarnträdgårdslärare.

För att bygga upp en hållbar och fungerande plan för välbefinnande är det viktigt att involvera så många viktiga vuxna kring våra barn som möjligt. Därför rekommenderas att teamen som deltar i fortbildningen även involverar representanter inom Hem- och skola i uppgörandet av planen.

Fortbildningen genomförs under ett år så att tillräcklig tid finns för att mellan

träffarna arbeta med själva planen.

Som föreläsare fungerar FD, PsL i neuropsykologi, psykoterapeut, seniorforskare Åse Fagerlund och Hem och skolas verksamhetsledare

Micaela Romantschuk.

Fortbildningskurs

Psykologi - Vt22 Välbefinnande som ledord (grundskolan)

FD, neuropsykolog, psykoterapeut Fagerlund Åse /

Välbefinnande som ledord handlar om att mångsidigt stärka psykologiskt välbefinnande och resiliens hos både elever och personal inom skola.

Inom Välbefinnande som ledord får team från skolor arbeta med att bygga upp en konkret plan för att arbeta med stärkt välbefinnande i den egna lärmiljön. Teamet från grundskolan får gärna bestå av personer med olika professioner inom utbildning t.ex. personal inom elevhälsan, lärare och skolledare.

Den som är intresserad av att gå fortbildningen ska före anmälan kontakta sin utbildningschef för att informera om sitt deltagande i

fortbildningen. Utbildningscheferna kommer att bli ansvariga över att få ihop team från sina distrikt.

Uppge vid anmälan vilket distrikt du jobbar i, vilken utbildningschef du har varit i kontakt med samt din yrkestitel.

Våren 2022:

Dag 1-2:

Måndag 9.5.2022 kl 09:00-16:00

Tisdag 10.5.2022 kl 09:00-16:00

Hösten 2022:

Dag 3: Måndag 19.9.2022 kl 09:00-16:00

Dag 4: Tisdag 15.11.2022 kl 09:00-16:00

Våren 2023:

Dag 5: Måndag 23.1.2023 kl 09:00-16:00 (på distans)

08.12.2021 kl. 09:00

04.04.2022

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

inkl. för- och eftermiddagskaffe

Fortbildningen finansieras av Ålands landskapsregering förutsatt att medel beviljas.

Den här fortbildningen är avsedd för personalen inom grundskolan som är intresserade av att målmedvetet bygga upp, utveckla och stärka välbefinnandet i den skola där man jobbar.

Målet med fortbildningen är att:

- mångsidigt stärka psykologiskt välbefinnande och resiliens hos

både elever och personalen

- deltagare från grundskolan bildar team från olika skolor inom sitt distrikt som samarbetar med att bygga upp en konkret plan för att arbeta med stärkt välbefinnande i den egna lärmiljön

- målmedvetet och systematiskt bygga upp, utveckla och stärka välbefinnandet i den egna skolan genom samarbetet mellan enheterna.

Dag 1-2:

Inledning till välbefinnande som ledord i den egna skolan

- vi ger en översikt över hur man kan se på välbefinnande och olika vägar till stärkt välbefinnande i skolan

- vi ser på processen i att bygga upp en plan för ett hållbart och levande förändringsarbete på sikt

- arbetet med den egna skolans plan för ökat välbefinnande inleds. Varje team får börja skissa på hur den egna planen för välbefinnande kunde se ut utgående från den egna skolans behov och utmaningar

- vad gör vi redan för stärkt välbefinnande som vi vill lyfta upp och hålla kvar? Vilka är våra behov och vart vill vi vara på väg? Vad är viktigast? Vad vill vi att just vår plan för välbefinnande ska fokusera på? Vem behöver vi involvera (föräldrar, barnskydd, ungdomsarbetare, idrottsföreningar osv?)

Dag 3:

Mellanrapport: Så här långt har vi kommit

-under dagen får varje team presentera hur långt man kommit med sin plan för skolans välbefinnande och får feedback och handledning i hur man kan arbeta vidare med sin plan

- på samma gång får teamen utbyta idéer och erfarenheter med varandra.

Dag 4:

Vår skolas plan för välbefinnande presenteras

- under den fjärde och sista närstudiedagen presenterar alla team sin plan för välbefinnande för varandra

- vi skapar tillsammans ett nätverk för medverkande skolor. Nätverket är tänkt som ett forum för fortsatt erfarenhetsutbyte och utveckling av arbetet kring välbefinnande.

Dag 5:

Uppföljning: Hur har det gått så här långt?

Uppföljningstillfälle (via webben)

- hur har arbetet med planen för välbefinnande kommit igång? Vad har vi lyckats med? Finns det något vi behöver uppdatera och utveckla i vår plan?

Fortbildningen förverkligas i form av fyra obligatoriska närstudiedagar och ett uppföljningstillfälle som genomförs på distans. Under närstudiedagarna kommer varje deltagande team att arbeta med att skapa en konkret plan för stärkt välbefinnande inom den egna enheten. Dagarna byggs upp av föreläsningar och teori varvat med diskussioner, övningar, deltagarpresentationer och konkret arbete på den egna skolans plan för välbefinnande.

Teamet från grundskolan får gärna bestå av personer med olika professioner inom utbildning t.ex. personal inom elevhälsan, lärare och skolledare.

För att bygga upp en hållbar och fungerande plan för välbefinnande är det viktigt att involvera så många viktiga vuxna kring våra barn som möjligt. Därför rekommenderas att teamen som deltar i fortbildningen även involverar representanter inom Hem- och skola i uppgörandet av planen.

Fortbildningen genomförs under ett år så att tillräcklig tid finns för att mellan

träffarna arbeta med själva planen.

Som föreläsare fungerar FD, PsL i neuropsykologi, psykoterapeut, seniorforskare Åse Fagerlund och Hem och skolas verksamhetsledare

Micaela Romantschuk.

Universitetskurs

Rättsvetenskap - Vt22 Avtalsrätt

JD, ED Enkvist Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

OBS! Kursen hålls på distans under följande tider:

fredag 21.1.2022 kl.17:00-21:00

lördag 22.1.2022 kl. 09:00-15:00

söndag 23.1.2022 kl. 09:00-13:00

08.12.2021 kl. 09:00

09.01.2022

Terminsavgift

90

Efter en genomgången kurs förväntas den studerande kunna redogöra för de centrala normerna för allmän avtalsrätt och köprätt samt annan kontraktsrätt. Den studerande förutsätts även kunna identifiera rättsliga problem och fenomen inom dessa områden och behärska de grundläggande principerna för hur sådana problem ska lösas.

Studieperioden är avsedd att ge de studerande en helhetsbild över de centrala frågorna inom områdena för allmän avtalsrätt och annan kontraktsrätt (särskilt köprätt).

Kursen innefattar följande delområden:

Allmän avtalsrätt; köp- och annan kontraktsrätt; internationella köp.

Distanskurs med föreläsningar, Zoom och Moodle snvänds som verktyg.

Tentamen.

1) Wilhelmsson & Sevon & Koskelo: Huvudpunkter i köplagen. 3. rev. uppl. Helsingfors: Talentum 2006. ISBN 952-14-0950-9

2) Sandvik, Björn - Sisula-Tulokas, Lena: Internationella köplagen. Lakimiesliiton Kustannus 2013. ISBN: 978-952-246-239-8. Obs. Det är rekommendabelt att läsa boken Huvudpunkter i köplagen innan denna bok läses.

3) Saarnilehto, Ari: Sopimusoikeuden perusteet. 7., uud. painos. Helsinki: Talentum 2009. ISBN: 978-952-14-1374-2 (behandlas under kursen)

Författningar:

Köplag (355/1987)

F (796/1988) om ikraftträdande av konventionen angående avtal om internationella köp av varor samt av lagen om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen

L om bostadsköp (843/1994) kap. 1, 4 och 6

Jordabalk (540/1995) kap. 2

Konsumentskyddslag (38/1978) kap. 5, övriga kapitel i huvuddrag

L om försäkringsavtal (543/1994) i huvuddrag

L om preskription av skulder (728/2003) i huvuddrag

I kurslitteraturen nämnda författningar i övrigt läses kursoriskt.

Universitetskurs

Skolpsykologi - Vt22 Skolfrånvaro

Docent Alanko Katarina /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

På distans:

fredag 4.2.2022 kl. 18:00-20:30

lördag 5.2.2022 kl. 9:00-11:30

Närstudier:

fredag 4.3.2022 kl. 18:00-21:15

lördag 5.3.2022 kl. 9:00-14:45

08.12.2021 kl. 09:00

12.01.2022

Terminsavgift

90

Skolfrånvaro riskerar att ge långtgående effekter som psykisk ohälsa och socialt utanförskap samt olika svårigheter som kan bli hinder i såväl den personliga utvecklingen som i integreringen in i vuxensamhället. Studenterna lär sig hur man tidigt upptäcker och systematiskt stödjer elever som uppvisar tendenser till skolfrånvaroproblematik. Kursen syftar till att ge handfasta råd och verktyg för att systematiskt kartlägga, åtgärda och förebygga skolfrånvarosituationer.

Kursen presenterar en konkret arbetsstruktur för att arbeta mot en ökad skolnärvaro liksom grundläggande psykologisk kunskap om beteenden, motivation och förändringsarbete. Kursen presenterar också hur man kan förstå problematisk skolfrånvaro utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt. Alternativa förklaringsmodeller till vad som kan ligga bakom problematisk skolfrånvaro tas upp samt hur man praktiskt kan arbeta lågaffektivt och förebyggande med kartläggningar och handlingsplaner. Kursen är delvis KBT-baserad och avsedd för skolledare, lärare och övrig personal inom och utanför skolan, som psykologer, specialpedagoger, kuratorer, skolsköterskor, skolläkare, och socialtjänst.

Föreläsningar, självstudier. Zoom och Moodle används som verktyg.

Hemuppgifter.

Vingmarker, V., & Schillaci, M. (2011). Skolfrånvaro - KBT-baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete. Studentliteratur.

Bühler, M., Karlsson, A., & Österholm, T. (2018). Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro. Studentlitteratur.

Annat material: länkar, artiklar, filmer etc.

Universitetskurs

Sociologi - Vt22 Grundkurs i sociologi: Människan i samhället

PD Mattsson Kristin /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Närstudier:

tisdag 5.4.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 12.4.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 19.4.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 26.4.2022 kl. 18.00-20:30

tisdag 3.5.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 10.5.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 17.5.2022 kl. 18:00-19:45

08.12.2021 kl. 09:00

16.03.2022

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs är den studerande insatt i den sociologiska problematiken kring individ-samhälle eller handling-struktur. Den studerande har fått kännedom om några centrala teoretiska perspektiv inom den tolkande sociologin: fenomenologi, symbolisk interaktionism och socialkonstruktivism.

Att ge kännedom om sociologi som vetenskap i allmänhet och en sociologisk begreppsapparat för analys av människans ställning i samhället. Kursen handlar om människans relation till och beroende av samhälle och kultur genom begrepp såsom norm, roll, socialisation och identitet företrädesvis ur ett mikrosociologiskt perspektiv.

Föreläsningar och gruppdiskussioner.

Hemuppsats och arbeten.

Titel: Att tänka socialpsykologiskt Författare: Glavind Bo, Inger Upplaga: 2014 Förläggare: Studentlitteratur ISBN: 9789144097251

Titel: Mänskliga samhällen Författare: Swaan, Abram de Upplaga: 2004 Förläggare: Arkiv ISBN: 91 7924 159x Tilläggsinformation: läses kapitlen 1-8.

Titel: Sociologi Författare: Giddens, Anthony Upplaga: 4de/2007 Förläggare: Studentlitteratur ISBN: 978-91-44-01947-5 Tilläggsinformation: 5te uppl. (G & Sutton) kan användas, men kolla kapitlen. stora skillander mellan upplagorna.

Övrigt material: I kurslitteraturen ingår hela boken av Bo. Ur Giddens läses kapitlen 1, 3-8, 12 och 15 och ur de Swaan kapitlen 1-8.

Universitetskurs

Specialpedagogik - Ht21 Särskilt begåvade barn och ungdomar

PeM, speciallärare Kåll Lotta /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Närstudier:

fredag 10.12.2021 kl. 17:00-21:00

lördag 11.12.2021 kl. 09:00-16:30

söndag 12.12.2021 kl. 09:00-13:00

03.06.2021 kl. 09:00

17.11.2021

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs förväntas den studerande:

- kunna redogöra för vad särskild begåvning kan innebära samt ha redskap för att kunna identifiera särskild begåvning bland barn och ungdomar

- ha en förståelse för vilka implikationer särskild begåvning kan ha för den kognitiva, sociala och emotionella utvecklingen hos barn och ungdomar

- ha kunskap om olika typer av undervisningsarrangemang och stödåtgärder som kan vara lämpliga för barn och ungdomar med särskild begåvning samt hur dessa dokumenteras i enlighet med Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen.

- särskild begåvning: definitioner, förekomst och uttrycksformer; identifiering; implikationer för kognitiv, social och emotionell utveckling

- elever med särskild begåvning i skolsammanhang

- undervisningsarrangemang och arbetssätt t.ex. acceleration och berikning

- dokumentation.

Tentamen eller inlämningsuppgift.

Liljedahl, M. (2018). Särskilt begåvade barn: Förskolans utmaning och möjlighet (Första upplagan.). Stockholm: Gothia Fortbildning AB.

Liljedahl, M. (2017). Särskilt begåvade elever: Pedagogens utmaning och möjlighet (Första upplagan.). Stockholm: Gothia fortbildning.

Neihart, M., Reis, S.M., Robinson N.M. & Moon, S.M. (2002). The social and emotional development of gifted children: What do we know? Waco, Tex.: Prufrock Press.

Robinson, A., Shore, B. M. & Enersen, D. L. (2007). Best practices in gifted education: An evidence-based guide. Waco, TX: Prufrock Press.

Silverman, L. K. (2016). Särskilt begåvade barn. Stockholm: Natur & Kultur.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Specialpedagogik - Vt22 Bemötande och utmanande beteende

Speciallärare, PeM Albrecht Daniel /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Närstudier:

fredag 8.4.2022 kl. 17:00-21:00

lördag 9.4.2022 kl. 9:00-16:30

söndag 10.4.2022 kl. 9:00-15:30

08.12.2021 kl. 09:00

16.03.2022

Terminsavgift

90

Lärandemål:

Den studerande kan:

- redogöra för de mest vanligt förekommande utagerande beteendeproblemen hos barn och unga

- redogöra för olika risk- och skyddsmekanismer beträffande utvecklingen av utagerande beteende

- redogöra för och diskutera olika stödåtgärder och metoder som används på grupp- och individnivå för att bemöta utagerande beteende hos barn och unga

- beskriva evidensbaserade principer för hur man kan vägleda barn och unga gällande önskat beteende samt stödja växelverkan i klassen.

- grundläggande kunskap om utmanande och utagerande beteende i daghem och skola

- risk- och skyddsmekanismer

- förebyggande modeller och kartläggningsverktyg

- stödåtgärder och metoder på grupp- och individnivå, t.ex. CPS-modellen och lågaffektivt bemötande

- evidensbaserade metoder för att handleda och undervisa, t.ex. positive behavior support (PBS).

Föreläsningar, seminarier och gruppdiskussioner.

Tentamen eller inlämningsuppgift.

Nordahl, T., Sorlie, M-A, Manger, T., Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar: teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber.

Greene, R.W. (2016). Explosiva barn: ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Lund: Studentlitteratur.

Greene, R.W. (2016). Hitta rätt: en lösningsfokuserad samarbetsmetod för skolan. Lund: Studentlitteratur.

Hejlskov Elvén, B. & Edfelt, D. (2017). Beteendeproblem i förskolan: om lågaffektivt bemötande. Stockholm: Natur & Kultur.

Hejlskov Elvén, B. (2015). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Hejlskov Elvén, B., m.fl. (2017). Beteendeproblem inom ungdoms- och HVB-vård: lågaffektivt bemötande och konflikthantering. Stockholm: Natur & Kultur.

Referenslitteratur:

Kinge, E. (2016). Utmanande beteende i förskolan. Studentlitteratur: Lund.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar.

Yrkeshögskolekurs

Språk - Vt22 Italienska fortsättningskurs

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

Närstudier:

tisdag 18.1.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 25.1.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 1.2.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 8.2.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 15.2.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 1.3.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 8.3.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 15.3.2022 kl. 18:00-20:30

tisdag 22.3.2022 kl. 18:00-20:30

08.12.2021 kl. 09:00

09.01.2022

Terminsavgift

90

Italienska grundkurs, 3 sp eller motsvarande.

Den studerande skall efter genomgången kurs ha kommunikativa kompetenser motsvarande nivå B1 på CEFR-skalan:

- Förstå det huvudsakliga innehållet i tydligt talad standarditalienska om ämnet är bekant

- Förstå det huvudsakliga innehållet i texter som handlar om redan bekanta förhållanden i vanliga genrer

- Samtala om enkla sakförhållanden och ens personliga situation med en välvillig interlokutör

- Skriva korta och enkla meningar om konkreta saker i presens, framtid och dåtid

- Texter ur läroboken och från andra media, i sht Internet. Texterna förekommer alltid i samband med bilder och/eller ljud/video för att ge mera kontext.

- Betoning på interaktion och att det inte alltid är nödvändigt att förstå 100 % av texter - ej heller att producera helt korrekta meningar

- Jämförelser med engelska texter för att understryka att cirka 50% av de italienska orden bör vara bekanta

- Ljudinspelningar för att träna uttal

- Skrivande, i sht dialoger, som sedan framförs

- Internetresurser: språkinställningar av mjukvara, nyheter, musik, video

Muntliga och skriftliga övningar.

Skriftlig tentamen, minst 50% närvaro och alla muntliga och skriftliga uppgifter godkända.

Undervisningsmaterial (högskolan tillhandahåller):

Webbplattform med dokument och länkar till material.

Universitetskurs

Utvecklingspsykologi - Vt22 Introduktion till konstterapi

Leg.psykoterapeut MPF, konstterapeut Sylvest Tine /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Närstudier:

onsdag 2.3.2022 kl. 18:00-21:15

torsdag 3.3.2022 kl. 18:00-21:15

lördag 5.3.2022 kl. 9:00-16:30

söndag 6.3.2022 kl. 9:00-16:30

08.12.2021 kl. 09:00

09.02.2022

Terminsavgift

90

Ge kännedom om psykoterapeutiskt tänkesätt som arbetar integrerat med konstnärliga uttrycksmedel. Att ge en inblick i hur konstterapi utförs med människor, när och i vilka situationer sådan ges och vad som kan och inte kan åstadkommas med hjälp av konstterapi.

Under kursen bekantar sig deltagarna genom teoristudier och praktiska övningar med hur man kan använda konstnärliga uttrycksmedel som redskap i psykoterapeutiskt orienterat arbete med människor. Det teoretiska innehållet i kursen inkluderar allmän psykologi samt konstterapeutisk och gestaltterapeutisk teori. På den senare del av kursen har deltagarna möjlighet att pröva på praktisk användning av ett eller flera av de konstnärliga uttrycksmedlen i konstterapeutisk kontext, bl.a. sång, teckning, målning, drama, sagoberättande, skulpterande m.m. Arbetsformen under den praktiska delen av kursen är demonstrationsinriktat, så att deltagarna utan att själva gå in i egna processer ändå får en idé om hur konstterapeutiskt arbete kan fungera.

Föreläsningar och praktiska övningar.

Färdighetsprov som görs under kursen.

Hostrup Larsen, H. (1987) Tegneterapi. Tegning som terapeutisk redskab i neurosebehandling. Dansk Psykologisk Forlag.

Groth, J. (1994) Drömmearbejde. Om at anvende det ubevidstes symboler. Munksgaard. 1. udgave, 1. oplag.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar.

Stödmaterial:

Hostrup, H. (2004) Gestaltterapi. En introduktion till grundbegreppen. Översatt till svenska. ScandBook AB, Smedjebacken.

Fortbildningskurs

Vård - HT21 Vård vid kognitiv svikt

/

30

Utbildningen delfinansieras av Ålands landskapsregering.

Anmälan bör göras i samråd med arbetsgivaren/ansvarig för vård och omsorg av äldre i kommunen då antalet deltagare per kommun är begränsat.

Utbildningen inleds med en närstudieträff onsdagen den 10 november 2021

kl 09:00-16:00 på Högskolan Norra, Neptunigatan 17.

Innan första tillfället ska deltagarna lämna in två uppgifter. Mera information om detta skickas ut per mejl efter att anmälningstiden gått ut.

Övriga kurstillfällen under hösten är följande:

Onsdag den 24.11.2021 kl 08:00-16:00

Onsdag den 15.12.2021 kl 09:00-16:00

Samtliga kursdagar är heldagar. Det bör noteras att utbildningen till stor del bygger på självstudier i form av litteraturstudier och tillämpat arbete på arbetsplatsen.

Utbildningen fortsätter under våren 2022 enligt följande:

Delkurs 2: Omvårdnad av personer med kognitiv svikt, 1

Onsdag 12.1.2022 kl 09:00-16:00

Tisdag 1.2.2022 kl 09:00-16:00

Onsdag 16.2.2022 kl 09:00-16:00

Onsdag 9.3.2022 kl 09:00-16:00

Delkurs 3: Omvårdnad av personer med kognitiv svikt, 2

Onsdag 23.3.2022 kl 09:00-16:00

Onsdag 6.4.2022 kl 09:00-16:00

Onsdag 27.4.2022 kl 09:00-16:00

Onsdag 18.5.2022 kl 09:00-16:00

Hösten 2022:

Delkurs 4:

Tre tillfällen höstterminen 2022 (augusti-september)

Exakta tider meddelas senare.

Obs! Ta gärna med din egen dator till närstudietillfället. Om du inte har en egen dator så kan du låna en dator på plats.

25.08.2021 kl. 09:00

28.09.2021

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

200

inkl för- och eftermiddagskaffe

Enligt tillämpningsguiden till Äldrelag (2020:9) för Åland ska personal som arbetar inom effektiverat serviceboende och institutionsvård ha tilläggsutbildning inom demensvård motsvarande ett halvt års studier eller

30 studiepoäng.

Högskolan på Åland/Öppna högskolan erbjuder på uppdrag av Ålands landskapsregering (Beslut 145 U2, 26.5.2021) ett kompetenshöjande utbildningspaket för yrkesverksam personal i kommunerna som i sitt vård-/omsorgsarbete möter personer med kognitiv svikt.

Utbildningen riktar sig till personer med grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen (närvårdare, sjukskötare, socionomer eller motsvarande) som har arbetserfarenhet (minst ett år) inom äldreomsorgen. För deltagare utan grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen krävs minst fem års arbetserfarenhet.

Antalet deltagare för utbildningen är begränsat till max 30 deltagare.

Om antalet anmälda överstiger detta fördelas platserna enligt följande:

Jomala kommun (2)

Finströms kommun (2)

Saltviks kommun (3 inkl. institutionsvård Sunnanberg)

Sunds kommun (1)

Vårdö kommun (1)

Mariehamns stad (6 inkl. institutionsvård Trobergshemmet)

Eckerö kommun (1)

Hammarlands kommun (1)

Lemlands kommun (1)

Lumparlands kommun (1)

Kökars kommun (1)

Sottunga kommun (1)

Kumlinge kommun (1)

Brändö kommun (1)

Föglö kommun (1)

Geta kommun (1)

Oasen boende- och vårdcenter (3 inkl. institutionsvård

flertal medlemskommuner)

Kommunernas socialtjänst (2)

Totalt 30

Målet med utbildningen är att få en fördjupad förståelse för olika typer av kognitiva sjukdomar och kognitiva funktionsnedsättningar. Deltagarna ska kunna erbjuda personer med kognitiv svikt evidensbaserad omvårdnad grundad i personcentrerad vård, etiska riktlinjer och

social- och hälsovårdens regler.

Deltagarna ska efter genomförd utbildning ha en kunskap och beredskap att vårda personer med specifika omvårdnadsproblem i relation till kognitiv svikt, kunna erbjuda meningsfull tillvaro och kunna ge god vård vid livets slut. Därtill ska de ha förståelse för sin roll i organisationen och sitt ansvar för att utveckla vården.

Utbildningen består av fyra delkurser med obligatoriska närstudieträffar samt självstudier mellan träffarna. Antagna förutsätts att delta i alla fyra delkurser som ingår i utbildningen.

Delkurs 1: Kognitiv svikt (133 h/ 5 sp)

- kognition och kognitiv svikt, de vanligaste kognitiva symtomen och funktionsnedsättningarna

- hjärnans anatomi, fysiologi och patofysiologi vid kognitiv svikt

- sjukdomslära: Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, frontallobsdemens, Parkinsons sjukdom med demens, Lewykroppsdemens

- utredning och behandling vid kognitiv svikt.

Tidpunkt: november och december 2021

Antal närträffar: 3

Delkurs 2: Omvårdnad av personer med kognitiv svikt 1 (200 h/ 7,5 sp)

- att möta och bemöta: Personcentrerad vård, levnadsberättelse, etik, kommunikation

- att leva med kognitiv svikt: Patientperspektiv, hur kognitiv svikt kan påverka vardagen och livet

- närstående: anhörigperspektiv, intressebevakning, närståendestöd

- omgivning och hjälpmedel: Miljöns inverkan och möjlighet, kognitiva hjälpmedel, boendemiljö, tillgänglighet och trygghet

- hjälp och stödinsatser som samhället kan erbjuda, tredje sektorn

- lagstiftning och riktlinjer styr vården av äldre

- riktlinjer för äldreomsorgen.

Tidpunkt: Vårterminen 2022

Antal närträffar: 4

Delkurs 3: Omvårdnad a v personer med kognitiv svikt 2 (200 h/ 7,5 sp)

- omvårdnadsbehov och utmaningar relaterat till kognitiv svikt: Nutrition och munhälsa, hygiensituationer, aktivitet och rörelse, smärta, BPSD, palliativ vård, sexualitet

- meningsfull tillvaro: Syn på vad ett meningsfullt liv är, att utnyttja levnadsberättelsen, att främja delaktighet i vardagen, musik som stöd för kommunikation och rörelse.

Tidpunkt: Vårterminen 2022

Antal närträffar: 4

Delkurs 4: Medarbetarskap/ ledarskap och utvecklingsarbete (267 h/ 10sp)

- att vara god förebild i vården av personer med kognitiv svikt

- utvecklingsarbete: att på ett undersökande och utvecklande sätt använda de senaste metoderna för att komma med motiverade förslag på hur arbetsmiljön kan utvecklas. Att sakkunnigt dela med sig av kunnande.

Tidpunkt: augusti och september 2022

Antal närträffar: 3

Vid frågor om utbildningen, vänligen kontakta:

Överlärare Erika Boman (utbildningens innehåll och genomförande)

e-post: erika.boman@ha.ax tfn. 018-537783 fr.o.m. 5.8.2021

Planerare Pia Sjöstrand (anmälan och administration)

e-post: pia.sjostrand@ha.ax tfn. 018-537713 fr.o.m. 16.8.2021

Fortbildningskurs

Vård - Vt22 Akutsjukvård -introduktion

doktorand, fil.mag i vårdvetenskap, spec. sjuksköterska Lundberg Anna / Specialistsjuksköterska Kvarnström Ann

Kursen omfattar olika delar av akutsjukvård. Bla konceptet ABCDE, prioritering, teamwork och en introduktion i Forensisk omvårdnad.

Efter avslutad kurs har deltagaren en ökad kunskap om hur man enklare skall kunna göra sin bedömning av akut sjuka patienter i sitt arbete men även vid den icke akut sjuka patienten.

Tisdag 8.3.2022 kl 09:00-16:00

Onsdag 9.3.2022 09:00-12:00

08.12.2021 kl. 09:00

11.02.2022

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

105

Inkl för- och eftermiddagskaffe.

Genomgång sker under kursens gång av praktiska hjälpmedel i samband med ABCDE, samt övriga vårdåtgärder som behövs vid omhändertagandet av en akut sjuk patient. Därtill övar vi på hjärt lung räddning och defibrillatorn. Deltagarna ska kunna ge en insjuknad eller skadad person omedelbar och sakenlig vård. Deltagaren ska kunna tillämpa teoretiska kunskaper om principer för akut omhändertagande, bedömning, prioritering, vård och övervakning av patient som utsatt för akut sjukdom/trauma. Deltagarna kommer att öva på teamwork och prioriteringar av patienter.

En introduktion i Forensisk omvårdnad ingår i kursen.

Den här kursen riktar sig till sjukvårdspersonal som i sitt yrkesliv vill ha en uppdatering av akutsjukvård, prioriteringar samt ABCDE-konceptet och enkla åtgärder vid omhändertagandet av en svårt sjuk patient, men även vid den

icke-akuta patientens omhändertagande.

Innehållet i kursen är bl.a. följande:

- teorigenomgång av konceptet ABCDE samt praktiska övningar

- teamwork och rapportering enligt SBAR på fiktiva patientfall

- introduktion till Forensisk omvårdnad och traumatologin

- HLR och defibrillator övning

- Digital simuleringsprogram "Body Interact".

I kursen ingår patientfall på vårdsimulatorn SimMan 3G som avslutning där allt det praktiska övas tillsammans med kursledaren.

Föreläsningar, praktiska övningar, användning av vårdsimulator SimMan3G.100% deltagande i kursen, deltagaren får ett intyg efter kursens avslutning

Kurslitteratur och studiematerial: www.vardhandboken.se

Videomaterial med olika innehåll

Vårdsimulator SimMan3G

Material för praktiska övningar

Undervisningsmaterial (högskolan tillhandahåller).

Som huvudföreläsare fungerar doktorand, spec.ssk./fil mag. Anna Lundberg som arbetat 13 år som sjukskötare inom akutsjukvård både på Åland och i Sverige. Anna har även gått kurser inom akutsjukvård som ATSS, AMLS och den prehospitala specialiseringen som sjuksköterska vid Linneuniversitetet i Kalmar 2010. Anna arbetar idag vid Högskolan på Åland/sjöfart/vård som lektor och håller kurser för sjöbefäl och skolans elever i hälso- och sjukvårdskurser enligt STCW-2010. Anna är doktorand vid Umeå universitet och forskar om hälsovårdare/sjukskötare ute i skärgården och dennes kliniska beslutsfattande.

Den andra föreläsaren är Ann Kvarnström, som är specialistsjuksköterska inom anestesi samt forensisk omvårdnad och har arbetat 20 år inom akutsjukvård både i Sverige och på Åland. Ann har även gått kurser inom akutsjukvård som TNCC, ENPC, ATSS, krishantering, ledarskap samt våld i nära relationer.

Yrkeshögskolekurs

Vård - Vt22 Grundkurs i forensisk omvårdnad

Specialistsjuksköterska Kvarnström Ann / doktorand, fil.mag i vårdvetenskap, spec. sjuksköterska Lundberg Anna

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

Närstudier:

måndag 28.3.2022 kl. 18:00-21:30

tisdag 29.3.2022 kl. 18:00-21:30

måndag 4.4.2022 kl. 18:00-21:30

tisdag 5.4.2022 kl. 18:00-21:30

måndag 11.4.2022 kl. 18:00-21:30

08.12.2021 kl. 09:00

09.03.2022

Terminsavgift

90

Inga förkunskaper krävs.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna:

- känna till och tillämpa självständigt relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt

- ha kunskap om samtalstekniker och upptagning av anamnes i misstanke om våldssituationer

- ha kunskap om spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp

- ha kännedom kring grundprinciperna gällande provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi inom ämnet

- ha kunskap om att kunna beskriva krisreaktioner, både akuta och kroniska

- ha kunskap gällande olika aktörers ansvarsområden i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman

- ha kännedom kring att samordna resurser medicinskt, psykologiskt, och rättsligt i samband med att ett brott har begåtts och kunna samverka med andra aktörer inom området.

Relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt.

Samtalstekniker och upptagning av anamnes i situationer där misstanke om våld och brott finns.

Spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp.

Provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi.

Krisreaktioner, både akuta och kroniska.

Identifikation om olika parters ansvarsområden/arbetsuppgifter som sker i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman.

Olika resurser inom både medicinska, psykologiska, och rättsliga kontextet och samverkan mellan dessa.

Obligatoriska föreläsningar som består dels av teori, gruppdiskussioner, praktiska övningar, självstudier samt examination i form av en hemuppgift.

100 % närvaro krävs för godkänd kurs. Vid frånvaro får den studerande en individuell kompletterande studieuppgift av kursledaren.

Examinationen sker genom en individuell studieuppgift som inlämnas till examinator på utsatt tid. Innehållet i examinationsuppgiften är enligt kursinnehållet som presenterats i kursen.

Förundersökningslagen (805/2011). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110805

Hedrenius, S., & Johansson, S. (2016). Krisstöd. Vid olyckor, katastrofer och svåra händelser. Stockholm: Natur och kultur.

Isdal, P. (2017). Medkänslans pris: om sekundärtraumatisering, compassion fatigue och utbrändhet hos yrkesverksamma. Stockholm: Gothia fortbildning.

Isdal, P. (2017). Meningen med våld. (2. uppl.). Stockholm: Gothia fortbildning.

Koskinen, L., Likitalo, H., Aho, J., Vuorio, O., & Meretoja, R. (2014). The professional competence

profile of Finnish nurses practising in a forensic setting. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 21(4), 320-326. doi: 10.1111/jpm.12093

Lange Thomsen, J. (2006). Rättsmedicin. Stockholm: Liber.

Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P., & Paavilainen, E. (2010). Identification of women exposed to acute physical intimate partner violence in an emergency department setting in Finland. Scandinavian

Journal of Caring Sciences, 24(4), 638-647. doi: 10.1111/j.1471- 6712.2009.00754.x

Lynch, V. A., & Duval, J. B. (2011.) Forensic nursing science. (2. ed.). St. Louis: Mosby/Elsevier. (utvalda delar).

Nationellt centrum för Kvinnofrid (NCK). (2011). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (2010:4). Hämtat från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/492/nck-rapport-att-fraga-om-valdsutsatthet-som-en-del-av-anamnesen-2010-4.pdf#__utma=1.1486299927.1570097249.1570608644.1571037352.3&__utmb=1.3.10.1571037352&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1570537741.1.1.utmcsr=(direct)|utmccn=(direct)|utmcmd=(none)&__utmv=-&__utmk=121920651

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2008). Handbok: nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. (2008:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/483/nck-handbok-nationellt-handlingsprogram-sexuella-overgrepp-2008-rev2010.pdf#__utma=1.573362438.1569244898.1569244898.1569246704.2&__utmb=1.1.10.1569246704&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1569246704.2.2.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=106075523

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2016). Våld mot äldre kvinnor: En forsknings- och kunskapsöversikt. (2016:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/512/nck-rapport-vald-mot-aldre-kvinnor-2016-1.pdf

Olsson, J., & Kupper, T. (2009). Grundläggande kriminalteknik. Stockholm: Jure förlag.

Rahmqvist, J. (2018). Forensic care for victims of violence and their family members in the emergency department. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Växjö, Linnaeus University Dissertations ; 337/2018). Hämtad från http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1262268/FULLTEXT01.pdf

Socialstyrelsen. (2016). Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. (Artikelnummer 2016-6-37). Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf

Strafflagen (39/1889). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1889/18890039001

World Health Organization. (2005). WHO multi-country study on womens health and domestic violence against women: initial results on prevalence, health outcomes and womens responses. Retrieved from https://www.who.int/reproductivehealth/publications/violence/24159358X/en/

van Wyk, N., & van der Wath, A. (2015). Two male nurses’ experiences of caring for female patients after intimate partner violence: a South African perspective. Contemporary Nurse, 50(1), 94-103.

doi: 10.1080/10376178.2015.1010254

Som examinator på kursen fungerar doktorand, FM i vårdvetenskap, spec.sjukskötare Anna Lundberg.

Fortbildningskurs

Vård - Vt22 Handledarutbildning för sjukskötare -att utvecklas som handledare

HvM Ulenius Katarina / Fil.mag Lindroth Mona

7 1/2

Kursen följer fordringar vid Högskolan på Åland.

Onsdag 2.3.2022 kl 09:00-16:00

Torsdag 3.3.2022 kl 09:00-16:00

Torsdag 31.3.2022 kl 08:0016:00

Fredag 1.4.2022 kl 08:00-16:00

Måndag 25.4.2022 kl 08:00-16:00

Tisdag 26.4.2022 kl 08:00-16:00

Närstudietillfälle 4-6: Hösten 2022

Höstens kurstider meddelas innan sommaren.

08.12.2021 kl. 09:00

07.02.2022

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

400

Inkl. för- och eftermiddagskaffe

Utbildningen vänder sig till dig som är eller vill bli handledare för sjukskötarstuderande i verksamhetsförlagd utbildning. Den vänder sig även till dig som vill utveckla din roll som handledare och förtydliga din egen

betydelse som handledare.

Under utbildningen är målet att – enskilt och i grupp – få reflektera över studerandes lärande, hur du som handledare kan bidra i detta lärande,

etiska aspekter på handledning samt återkoppling och

bedömning av de studerande.

Du som handledare lär dig att med hjälp av styrdokument och lagar, utbildningsplaner och kursbeskrivningar få veta vad studerande kan och ska kunna under och efter den verksamhetsförlagda utbildningen, liksom betydelsen av studerandes individuella behov i lärandeprocessen.

Efter avslutad kurs ska du som kursdeltagare visa att du har:

- kunskap om handledning som pedagogisk process, om strategier för handledning, bedömning, vetenskaplighet och profession, reflekterande handledning samt om etik och handledning

- förmåga att i handledningsprocessen använda pedagogisk kunskap, omvårdnadskunskap samt kunskap i personlig utveckling

- förmåga att tillämpa grundläggande kunskaper om handledning i yrkesmässig växt, att stödja och vägleda studerande i verksamhetsförlagd utbildning samt att utvärdera och bedöma den studerandes kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i vårdande och vårdarbete

- ett kritiskt, analyserande och reflekterande förhållningssätt och förmåga att bedöma och värdera handledningssituationer etiskt samt utifrån genusperspektiv.

- insikter i den kommunikativa process och de pedagogiska strategier som utformar grunden för handledningsprocessen.

Innehållet i utbildningen är bl.a. följande:

- sjukskötarutbildningen i dag, lagstiftning och styrdokument

- litteratursökning samt introduktion till digitala lärrum (Google Classroom)

- integrering teori och praktik under den verksamhetsförlagda utbildningen samt vad är vetenskapligt förhållningssätt i samband med detta

- vård/omvårdnad som vetenskaplig disciplin och evidensbaserat arbete som mål och verktyg

- pedagogik, reflektion och handledarrollen

- handledningsprocessen, bedömning och praktiska rutiner

- betydelsen av etik och genus i samband med handledning av sjukskötarstuderande.

Utbildningen är uppbyggd på 6 närstudietillfällen (12 dagar) där förmiddagen består av föreläsningar och eftermiddagen av workshops där teoretiskt material bearbetas och diskuteras för att sedan användas i handledning av sjukskötarstuderande. Vi delar erfarenheter av att handleda, diskuterar hur

litteraturen kan användas för att utveckla handledningen av studerande och även omvårdnaden och vårdarbetet tillsammans med den studerande och kolleger.

Ubildningen består av föreläsningar, litteraturstudier, grupparbeten och workshops samt reflektionstillfällen i samband med närstudierna, självstudier och handledning av sjukskötarstuderanden under verksamhetsförlagd

utbildning. Utbildningen är delvis nätbaserad.

Examination sker i form av workshops baserade på kurslitteratur och annat relevant material, handledning av sjukskötarstuderande under verksamhetsförlagd utbildning samt handledares loggbok under den tiden.