Universitetskurs

Anmäl dig här Vt21 Anmälningstestkurs

/

5

06.11.2020 kl. 14:00

31.05.2021

Ja

Terminsavgift

90

Testa att anmäla dig!

Här kan du prova på hur anmälningsproceduren går till. Kostar inget och vi tar bort alla registrerade från "kursen".

Fortbildningskurs

Anmäl dig här Vt21 Anmälningstestkurs fortbildningskurs

/

06.11.2020 kl. 09:00

31.05.2021

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

Testa att anmäla dig!

Här kan du prova på hur anmälningsproceduren går till. Kostar inget och vi tar bort alla registrerade från "kursen".

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi - Vt21 Konflikthantering

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

måndag 12.4.2021 kl. 17:00-20:15 (närstudier)

onsdag 21.4.2021 kl. 17:00-20:15 (distans)

måndag 3.5.2021 kl. 17:00-20:15 (närstudier)

onsdag 19.5.2021 kl. 17:00-20:15 (distans)

måndag 24.5.2021 kl. 17:00-20:15 (närstudier)

Om inte närstudier är möjliga körs kursen helt på distans.

OBS!Vi har lång väntelista på denna kurs. Om du som är anmäld inte ämnar gå kursen vänliga avboka din plats så följande i kön kan delta (open@ha.ax eller 018-537711).

09.12.2020 kl. 09:00

22.03.2021

Terminsavgift

90

Studerande får en inblick i vad konflikter på arbetsplatser vanligtvis handlar om, vilka de vanligaste orsakerna är och hur det går till när en konflikt eskalerar. Kursen förmedlar kunskap om hur man kan hantera och lösa konflikter på en arbetsplats på ett konstruktivt sätt. Dessutom diskuteras hur man kan förebygga att konflikter uppstår och hur man bygger upp ett bra arbetsklimat.

Allmänfärdigheter: Efter genomgången kurs skall den studerande inneha kunskap om det som målsättningen eftersträvar.

Att ge en inblick i hur man kan hantera konflikter på arbetsplatsen.

Ledd undervisning, grupparbeten, individuellt arbete, övriga arbetsformer.

Examinationssättet bestäms tillsammans med deltagarna.

Jordan, T. 2015. Konflikthantering i arbetslivet. Förstå, hantera, förebygg. Gleerups.

Isokorpi, T. 2006. Napit vastakkain. Ristiriidat, rajat ja ratkaisut. PS-kustannus. (behandlas under kursen)

Lennéer Axelson & Thylefors. 1996. Om konflikter. Hemma och på jobbet. Stockholm: Natur och kultur.

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp, fem av kurserna) i arbetsplatspsykologi.

De olika delkurserna är:

Organisationspsykologi (5 sp)

Ledarskap I (5 sp)

Ledarskap II (5 sp)

Konflikthantering (5 sp)

Utmattningssyndrom (5 sp)

Arbetsplatsmobbning (5 sp)

Kom ihåg att anmäla dig separat till varje delkurs!

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi - Vt21 Ledarskap II

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

måndag 25.1.2021 kl. 17:00-20:15

onsdag 10.2.2021 kl. 17:00-20:15

måndag 15.2.2021 kl. 17:00-20:15

onsdag 10.3.2021 kl. 17:00-20:15

måndag 22.3.2021 kl. 17:00-20:15

OBS! Denna kurs körs helt på distans, men under de planerade kurstiderna. Mer info skickas till de anmälda.

OBS!Vi har lång väntelista på denna kurs. Om du som är anmäld inte ämnar gå kursen vänliga avboka din plats så följande i kön kan delta (open@ha.ax eller 018-537711).

09.12.2020 kl. 09:00

04.01.2021

Terminsavgift

90

Efter godkänd kurs förväntas studerande: -Kunna definiera och förstå aktuella begrepp och moderna teorier kopplade till området ledarskap -Kunna analysera och diskutera praktiska implikationer som berör organisation och ledarskap ur olika synvinklar -Inneha fördjupade kunskaper om ledarskapets psykologi och förstå betydelsen av kontext

Allmänfärdigheter: Studerande utvecklar analytisk tankeförmåga, reflektionsfärdigheter, diskussionsfärdigheter, samt förmåga till både självständigt arbete och samarbete.

Ledarskap är ett tvärvetenskapligt område, och i denna kurs kommer ledarskap att behandlas ur både ett psykologiskt och organisatoriskt perspektiv. Kursen strävar efter att ge studerande fördjupade kunskaper om ledarskapets psykologi. Ledares roll i moderna organisationer kommer att diskuteras, där mycket fokus läggs på betydelsen av kontext. Dessutom kommer praktiska exempel att analyseras och diskuteras, med avstamp i moderna teorier och aktuell forskning.

Föreläsningar, gruppdiskussioner, praktikfall och självstudier. Kursen hålls via zoom.

Examinationssättet bestäms tillsammans med deltagarna.

Yukl, G. A. (2013). Leadership in organizations. Pearson Education.

Sowcik, M., Andenoro, A.C., McNutt, J. & Mu S.E. 2015. Building Leadership Bridges: Leadership 2050: Critical Challenges, Key Contexts and Emerging Trends. Emerald Group Publishing Limited.

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp, fem av kurserna) i arbetsplatspsykologi.

De olika delkurserna är:

Organisationspsykologi (5 sp)

Ledarskap I (5 sp)

Ledarskap II (5 sp)

Konflikthantering (5 sp)

Utmattningssyndrom (5 sp)

Arbetsplatsmobbning (5 sp)

Kom ihåg att anmäla dig separat till varje delkurs!

Yrkeshögskolekurs

Communication - Vt21 Intercultural Communication

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland. Kursen hålls på svenska ifall alla behärskar språket, i annat fall hålls kursen på engelska.

torsdag 4.2.2021 kl. 18:00-20:30

torsdag 11.2.2021 kl. 18:00-20:30

torsdag 18.2.2021 kl. 18:00-20:30

torsdag 4.3.2021 kl. 18:00-20:30

torsdag 11.3.2021 kl. 18:00-20:30

torsdag 18.3.2021 kl. 18:00-20:30

torsdag 25.3.2021 kl. 18:00-20:30

ONSDAG 31.3.2021 kl. 18:00-20:30

torsdag 8.4.2021 kl. 18:00-20:30

09.12.2020 kl. 09:00

04.02.2021

Terminsavgift

90

Upon completion of the course, the student will:

- know how cultures differ from each other (values, codes, symbols, rituals)

- be able to see how these differences affect reactions, nonverbal behavior, thinking, statements, cooperation, conflicts, integration, etc.

- be able to identify obstacles to good communication and know how to remove them

- know some key concepts in intercultural communication: values, norms, codes, categories, groups, roles, power, integration, stereotypes, communication processes, cultural clashes, culture shock, self-fulfilling prophecy, cultural dimensions, etc.

Efter avslutad kurs ska den studerande:

- ha kunskap om de olika sätt kulturer skiljer sig på och kompetens att se hur dessa skillnader påverkar reaktioner, icke-verbalt beteende, tänkande, uttalanden, samarbete, konflikter, integration, etc.

- kompetens att identifiera hinder för god kommunikation och veta hur de kan avlägsnas

- kunskap om några centrala begrepp i interkulturell kommunikation: värderingar, normer, koder, kategorier, grupper, roller, makt, integration, stereotyper, kommunikationsprocesser, kulturkrockar, kulturchock, den självuppfyllande profetian, kulturella dimensioner, etc.

Contents

- literature about what generally applies to communication across cultural borders

- current information about selected countries and groups in countries

- film and other cultural expressions for examples and analysis

- interviews of representatives of different cultures

- analysis of experiences and statements of and about their own and other cultures.

Innehåll

- litteratur om vad som allmänt gäller kommunikation över kulturella gränser

- aktuell information om utvalda länder och grupper inom länder

- film och andra kulturella yttringar för exempel och analys

- intervjuer av företrädare för olika kulturer

- analys av upplevelser och uttalanden av och om den egna och andras kulturer.

Litterature according to instructions by the lecturer.

Enligt föreläsarens anvisningar.

Fortbildningskurs

Företagsekonomi - Vt21 Löneräkning och personaladministration

/

Utbildningen ordnas i samarbete med Hanken & SSE Executive Education.

Modul 1:

Tisdag 20.4.2021 kl 09:00- 12:00 (ges online)

Onsdag 21.4.2021 kl 09:00-12:00 (ges online)

Torsdag 22.4. 2021 kl 09:00-16:00

Modul 2:

Tisdag 4.5.2021 kl 09:00-16:00

Onsdag 5.5.2021 kl 09:00-16:00

09.12.2020 kl. 09:00

23.03.2021

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

1590

inkl för- och eftermiddagskaffe och elektroniskt kursmaterial.

Utbildningen riktar sig till löneräknare och personaladministratörer som

ansvarar för företagets personal- och lönefrågor samt arbetsrättsliga frågor. Programmet vänder sig även till ägare/personal på bokföringsbyråer

som sköter löneräkning åt sina kundföretag.

Under utbildningen får du en grundläggande genomgång av de löneadministrativa rutinerna samt arbetsrättens koppling till löne- och personaladministrationen.

Utbildningen ger dig en inblick i hur den finska arbetsrätten fungerar.

Vi går även igenom de centrala punkterna i kollektivavtalen som deltagande

företag är bundna till.

Under utbildningens gång får du även möjlighet att diskutera

aktuella problem med övriga kolleger från andra organisationer

och få svar av experter på de frågor du har gällande din egen

organisation.

Tidigare deltagare har gett programmet snittbetyget 4,8/5.

Modul 1

20 april-21 april 2021: (Karl-Johan Sigfrids, online föreläsningar)

Företagets löneadministrativa

rutiner

- lönebetalning och krav på lönebokföring

- förskottsinnehållning

- arbetsgivaravgifter och deras betalningsgrund

- kostnadsersättningar

- natura förmåner och personalförmåner.

22 april 2021: (Dan Liljedal)

Praktisk och teknisk löneräkning

- genomgång av arbetsmetoder och -rutiner

olika problemsituationer

- underlag för löneräkning

- hantering av kontakter till löntagare och uppdragsgivare

- praktiska lösningar

- underlag för att underlätta praktiska löneräkningar

- möjligheter att överföra data från externa tidsuppföljningssystem.

Modul 2

4 maj 2021: (Max Lindholm)

Finsk arbetsrätt och centrala

kollektivavtal

- arbetsavtalsrätt (ingående av arbetsavtal, anställningsformer,

ändring av arbetsavtal, avslutande av arbetsavtal)

- arbetstagarens frånvaro (sjukfrånvaro, ledigheter,

semester).

5 maj 2021: (Max Lindholm)

Finsk arbetsrätt och

centalakollektivavtal, fortsätter

- integritetsskydd i arbetslivet

- centrala kollektivavtal (tillämpningsområden, arbetstidsreglering, semester,

lön, övriga bestämmelser)

- GDPR.

Utbildningen hålls av Karl-Johan Sigfrids, ekon.mag. Utexaminerad från Handelshögskolan vid Åbo Akademi 1981. Har under de senaste 20 åren på heltid arbetat med utbildning inom mervärdes- och företagsbeskattning samt extern redovisning med bl.a. de flesta av landets handelskamrar, Skatteförvaltningen, ett stort antal bokföringsbyråer, Finlands kommunförbund m.fl. som uppdragsgivare. Vald till Handelskamrarnas årets utbildare 2015. Hemsida: www.certima.fi

Dan Liljedal, ekon.mag, utexaminerad från Svenska handelshögskolan i Vasa 1985. GRM revisorsexamen år 1995. Grundade bokföringsbyrån Oy Dama Consulting Ab 1987 och har sedan dess arbetat heltid som företagare inom redovisningsbranschen. Löneredovisning har hela tiden varit en del av vardagen. Har vid sidan om företagande även kontinuerligt haft olika uppdrag som föreläsare.

Max Lindholm, advokat. Driver sedan 2009 en egen advokatbyrå i Helsingfors. Under studierna vid Helsingfors Universitet specialiserade han sig främst på arbetsrätt, men också på avtalsjuridik och familje- och kvarlåtenskapsrätt. Han har i drygt tio års tid jobbat med affärsjuridiska frågor på Förbundet för Finsk Handel och Företagarna i Finland samt som Personalchef för Varner Retail AS i Finland.

Hemsida: http://maxlindholm.fi/sv/

Fortbildningskurs

Förskolepedagogik - Vt21 Att stärka välbefinnande och resurser på daghem -positiv psykologi för barnomsorgen, (grupp 1, kl 8-11)

FD, neuropsykolog, psykoterapeut Fagerlund Åse /

Kursen handlar om att mångsidigt stärka psykologiskt välbefinnande hos både barn och personal genom ny forskning och praktisk tillämpning av metoder inom positiv psykologi.

Insatser i positiv psykologi* har visat sig främja välbefinnande, öka en positiv sinnesstämning och hoppfullhet hos barn samtidigt som negativa känslor och symptom på depression minskat.

*Åse Fagerlund, Folkhälsans forskningscentrum, projektet Styrka, glädje och medkänsla, 2020.

Tisdag 23.3.2021 kl 08:00-11:00

Måndag 17.5.2021 kl 08:00-11:00

Hösten 2021:

Måndag 27.9.2021 kl 08:00-11:00

OBS! Om coronaläget så kräver hålls dagarna på distans.

09.12.2020 kl. 09:00

19.02.2021

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

inkl. kaffe.

Utbildningen finansieras av Ålands landskapsregering och är således kostnadsfri för deltagarna.

Det erbjuds tre halvdagsföreläsningar med samma innehåll för två olika grupper, så att en grupp kan delta på förmiddagen och en på eftermiddagen. Deltagarna väljer själv vilken grupp de vill delta i.

Den här föreläsningen gäller grupp 1 som deltar på förmiddagar.

Max antal deltagare per grupp är 25.

Vid tillräckligt stort intresse erbjuds det eventuellt en ny omgång av föreläsningarna under hösten 2021.

Utbildningen riktar sig till all personal inom barnomsorgen och fritidsverksamheten.

Under kursen kommer bl.a följande teman tas upp:

- positiv sinnesstämning. Hur kan vi stärka en bra stämning i barngruppen och mellan kolleger på daghemmet?

- mina styrkor och goda egenskaper. Vi arbetar med hur vi kan stärka självkänsla genom att se och utgå från våra styrkor. Hur berömmer vi barn på ett sätt som stärker deras utveckling?

- positiva relationer. Positiva relationer handlar om att stärka vänlighet, tacksamhet, empati, hänsyn och förlåtelse. Vi tar upp praktiska metoder att systematiskt stärka goda relationer och sund konfliktlösning mellan både barn och personal.

Kursen genomförs som tre halvdagar.

Utbildningsdagarna innefattar teori, praktik och diskussioner kring praktisk tillämpning av positiv psykologi inom daghemmen. Mellan utbildningsdagarna ges praktiska uppgifter som syftar till att förankra innehållet i den vardagliga verksamheten både med barn och inom personalgruppen.

Syftet är både att få in nya metoder i de dagliga rutinerna och att personalen ska inspireras att skapa egna, kreativa tillämpningar av dem.

Åse Fagerlund, FD, PsL, specialistpsykolog i neuropsykologi, psykoterapeut och seniorforskare vid Folkhälsans forskningscentrum.

Åse har arbetat med barn med olika former av utmaningar i många år både som psykolog och forskare. Det har handlat om allt från inlärningssvårigheter till olika former av psykologiska svårigheter och utsatthet. I sökandet efter metoder att stärka barns resurser, potential och självkänsla kom Åse in på den positiva psykologin. Hon leder sedan några år forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla vid Folkhälsans forskningscentrum.

Projektet syftar till att ta fram metoder för att stärka barns och vuxnas välbefinnande. Åse har utbildat sig i positiv psykologi vid Oslo universitet och Institute of Positive Education vid Geelong Grammar School.

Till Åses styrkor hör hennes iver att lära sig nya saker, kreativitet och mod i omtanke om andra.

Fortbildningskurs

Förskolepedagogik - Vt21 Att stärka välbefinnande och resurser på daghem -positiv psykologi för barnomsorgen, (grupp 2, kl 13-16)

FD, neuropsykolog, psykoterapeut Fagerlund Åse /

Kursen handlar om att mångsidigt stärka psykologiskt välbefinnande hos både barn och personal genom ny forskning och praktisk tillämpning av metoder inom positiv psykologi.

Insatser i positiv psykologi* har visat sig främja välbefinnande, öka en positiv sinnesstämning och hoppfullhet hos barn samtidigt som negativa känslor och symptom på depression minskat.

*Åse Fagerlund, Folkhälsans forskningscentrum, projektet Styrka, glädje och medkänsla, 2020.

Tisdag 23.3.2021 kl 13:00-16:00

Måndag 17.5.2021 kl 13:00-16:00

Hösten 2021:

Måndag 27.9.2021 kl 13:00-16:00

OBS! Om coronaläget så kräver hålls dagarna på distans.

09.12.2020 kl. 09:00

19.02.2021

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

inkl. kaffe.

Utbildningen finansieras av Ålands landskapsregering och är således kostnadsfri för deltagarna.

Det erbjuds tre halvdagsföreläsningar med samma innehåll för två olika grupper så att en grupp kan delta på förmiddagen och en på eftermiddagen.

Deltagarna väljer själv vilken grupp de vill delta i.

Den här föreläsningen gäller grupp 2 som deltar på eftermiddagar.

Max antal deltagare per grupp är 25.

Vid tillräckligt stort intresse erbjuds det eventuellt en ny omgång av föreläsningarna under hösten 2021.

Utbildningen riktar sig till all personal inom barnomsorgen och fritidsverksamheten.

Under kursen kommer bl.a följande teman tas upp:

- positiv sinnesstämning. Hur kan vi stärka en bra stämning i barngruppen och mellan kolleger på daghemmet?

- mina styrkor och goda egenskaper. Vi arbetar med hur vi kan stärka självkänsla genom att se och utgå från våra styrkor. Hur berömmer vi barn på ett sätt som stärker deras utveckling?

- positiva relationer. Positiva relationer handlar om att stärka vänlighet, tacksamhet, empati, hänsyn och förlåtelse. Vi tar upp praktiska metoder att systematiskt stärka goda relationer och sund konfliktlösning mellan både barn och personal.

Kursen genomförs som tre halvdagar.

Utbildningsdagarna innefattar teori, praktik och diskussioner kring praktisk tillämpning av positiv psykologi inom daghemmen. Mellan utbildningsdagarna ges praktiska uppgifter som syftar till att förankra innehållet i den vardagliga verksamheten både med barn och inom personalgruppen.

Syftet är både att få in nya metoder i de dagliga rutinerna och att personalen ska inspireras att skapa egna, kreativa tillämpningar av dem.

Åse Fagerlund, FD, PsL, specialistpsykolog i neuropsykologi, psykoterapeut och seniorforskare vid Folkhälsans forskningscentrum.

Åse har arbetat med barn med olika former av utmaningar i många år både som psykolog och forskare. Det har handlat om allt från inlärningssvårigheter till olika former av psykologiska svårigheter och utsatthet. I sökandet efter metoder att stärka barns resurser, potential och självkänsla kom Åse in på den positiva psykologin. Hon leder sedan några år forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla vid Folkhälsans forskningscentrum.

Projektet syftar till att ta fram metoder för att stärka barns och vuxnas välbefinnande. Åse har utbildat sig i positiv psykologi vid Oslo universitet och Institute of Positive Education vid Geelong Grammar School.

Till Åses styrkor hör hennes iver att lära sig nya saker, kreativitet och mod i omtanke om andra.

Yrkeshögskolekurs

Hållbar utveckling/Sustainability Studies - Vt21 Fortsättningskurs i hållbar utveckling

MSc Scott Erica / m.fl.

5

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

torsdag 25.3.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 8.4.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 15.4.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 22.4.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 29.4.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 20.5.2021 kl.18:00-20:30

09.12.2020 kl. 09:00

03.03.2021

Terminsavgift

90

Godkänd närvaroprocent (75%) vid introduktionskursen i hållbar utveckling är ett krav för deltagande.

Deltagaren får fördjupad förståelse för komplexa utmaningar och möjligheter inom ledarskap och verksamhetsstyrning för hållbar utveckling på ett lokalt och globalt plan. Insikterna är tillämpningsbara i kursdeltagarens arbetsliv.

1. Översiktlig genomgång av hållbarhetsutmaningen och strategisk metod.

2. Fred och juridiska rättigheter som en förutsättning för hållbar utveckling.

3. Att göra skillnad med hjälp av psykologi.

4. Ekonomins roll som ett medel för hållbar utveckling.

5. Ledarskap för omställning.

6. Presentation av slutuppgift.

Kursen knyter genomgående an till Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och FN:s globala mål. Under kursens gång får deltagaren möjlighet att förhålla dig till hållbar utveckling på det individuella och kollektiva planet likväl som på ett globalt och lokalt plan. (läs mera i bifogade PDF-filen).

Aktiv närvaro vid närstudietillfällena (minst 75%), godkända kursuppgifter, godkänd slutuppgift.

Länk till PDF-fil med litteraturlista samt närmare presentation av innehållet och närstudiedagarna:

https://drive.google.com/file/d/1t-XElAC8bcnecq4vBWypugEMwwZ1Q2yy/view?usp=sharing

Yrkeshögskolekurs

Hållbar utveckling/Sustainability Studies - Vt21 Introduktion till hållbar utveckling

MSc Scott Erica / m.fl.

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

OBS! Kursen startar på distans den 21.1, mer info skickas så fort allt är klart. I mån av möjlighet hålls vissa kurstillfällen som närstudier. Oberoende så håller dessa kurstider:

torsdag 21.1.2021 kl.18:00-20:30

måndag 1.2.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 4.2.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 11.2.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 18.2.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 11.3.2021 kl.18:00-20:30

09.12.2020 kl. 09:00

06.01.2021

Terminsavgift

90

Deltagaren får grundläggande förståelse för utmaningar och möjligheter inom hållbar utveckling på ett lokalt och globalt plan. Kunskaperna och insikterna är tillämpningsbara i kursdeltagarens arbetsliv.

1. Nedslag i historien - från miljö till hållbar utveckling.

2. Strategisk hållbar utveckling.

3. Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland.

4. Planetära gränser och goda exempel.

5. Social hållbarhet.

6. Presentation av slutuppgift.

Kursen knyter genomgående an till Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och FN:s globala mål. Under kursens gång får deltagaren möjlighet att förhålla sig till hållbar utveckling på det individuella och kollektiva planet likväl som på ett globalt och lokalt plan (läs mer i bifogade PDF-filen).

Aktiv närvaro vid närstudietillfällena (minst 75%), godkända kursuppgifter, godkänd slutuppgift.

Länk till PDF-fil med litteraturlista samt närmare presentation av innehållet och närstudiedagarna:

https://drive.google.com/file/d/1vQThbslgOpZOXSBbhuQodHDRi3UJUxmg/view?usp=sharing

Våren 2021 erbjuds också en Fortsättningskurs i hållbar utveckling (5 sp).

Universitetskurs

Informationssystem - Vt21 Kravhantering av mjukvarusystem

ED Sell Anna /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen går online under tiden 12.1-17.3.2021.

09.12.2020 kl. 09:00

15.12.2020

Terminsavgift

90

Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna:

- definiera och förstå skillnaden mellan olika systemutvecklingsmetodologier och livscykler

- definiera och utföra en kravanalys samt förstå och definiera alla aspekter som täcks av en kravanalys (användbarhet, säkerhet, etik, legala aspekter osv).

- analysera ett domänproblem och modellera detta problem med hjälp av lämpliga modelleringstekniker (t.ex. UML).

Kursens syfte är att ge teoretiska och praktiska kunskaper i metoder, tekniker och verktyg för att analysera krav, behov och genomförbart av mjukvarusystem.

Enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Informationsvetenskap - Vt21 Informationsledning

FM Pettersson Nancy /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen hålls online under tiden 15.3–23.5.2021.

09.12.2020 kl. 09:00

07.03.2021

Terminsavgift

90

- att ha kunskaper om begreppsapparaten i informationsledning och informationens och kunskapens roll i företag och organisationer

- att ha kunskaper om informations- och kunskapsprocesser och verktyg

- att ha kunskaper om grundläggande principer för informationshantering.

Efter genomgången kurs förväntas studenten känna till och överskådligt kunna redogöra för ämnets informationsledning grundbegrepp och definitioner samt områdets utveckling och grundläggande teorier. Studenten ska ha kännedom om informations- och kunskapsprocesser och verktyg i företag och andra organisationer samt kunskap om grundläggande principer för informationshantering.

Innehåll:

- centrala begrepp inom området informationsledning

- informationens och kunskapens roll i företag och organisationer

- informations- och kunskapsprocessmodeller

- verktyg för hantering av informations- och kunskapsprocesser

- principer för informationshantering

- strategisk ledning av informationshantering.

Nätkurs, uppgifter lämnas in kontinuerligt under kursens gång.

Titel: Kunskapsöverföring & knowledge management. Författare: Jonsson, A. Upplaga: 2012 Förläggare: Liber

Titel: Knowledge management in theory and practice. Författare: Dalkir, K. Upplaga: 2011 (eller nyare) Förläggare: MIT Press

Titel: Information management. Författare: Huotari, M.-L. Upplaga: 2002 Förläggare: Tampere University Press Tilläggsinformation: i Mäkinen, I. & Sandqvist, K. (Eds.) Introduktion till informationsvetenskapen, 134-166.

Övrigt material: Litteratur enligt överenskommelse

Universitetskurs

Internationell marknadsföring - Vt21 Logistik

ED Nyholm Monica /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen pågår på nätet under tiden 18.1-28.3.2021

09.12.2020 kl. 09:00

07.01.2021

Terminsavgift

90

Grundkurs i marknadsföring 5 sp och Marknadsföring i praktiken 5 sp eller motsvarande kunskaper.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

- förstå och använda de grundläggande begreppen inom logistiken

- förklara kopplingen mellan logistik och marknadsföring

- visa en grundläggande förståelse för tjänstemarknadsföring på industriella marknader

- beskriva de aktiviteter och tjänster som ingår i logistikbranschen.

På kursen studeras grunderna i logistik och styrning av leveranskedjor. Logistiken ses här närmast ur ett marknadsföringsperspektiv, t.ex. distribution och värdeökande logistiktjänster. Samtidigt behandlas logistikbranschens uppbyggnad och utbudet av transport- och andra logistiktjänster ur ett tjänstemarknadsföringsperspektiv.

Övningar individuellt och i grupp, föreläsningar och seminarier.

Godkända övningar och seminarier.

Oskarsson, Björn, Håkan Aronsson och Bengt Ekdahl (2013): Modern logistik – för ökad lönsamhet, Liber

Annat material enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Juridik - Vt21 Prov i åländsk barnomsorgs- och grundskolelagstiftning 20.3.2021

/

Lördagen den 20 mars 2021 klockan 9:00-13:00

OBS! Provet hålls helt på distans. Mera info skickas till de anmälda!

09.12.2020 kl. 09:00

03.03.2021

20

Provet i åländsk barnomsorgs- och grundskolelagstiftning är avsedd för personer som arbetar eller som planerar att arbeta inom utbildningsverksamheten på Åland. Enligt landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (2020:99) är avläggande av provet ett av behörighetskraven för tjänsterna som barnomsorgschef, grundskolechef, utbildningschef, daghemsföreståndare, rektor och skolföreståndare.

Examinanden ska känna till de ändringar av de till examensfordringarna hörande författningarna som har publicerats i Ålands författningssamling senast en månad före provtillfället.

Provet avläggs genom en skriftlig tentamen och består av tre essäfrågor. I den skriftliga tentamen får examinanden använda sig av de författningar och den litteratur som ingår enligt examensfordringarna. Materialet kan tas med till tentamenstillfället i fysiskt/digitalt format. Tentamen kan skrivas på egen medhavd dator.

Intyg skickas till examinanden efter att provprestationen har godkänts.

Författningslista OBS: uppdat. 1.3.202

Landskapslag om barnomsorg- och grundskola (nedan nämnd LBG)

Ursprungliga lagförslaget:

- LF 28/2018-2019

- Lag- och kulturutskottets betänkande 23/2018-2019

- Lagtingets beslut 74/2019

- Ålandsdelegationens utlåtande av 25.11.2019 (Diarienr. D 10 19 01 65)

- Högsta domstolens utlåtande (OH 2019/268) gällande Ålands lagtings beslut 27.9.2019 om antagande av landskapslag om barnomsorg och grundskola

- Landskapslag om barnomsorg och grundskola (2020:32)

Första ändringsförslaget:

- LF 11/2019-2020

- Lag- och kulturutskottets betänkande 7/2019-2020

- Lagtingets beslut 11-19/2020

- Ålandsdelegationens utlåtande 11.6.2020 (Diarienr D 10 20 01 18 - D 10 20 01 26)

- Högsta domstolens utlåtande (OH 2020/168) gällande Ålands lagtings beslut 26.6.2020 om antagande av landskapslag om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland

- Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (2020:52)

Andra ändringsförslaget:

- LF 7/2019-2020

- Social- och miljöutskottets betänkande 4/2019-2020

- Lagtingets beslut 30/2019-2020

- Ålandsdelegationens utlåtande 11.6.2020 (Diarienr D 10 20 01 5 - D 10 20 01 15)

- Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (2020:72)

Tredje ändringsförslaget:

- LF 28/2019-2020

- Lag- och kulturutskottets betänkande 20/2019-2020

- Lagtingets beslut 67/2020

- Ålandsdelegationens utlåtande 28.10.2020 (Diarienr D 10 20 01 51)

- Högsta domstolens utlåtande (OH 2020/254)

- Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (2020:132)

Fjärde ändringsförslaget:

- LF 3/2020-2021

- Lag- och kulturutskottets betänkande nr. 5/2020-2021

- Lagtingets beslut 97/2020:

- Ålandsdelegationens utlåtande 27.1.2021 (Diarienr D 10 20 01 78)

- Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (2021:27)

Landskapsförordningar som utgivits med stöd av LBG:

- Förordning om barnomsorg och grundskola (2020:99)

- Landskapsförordning om ändring av landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2020:117)

- Landskapsförordning om ändring av landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2021:28)

Universitetskurs

Juridik - Vt21 Prov i åländsk barnomsorgs- och grundskolelagstiftning 22.5.2021

/

Lördagen den 22 maj 2021 klockan 9:00-13:00

09.12.2020 kl. 09:00

06.05.2021

20

Provet i åländsk barnomsorgs- och grundskolelagstiftning är avsedd för personer som arbetar eller som planerar att arbeta inom utbildningsverksamheten på Åland. Enligt landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (2020:99) är avläggande av provet ett av behörighetskraven för tjänsterna som barnomsorgschef, grundskolechef, utbildningschef, daghemsföreståndare, rektor och skolföreståndare.

Examinanden ska känna till de ändringar av de till examensfordringarna hörande författningarna som har publicerats i Ålands författningssamling senast en månad före provtillfället.

Provet avläggs genom en skriftlig tentamen och består av tre essäfrågor. I den skriftliga tentamen får examinanden använda sig av de författningar och den litteratur som ingår enligt examensfordringarna. Materialet kan tas med till tentamenstillfället i fysiskt/digitalt format. Tentamen kan skrivas på egen medhavd dator.

Intyg skickas till examinanden efter att provprestationen har godkänts.

Författningslista OBS: uppdat. 1.3.202

Landskapslag om barnomsorg- och grundskola (nedan nämnd LBG)

Ursprungliga lagförslaget:

- LF 28/2018-2019

- Lag- och kulturutskottets betänkande 23/2018-2019

- Lagtingets beslut 74/2019

- Ålandsdelegationens utlåtande av 25.11.2019 (Diarienr. D 10 19 01 65)

- Högsta domstolens utlåtande (OH 2019/268) gällande Ålands lagtings beslut 27.9.2019 om antagande av landskapslag om barnomsorg och grundskola

- Landskapslag om barnomsorg och grundskola (2020:32)

Första ändringsförslaget:

- LF 11/2019-2020

- Lag- och kulturutskottets betänkande 7/2019-2020

- Lagtingets beslut 11-19/2020

- Ålandsdelegationens utlåtande 11.6.2020 (Diarienr D 10 20 01 18 - D 10 20 01 26)

- Högsta domstolens utlåtande (OH 2020/168) gällande Ålands lagtings beslut 26.6.2020 om antagande av landskapslag om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland

- Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (2020:52)

Andra ändringsförslaget:

- LF 7/2019-2020

- Social- och miljöutskottets betänkande 4/2019-2020

- Lagtingets beslut 30/2019-2020

- Ålandsdelegationens utlåtande 11.6.2020 (Diarienr D 10 20 01 5 - D 10 20 01 15)

- Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (2020:72)

Tredje ändringsförslaget:

- LF 28/2019-2020

- Lag- och kulturutskottets betänkande 20/2019-2020

- Lagtingets beslut 67/2020

- Ålandsdelegationens utlåtande 28.10.2020 (Diarienr D 10 20 01 51)

- Högsta domstolens utlåtande (OH 2020/254)

- Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (2020:132)

Fjärde ändringsförslaget:

- LF 3/2020-2021

- Lag- och kulturutskottets betänkande nr. 5/2020-2021

- Lagtingets beslut 97/2020:

- Ålandsdelegationens utlåtande 27.1.2021 (Diarienr D 10 20 01 78)

- Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (2021:27)

Landskapsförordningar som utgivits med stöd av LBG:

- Förordning om barnomsorg och grundskola (2020:99)

- Landskapsförordning om ändring av landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2020:117)

- Landskapsförordning om ändring av landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2021:28)

Fortbildningskurs

Karriärvägledning - Vt21 Påtvingad förändring – öppning för nya möjligheter

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

Står du inför förändringar i din yrkeskarriär?

Denna kurs är planerad för att utgående från den erfarenhet och de styrkor du har utforska hur även en påtvingad förändring kan leda till nya möjligheter. Kursen är främst riktad till dem som har högskoleutbildning.

Tisdag 16.2 2021 kl 09:00-12:00

Tisdag 9.3 2021 kl 09:00-12:00

Tisdag 13.4 2021 kl 09:00-12:00

Om coronan gör det omöligt att träffas, så ordnas kursen via zoom.

09.12.2020 kl. 09:00

29.01.2021

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

145

inkl för och eftermiddagskaffe.

Målet är att du har en individuell plan för hur gå vidare, baserat på dina intresseområden, styrkor och din motivation, och att du under våren tagit några steg åt detta håll och provat dig fram.

Deltagarna sparrar varandra i sparringpar, så att alla har en inidivid som är intresserad av det man provar på och uppmuntrar när man kanske känner sig uppgiven.

Påtvingad förändring och hjärnan

Identifiera det som händer i vår hjärna när något vi inte önskat oss sker och vad vi kan göra för att ur stress och försvar se möjligheter

- stress och känslohantering

- beslutsförmåga, planering

- relationer, samverkan

- förmåga till förändring och lärande.

Nya möjligheter

Kartläggning av historia, nuläge och framtid för att möjliggöra beslut

Besluta vad göra och prova sig fram

- eget kunnande

- livssituation

- intresseområden

- nätverk.

Uppföljning och nästa steg

Vad har jag lärt mig, var står jag nu, vad är nästa steg

- eget kunnande bas för produkter eller personligt brand

- olika former för arbete (företagare, freelancare osv).

Utbildningen är byggd enligt aktivitets- och erfarenhetsinlärning, dvs man har korta föreläsningar och provar sedan teorin i praktiken och följer upp även på litet längre sikt vad man konkret haft nytta av och lärt sig. Detta delger man sedan också åt varandra, så att man även har nytta av varandras erfarenheter och kunskap.

Universitetskurs

Krispsykologi - Vt21 Chock

Fysioterapeut, arbetshandledare, krigsbrottsforskare Carlsson Lise-Lotte /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

OBS! Kursen hålls på distans under dessa tider. Mer info skickas till de anmälda.

fredag 12.2.2021 kl. 18:00-21:15

lördag 13.2.2021 kl. 09:00-16:30

söndag 14.2.2021 kl. 09:00-16:30

09.12.2020 kl. 09:00

01.02.2021

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- kunna beskriva människors reaktioner i chockfasen mera ingående, såväl ur psykologisk som ur stressfysiologisk synvinkel

- göra en åtskiljning på normala och störande reaktioner.

Kursen fokuserar på teori och praktik kring akuta traumarelaterade stressreaktioner, närmare bestämt grunderna i psykotraumatologi och stressfysiologi i det akuta skedet efter en kris, samt de meningsfulla stressreaktionerna och traumans bio-psyko-sociala inverkan på människan i det akuta skedet.

Föreläsningar, hemuppgifter och tentamen/uppsats. Moodle används som lärplattform.

Tentamen/uppsats.

Michel, P-O., Lundin, T. & Otto, U. 2001. Psykotraumatologi. bedömning, bemötande och behandling av stresstillstånd. Studentlitteratur.

van der Kolk, A., Mcfarlane, A. C. & Weisaeth, L. 1996. Traumatic stress: The effects of overwhelming experience on body, mind and society. Guilford Press.

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp) i ämnet Krispsykologi. De olika delkurserna är:

Introduktion till krispsykologi, 5 sp

Chock, 5 sp

Intervention, 5 sp

Storolyckor/katastrofberedskap, 5 sp

Massmedias roll vid kriser, 5 sp

PTSD/långtidsverkningar, 5 sp

För grundstudierna kan man välja vilka fem delkurser man vill.

Seminarium

Litteraturvetenskap - Vt21 Längtan efter framtiden?

/

Fredagen den 26.3.2021 klockan 8:30-11:00

OBS! Seminariet hålls digitalt och länk skickas till de anmälda.

09.12.2020 kl. 09:00

19.03.2021

Seminariet är öppet för alla intresserade och ordnas i samarbete med Mariehamns litteraturdagar.

Speciellt bibliotekarier, pedagoger och personer som arbetar med barn och unga kan ha nytta av dessa föreläsningar.

Tv-och dataspel fortsätter att i stadig takt bli en allt större del av vår kultur, speciellt för barn och unga. Men hur kan den bredare allmänheten få en större förståelse och exempelvis bibliotekarier och pedagoger integrera denna typ av kultur i deras arbete? Anders Olsson, ungdomsbibliotekarie på Dynamo, berättar ur olika perspektiv hur man kan arbeta med tv-spel i biblioteksverksamhet och i läsfrämjande projekt.

Litteraturvetaren och spelutvecklaren Petter Skult (FD) kommer även att besöka oss och diskutera den post-apokalyptiska genren och hur den tar sig uttryck i både romaner, film och spel. Genren är mer populär än någonsin idag, och orsaken verkar uppenbar: en rädsla för vad framtiden bär med sig. Men genren har även andra dimensioner, särskilt ifall upplevelsen av den post-apokalyptiska verkligheten är interaktiv, som i spel. Skult kommer hålla en föreläsning om genrens historia, moderna uttrycksformer och framtid.

Universitetskurs

Organisation och ledning - Vt21 Change management and organizational behaviour

TD Inkinen Heli /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

The course is held in English online during 15.3. – 10.5.2021.

09.12.2020 kl. 09:00

07.03.2021

Terminsavgift

90

After the course the participants should be able to:

- analyse processes of organisational change

- discuss various perspectives of change management

- practically use various methods of change management

- conduct and summarize case analyses of change processes in organizations

- have a basic understanding of how change affects members in an organization.

The only thing constant in life is change. The world is constantly changing and the ability to change with it is of vital importance for the survival of an organization. Change is hence in many ways inevitable to life within organizations, and the ability to manage change have become crucial for the management of organizations. This course will give the participants an understanding of how to analyse, drive and lead organizational change, focusing on context, content, structures and processes. During the course you will hence get aquainted to several perspectives on change management. We will also look at how change affects the individual within organizations. E.g: How do people cope with change? How do people resist to change? And how can managers prevent resistance to change?

Jean Helms-Millls, Kelly Dye, Albert J Mills: Understanding Organizational Change or equivalent litterature.

Other material according to instructions by examiner.

Fortbildningskurs

Pedagogik - Ht20 Teorier, modeller och metoder för karriärvägledning

/

Utbildningen ordnas i samarbete med Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.

Kurstart är flyttad till hösten 2020:

Måndag 28.9.2020 kl 08:30-16:00

Tisdag 29.9.2020 kl 09:00-16:00

Måndag 9.11.2020 kl 09:00-16:00

Tisdag 10.11.2020 kl 09:00-16:00

Våren 2021:

Torsdag 28.1.2021 kl 09:00-16:00

Fredag 29.1.2021 kl 09:00-16:00

Övriga tider meddelas senare.

10.12.2019 kl. 09:00

25.09.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

400

Inkl. förmiddagskaffe samt kursmaterial.

Utbildningen stödfinansieras av

Visa vägen

- för en vägledning i samverkan

I det dagliga arbetet är det helt naturligt att vägledningens metod, modeller och tänkesätt blir en del av ens omedvetena kompetens. Vi kommer helt enkelt inte alltid ihåg varför vi vägleder som vi gör. Det här är en fortbildning för dig som vill förbättra, utöka och säkerställa din vetenskapliga grund för karriärvägledning, dvs. för vägledning till utbildning och arbete. Den riktar sig till dig som arbetar med vägledning/handledning för unga och vuxna inom och utom utbildningsväsendet.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:

- kunskap om modeller och metoder för vägledning och deras teoretiska grund

- kunskap om karriärteorier i vägledningsarbetet

Färdighet och förmåga:

- genomföra och analysera vägledningssamtal utifrån centrala begrepp

i olika vägledningsmodeller

- analysera fallbeskrivningar utifrån karriärteorier

- ge kvalificerad feedback på andras vägledningssamtal

- genomföra en egen karriärplanering

Kursen behandlar modeller och metoder för studie- och yrkesvägledning samt teorier som ligger till grund för dessa. Utifrån olika modeller tränas och analyseras färdigheter i vägledningssamtal. Kursen behandlar även gruppsykologi för skola och arbetsliv.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, laborativ färdighetsträning och Skypeseminarium.

För att få ett intyg skall samtliga uppgifter vara godkända och deltagaren medverkat vid de obligatoriska träffarna.

Egan Gerard, The skilled helper: a problem-management and opportunitydevelopment approach to helping.

Hägg Kerstin, Kuoppa Svea Maria, Professionell vägledning - med samtal som

redskap. Lund. Studentlitteratur.

Sharon Kolb, PATH metoden (artiklar samt PP, delas ut vid kursstart).

Hwang Philip, Nilsson Björn, Gruppsykologi: för skola, arbetsliv och fritid1. utg.

Stockholm, Natur & kultur 2014: 255 s. ISBN: 978-91-27-13368-6. Obligatorisk.

Jacobs Edward E., Group counseling:strategies and skills, ISBN 1305087305.

Lovén Anders, Karriärvägledning: en forskningsöversikt, Lund. Studentlitteratur 2015, 347 s. ISBN: 9 789 144 097 435.

Brown, Duane & Associates, Career Choice and Development. Fourth Edition.

Vetenskapliga artiklar på karriärteorier läggs ut på Cambro inför kursstart.

Cecilia Stigedahl Stenberg (universitetsadjunkt och vägledare) och Svea Maria Kuoppa (lektor och legitimerad psykolog, författare av vägledningslitteratur) är verksamma vid Umeå universitet och är erfarna lärare och har lång erfarenhet av vägledning, utbildning i vägledning för både studenter och yrkesverksamma vägledare.

Uppdragsutbildning

Pedagogik - Vt21 Fortbildning i förskolepedagogik, Dag 3

Speciallärare Björsell Maria /

Öppna högskolan arrangerar i samarbete med Centret för livslångt lärande en fort-bildningshelhet i förskolepedagogik med fokus på verksamheten med 6-åriga barn.

Första kursdagen hölls på våren 2020 och nu kommer resterande fyra under våren 2021.

Fortbildningen är gratis för deltagarna och bekostas av Ålands landskapsregering.

Tisdagen den 16.3.2021 klockan 9:00-15:00

Kursdagen hålls helt digitalt. Mer info skickas till de anmälda när kursdagen närmar sig.

Ha gärna egen lärplatta eller telefon till hands.

09.12.2020 kl. 09:00

28.02.2021

Personal inom barnomsorgen på Åland.

Observera att önskemålet är att en person från varje daghem deltar vid varje tillfälle. Antingen samma person eller olika personer.

Antal platser: 38.

Dagen betonar vilkten av förskolepedagogisk verksamhet för barns språkliga utveckling. Den tydliggör och visar vilken stor roll interaktion, lekar, samtal och pyssel har för barns kunskapsutveckling samt ger konkreta tips på språkutvecklande lärandelekar och synliggör den kompetens som många redan sitter på.

Dagen innehåller också en praktisk workshop där vi tränar på konkreta verktyg för att skapa läs- och lyssnarlust samt funderar kring hur vi kan lyfta sagostunden till en språkutvecklande stund med hjälp av utvecklande samtla och dialogisk läsning. Under workshopen arbetar och diskuterar vi också kring aktiv läsning med hjälp av lässtrategier, ämnesövergripande arbete med hjälp av sagor och lekar samt föräldradialog.

Språk och interaktion genom lärandelekar, utvecklande samtal och dialogisk läsning.

Eftersom tanken är att bara en person från varje daghem deltar ska hen föra kunskapen från kursdagen vidare till sina kolleger på jobbet. Verktyg och stöd för detta kommer att ges under dagen.

Här finns länk till programupplägget för alla fem olika kursdagarna våren 2020-våren 2021:

https://drive.google.com/file/d/1L_TIBMVTUKWvowjpm1TGN_rrY3T_EdoM/view?usp=sharing

Flyern:

https://drive.google.com/file/d/1SIoQ3o-K4k36kPuV43DEtNv2R20edrI-/view?usp=sharing

Utbildare är Maria Björsell, speciallärare, författare, pedagogisk influenser och läromedelsutvecklare, Lärandelek (Sverige).

Uppdragsutbildning

Pedagogik - Vt21 Fortbildning i förskolepedagogik, Dag 4

PeD Henriksson Ann-Catherine /

Öppna högskolan arrangerar i samarbete med Centret för livslångt lärande en fort-bildningshelhet i förskolepedagogik med fokus på verksamheten med 6-åriga barn.

Första kursdagen hölls på våren 2020 och nu kommer resterande fyra under våren 2021.

Fortbildningen är gratis för deltagarna och bekostas av Ålands landskapsregering.

Tisdagen den 13.4.2021 klockan 9:00-15:00 på Högskolan Norra, Neptunigatan 17. OBS! Om coronaläget så kräver hålls dagen på distans.

Lunchpaus 12.00-13.00, möjlighet att värma medhavd mat finns. Kaféet är öppet under kaffepausen.

OBS! Ta med egen lärplatta eller telefon för att kunna dokumentera.

09.12.2020 kl. 09:00

28.03.2021

Personal inom barnomsorgen på Åland.

Observera att önskemålet är att en person från varje daghem deltar vid varje tillfälle. Antingen samma person eller olika personer.

Antal platser: 38.

Matematik finns överallt i förskolans vardag bara vi tittar omkring oss genom matematikglasögon. Under fortbildningsdagen utnyttjar vi bl.a. lekar, berättelser och rörelse som pedagogiskt stöd för att träna tal- och tidsuppfattning, mätning, geometri, matematiska relationer, programmering och problemlösning. Barnets helhetsbetonade lärande ökar då olika sinnen på flera olika sätt är involverade i aktiviteterna. Vi reflekterar kring hur det matematiska tänkandet utvecklas hos barn i olika ålder, hur det matematiska lärandet är kopplat till barnets språkutveckling och hur vi som pedagoger kan stöda barnets lärande.

Jag räknar och klurar - matematik och problemlösning i förskolan.

Eftersom tanken är att bara en person från varje daghem deltar ska hen föra kunskapen från kursdagen vidare till sina kolleger på jobbet. Verktyg och stöd för detta kommer att ges under dagen.

Här finns länk till programupplägget för alla fem olika kursdagarna våren 2020-våren 2021:

https://drive.google.com/file/d/1L_TIBMVTUKWvowjpm1TGN_rrY3T_EdoM/view?usp=sharing

Flyern:

https://drive.google.com/file/d/1SIoQ3o-K4k36kPuV43DEtNv2R20edrI-/view?usp=sharing

Utbildare ärAnn-Catherine Henriksson, utbildare och ämnesdidaktisk handledare inom Centret för livslångt lärande och projektet Skolresurs, Åbo Akademi.

Uppdragsutbildning

Pedagogik - Vt21 Fortbildning i förskolepedagogik, Dag 5

PeD Henriksson Ann-Catherine /

Öppna högskolan arrangerar i samarbete med Centret för livslångt lärande en fort-bildningshelhet i förskolepedagogik med fokus på verksamheten med 6-åriga barn.

Första kursdagen hölls på våren 2020 och nu kommer resterande fyra under våren 2021.

Fortbildningen är gratis för deltagarna och bekostas av Ålands landskapsregering.

Tisdagen den 4.5.2021 klockan 9:00-15:00 på Högskolan Norra, Neptunigatan 17. OBS! Om coronaläget så kräver hålls dagen på distan

Lunchpaus 12.00-13.00, möjlighet att värma medhavd mat finns. Kaféet är öppet under kaffepausen.

OBS! Ta med egen lärplatta eller telefon för att kunna dokumentera.

09.12.2020 kl. 09:00

18.04.2021

Personal inom barnomsorgen på Åland.

Observera att önskemålet är att en person från varje daghem deltar vid varje tillfälle. Antingen samma person eller olika personer.

Antal platser: 38.

Barn är fyllda av naturlig nyfikenhet och kreativitet. Forskning visar att också unga barn är kompetenta att ta ställning till och vara delaktiga i beslut som berör hållbar utveckling. Varför regnar det? Vilken boll rullar snabbast? Hur blir skuggan längre? Barnet funderar, ställer frågor och söker svar på sina frågor. För pedagogen handlar det ofta om att fånga och utnyttja ögonblicken.

Under dagen får deltagaren redskap för hur vi kan ta tillvara och stärka barnets naturliga intresse genom att utmana barnets tankar, ställa öppna frågor och låta barnet undersöka, pröva och upptäcka. Dagen ger konkreta verktyg i form av sorteringsuppgifter och olika slags undersökningar för alla sinnen. Många av idéerna kan med fördel genomföras utomhus i olika lärmiljöer.

Jag undersöker och upptäcker - naturvetenskap i förskolan.

Eftersom tanken är att bara en person från varje daghem deltar ska hen föra kunskapen från kursdagen vidare till sina kolleger på jobbet. Verktyg och stöd för detta kommer att ges under dagen.

Här finns länk till programupplägget för alla fem olika kursdagarna våren 2020-våren 2021:

https://drive.google.com/file/d/1L_TIBMVTUKWvowjpm1TGN_rrY3T_EdoM/view?usp=sharing

Flyern:

https://drive.google.com/file/d/1SIoQ3o-K4k36kPuV43DEtNv2R20edrI-/view?usp=sharing

Utbildare ärAnn-Catherine Henriksson, utbildare och ämnesdidaktisk handledare inom Centret för livslångt lärande och projektet Skolresurs, Åbo Akademi.

Universitetskurs

Pedagogik - Vt21 Lämplighetsprov för lärare i samband med erkännande av yrkeskvalifikationer för lärare från Åland med grundlärarutbildning avlagd i Sverige

/

Är du lärare med en grundlärarexamen från Sverige avsedd för undervisning i F-3 eller 4–6 och har du fått ett villkorligt beslut på erkännande av yrkeskvalifikationer från Ålands landskapsregering kan du välja att anmäla dig till ett lämplighetsprov för lärare. I så fall ersätter lämplighetsprovet anpassningsperioden, som är det andra alternativet för dig med villkorligt beslut att erhålla slutligt beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer.

Lämplighetsprovet ordnas av Öppna högskolan på Åland på uppdrag av Ålands landskapsregering och sker i samarbete med Åbo Akademi, fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, som är det examinerande universitetet.

Lämplighetsprovet ordnas en gång per termin och sista anmälan för våren är 25.1.2021

09.12.2020 kl. 09:00

25.01.2021

400

Provet består av två delar:

Del 1: En essä om grundskolan på Åland. Deltagaren skriver en essä enligt anvisningar från examinator. Deadline för inlämning är 1.3.2021 .

Del 2: Undervisningsprov som anordnas vid Vasa Övningsskola under tre dagar i april. Deltagaren står själv för resor och boende under provet i Vasa. Om coronaläget så kräver kommer undervisningsprovet att skötas på distans.

Man behöver bli godkänd i båda delarna för att få ett intyg från Öppna högskolan över avklarat lämplighetsprov. Mot uppvisande av intyget över godkänt lämplighetsprov för lärare ansöker man det slutliga beslutet om erkännande av yrkeskvalifikationer hos Ålands landskapsregering.

Vid frågor vänligen kontakta:

Mirjam Schauman, Öppna högskolan, 018-537712, mirjam.schauman@ha.ax

Susanne Nylund-Torp, Åbo Akademi, +358-504677315, susanne.nylund-torp@abo.fi

Universitetskurs

Pedagogik - Vt21 Pedagogikens sociologi

professor i pedagogik Eriksson Inger /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

OBS! Kursen hålls på distans pga coronläget. Mer info skickas till de anmälda.

Dessa tider gäller:

måndag 22.3.2021 kl. 18:00-19:30

måndag 12.4.2021 kl. 18:00-20:30

fredag 23.4.2021 kl. 18:00-20:30

lördag 24.4.2021 kl. 09:00-11:30

måndag 10.5.2021 kl. 18:00-20:30

fredag 28.5.2021 kl. 18:00-20:30

lördag 29.5.2021 kl. 09:00-11:30

09.12.2020 kl. 09:00

01.03.2021

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs ska den studerande:

- ha kännedom om central teoribildning inom pedagogikens sociologi

- ha förståelse av relationen mellan fostran, utbildning och socialisation

- ha grundläggande insikter i samband mellan samhällsutveckling, samhällssituation och lärande

- ha utvecklat en förståelse för grupprocesser

- förstå betydelsen av en jämlikhetsbefrämjande pedagogik och undervisning.

Kursens målsättning är att studerande når kunskap om sociologiska perspektiv på identitetsformering och kompetensutveckling i institutionella och icke- institutionella sammanhang med särskilt fokus på det finländska samhället förr och nu.

I grupp och enskilt med inlämningsuppgifter. Föreläsningar. Starten sker digitalt med verktyg som meddelas senare.

Genom två mindre gruppuppgifter samt en individuell litteraturbaserad inlämningsuppgift.

Antikainen, A., Houtsonen, J., Kauppila, J. &Huotelin, H. (1996). Living in a learning society. New York: Routledge.

Giddens, A. (1999). Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos.

Gytz Olesen, S. & Moller Pedersen; P (red.). (2011). Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv. Lund: Studenstlitteratur.

Månsson, P. (2015). Moderna samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker. Stockholm: Norstedts.

Røthing, Å. (2011). Sex och samlevnad: perspektiv på undervisning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Saaristo, K. & Jokinen, K. (2005). Sociologi. St Mickel: Sanoma Pro.

Annat kursmaterial: Övrig litteratur enligt kursledarens anvisningar.

Kursen ingår i grundstudier i allmän pedagogik, 25 sp. Vi planerar att erbjuda även de andra kurserna som ingår i grundstudierna.

Fortbildningskurs

Psykologi - Ht20 KBT för elev- och studerandehälsan

/

Kognitiva beteendeterapeutiska verktyg för skolkuratorer och andra yrkesgrupper inom elev- och studerandehälsan som arbetar hälsofrämjande och förebyggande med barn och ungdomar.

Hösten 2020:

12-13 november 2020 kl 09:00-16:00 (online via Zoom)

Våren 2021:

19-20 januari 2021 kl 09:00-16:00 (online via Zoom)

16-17 mars 2021 kl 09:00-16:00 (online via Zoom)

11-12 maj 2021 kl 09:00-16:00

Hösten 2021:

27-28 augusti 2021 kl 09:00-16:00

09.09.2020 kl. 09:00

04.11.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

2350

Inkl för- och eftermiddagskaffe

Utbildningen ordnas i samarbete med Magelungen Utveckling AB.

Utbildningen riktar sig till dig som arbetar inom elev- och studerandehälsan, men även till dig som arbetar hälsofrämjande och förebyggande med barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården eller inom tredje sektorn.

Personal inom elev- och studerandehälsan har många och viktiga arbetsuppgifter där en av de viktigaste är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest stöd i forskning när det gäller att minska symptom på stress (Cognitive Behavior Therapy for Stress-Related Disorders - Elin Lindsäter, Karolinska Institutet 2020).

Denna utbildning i KBT-verktyg och metoder för personalen inom elev- och studerandehälsan syftar till att utrusta deltagarna med verktyg och metoder för att klara det utmanande arbetet att hjälpa elever och studerande att klara skolan.

En grundläggande del av KBT är att göra en noggrann och detaljerad analys av olika situationer. Att tillämpa beteendeanalys kräver upprepad träning och behärskning av inlärningspsykologiska principer.

Att använda beteendeanalys i skolan har också visat sig vara ett bra och effektivt sätt att hjälpa barn och lärare med olika typer av beteendeproblem i klassrummet. Förståelse handlar om att öva samtliga steg i beteendeanalysen utifrån egna och fiktiva fallbeskrivningar.

Att skapa förutsättningar för förändring är en fördjupning i de kommunikativa verktygen som används för att öka chansen till en god relation och gott samarbete med exempelvis en elev eller ett lärarlag.

Utbildningen är uppdelad i två block som utgår från kunskapen om hur vi får till en förändring på både individ- och organisationsnivå. Samtliga delar i utbildningen vilar på en vetenskaplig grund.

Del 1: Förståelse och att skapa förutsättningar för förändring

Utbildningsdag 1: Introduktion och översikt samt grundläggande inlärningsteori

Utbildningsdag 2: Inlärningsteori fortsättning

Utbildningsdag 3: Tillämpad beteendeanalys

Utbildningsdag 4: Relation & kommunikation

Utbildningsdag 5: Öka begripligheten, mål och värderingar

Utbildningsdag 6: Tillämpad beteendeanalys

Utbildningsdag 7: Förståelse och anpassning vid neuropsykiatriska funktionsvariationer.

Del 2: Skapa och bibehålla förändring

Utbildningsdag 8: Feedback

Utbildningsdag 9: Färdighetsträning

Utbildningsdag 10: Stress hos elever/studerande.

Tio heldagar fördelas under tre terminer och kursdagarna ordnas på två varandra följande dagar.

Under närstudiedagarna varvas föreläsningar med övningar i grupp.

En del videomaterial används som diskussionsunderlag och för att illustrera nyckelfärdigheter. Övningar med direkt återkoppling och skattningar används för att träna på de verktyg som lärs ut under kursen.

För att bli godkänd på utbildningen krävs:

- obligatorisk närvaro vid samtliga utbildningstillfällen, för att bli godkänd krävs minst 80% närvaro

- aktivt deltagande i muntliga och skriftliga övningar

- genomförd examination i form av hemskrivning efter sista kurstillfället

- betygsskalan godkänd/underkänd.

Förberedande litteratur som deltagarna skaffar och bekostar på egen hand.

Linton, Steven & Flink, Ida (2011), 12 verktyg i KBT. Från teori till färdighet. Stockholm: Natur & Kultur.

Kåver, Anna (2016). KBT i utveckling. En introduktion till kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Natur & Kultur. Tidigare upplagor går också bra att använda.

Linton, Steven. Berggbom. Landström Flink, Ida, (2019). Beteendeanalys steg för steg. Studentlitteratur.

Stöd i skolan – ett sätt att lyckas, Ålands landskapsregering. 2019.

Artiklar och litteratur tillkommer under utbildningens gång.

Fortbildningskurs

Psykologi - Vt21 Motiverande samtal (MI), grundkurs

leg.sjuksköterska, magister i folkhälsoarbete och utbildad tränare i Motiverande samtal Höddelius Lisbeth /

2

Kursen följer fordringar vid Högskolan på Åland.

Motiverande samtal är en metod som bygger på att aktivt lyssna och att med respekt, medkänsla och genom bekräftelse stärka personens egen inre motivation till en beteendeförändring. Genom att lägga stor vikt vid att utforska hans/hennes egen syn på problem och lösningar. Rådgivaren lyssnar, försöker förstå personens perspektiv och väntar sig att han/hon själv ska hitta sina svar, ta ansvar för sitt eget liv och fatta egna beslut. Metoden kan användas när man vill motivera någon till ändrat beteende, som till exempel vid samtal om alkohol, droger, kost/övervikt, fysisk aktivitet, tobak, sexuellt riskbeteende, spelberoende, skolmotivation och kriminalitet.

Onsdag 24.3.2021 kl 09:00-16:00

Torsdag 25.3.2021 kl 09:00-16:00

Onsdag 5.5.2021 kl 08:00-15:30

09.12.2020 kl. 09:00

26.02.2021

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

445

Inkl för- och eftermiddagskaffe.

Kursen riktar sig till personal inom hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialvård, tandvård och skola.

Syftet med kursen är att deltagarna ska utvecklas i sin roll som rådgivare och få en modell att följa i egna samtal om livsstilsförändringar eller andra livsförändringar där klienten har tydliga valmöjligheter.

Dag 1:

- teori, bakgrund, evidens

- fyra processer i MI

- förhållningssätt/MI-andan

- motivation

- diskrepans

- lyssnarteknik och kommunikationsfärdigheter

- träna tekniken i motiverande samtal.

Dag 2:

- förändringsprocessen

- förändringsprat

- ambivalensutforskning och övriga strategier vid beteendeförändringar

- lära sig att förebygga och hantera motstånd

- träna tekniken i motiverande samtal.

Dag 3

- repetition av teori och teknik i motiverande samtal

- deltagarnas erfarenheter av att prova motiverande samtal i praktiken diskuteras

- träning på motiverande samtal.

Utbildningen varvar teori, praktiska övningar, demonstration och film och utgår från de problemområden som är aktuella för deltagarna.

Till det sista tillfället får deltagarna spela in och skriva ner ett samtal från sitt dagliga arbete och får då samtidigt praktiskt träna sina MI-kunskaper i sin vardag. Deltagarna sitter i grupper och kodar samtalen utifrån metoden och får konstruktiv återkoppling.

Holm Ivarsson, B. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för skolan. Gothia Förlag.

Holm Ivarsson, B. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för hälso- och sjukvården. Gothia Förlag.

Holm Ivarsson, B, Ortiz L, Wirbing P. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för socialt arbete. Gothia Förlag.

Holm Ivarsson, B, Sjögren, K. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för tandvården. Gothia Förlag.

Holm Ivarsson, B. (2013) Motiverande samtal. Praktisk handbok för äldreomsorgen. Gothia Förlag.

Det rekommenderas att deltagarna skaffar sig en av de ovanstående kursböckerna.

Lisbeth Höddelius är legitimerad sjuksköterska och vårdlärare med magisterexamen i folkhälsoarbete och utbildad tränare i Motiverande samtal. Hon har under många år arbetat med folkhälsofrågor i landstingets regi. I dag arbetar hon i eget företag med utbildningar i Motiverande samtal, Handledning och Coaching. Lisbeth Höddelius är medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers).

Universitetskurs

Psykologi - Vt21 Socialpsykologi

Leg.psyk, PsM Toivonen Anna /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

lördag 8.5.2021 kl. 09:00-16:00

söndag 9.5.2021 kl. 09:00-13:00

lördag 22.5.2021 kl. 09:00-16:00

söndag 23.5.2021 kl. 09:00-13:00

09.12.2020 kl. 09:00

14.04.2021

Terminsavgift

90

Målsättningen är att ge deltagarna kännedom om teorier och begrepp inom socialpsykologin. Deltagarna skall efter kursen ha en baskunskap i hur den sociala miljön och interaktionen i och mellan grupper inverkar på individens tänkande, känslor och handling.

Efter avklarad kurs ska studerande:

- känna till socialpsykologisk forskning

- känna till vad socialt tänkande är

- känna till hur attityder skapas, upprätthålls och hur de kan förändras

- känna till olika aspekter av sociala relationer på individ och samhällsnivå

- känna till var och hur i samhället man kan studera socialpsykologiska fenomen.

På kursen behandlas: Social perception och kognition, Socialisation, Grupper och deras dynamik, Attraktion, Attityder och fördomar, Ledarskap och makt, Normer och roller, Genus och Social påverkan.

Föreläsningar, gruppuppgift.

Tentamen.

Huvudbok:

Eliot R. Smith, Diane M. Mackie, Heather M. Claypool. (2014, 4th ed). Social Psychology. Taylor & Francis group.(tillhandahålls under kursen)

Svenskt alternativ:

Philip Hwang, Ingvar Lundberg, Ann-Charlotte Smelder (ed.). Grunderna i vår tids psykologi. Natur & Kultur.

Artiklar och e-material enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Ryska - Ht20-Vt21 Ryska 2

FM, universitetslektor Kristola-Backlund Carina /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

OBS! Kursen hålls till en början som onlinekurs. Ifall coronaläget lättar kan det tänkas att man återgår till närstudier. Kursen körs enligt de planerade tiderna:

fredag 18.9.2020 kl. 18:00-20:30

lördag 19.9.2020 kl. 09:00-12:15

fredag 9.10.2020 kl.18:00-20:30

lördag 10.10.2020 kl. 09:00-12:15

fredag 6.11.2020 kl. 18:00-20:15

lördag 7.11.2020 kl. 09:00-12:15

fredag 4.12.2020 kl. 18:00-20:15

lördag 5.12.2020 kl. 09:00-12:15

fredag 15.1.2021 kl. 18:00-20:30

lördag 16.1.2021 kl. 09:00-12:15

fredag 12.2.2021 kl.18:00-20:30

lördag 13.2.2021 kl. 09:00-12:15

fredag 12.3.2021 kl. 18:00-20:15

lördag 13.3.2021 kl. 09:00-12:15

fredag 16.4.2021 kl. 18:00-20:15

lördag 17.4.2021 kl. 09:00-12:15

04.06.2020 kl. 09:00

26.08.2020

Terminsavgift

90

Avklarad Ryska 1, 5 sp eller motsvarande kunskaper (A1).

Lärandemål: Färdighetsnivå A1- A2 enligt den europeiska referensramen för språk.

Efter avslutad kurs förväntas de studerande kunna läsa och förstå vardagsnära texter (tryckstil och skrivstil) med bekant tema;

kunna förstå vardagligt tal med långsamt tempo på standardspråk;

kunna skriva dialoger och enkla texter med någorlunda korrekta språkliga grundstrukturer om sig själv, sin boendemiljö och personliga erfarenheter; och

kunna berätta om sig själv samt klara av korta sociala samtal om bekanta ämnen även utan längre förberedelse.

Ryska 2 bygger direkt vidare på Ryska 1. Kursen riktar sig till studerande från alla fakultetsområden. Kursdeltagarna lär sig förstå och använda ryska i bekanta, vardagliga situationer.

Vi utvidgar ordförrådet och diskuterar bl.a. intressen, boende, hälsotillstånd, resor, kulturevenemang och aktuella händelser i Ryssland. Vi repeterar, utvidgar och aktiverar kasusböjningen av adjektiv, substantiv och pronomen. Aspektsystemet, tempusformerna behandlas mera ingående än på grundkursen. Imperativanvändningen och rörelseverben introduceras och aktiveras.

De grammatikaliska strukturerna övas i både muntliga kommunikativa övningar och i skriftliga översättningar och kortare uppsatser. Kursdeltagarna ges också en möjlighet att öva hörförståelser och grammatik via nätet.

Föreläsningar och övningar. Moodle används som lärplattform.

Tentamen. Minst 75% närvaro krävs för godkänd kurs.

Kafe Piter 2.

Kompendium som kan köpas vid kursstart eller från kansliet för 7 €.

Universitetskurs

Rättsvetenskap - Vt21 Avtalsrätt

JD, ED Enkvist Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 9.4.2021 kl. 17:00-21:00

lördag 10.4.2021 kl. 09:00-15:00

söndag 11.4.2021 kl. 09:00-13:00

Kursen hålls med närstudier, ifall coronaläget så kräver hålls kursen online under samma tidpunkt.

09.12.2020 kl. 09:00

21.03.2021

Terminsavgift

90

Efter en genomgången kurs förväntas den studerande kunna redogöra för de centrala normerna för allmän avtalsrätt och köprätt samt annan kontraktsrätt. Den studerande förutsätts även kunna identifiera rättsliga problem och fenomen inom dessa områden och behärska de grundläggande principerna för hur sådana problem ska lösas.

Studieperioden är avsedd att ge de studerande en helhetsbild över de centrala frågorna inom områdena för allmän avtalsrätt och annan kontraktsrätt (särskilt köprätt).

Kursen innefattar följande delområden:

Allmän avtalsrätt; köp- och annan kontraktsrätt; internationella köp.

Föreläsningar.

Tentamen.

1) Wilhelmsson & Sevon & Koskelo: Huvudpunkter i köplagen. 3. rev. uppl. Helsingfors: Talentum 2006. ISBN 952-14-0950-9

2) Sandvik, Björn - Sisula-Tulokas, Lena: Internationella köplagen. Lakimiesliiton Kustannus 2013. ISBN: 978-952-246-239-8. Obs. Det är rekommendabelt att läsa boken Huvudpunkter i köplagen innan denna bok läses.

3) Saarnilehto, Ari: Sopimusoikeuden perusteet. 7., uud. painos. Helsinki: Talentum 2009. ISBN: 978-952-14-1374-2 (behandlas under kursen)

Författningar:

Köplag (355/1987)

F (796/1988) om ikraftträdande av konventionen angående avtal om internationella köp av varor samt av lagen om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen

L om bostadsköp (843/1994) kap. 1, 4 och 6

Jordabalk (540/1995) kap. 2

Konsumentskyddslag (38/1978) kap. 5, övriga kapitel i huvuddrag

L om försäkringsavtal (543/1994) i huvuddrag

L om preskription av skulder (728/2003) i huvuddrag

I kurslitteraturen nämnda författningar i övrigt läses kursoriskt.

Universitetskurs

Skolpsykologi - Vt21 Missbrukarproblematik

Socionom YH, leg. psykoterapeut Rönnlund-Nygård Anette /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 9.4.2021 kl. 17:00-21:00

lördag 10.4.2021 kl. 09:00-13:00

fredag 7.5.2021 kl. 17:00-21:00

lördag 8.5.2021 kl. 09:00-13:00

09.12.2020 kl. 09:00

17.03.2021

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs förväntas de studerande inneha kunskap om missbrukarproblematik, dess orsaker, förlopp, konsekvenser och behandlingsformer. Kursen omfattar beskrivningar av olika typer av missbruk med speciell fokus på alkohol- och narkotikamissbruk hos ungdomar. Bakgrunden till missbruk tas upp.

Kursen omfattar kopplingar till såväl medicinsk problematik som psykologiska symptom som uppstår i samband med olika former av missbruk. Social problem i anknytning till missbruk tas också upp. Dessutom behandlas skillnader beroende på kön och ålder. Sjukdomsförloppet beskrivs, från debuten till det starkaste beroendet. Dessutom presenteras olika behandlingsformer och hur man väljer behandlingsform beroende på klientens personlighet och problematik.

Ledd undervisning, grupparbeten, individuellt arbete, övriga arbetsformer.

Tentamen eller uppsats.

Agerberg, M. (2019): Kidnappad hjärna. Studentlitteratur

Heilig, M. (2019): Beroendetillstånd. Mekanismer, diagnostik och behandling. Studentlitteratur.

Sandström, S. (2019): Missbruk, trauma, samsjuklighet. Gothia Fortbildning

Övrig litteratur: Nakken, C (2016): Beroendepersonligheten – att förstå beroendeprocessen och tvångsmässigt beteende

Universitetskurs

Småbarnspedagogik - Vt21 Musikdidaktik

PeM, MuM Henriksson Monica /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 12.2.2021 kl. 17:00-21:00

lördag 13.2.2021 kl. 09:00-13:00

fredag 12.3.2021 kl. 17:00-21:00

lördag 13.3.2021 kl. 09:00-13:00

OBS! Första kurstillfället sker på distans, det andra med närstudier, om möjligt. Mer info skickas till de anmälda.

09.12.2020 kl. 09:00

08.02.2021

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Att den studerande:

- blir medveten om betydelsen av musikaliska läroprocesser och utvecklar ett målinriktat arbetssätt

- utvecklar förståelse för att skapa musikaliskt inspirerande lärmiljöer

- blir medveten om hur man stöder och utvecklar barns musikalitet genom att fokusera på de musikaliska grundelementen

- utvecklar förståelse för att använda musik som medel och mål i den pedagogiska verksamheten

- blir medveten om läroplanernas mål och innehåll i musik

- utvecklar förståelse för kritiska aspekter för lärande i musik.

Lärandemål:

Att den studerande:

- har tillägnat sig fördjupad kunskap i att planera, genomföra och utvärdera musikpedagogik verksamhet för barn i åldern 3-6 år

- har tillägnat sig fördjupad kunskap i att skapa musikaliskt inspirerande lärmiljöer

- har tillägnat sig kunskap i att använda musiken som mål och medel i daghems- och förskoleverksamheten.

- musikaliska lärprocesser

- lärmiljöer

- planering, dokumentation och utvärdering

- musikaliska grundelement

- musiken som medel och mål

- läroplanernas innehåll.

kritiska aspekter

Föreläsningar, gruppundervisning, självstudier, seminarier, verksamhetsförlagd undervisning.

Skriftliga inlämningsuppgifter, seminarier, muntliga presentationer, gruppuppgifter, tentamen.

Angelo, E. & Sæter, M. (2014). Barnet och musiken. En introduktion i musikpedagogik för förskollärare. Malmö: Gleerups. (valda delar)

Holmberg, Y. (2012). Musikstunder i förskolepraktik. Samband mellan musikens mening, aktivitet och aktivitetsformer. Nordisk barnehageforskning 5 (1), 1-14. Pramling Samuelsson, I, Asplund Carlsson, M., Olsson, B., Pramling, N. & Wallerstedt, C. (2008). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Nordsteds Akademiska. ISBN: 978-91-7227-574-4 . (valda delar)

Pramling Samuelsson, I. & Tallberg Broman, I. (2013). (Red.) Barndom, lärande och ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. (valda delar).

Ruokonen, I. (2016). Esi- ja alkuopetuksen didaktiikka. Helsinki: Finn Lectura. (valda delar, behandlas under kursen)

Still, J. (2011). Musikalisk lärandemiljö. Planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem. Åbo Akademi. www.doria.fi. (valda delar)

Wallerstedt, C. (2015). Musikdidaktik i förskolan. Att utveckla barns skapande förmåga. Stockholm: Gothia. (s. 7-77)

Wallerstedt, C., Lagerlöf , P. & Pramling, N. (2014). Lärande i musik. Barn och lärare i tongivande samspel. Malmö: Gleerups. (valda delar)

Studerande gör självständig internationell artikelsökning.

Övrig kurslitteratur enligt lärarens anvisningar

Universitetskurs

Småbarnspedagogik - Vt21 Rörelsedidaktik

speciallärare, gymnastiklärare Nykvist Tom /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 26.3.2021 kl. 18:00-21:15

lördag 27.3.2021 kl. 09:00-16:30

söndag 28.3.2021 kl. 09:00-16:30

09.12.2020 kl. 09:00

03.03.2021

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Att den studerande:

- tillägnar sig kunskap om barns fysiska och motoriska utveckling samt utvecklar sin egen syn på motorisk utveckling

- utvecklar förståelse för den vuxnes pedagogiska förhållningssätt för att stödja barns fysiska och motoriska utveckling

- lär sig omsätta teoretiska kunskaper i praktisk verksamhet genom att utveckla sin förmåga att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera olika lek- och rörelseaktiviteter

- tillägnar sig kunskap om den fysiska miljöns betydelse för barns fysiska- och motoriska utveckling samt lek och lärande.

Lärandemål

Att den studerande:

- kan beskriva barns fysiska och motoriska utveckling samt motivera och beskriva sin egen syn på motorisk utveckling

- lärt sig omsätta teoretiska kunskaper i praktisk verksamhet genom att utveckla sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera lek- och rörelseaktiviteter med småbarn.

- fysisk och motorisk utveckling

- pedagogiska förhållningssätt

- fysiska miljön

- planering, dokumentation och utvärdering

- lek- och rörelseaktiviteter-

Föreläsningar, gruppundervisning, övningar, seminarier, självstudier.

Tentamen, skriftliga inlämningsuppgifter, seminarier och arbetsuppgifter utförda under småbarnspraktiken.

Osnes, H., Skaug, HN. & Eid Kaarby, KM. (2012). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. Lund: Studentlitteratur (kapitel 2 s. 23-51, 4 s. 71-96 och 5 s.97-124)

Soini, A., Tammelin, T., Sääkslahti, A., Watt, A., Villberg, J., Kettunen, T., Mehtälä, A. & Poskiparta, M. (2014). Seasonal and daily variation in physical activity among three-year-old Finnish preschool children. Early Child Development and Care, 2014, 184 (4), 589-601

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/03004430.2013.804070

Artiklar och annat material enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik - Vt21 Vetenskaplig metod

Professor Svensson Ann-Katrin /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen hålls online under tiden 12.4.-21.5.2021.

09.12.2020 kl. 09:00

22.03.2021

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Den studerande ska:

- få kunskap om vetenskapsteori, centrala ansatser och grundbegrepp inom forskning

- utveckla ett grundläggande vetenskapligt förhållningssätt

- utveckla förståelse för kvalitativ och kvantitativ inriktning i pedagogisk forskning

- få kännedom om metoder för insamling och analys av empirisk data

- kunna reflektera över olika metoders användbarhet i förhållande till forskningsfrågan

- ha fördjupad kunskap om etiskt förhållningssätt i forskning dess tillämpning, särskilt i förhållande till barn.

Kursen ska introducera studeranden i vetenskapligt tänkande med fokus på pedagogisk forskning och de olika metodologiska ansatser som finns inom densamma. Kursen ska ge kunskaper om hur olika data insamlingsmetoder såsom intervju, observation och enkät kan konstrueras och bearbetas och analyseras. Vidare behandlas forskningsetiska frågor och etiskt förhållningssätt vid studier av barn och pedagoger.

Gruppundervisning, grupparbete, litteraturstudier, självstudier, verksamhetsintegrerade dagar.

Tentamen, skriftliga inlämningsuppgifter, muntliga presentationer.

Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.) (2016). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. (275 s)

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur. (208 s).

Doverborg, E. & Pramling-Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar – kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber. 93 s

Fejes, A. & Thornberg, R. (red). 2015. Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. (288 s)

Lindgren, A-L. (2016). Etik, integritet och dokumentation i förskolan. Stockholm: Gleerups. (127 s.)

Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (2014), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber (188 s).

Thurén, T. (2007), Vetenskapsteori för nybörjare. 2 upplagan. Stockholm: Liber (184 s).

Universitetskurs

Specialpedagogik - Vt21 Elevers välbefinnande och elevvård

Speciallärare Siemssen Andreas /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

OBS! Kursen kommer att köras helt på distans under tiden:

fredag 16.4.2021 kl. 17:00-21:00

lördag 17.4.2021 kl. 09:00-16:30

söndag 18.4.2021 kl. 09.00-15.45

09.12.2020 kl. 09:00

24.03.2021

Terminsavgift

90

Efter kursens slut kan den studerande:

- beskriva olika perspektiv på barn och ungas psykiska välbefinnande

- ge exempel på uttrycksformer för barn och ungas psykiska välbefinnande samt hur dessa uttryck påverkar vardagen i daghems- och skolkontext

- redogöra för huvuddragen i barnskyddslagen och bestämmelser kring elevvården

- ge exempel på elevvårdens olika stödinsatser samt faktorer som kan påverka till bättre utvecklingsmöjligheter

- olika perspektiv på barn och ungas välbefinnande

- olika uttrycksformer för barn och ungas psykiska välbefinnande

- tillämpning av barnskyddslagen

- tillämpning av lagen om elev- och studerandevård

- förebyggande arbetsmetoder i daghem/skola

- kunskap om hur daghem/skola, hem och instanser utanför skolan kan samarbeta för att stödja barn och unga som visar tecken på psykisk ohälsa

Tentamen eller inlämningsuppgift.

Broberg, A. (2015 eller tidigare upplagan 2003). Klinisk barnpsykologi- utveckling på avvägar. Stockholm: Natur & Kultur.

Buhler, M. m.fl. (2018). Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro. Lund: Studentlitteratur.

Börjesson, M. (2019). Hälsofrämjande samtal med tonåringar och unga vuxna. Lund: Studentlitteratur.

Gren Landell, M. (2014). Orolig och blyg i skolan: att möta elever med vanliga och osynliga besvär. Stockholm: Natur & Kultur.

Von Knorring, A-L. (2012). Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur.

Åkerman, S. (2009). För att överleva: en bok om självskadebeteende. Stockholm: Natur & kultur.

Övriga styrdokument och övrig aktuell lagstiftning enligt föreläsarens anvisningar.

Yrkeshögskolekurs

Språk - Vt21 Spanska fortsättningskurs

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

tisdag 19.1.2021 kl. 18:00-20:45

tisdag 26.1.2021 kl. 18:00-20:45

tisdag 2.2.2021 kl. 18:00-20:45

tisdag 9.2.2021 kl. 18:00-20:45

tisdag 16.2.2021 kl. 18:00-20:45

tisdag 2.3.2021 kl. 18:00-20:45

tisdag 9.3.2021 kl. 18:00-20:45

tisdag 16.3.2021 kl. 18:00-20:45

09.12.2020 kl. 09:00

06.01.2021

Terminsavgift

90

Spanska grundkurs, 3 sp eller motsvarande.

Den studerande skall efter genomgången kurs ha kommunikativa kompetenser motsvarande nivå B1 på CEFR-skalan:

- Förstå det huvudsakliga innehållet i tydligt talad standardspanska om ämnet är bekant

- Förstå det huvudsakliga innehållet i texter som handlar om redan bekanta förhållanden i vanliga genrer

- Samtala om enkla sakförhållanden och ens personliga situation med en välvillig interlokutör

- Skriva korta och enkla meningar om konkreta saker i presens, framtid och dåtid

- Texter ur läroboken och från andra media, i sht Internet. Texterna förekommer alltid i samband med bilder och/eller ljud/video för att ge mera kontext.

- Betoning på interaktion och att det inte alltid är nödvändigt att förstå 100 % av texter - ej heller att producera helt korrekta meningar

- Jämförelser med engelska texter för att understryka att cirka 50% av de spanska orden bör vara bekanta

- Ljudinspelningar för att träna uttal

- Skrivande, i sht dialoger, som sedan framförs

- Internetresurser: språkinställningar av mjukvara, nyheter, musik, video

Muntliga och skriftliga övningar.

Skriftlig tentamen, minst 50% närvaro och alla muntliga och skriftliga uppgifter godkända.

Waldenström, E., Westerman, N. & Wik-Bretz, M. (2007). Caminando. 1. Stockholm: Natur & Kultur.

Undervisningsmaterial (högskolan tillhandahåller):

Webbplattform med dokument och länkar till material.

Yrkeshögskolekurs

Vård - Vt21 Grundkurs i forensisk omvårdnad

Specialistsjuksköterska Kvarnström Ann /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

måndag 1.3.2021 kl. 18:00-21:30

tisdag 2.3.2021 kl. 18:00-21:30

onsdag 10.3.2021 kl. 18:00-21:30

måndag 15.3.2021 kl. 18:00-21:30

tisdag 16.3.2021 kl. 18:00-21:30

OBS! Kursen genomförs med närstudier, om möjligt, men vissa kursmoment kan vid behov även köras på distans.

09.12.2020 kl. 09:00

10.02.2021

Terminsavgift

90

Inga förkunskaper krävs.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna:

- känna till och tillämpa självständigt relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt

- ha kunskap om samtalstekniker och upptagning av anamnes i misstanke om våldssituationer

- ha kunskap om spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp

- ha kännedom kring grundprinciperna gällande provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi inom ämnet

- ha kunskap om att kunna beskriva krisreaktioner, både akuta och kroniska

- ha kunskap gällande olika aktörers ansvarsområden i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman

- ha kännedom kring att samordna resurser medicinskt, psykologiskt, och rättsligt i samband med att ett brott har begåtts och kunna samverka med andra aktörer inom området.

Relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt.

Samtalstekniker och upptagning av anamnes i situationer där misstanke om våld och brott finns.

Spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp.

Provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi.

Krisreaktioner, både akuta och kroniska.

Identifikation om olika parters ansvarsområden/arbetsuppgifter som sker i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman.

Olika resurser inom både medicinska, psykologiska, och rättsliga kontextet och samverkan mellan dessa.

Obligatoriska föreläsningar som består dels av teori, gruppdiskussioner, praktiska övningar, självstudier samt examination i form av en hemuppgift.

100 % närvaro krävs för godkänd kurs. Vid frånvaro får den studerande en individuell kompletterande studieuppgift av kursledaren.

Examinationen sker genom en individuell studieuppgift som inlämnas till examinator på utsatt tid. Innehållet i examinationsuppgiften är enligt kursinnehållet som presenterats i kursen.

Förundersökningslagen (805/2011). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110805

Hedrenius, S., & Johansson, S. (2016). Krisstöd. Vid olyckor, katastrofer och svåra händelser. Stockholm: Natur och kultur.

Isdal, P. (2017). Medkänslans pris: om sekundärtraumatisering, compassion fatigue och utbrändhet hos yrkesverksamma. Stockholm: Gothia fortbildning.

Isdal, P. (2017). Meningen med våld. (2. uppl.). Stockholm: Gothia fortbildning.

Koskinen, L., Likitalo, H., Aho, J., Vuorio, O., & Meretoja, R. (2014). The professional competence

profile of Finnish nurses practising in a forensic setting. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 21(4), 320-326. doi: 10.1111/jpm.12093

Lange Thomsen, J. (2006). Rättsmedicin. Stockholm: Liber.

Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P., & Paavilainen, E. (2010). Identification of women exposed to acute physical intimate partner violence in an emergency department setting in Finland. Scandinavian

Journal of Caring Sciences, 24(4), 638-647. doi: 10.1111/j.1471- 6712.2009.00754.x

Lynch, V. A., & Duval, J. B. (2011.) Forensic nursing science. (2. ed.). St. Louis: Mosby/Elsevier. (utvalda delar).

Nationellt centrum för Kvinnofrid (NCK). (2011). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (2010:4). Hämtat från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/492/nck-rapport-att-fraga-om-valdsutsatthet-som-en-del-av-anamnesen-2010-4.pdf#__utma=1.1486299927.1570097249.1570608644.1571037352.3&__utmb=1.3.10.1571037352&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1570537741.1.1.utmcsr=(direct)|utmccn=(direct)|utmcmd=(none)&__utmv=-&__utmk=121920651

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2008). Handbok: nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. (2008:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/483/nck-handbok-nationellt-handlingsprogram-sexuella-overgrepp-2008-rev2010.pdf#__utma=1.573362438.1569244898.1569244898.1569246704.2&__utmb=1.1.10.1569246704&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1569246704.2.2.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=106075523

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2016). Våld mot äldre kvinnor: En forsknings- och kunskapsöversikt. (2016:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/512/nck-rapport-vald-mot-aldre-kvinnor-2016-1.pdf

Olsson, J., & Kupper, T. (2009). Grundläggande kriminalteknik. Stockholm: Jure förlag.

Rahmqvist, J. (2018). Forensic care for victims of violence and their family members in the emergency department. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Växjö, Linnaeus University Dissertations ; 337/2018). Hämtad från http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1262268/FULLTEXT01.pdf

Socialstyrelsen. (2016). Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. (Artikelnummer 2016-6-37). Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf

Strafflagen (39/1889). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1889/18890039001

World Health Organization. (2005). WHO multi-country study on womens health and domestic violence against women: initial results on prevalence, health outcomes and womens responses. Retrieved from https://www.who.int/reproductivehealth/publications/violence/24159358X/en/

van Wyk, N., & van der Wath, A. (2015). Two male nurses’ experiences of caring for female patients after intimate partner violence: a South African perspective. Contemporary Nurse, 50(1), 94-103.

doi: 10.1080/10376178.2015.1010254

Som examinator på kursen fungerar doktorand, FM i vårdvetenskap, spec.sjukskötare Anna Lundberg.

Fortbildningskurs

Vård - Vt21 Handledarutbildning -att utvecklas som handledare

HvM Ulenius Katarina / Fil.mag Lindroth Mona

7 1/2

Kurspriset bestäms direkt efter att anmälningstiden gått ut och är

enligt följande:

Vid minst 10 deltagare 230€+ moms

Vid minst 12 deltagare 200€+ moms

Vid minst 15 deltagare 165€+moms

Torsdag 4.3.2021 kl 09:00-16:00 (online via Meet)

Fredag 5.3.2021 kl 09:00-16:00 (online via Meet)

Måndag 29.3.2021 kl 08:00-16:00

Tisdag 30.03.2021 kl 08:00-16:00

Tisdag 20.4.2021 kl 08:00-16:00

Onsdag 21.4.2021 kl 08:00-16:00

OBS! Om coronaläget så kräver hålls dagarna på distans.

Övriga tider (under hösten 2021) meddelas senare.

09.12.2020 kl. 09:00

24.02.2021

Ja.

230

inkl. för- och eftermiddagskaffe.

Kursen följer fordringar vid Högskolan på Åland.

Utbildningen vänder sig till dig som är eller vill bli handledare för sjukskötarstuderande i verksamhetsförlagd utbildning. Den vänder sig även till dig som vill utveckla din roll som handledare och förtydliga din egen

betydelse som handledare.

Under utbildningen är målet att – enskilt och i grupp – få reflektera över studerandes lärande, hur du som handledare kan bidra i detta lärande,

etiska aspekter på handledning samt återkoppling och

bedömning av de studerande.

Du som handledare lär dig att med hjälp av styrdokument och lagar, utbildningsplaner och kursbeskrivningar få veta vad studerande kan och ska kunna under och efter den verksamhetsförlagda utbildningen, liksom betydelsen av studerandes individuella behov i lärandeprocessen.

Efter avslutad kurs ska du som kursdeltagare visa att du har:

- kunskap om handledning som pedagogisk process, om strategier för handledning, bedömning, vetenskaplighet och profession, reflekterande handledning samt om etik och handledning

- förmåga att i handledningsprocessen använda pedagogisk kunskap, omvårdnadskunskap samt kunskap i personlig utveckling

- förmåga att tillämpa grundläggande kunskaper om handledning i yrkesmässig växt, att stödja och vägleda studerande i verksamhetsförlagd utbildning samt att utvärdera och bedöma den studerandes kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i vårdande och vårdarbete

- ett kritiskt, analyserande och reflekterande förhållningssätt och förmåga att bedöma och värdera handledningssituationer etiskt samt utifrån genusperspektiv.

- insikter i den kommunikativa process och de pedagogiska strategier som utformar grunden för handledningsprocessen.

Innehållet i utbildningen är bl.a. följande:

- sjukskötarutbildningen i dag, lagstiftning och styrdokument

- litteratursökning samt introduktion till digitala lärrum (Google Classroom)

- integrering teori och praktik under den verksamhetsförlagda utbildningen samt vad är vetenskapligt förhållningssätt i samband med detta

- vård/omvårdnad som vetenskaplig disciplin och evidensbaserat arbete som mål och verktyg

- pedagogik, reflektion och handledarrollen

- handledningsprocessen, bedömning och praktiska rutiner

- betydelsen av etik och genus i samband med handledning av sjukskötarstuderande.

Utbildningen är uppbyggd på 6 närstudietillfällen (12 dagar) där förmiddagen består av föreläsningar och eftermiddagen av workshops där teoretiskt material bearbetas och diskuteras för att sedan användas i handledning av sjukskötarstuderande. Vi delar erfarenheter av att handleda, diskuterar hur

litteraturen kan användas för att utveckla handledningen av studerande och även omvårdnaden och vårdarbetet tillsammans med den studerande och kolleger.

Ubildningen består av föreläsningar, litteraturstudier, grupparbeten och workshops samt reflektionstillfällen i samband med närstudierna, självstudier och handledning av sjukskötarstuderanden under verksamhetsförlagd

utbildning. Utbildningen är delvis nätbaserad.

Examination sker i form av workshops baserade på kurslitteratur och annat relevant material, handledning av sjukskötarstuderande under verksamhetsförlagd utbildning samt handledares loggbok under den tiden.

Fortbildningskurs

Vård - Vt21 Kroppens regleringssystem samt hur man kan påverka dem medicinskt - en inblick i det kardiovaskulära systemet

Universitetslektor Segerstråle Mikael /

Kurspriset bestäms direkt efter att anmälningstiden gått ut och är enligt följande:

Vid minst 10 deltagare 365€+24 % moms

Vid minst 12 deltagare 330€+24% moms

Vid minst 15 deltagare 280€ +24% moms

Fredag den 19.3.2021 kl 09:00-16:00

OBS! Om coronaläget så kräver hålls dagen på distans.

09.12.2020 kl. 09:00

19.02.2021

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

365

Målgrupp för utbildningen är vårdare inom allmän sjukvård, farmaceuter och provisorer.

Innehållet i kursen är bl.a. följande:

- introduktion till kroppens regleringssystem – kort om hormonell och nervös reglering samt hur cellernas funktion påverkas av signalsubstanser

- vårt hjärt- o kärlsystem. Hur är det uppbyggt och hur regleras det?

- njurarnas och lungornas roll i regleringen av vätskebalans, pH och elektrolyter

- cirkulationssystem och vätskebalans. Hur hänger allt ihop? Vad kan gå fel och hur kan man behandla det med farmaka.

Utbildningen består av föreläsningar, diskussioner och eventuellt även praktiska patientfall.

Mikael Segerstråle är forskare och universitetslektor i neurovetenskaper. Han arbetar på Helsingfors Universitet och fungerar också som studiehandledare. Mikael har en 20 års erfarenhet av undervisning, speciellt inom människans fysiologi. Förutom universitetet har han agerat som utbildare på bl.a. Suomen Lääketietokeskus och olika läkemedelsföretag.