Öppna högskolan

Universitetskurs

Anmäl dig här Ht20 Anmälningstestkurs

/

5

26.05.2020 kl. 09:00

31.12.2020

Ja.

Terminsavgift

90

Testa att anmäla dig!

Här kan du prova på hur anmälningsproceduren går till. Kostar inget och vi tar bort alla registrerade från "kursen".

Fortbildningskurs

Anmäl dig här Ht20 Anmälningstestkurs fortbildningskurs

/

26.05.2020 kl. 09:00

31.12.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

110

Testa att anmäla dig!

Här kan du prova på hur anmälningsproceduren går till. Kostar inget och vi tar bort alla registrerade från "kursen".

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi - Ht20 Ledarskap I

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

måndag 26.10.2020 kl.16:30-20:30

måndag 9.11.2020 kl.16:30-20:30

måndag 30.11.2020 kl.16:30-20:30

måndag 14.12.2020 kl.16:30-20:30

OBS! Vi har lång kölista till kursen, vänligen avboka din plats ifall du inte ämnar delta.

04.06.2020 kl. 09:00

30.09.2020

Terminsavgift

90

Tillämpa teorier om grupputveckling, arbetsengagemang och beteendeförändring för att leda sig själv i det egna arbetet eller i egna livssammanhang.

Kursen tar bl.a. upp:

- gruppens utveckling mot team

- positiv psykologi - koncentration på det som bygger upp glädje och effektivitet

- salutogent ledarskap - meningsfullt arbete

- coaching - ledarens nya utmaning?

Föreläsning, erfarenhetsbaserat utbyte av kunnande mellan deltagarna, arbete i smågrupper och självreflektion.

Bestäms tillsammans med gruppen under första utbildningstillfället.

Granér, R. (1994). Personalgruppens Psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Whitmore, J. (2003). Nya coachning för bättre resultat. Jönköping: Brain Books.

Hanson, Anders. (2010). Salutogent ledarskap - för hälsosam framgång. Stockholm Fortbildning Ab

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp, fem av kurserna) i arbetsplatspsykologi.

De olika delkurserna är:

Organisationspsykologi (5 sp)

Ledarskap I (5 sp)

Ledarskap II (5 sp)

Konflikthantering (5 sp)

Burnout-problematik (5 sp)

Arbetsplatsmobbning (5 sp)

Kom ihåg att anmäla dig separat till varje delkurs!

Universitetskurs

Filosofi - Ht20 Emotioner i arbetsliv och politik

FD Gustafsson Ylva /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

torsdag 12.11.2020 kl.17:30-20:00

fredag 13.11.2020 kl.17:30-20:00

lördag 14.11.2020 kl.09:00-14:00

söndag 15.11.2020 kl.09:00-12:15

04.06.2020 kl. 09:00

21.10.2020

Terminsavgift

90

Kursen behandlar centrala filosofiska frågeställningar kring känslors roll i politik och arbetsliv. Under kursens gång diskuterar vi hur emotioner lyfts fram, tonas ned eller beskrivs på olika sätt, och hur detta avspeglar något väsentligt i både tidigare samhällen och dagens samhälle. Vi diskuterar både äldre och modernare filosofers perspektiv på känslor, och vi ser bland annat närmare på följande frågor:

Är politiken förnuftig? Emotioner, eller känslor, brukar ofta kontrasteras mot

förnuft. Emotioner har beskrivits som någonting naturligt, kroppsligt, personligt och irrationellt, medan förnuft beskrivits som känslofritt resonerande. Politik brukar ofta framställas som en förnuftig och känslokall aktivitet. Det här återspeglas också i hur vi ser på frågor som viktiga eller oviktiga i politik. Säger man att en politisk rörelse är styrd av känslor

är detta ofta något negativt. Särskilt politiska gräsrotsrörelser beskrivs ofta som känslostyrda. Vad visar våra sätt att definiera något som känslostyrt eller förnuftigt? Visar det något om våra egna värderingar?

Är känslor politiska? Vilken är relationen mellan känsla och förståelse?

Aristoteles beskriver vrede som en politisk känsla. Vrede är, enligt Aristoteles, ofta uttryck för makt, vreden kan förvrida en människas tänkande. Men enligt Aristoteles kan vrede och ilska också vara uttryck för rättvisa. Ilska och vrede har t.ex. varit centrala känslor inom olika

förtryckta gruppers kamp för jämlikhet och rättvisa. Men hat och vrede har å andra sidan också spelat en stor roll i politiska rörelser som strävat efter att förtrycka andra. Om våra känslor på detta sätt kan förblinda oss liksom de kan vara uttryck för en strävan efter rättvisa, så hur ska vi då förstå våra egna och andras känslor? Står våra känslor i ett motsatsförhållande

till sanning och fakta, eller är våra känslor uttryck för att vi ser vad som är sant?

Vilken betydelse har känslor i arbetslivet? Idag betonas ofta social

kompetens, emotionell intelligens och flexibilitet som viktigt i arbetslivet. Samtidigt har arbetslivet idag blivit mer hektiskt och osäkert och många drabbas idag av utbrändhet. Enligt sociologen Arlie Russell-Hochschild finns det ett problematiskt samband mellan en ökad betoning på känslor i arbetslivet och att kraven på att kunna hantera känslor riktar sig mot

kvinnodominerade branscher. Avspeglar våra sätt att tala om känslor i arbetslivet något om dagens samhälle? Finns det ett samband mellan hur vissa slags känslor betonas i arbetslivet, medan vissa andra känslor kanske inte ges utrymme, och hur samhället idag ser ut?

Hur visar sig känslor i de ord och bilder som används i media? Ett av de

viktigaste sätten att förmedla och skapa känslor i samhället är genom de ord och bilder vi använder. Här är medias roll betydelsefull för hur känslor skapas och formas. Konsten, och användandet av bilder och fotografier har ofta varit med om att skapa och underbygga politiska känslor så som känslor av makt, styrka, stolthet och nationalism, vrede, hat och rädsla. Idag spelar sociala media en allt större roll för hur känslor kan prägla ett samhälle, hur

rädsla, ilska och hat plötsligt kan väckas och växa till enorma proportioner. Under kursens gång ser vi närmare på hur språkbruk och bilder i media kan forma våra känslor och hur vi kan dras med i, eller ta ställning till samhällsfrågor.

Föreläsningar, gruppdiskussioner, litteraturläsning.

Hemtentamen.

Litteraturlista kommer att finnas tillgänglig då kursen börjar.

Universitetskurs

Informationsvetenskap - Ht20 Grundkurs i informationsvetenskap

FM Pettersson Nancy /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen pågår på nätet under tiden 5.10-6.12.2020

Närstudieträff (online på nätet) lördagen den 10.10.2020 kl. 10:00-13:15

04.06.2020 kl. 09:00

07.10.2020

Terminsavgift

90

Ämnet informationsvetenskap är ämnet man läser då man t.ex. vill jobba som bibliotekarie eller andra yrken som kräver professionell informationshantering. I en tid av informationsöverflöd och falska nyheter blir den professionella informationshanteringen allt viktigare. Den information och kunskap vi besitter påverkar de beslut vi tar. Därför är strategisk informationsledning viktig både nu och i framtiden. Du som studerar informationsvetenskap lär dig hur böcker, webbsidor, ljudupptagningar, industridokument och andra typer av media lagras, återvinns, förmedlas och evalueras i ett digitalt informationssamhälle. Under studierna behandlas även informationsgången i olika miljöer (t.ex. på webben, marknader eller sociala nätverk), informationsprocesser i organisationer och företag, informationssökning, kundservice samt kommunikationsstrategier, -verktyg och -kanaler.

Lärandemål:

- att känna till och överskådligt kunna redogöra för informationsvetenskapens grundbegrepp, definitioner och värderingar

- att kunna beskriva informationsvetenskapliga områdets utveckling och grundläggande teorier

- att ha kunskap om informationssamhällets utveckling

- att ha kunskap om bibliotekets roll i informationssamhället

- att känna till olika informationsresurser, evaluering av information samt informationens användning (informationskompetens).

Målsättningar:

- att introducera informationsvetenskapens begreppsapparat

- att ge kännedom om informationens roll i samhället

- att ge en översikt av ämnets utveckling och forskningsområden.

Eftersom detta är en grundkurs bekantar vi oss först med vad informationsvetenskap är och de centrala begrepp och definitioner som hör till ämnet. Frågor som vi ser närmare på: Vilken roll har informationen i vårt samhälle? Och vilken roll har biblioteken i vårt digitaliserade samhälle?

Kort:

- informationen och informationsresurser i samhället

- bibliotekets roll i samhället

- modeller och teorier för informationsbehov och informationsanvändning

- användarperspektivet och informationskompetens.

Inlämningsövningar under kursens gång, diskussioner, hemtentamen (kurslitteraturen tillgänglig).

Titel: Informationssökningsprocessen : en lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus

Författare: Kuhlthau Carol Collier

Upplaga: 2006 Förläggare: Lund: Btj ISBN: 91-7018-560-3

Titel: Johdatus tiedonhankintatutkimukseen

Författare: Haasio, A., Harviainen, T.J. & Savolainen, R.

Upplaga: 2019 Förläggare: Helsingfors: Avain ISBN 978-952-304-229-2

Tilläggsinformation: Valda delar

För den som inte läser finska försöker jag leta fram någon litteratur som kunde ersätta.

Titel: Organisering och digitalisering: att skapa värde i det 21:a århundradet

Författare: Cöster, M., Ekenberg, L., Gullberg, C., Westelius, A. & Wettergren, G.

Upplaga: 2017 Förläggare: Liber ISBN: 978-91-47-11262-3

Tilläggsinformation: Valda delar

Titel: Handbook of Information Science.

Författare: Stock, Wolfgang G. & Stock, Mechtild

Upplaga: 2013 Förläggare: Berlin: de Gruyter

Tilläggsinformation: S. 1-87 (Introduktion, begrepp), 93-104 (Informationssökning), 445-452 (Informetri), 503-530 (Kunskapsorganisation)

E-bok tillgänglig via ÅAB

Övrigt material: webbmaterial

Kursen är den första delkursen i en större helhet i ämnet. I mån av intresse kan tom upp till 60 sp erbjudas, en stor del av dessa som nätkurser.

Universitetskurs

Internationell marknadsföring - Ht20 Sustainable business

ED Nyholm Monica /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

The course is held online during the time 7.9-8.11.2020.

04.06.2020 kl. 09:00

26.08.2020

Terminsavgift

90

After the course, the participant should be able to:

- examine the concept of sustainability from a business perspective

analyze the demands for sustainability that are set for the organization by different interest groups

- illustrate the sustainability efforts from a supply chain perspective

demonstrate the industry and market specific prerequisites for sustainable business

- explain the meaning of a pro-active stance to sustainability.

The aim is to enhance the participants' knowledge of sustainability from a business perspective; among other, including ethics, environmental issues and social responsibility. During the course we discuss ways in which a company can accommodate the demands for sustainability set by customers, authorities and other interest groups. Simultaneously we take a pro-active stance, studying how new markets and competitive advantages can be gained through sustainability.

The course includes lectures and practical seminars.

Students have to complete all required assignments and attend compulsory seminars and lectures. Basic understanding of the course objectives should be shown in the written assignments. Students should obtain 50-69 points for all assignments. Students have to obtain max 25 points for the final individual assignment.

Belz Frank-Martin and Ken Peattie (2012) Sustainability Marketing. Wiley.

Fortbildningskurs

Kommunikation - Ht20 Lär dig filma och redigera proffsigt med bara din mobil

Marknadskommunikatör Bergman Joel /

Fredag 30.10.2020 kl 09:00-16.00

04.06.2020 kl. 09:00

02.10.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

280

Inkl för- och eftermiddagskaffe.

När dagen är slut kommer du ha lärt dig allt nedan och även fått tillfälle att testa och träna själv. Alla går också hem med en egenproducerad film i mobilen. Det här är kursen för dig som snabbt vill lära dig hur du kan producera proffsiga filmer med bara din mobil.

Inga förkunskaper krävs.

Allt det här får du lära dig under en intensiv och kreativ dag:

Du kommer bäst igång genom att få göra själv så mycket som möjligt.

Därför är kursupplägget inriktat på egen praktik varvat med att kursledaren berättar och handleder.

I kursdagen ingår kort teori och mycket praktiskt lärande.

Ta med dig din telefon eller surfplatta samt en laddare så din enhet har batteri hela dagen.

Deltagarna har lärt sig att producera proffsiga filmer med sin mobil.

Innehållet i kursen var bl.a. följande:

- skapa innehåll som tittarna vill se

- tips hur du spelar in bästa möjliga ljud

- hur du ställer in bra ljus

- redigering med appen FilmoraGo (iOS och Android)

- hur du ska jobba med text

- hur du lägger till en berättarröst

- hur du lägger till musik

- hur du exporterar och publicerar filmen.

Joel Bergman arbetar som produktionsansvarig på åländska/Stockholmsbaserade Winter och har mer än 10 års erfarenhet av att driva filmprojekt. Han har bland annat producerat filmer för Absolut Vodka, Viking Line och Ömsen.

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare - Ht20 Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

07.10.2020 kl. 13:00

21.10.2020

100

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 21.10. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 2.12.2020 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

Del 3 Forskningskunskap

Del 4 Det sociala området på Åland

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Socialarbetare med utländsk examen, som vill avlägga lämplighetsprov för att erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, skriver utgående från nedanstående litteratur i social-, socialförsäkrings- och familjerätt tre uppsatser/svarar på frågor om ämne som ges av tentator. Skribenterna har rätt att komplettera nedanstående litteratur med övrig litteratur och internetmaterial hämtat från myndigheters hemsidor. Komplettering är t.o.m. önskvärd ifråga om familjerätten. Skribenterna kan även själv lämna förslag på ämne till tentator. Uppsatsen skrivs med användande av vetenskaplig metodik, där källhänvisningar används och en källförteckning finns i slutet av varje uppsats. Uppsatserna bör spegla insikter i centrala delar av de delområden inom social-, socialförsäkrings- och familjerätten som behandlas i uppsatserna. Skribenterna bör också i uppsatserna styrka att de kan använda lag- och förordningsmaterial som nämns nedan under de olika delområdena i rätten. Uppsatserna bedöms inte med vitsord, utan endast med Godkänd eller Underkänd.

Tentator i fråga om social- och socialförsäkringsrätt är universitetslektor Ulrika Krook, e-post ulrika.krook@helsinki.fi. Tentator i fråga om familjerätt är vicehäradshövding Max Lindholm, e-post ml@maxlindholm.fi

Självstudier, läskurs.

Uppgifter som skickas till de anmälda och som sedan bedöms med godkänd/underkänd. Provtid mellan 2.11 och 2.12.2020 kl. 12.00. Svaren mejlas till mirjam.schauman@ha.ax

Litteraturlista och anvisningar för uppgifterna:

https://drive.google.com/file/d/1b4RNQeEwc9nCaJTbYsI1PKeOV5xKgRGD/view?usp=sharing

Författningslistor:

https://drive.google.com/file/d/1A73e1NfPnOzNdiqhUEFUcl9diov95ztG/view?usp=sharing

https://drive.google.com/file/d/1cR5aRG854FUn_vfHB1es33s2HD340-x2/view?usp=sharing

Anvisningar om lagar:

https://drive.google.com/file/d/1cnOdPqkQOhuZQxGsayonqrlW4E9RveHo/view?usp=sharing

PowerPoint:

https://drive.google.com/file/d/1Pf-FPtJia2_UjgV99YIxqejEDPVXk3ZL/view?usp=sharing

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare - Ht20 Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:

Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 21.10. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 2.12.2020 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

Del 3 Forskningskunskap

Del 4 Det sociala området på Åland

07.10.2020 kl. 13:00

21.10.2020

100

Instruktioner och litteratur: Läs litteraturen och skriv sedan en essä där du diskuterar det sociala servicesystemets möjligheter och utmaningar i Finland? Vilka konsekvenser har dessa möjligheter och utmaningar för dig som socialarbetare? Hur ser det sociala servicesystemet ut ur klientens perspektiv? Reflektera också över hur du som socialarbetare kunde arbeta för en mera välfungerande social service?

Formkrav: Essän ska omfatta 8-10 sidor (font Times New Roman, fontstorlek 12, radavstånd 1,5) med normala marginaler för ett A4 dokument.

Kontaktperson är professor Helena Blomberg, (helena.blomberg@helsinki.fi)

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Självstudier, läskurs.

Essä. Mejlas till mirjam.schauman@ha.ax senast den 2.12.2020 klockan 12.00.

Anttonen, Anneli & Häikiö Liisa (2011). Care ’going market’: Finnish elderly-care policies in transition. Nordic Journal of Social Research Volume 2, Special Issue, pp. 1-21.

Forsberg, Hannele & Kröger, Teppo eds (2010). Social work and Child Welfare Politics. Through

Nordic lenses. Kapitlen 1-5 & 10-11 (s. 1-83, 147- 206). The Policy Press.

Kroll, Christian; Blomberg, Helena & Kallio, Johanna (2012). Om nordiska socialarbetares syn på fattiga och ökade krav på klienten (s.335-364). I Swärd, Hans & Engelmark, Lena (red). Fattigdom utan gränser. Carlssons Bokförlag.

Kröger, Teppo (2011). Returning the Nordic elfare municipality. Central regulation of social care under change in Finland. International Journal of Sociaology and Social Policy. Volume 31, Number 3-4, pp. 148-159.

Kuivalainen, Susanna & Niemelä, Mikko (2010). From universalism to selectivism: the ideational turn of the anti-poverty policies in Finland. Journal of European Social Policy Volume 20, Number 3, pp. 263-276.

Nygård, Mikael & Finnäs, Fjalar red. (2011). Hälsa och välfärd i ett föränderligt samhälle - festskrift till Gunborg Jakobsson. Del 2. Det sociala arbetets praktiker och omvandling (s.105-156). Åbo Akademis förlag.

Sipilä, Jorma; Anttonen, Anneli & Kröger, Teppo (2009). A Nordic welfare state in postindustrial society (s. 181-199). I Powell, Jason L. & Hendricks, John eds The welfare state in postindustrial society: A global perspective. Springer.

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare - Ht20 Del 3 Forskningskunskap

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:

Del 3 Forskningskunskap

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 21.10. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 2.12.2020 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

Del 3 Forskningskunskap

Del 4 Det sociala området på Åland

07.10.2020 kl. 13:00

21.10.2020

100

Instruktioner och litteratur:

Uppgiften är att skriva en metodologisk essä utgående från a) två finländska doktorsavhandlingar, b) en doktorsavhandling och fyra vetenskapliga artiklar. (Välj alternativ a eller b). Uppgiftens syfte är att ge studerandena en inblick i aktuell finländsk vetenskaplig forskning i ämnet socialt arbete: forskningsteman, teorier och metoder.

Kontaktperson är professor Helena Blomberg, (helena.blomberg@helsinki.fi)

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Självstudier, läskurs.

Essä. Mejlas till mirjam.schauman@ha.ax, senast den 2.12.2020 kl. 12.00.

Material samt formkrav:

Doktorsavhandlingar:

Clarke, Kris (2004). Access and Belonging in the Age of Viral Epidemic: Constructing MigrantsLiving with HIV/AIDS in the Finnish Welfare State. University of Tampere.

Forssen, Katja (1998). Children, families and the welfare state: Studies on the outcomes of the Finnish family policy. Turun yliopisto.

Julkunen, Ilse (2002). Being young and unemployed: reactions and actions in Northern Europe. Helsinki: University of Helsinki.

Lillrank, Annika (1998). Living one day at a time. Parental Dilemmas of Managing the Experience and the Care of Childhood Cancer. Stakesin tutkimuksia 89. Jyväskylä.

Lunabba, Harry (2013) När vuxna möter pojkar i skolan – insyn, inflytande och sociala relationer. Helsingfors: Mathilda Wrede-institutets forskningsserie 1/2013.

Nordberg, Camilla (2007). Boundaries of citizenship: the case of the Roma and the Finnish nation state. SSKH Srifter 23. Swedish Scool of Social Science, University of Helsinki.

Närhi, Kati (2004). The eco-social approach in social work and the challenges to the expertise of social work. Jyväskylän yliopisto.

Ranta-Tyrkkö, Satu (2010). At the intersection of theatre and social work in Orissa, India : Natya Chetana and its theatre. Tampere: Tampere University Press.

Satka, Mirja (1995). Making social citizenship : conceptual practices from the Finnish poor law toprofessional social work. Jyväskylä: University of Jyväkylä.

Turtiainen, Kati (2012). Possibilities of trust and recognition between refugees and authoroties -Resettlement as part of durable solutions of forced migration. Jyväskylä: University of Jyväskylä.

Wrede-Jäntti, Matilda (2010). Pengarna eller livet?: en kvalitativ och longitudinell studie om långtidsarbetslösa unga i aktörsperspektiv. Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd.

Vetenskapliga artiklar:

Clarke, Kris (2004). Invisible in plain sight – cultural diversity in Finnish multicultural vocational social care education. Nordisk sosialt arbeid 24 (2), 124-137.

Ellonen, Noora & Korkiamäki, Riikka (2008). Social capital, social work and young lives. Nordisk sosialt arbeid 28 (2), 2-19.

Julkunen, Ilse & Harder, Margit (2004). Från prevention till repression? – trender i socialt arbete i Norden. Nordiskt sosialt arbeid 24 (1), 34-48.

Malmberg-Heimonen, Ira (2006). Unemployment benefits, job search activity and mental health -discouraging or buffering effects? Nordisk sosialt arbeid 26 (4), 2-16.

Matthies, Aila-Leena & Kattilakoski, Mari & Rantamäki, Niina (2011). Citizens’ participation and community orientation – indicators of social sustainability of rural welfare services. Nordic Social Work Research 1 (2), 125-139.

Nordberg, Camilla (2007). Med ödmjuka hälsningar från marginalen - romers anspråk på fullvärdigt medborgarskap. Nordisk sosialt arbeid 27 (4), 295-306.

Pekkarinen, Elina (2007). Adolescent girls and group activity within the field of child welfare. Nordisk sosialt arbeid 27 (3), 182-193.

Reinikainen, Marjo-Riitta (2006). Everyday Discourses on Disability: A barrier to successful disability policy? Nordisk sosialt arbeid 26 (3), 194-206.

Instruktioner om essän: Essän ska vara mera än ett referat av avhandlingarna. Essäns fokus är forskningens teoretiska referensram och/eller begreppsliga utgångspunkter, forskningsfrågor, forskningsmaterialet och metoden samt de centrala forskningsresultaten. Skriv också ner dina egna reflektioner och tankar kring forskningen. Behandla avhandlingarna sida vid sida och diskutera valen av forskningsmaterial, metoder och forskningsresultat som en helhet (inte två miniessäer). I din text ska du svara på följande frågor:

- Vad berättar forskarna om de teoretiska utgångspunkterna för forskningen? Utgår forskningen från en eller flera teorier (har den en teoretisk referensram)?

- Vad undersöker forskarna? Vilka är forskningsfrågorna?

- På vilket sätt har forskarna sökt reda på svaren på sina forskningsfrågor? Hurdant är forskningsmaterialet? Hurdana är forskningsmetoderna (kvalitativa, kvantitativa)? Hur har forskarna analyserat forskningsmaterialet (t.ex. innehållsanalys, diskursanalys, grounded theory-metoden)?

- Vilka är forskningsresultaten? Hurdant svar har forskaren hittat till sina forskningsfrågor?

- Egna reflektioner; kändes teman som forskningarna behandlade aktuella? Är avhandlingarna/artiklarna välgjord och välmotiverad? Var det något i forskningsrapporterna som väckte frågor eller misstänksamhet? Vad är bekant från tidigare studier och/eller praktiskt arbete? Vad lärde du dig av avhandlingarna? Hur

kunde avhandlingarnas/artiklarnas resultat tillämpas i det praktiska sociala arbetet? Eller är de överhuvudtaget möjligt att tillämpa dem?

Formkrav:

- Essän ska omfatta 10-12 sidor (font Times New Roman, fontstorlek 12, radavstånd 1,5) med normala marginaler för ett A4 dokument.

- Essän ska ha ett pärmblad med en rubrik, lärarens namn och titel samt ditt namn (förnamn och släktnamn) och personbeteckning (dag, månad, år -).

- Rubriken kan du välja fritt. OBS! Du skriver en (1) essä där du behandlar båda avhandlingarna (avhandlingen + artiklarna) sida vid sida.

- Essän ska omfatta en innehållsförteckning.

- Essän ska vara indelad i kapitel.

- Essän ska ha sidnumrering (t.ex. längst nere mitt på sidan (sidhuvud).

- Ange gärna till vilka sidor i avhandlingarna/artiklarna du refererar till i det du skriver, sätt ut referenser.

- Du får gärna hänvisa till annan litteratur än avhandlingarna/artiklarna men det är inte nödvändigt.

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare - Ht20 Del 4 Det sociala området på Åland

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:

Del 4 Det sociala området på Åland

07.10.2020 kl. 13:00

21.10.2020

100

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 21.10. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 2.12.2020 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

Del 3 Forskningskunskap

Del 4 Det sociala området på Åland

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Tentamen består av frågor som visar att en socialarbetare är insatt i den åländska lagstiftning som ska tillämpas på Åland samt rättsfall som visar att en socialarbetare kan använda lagstiftningen i ett konkret ärende.

Tentator i fråga om det sociala området på Åland är vicehäradshövding Cecilia Magnusson, e-post: cecilia.magnusson@helsinki.fi

Självstudier, läskurs.

Uppgifter som skickas till de anmälda och som sedan bedöms enligt godkänd/underkänd. Provtid mellan 2.11 och 2.12.2020 kl. 12.00. Svaren mejlas till mirjam.schauman@ha.ax

Litteraturlista och anvisningar:

https://drive.google.com/file/d/1cUroi9rwsgGix3IkYNXudpaGmg_3wbZ1/view?usp=sharing

Anvisningar om lagar:

https://drive.google.com/file/d/1cnOdPqkQOhuZQxGsayonqrlW4E9RveHo/view?usp=sharing

Anvisningar till litteraturförteckningen:

https://drive.google.com/file/d/10rhwr9_vC7YANFLFYFVgzkFLLoNL9ASi/view?usp=sharing

Universitetskurs

Konstvetenskap - Ht20 Glada dryckesbröder, citronskal och tulpaner: En inblick i den holländska konstens guldålder

FM Wolff-Helminen Pia /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 23.10.2020 kl. 18:00-21:15

lördag 24.10.2020 kl. 09:00-12:15

fredag 6.11.2020 kl. 18:00-21:15

lördag 7.11.2020 kl. 09:00-12:15

04.06.2020 kl. 09:00

22.10.2020

Terminsavgift

90

Den holländska bildkonsten under 1600-talet avviker markant från konsten i övriga Europa under samma tid. Motiven är familjära, vardagliga, roliga, satiriska och vackra. Till skillnad från de övriga europeiska länderna föddes det i Holland en stor konstmarknad där kunderna var den vanliga människan, som ville pryda sitt hem med konst. Då som nu inverkade nyheter och trender på smak och tycke. Motiven bestämdes således av marknaden och konsthandlaren måste aktivt hålla sig á jour med hurudana bilder kunderna ville ha. Kursen Glada dryckesbröder, citroner och tulpaner: En inblick den holländska konstens guldålder tar en närmare titt på hur denna konsttradition uppstod och förklarar varför det fanns ett stort intresse för genremålningar med fylleslag och skojare, stilleben med halvt skalade citroner och halvätna pajbitar, storslagna landskapsmålningar med utsikt över fjärran städer och hav, och stora grupporträtt med ampra tanter och rundmagade herrar.

Med hjälp av bilder ser vi tillbaks på den konst ur vilken denna konstmarknadstradition föddes, på vilka faktorer som startade förändringen i den Holländska konsten och på den inverkan Hollands betydliga ekonomiska tillväxt genom starka handelsförbindelser med bl.a. exotiska länder hade på motiven.

Godkända arbetsuppgifter som görs i Moodle.

Kursmaterialet delges under kursen på Moodle.

Universitetskurs

Krispsykologi - Ht20 Introduktion till krispsykologi

Fysioterapeut, arbetshandledare, krigsbrottsforskare Carlsson Lise-Lotte /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen hålls online via Zoom under dessa tider:

fredag 30.10.2020 kl. 18:00-21:15

lördag 31.10.2020 kl. 09:00-16:30

söndag 1.11.2020 kl. 09:00-16:30

04.06.2020 kl. 09:00

10.10.2020

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- kunna redogöra allmänt för grundläggande teorier inom krispsykologi

- kunna beskriva hur de vanligaste krisreaktionerna och symptombilderna bland barn, ungdomar och vuxna ser ut

- kunna redogöra allmänt för de vanligaste behandlingsmodellerna.

Kursen innehåller en genomgång av den grundläggande teorin och praktiken inom krispsykologi. Mera i detalj gås grunder angående de vanligaste krisreaktionerna och symptombilderna bland barn och vuxna samt grunder kring behandlingsmodeller igenom.

Föreläsningar, hemuppgifter och tentamen/uppsats. Moodle används som lärplattform.

Tentamen/uppsats.

Raundalen, M. & Schulz, J-H. 2007. Krispedagogik - hjälp till barn och unga i kris. Studentlitteratur.

Dyregrov, A. 2012. Barn och trauma. Studentlitteratur.

Fahrman, M. 1993. Barn i kris. Studentlitteratur.

Saari, S. 2000. Kuin salaama kirkkaalta taivaalta. Otava. (behandlas under kursen)

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp) i ämnet Krispsykologi. De olika delkurserna är:

Introduktion till krispsykologi, 5 sp

Chock, 5 sp

Intervention, 5 sp

Storolyckor/katastrofberedskap, 5 sp

Massmedias roll vid kriser, 5 sp

PTSD/långtidsverkningar, 5 sp

För grundstudierna kan man välja vilka fem delkurser man vill.

Universitetskurs

Krispsykologi - Ht20 Massmedias roll vid kriser

PD Backholm Klas /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

OBS! Kursen körs online under tiderna:

fredag 11.9.2020 kl. 18:00-21:15

lördag 12.9.2020 kl. 09:00-15:30

söndag 13.9.2020 kl. 09:00-15:30

04.06.2020 kl. 09:00

19.08.2020

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs förväntas den studerande besitta

- grundläggande kunskaper om hur man som organisation/myndighet ska planera mötet med massmedier i en krissituation

- grundläggande kunskaper om hur journalister arbetar i en kris

- grundläggande kunskaper om vad lagstiftningen säger om massmedierapportering i krissituationer

- grundläggande kunskaper om vad forskningen säger om hur krisrapportering kan inverka på de drabbade och allmänheten.

På kursen presenteras massmediernas roll vid krissituationer ur de drabbades, myndigheternas, allmänhetens, och journalistens synvinkel. Mera bestämt presenteras massmediers arbets- och tankesätt vid kriser, vilka lagar som relaterar till mediernas arbete på krisplatser, och vad forskningen visat om mediers roll i kriser. Rekommendationer för hur en organisation ska planera sitt möte med medier vid en krissituation ges också.

Studenterna utvecklar förmåga till kritiskt tänkande, diskussion, argumentation, informationssökande, självständigt arbete och samarbete med andra.

Föreläsningar, hemuppgifter.

Hemuppsats.

Anvisning om litteraturen ges vid kursstart.

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp) i ämnet Krispsykologi. De olika delkurserna är:

Introduktion till krispsykologi, 5 sp

Chock, 5 sp

Intervention, 5 sp

Storolyckor/katastrofberedskap, 5 sp

Massmedias roll vid kriser, 5 sp

PTSD/långtidsverkningar, 5 sp

För grundstudierna kan man välja vilka fem delkurser man vill.

Fortbildningskurs

Kvalitetsarbete - Ht20 Skapa värde i äldreomsorgen med hjälp av LEAN

HvM Hinders Marica /

Hur använder vi våra resurser inom äldreomsorgen, skapar vi värde för de äldre eller skapar vi merarbete till varandra?

I vården av de äldre är samarbete och kommunikation viktigt för att säkerställa att vi största delen av arbetsdagen utför aktiviteter som bidrar till en god vård. Resurserna inom äldreomsorgen är ständigt ansträngda och det blir allt viktigare att veta hur vi använder de resurser vi har.

Under tre dagar går vi igenom metoder för att kartlägga processer inom äldreomsorgen, vi lär oss en struktur för förbättringsarbete samt diskuterar medarbetarengagemang och hur man skapar värde genom delaktighet.

För den som under kursen vill starta ett förbättringsarbete erbjuds en handledning via Skype eller Teams.

Fredag 25.9.2020 kl 09:00-16:00

Lördag 26.9.2020 kl 09:00-15:00

Fredag 6.11.2020 kl 09:00-16.00

04.06.2020 kl. 09:00

28.08.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

450

Inkl. för- och eftermiddagskaffe.

Kursen riktar sig till personal inom äldreomsorgen.

Dag 1:

-vad är Lean?

-medarbetarengagemang och delaktighet

Dag 2:

-systematiskt förbättringsarbete och värdeflödeskartläggning

Dag 3:

- vanliga metoder inom Lean: 5S, A3, Fiskbensdiagram

- genomgång av förbättringsarbeten.

Marica Hinders är certifierad inom Lean Competency System och certifierad Ledarstegen coach. Marica har under flera år utbildat i Lean och ledarskap samt fungerat som konsult för olika Leanprojekt där hon tillsammans med kunden kartlagt och utvecklat verksamhet. Nu arbetar hon som servicechef inom äldreomsorgen vid Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad.

Yrkeshögskolekurs

Law - Ht20 Territorial Autonomy as a Tool for Diversity Management: Lessons from the Åland Example

Associate Professor of International Law Spiliopoulou Åkermark Sia /

5

Framework: The course follows the requirements at the Åland University of Applied Sciences.

Online-course. Duration: 19.10.2020 – 08.01.2021

04.06.2020 kl. 09:00

26.09.2020

Terminsavgift

90

Prerequisites: The course approaches territorial autonomy from an interdisciplinary perspective, focusing on law and political science but with insights from many other angles. A bachelor’s degree in the humanities (political science, peace and conflict studies, international law, public administration or other relevant disciplines) or equivalent experience and a proficient command of English are recommended prerequisites for successful participation. Each module includes obligatory tasks that need to be fulfilled in order to proceed to the next module.

Learning objectives: The course is an introduction to territorial autonomy, in theory and practice, and the so-called “Åland Example”. The aim of the course is to provide participants with a broad academic framework for discussing territorial autonomy from different perspectives, among others against the background of concepts such as self-determination, power-sharing, regional integration and minority rights. After completion of the course the student should:

• have a solid knowledge about territorial autonomy based on a broad academic framework of different perspectives

• have a solid knowledge about the Åland islands solution and the concept of the “Åland Example”

• be able to relate the concept of autonomy to adjacent concepts such as power-sharing, self-determination, federalism and minority rights

• be acquainted with the characteristics of the Åland Island’s special status of demilitarisation, neutralisation and cultural and linguistic safeguards

• have knowledge about the relational processes between autonomous regions and the state

• be able to critically analyse and use mechanisms of territorial autonomy to different international situations, and

• be able to formulate, analyse and discuss central theoretical concepts of territorial conflict management.

Contents: The course encompasses 5 modules, as well as introductory reading materials and a final essay of 4000 words.

• Political power-sharing and institutional solutions for autonomy

• Linguistic safeguards, the ‘right of domicile’ and diversity issues

• Security perspectives: Demilitarisation, neutralisation, collective security

• The challenge of multi-level governance and regional integration

• Tools for Conflict Resolution and case studies

Approach: The Åland Example is used as a main case study. We will discuss the demilitarisation and neutralisation, the autonomy regime as well the cultural and linguistic safeguards involved. A focus will be on the development of the regime over time, including more recent developments and comparative elements. The course will also discuss the relevance of territorial autonomy as a possible tool for conflict resolution. Students shall be encouraged to critically reflect upon the relevance of autonomy as a potential solution to ethno-political conflicts.

Successful participants will be awarded 5 credit points based on the European Credit Transfer and Accumulation System (ECTS). The workload thus corresponds to approximately 132 hours of work, i.e. an average of 10 hrs/week. Student work includes compulsory reading, audio and video material, regular participation in forum discussions and short essays to be completed within every module. A final essay (4000 words) is due at the end of the course.

Format: The course will be taught online on a digital e-learning platform through a rich selection of resources including course literature, audio and video material and a discussion forum. All participants will receive further instructions upon admission to the course. The course presupposes an interactive use of the digital course platform by the students. The language of instruction is English. The course is offered in a cooperation between the Åland Islands Peace Institute and the Open University/Åland University of Applied Sciences.

Examination:

A final grade on grading scale A-E (where A is the highest possible grade) will be awarded for the final essay upon completion of the course and its compulsory tasks. Regular and substantive participation, oral and written, within deadlines across all modules is a prerequisite for being allowed to submit the final essay. A certificate is issued by the Open University/Åland University of Applied Sciences for those that have successfully completed all parts of the course.

Readings:

All compulsory course material will be provided on the e-platform.

Prior to the start of Module I, participants will be required to read two introductory texts (ca 40 pages).

Contact and registration:

Please contact main course teacher Sia Spiliopoulou Åkermark (sia[at]peace.ax) if you have questions about the content of the course, or Mirjam Lukola (mirjam[at]peace.ax)., course administrative assistant on all other matters.

Register by sending an e-mail to open@ha.ax, with the following information: 1. the course name, 2. your full name, 3. birth date, 4. address, 5. E-mail-address, 6. highest/latest university degree/qualification. Deadline 26/9/2020

The homepage of the Åland Islands Peace Institute can be accessed through www.peace.ax

Universitetskurs

Organisation och ledning - Ht20 Ledarskap i teori och praktik

TD Inkinen Heli /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen sker helt på nätet under tiden 24.9 – 26.11.2020.

04.06.2020 kl. 09:00

02.09.2020

Terminsavgift

90

15 sp i Organisation och ledning eller närliggande ämne eller relevant arbetserfarenhet.

Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:

- behärska ledarskapsforskningens historia

- uppvisa färdigheter i att analysera ledarskapspraktiker i olika kontext.

I den här kursen om ledarskap utgår från en tanke att hur vi förstår ledarskap förändrats genom tiderna. Från att ha sett ledarskap som förankrat i subjektet, ledaren, övergick vi till att betrakta ledarskap som bundet till en position. Mer nyligen har vi börjat betrakta ledarskapet som en process där olika människor, praktiker och artefakter tillsammans skapar ledarskapet.

Kursen "Ledarskap i teori och praktik" strävar till att ge verktyg för att identifiera och förstå olika syner på ledarskap och kritiskt reflektera över ledarskapspraktiker. Kursen tar också fasta vid aktuella frågeställningar inom ledarskap.

Kursens teman inkluderar:

ledarskapsforskningens historia

ledarskap som person, position och process

ledarskap som kulturellt fenomen

olika aktuella teman så som t.ex. ledarskap och genus

Seminarier, föreläsningar, inlämningsuppgifter. Bla Moodle och Zoom används.

Sten Jönsson & Lars Strannegård (red.) (2014) Ledarskapsboken. Liber (2:a upplagan) 9789147115167

Stefan Sveningsson & Mats Alvesson (2010) Ledarskap. Liber. 9789147094920

Universitetskurs

Pedagogik - Ht20 Lämplighetsprov för lärare i samband med erkännande av yrkeskvalifikationer för lärare från Åland med grundlärarutbildning avlagd i Sverige

/

Är du lärare med en grundlärarexamen från Sverige avsedd för undervisning i F-3 eller 4–6 och har du fått ett villkorligt beslut på erkännande av yrkeskvalifikationer från Ålands landskapsregering kan du välja att anmäla dig till ett lämplighetsprov för lärare. I så fall ersätter lämplighetsprovet anpassningsperioden, som är det andra alternativet för dig med villkorligt beslut att erhålla slutligt beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer.

Lämplighetsprovet ordnas av Öppna högskolan på Åland på uppdrag av Ålands landskapsregering och sker i samarbete med Åbo Akademi, fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, som är det examinerande universitetet.

Lämplighetsprovet ordnas en gång per termin och sista anmälan för hösten är 26.8.2020.

04.06.2020 kl. 09:00

26.08.2020

400

Provet består av två delar:

Del 1: En essä om grundskolan på Åland. Deltagaren skriver en essä enligt anvisningar från examinator. Deadline för inlämning är 30.9.2020.

Del 2: Undervisningsprov som anordnas vid Vasa Övningsskola under tre dagar i november. Deltagaren står själv för resor och boende under provet i Vasa. Om coronaläget så kräver kommer undervisningsprovet att skötas på distans.

Man behöver bli godkänd i båda delarna för att få ett intyg från Öppna högskolan över avklarat lämplighetsprov. Mot uppvisande av intyget över godkänt lämplighetsprov för lärare ansöker man det slutliga beslutet om erkännande av yrkeskvalifikationer hos Ålands landskapsregering.

Vid frågor vänligen kontakta:

Mirjam Schauman, Öppna högskolan, 018-537712, mirjam.schauman@ha.ax

Susanne Nylund-Torp, Åbo Akademi, +358-504677315, susanne.nylund-torp@abo.fi

Fortbildningskurs

Pedagogik - Ht20 Teorier, modeller och metoder för karriärvägledning

/

Utbildningen ordnas i samarbete med Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.

Kurstart är flyttad till hösten 2020:

Måndag 28.9.2020 kl 08:30-16:00

Tisdag 29.9.2020 kl 09:00-16:00

Måndag 9.11.2020 kl 09:00-16:00

Tisdag 10.11.2020 kl 09:00-16:00

Övriga tider meddelas senare.

10.12.2019 kl. 09:00

25.09.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

400

Inkl. förmiddagskaffe samt kursmaterial.

Utbildningen stödfinansieras av

Visa vägen

- för en vägledning i samverkan

I det dagliga arbetet är det helt naturligt att vägledningens metod, modeller och tänkesätt blir en del av ens omedvetena kompetens. Vi kommer helt enkelt inte alltid ihåg varför vi vägleder som vi gör. Det här är en fortbildning för dig som vill förbättra, utöka och säkerställa din vetenskapliga grund för karriärvägledning, dvs. för vägledning till utbildning och arbete. Den riktar sig till dig som arbetar med vägledning/handledning för unga och vuxna inom och utom utbildningsväsendet.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:

- kunskap om modeller och metoder för vägledning och deras teoretiska grund

- kunskap om karriärteorier i vägledningsarbetet

Färdighet och förmåga:

- genomföra och analysera vägledningssamtal utifrån centrala begrepp

i olika vägledningsmodeller

- analysera fallbeskrivningar utifrån karriärteorier

- ge kvalificerad feedback på andras vägledningssamtal

- genomföra en egen karriärplanering

Kursen behandlar modeller och metoder för studie- och yrkesvägledning samt teorier som ligger till grund för dessa. Utifrån olika modeller tränas och analyseras färdigheter i vägledningssamtal. Kursen behandlar även gruppsykologi för skola och arbetsliv.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, laborativ färdighetsträning och Skypeseminarium.

För att få ett intyg skall samtliga uppgifter vara godkända och deltagaren medverkat vid de obligatoriska träffarna.

Egan Gerard, The skilled helper: a problem-management and opportunitydevelopment approach to helping.

Hägg Kerstin, Kuoppa Svea Maria, Professionell vägledning - med samtal som

redskap. Lund. Studentlitteratur.

Sharon Kolb, PATH metoden (artiklar samt PP, delas ut vid kursstart).

Hwang Philip, Nilsson Björn, Gruppsykologi: för skola, arbetsliv och fritid1. utg.

Stockholm, Natur & kultur 2014: 255 s. ISBN: 978-91-27-13368-6. Obligatorisk.

Jacobs Edward E., Group counseling:strategies and skills, ISBN 1305087305.

Lovén Anders, Karriärvägledning: en forskningsöversikt, Lund. Studentlitteratur 2015, 347 s. ISBN: 9 789 144 097 435.

Brown, Duane & Associates, Career Choice and Development. Fourth Edition.

Vetenskapliga artiklar på karriärteorier läggs ut på Cambro inför kursstart.

Cecilia Stigedahl Stenberg (universitetsadjunkt och vägledare) och Svea Maria Kuoppa (lektor och legitimerad psykolog, författare av vägledningslitteratur) är verksamma vid Umeå universitet och är erfarna lärare och har lång erfarenhet av vägledning, utbildning i vägledning för både studenter och yrkesverksamma vägledare.

Fortbildningskurs

Pedagogik - Ht20 Workshop i laborativ matematik (åk 1-6), workshop I

Fil.mag Aspegrén Nina /

Kursavgift 80€+ moms om du deltar i en (1) workshop (del I eller II)

och 110€+ moms om du deltar i båda (I+II).

Minst 8 deltagare/workshop behövs för att starta.

I kurspriset ingår kaffe och kursmaterial.

Workshop I:

Torsdag 29.10.2020 kl 09:00-12:15

04.06.2020 kl. 09:00

28.09.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

Välkommen på en workshop kring Laborativ matematik för åk 1-6.

Laborativt material och aktiviteter i matematikundervisningen har bland annat som syfte att öka elevernas lust för att lära sig matematik och att visa abstrakta fenomen konkret. Under workshopen får deltagarna pröva på många olika laborativa uppgifter där vi använder varierande material och berör olika områden inom matematiken. Worshopen är tvådelad. Man kan delta i första, andra eller båda tillfällena.

Klasslärare i åk 1-6.

Målet med workshopen är att deltagarna skall få idéer hur de själva kan arbeta laborativt samt inspireras till att skapa eget laborativt material.

Under workshopen kommer deltagarna att få ta del av olika laborativa övningar, som tränar olika områden inom matematiken. Deltagarna får även pröva på varierande material som kan användas som laborativt material.

Vi kommer även att gå igenom olika praktiska tips hur man arbetar laborativt.

Båda tillfällena kommer att innehålla över tio olika laborativa övningar. Under den första delen kommer deltagarna att få testa på Ninas laborativa övningar, men vid den andra även några av deltagarnas övningar. Förhoppningen är att alla som deltar i del II skall förbereda en egen övning (ensam eller i par) som presenteras på den andra träffen. Man kan presentera en “gammal goding” eller så skapar man en ny uppgift, som man gärna har hunnit testa med en klass innan träff 2. Därefter hoppas jag på att jag får publicera övningarna på bloggen så att materialet kan spridas till övriga svenskfinland. Detta skulle leda till en väldigt diger materialbank för lärare via bloggen Räkna med mig.

Utbildare är fil.mag Nina Aspegrén från Sarlinska skolan, Pargas. Nina arbetar även för skolresurs.fi och publicerar matematikmaterial för lärare på bloggen Räkna med mig.

Fortbildningskurs

Pedagogik - Ht20 Workshop i laborativ matematik (åk 1-6), workshop II

Fil.mag Aspegrén Nina /

Kursavgift 80€+ moms om du deltar i en (1) workshop (del I eller II)

och 110€+ moms om du deltar i båda (I+II).

Minst 8 deltagare/workshop behövs för att starta.

I kurspriset ingår kaffe och kursmaterial.

Workshop II:

Torsdag 19.11.2020 kl 09:00-12:15

04.06.2020 kl. 09:00

28.09.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

Välkommen på en workshop kring Laborativ matematik för åk 1-6.

Laborativt material och aktiviteter i matematikundervisningen har bland annat som syfte att öka elevernas lust för att lära sig matematik och att visa abstrakta fenomen konkret. Under workshopen får deltagarna pröva på många olika laborativa uppgifter där vi använder varierande material och berör olika områden inom matematiken. Worshopen är tvådelad. Man kan delta i första, andra eller båda tillfällena.

Klasslärare i åk 1-6.

Målet med workshopen är att deltagarna skall få idéer hur de själva kan arbeta laborativt samt inspireras till att skapa eget laborativt material.

Under workshopen kommer deltagarna att få ta del av olika laborativa övningar, som tränar olika områden inom matematiken. Deltagarna får även pröva på varierande material som kan användas som laborativt material.

Vi kommer även att gå igenom olika praktiska tips hur man arbetar laborativt.

Båda tillfällena kommer att innehålla över tio olika laborativa övningar. Under den första delen kommer deltagarna att få testa på Ninas laborativa övningar, men vid den andra även några av deltagarnas övningar. Förhoppningen är att alla som deltar i del II skall förbereda en egen övning (ensam eller i par) som presenteras på den andra träffen. Man kan presentera en “gammal goding” eller så skapar man en ny uppgift, som man gärna har hunnit testa med en klass innan träff 2. Därefter hoppas jag på att jag får publicera övningarna på bloggen så att materialet kan spridas till övriga svenskfinland. Detta skulle leda till en väldigt diger materialbank för lärare via bloggen Räkna med mig.

Utbildare är fil.mag Nina Aspegrén från Sarlinska skolan, Pargas. Nina arbetar även för skolresurs.fi och publicerar matematikmaterial för lärare på bloggen Räkna med mig.

Fortbildningskurs

Pedagogik - Ht20 Workshop i laborativ matematik (åk 7-9), workshop I

Fil.mag Aspegrén Nina /

Kursavgift 80€+ moms om du deltar i en (1) workshop (del I eller II)

och 110€+ moms om du deltar i båda (I+II).

Minst 8 deltagare/workshop behövs för att starta.

I kurspriset ingår kaffe och kursmaterial.

Workshop I:

Torsdag 29.10.2020 kl 15:00-18:15

04.06.2020 kl. 09:00

28.09.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

Välkommen på en workshop kring Laborativ matematik för åk 7-9.

Laborativt material och aktiviteter i matematikundervisningen har bland annat som syfte att öka elevernas lust för att lära sig matematik och att visa abstrakta fenomen konkret. Under workshopen får deltagarna pröva på många olika laborativa uppgifter där vi använder varierande material och berör olika områden inom matematiken. Worshopen är tvådelad. Man kan delta i första, andra eller båda tillfällena.

Lärare i åk 7-9.

Målet med workshopen är att deltagarna skall få idéer hur de själva kan arbeta laborativt samt inspireras till att skapa eget laborativt material.

Under workshopen kommer deltagarna att få ta del av olika laborativa övningar, som tränar olika områden inom matematiken. Deltagarna får även pröva på varierande material som kan användas som laborativt material. Vi kommer även att gå igenom olika praktiska tips hur man arbetar laborativt.

Båda tillfällena kommer att innehålla över tio olika laborativa övningar. Under den första delen kommer deltagarna att få testa på Ninas laborativa övningar, men vid den andra även några av deltagarnas övningar. Förhoppningen är att alla som deltar i del II skall förbereda en egen övning (ensam eller i par) som presenteras på den andra träffen. Man kan presentera en “gammal goding” eller så skapar man en ny uppgift, som man gärna har hunnit testa med en klass innan träff 2. Därefter hoppas jag på att jag får publicera övningarna på bloggen så att materialet kan spridas till övriga svenskfinland. Detta skulle leda till en väldigt diger materialbank för lärare via bloggen Räkna med mig.

Utbildare är fil.mag Nina Aspegrén från Sarlinska skolan, Pargas. Nina arbetar även för skolresurs.fi och publicerar matematikmaterial för lärare på bloggen Räkna med mig.

Fortbildningskurs

Pedagogik - Ht20 Workshop i laborativ matematik (åk 7-9), workshop II

Fil.mag Aspegrén Nina /

Kursavgift 80€+ moms om du deltar i en (1) workshop (del I eller II)

och 110€+ moms om du deltar i båda (I+II).

Minst 8 deltagare/workshop behövs för att starta.

I kurspriset ingår kaffe och kursmaterial.

Workshop II:

Torsdag 19.11.2020 15:00-18:15

04.06.2020 kl. 09:00

28.09.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

Välkommen på en workshop kring Laborativ matematik för åk 7-9.

Laborativt material och aktiviteter i matematikundervisningen har bland annat som syfte att öka elevernas lust för att lära sig matematik och att visa abstrakta fenomen konkret. Under workshopen får deltagarna pröva på många olika laborativa uppgifter där vi använder varierande material och berör olika områden inom matematiken. Worshopen är tvådelad. Man kan delta i första, andra eller båda tillfällena.

Lärare i åk 7-9.

Målet med workshopen är att deltagarna skall få idéer hur de själva kan arbeta laborativt samt inspireras till att skapa eget laborativt material.

Under workshopen kommer deltagarna att få ta del av olika laborativa övningar, som tränar olika områden inom matematiken. Deltagarna får även pröva på varierande material som kan användas som laborativt material. Vi kommer även att gå igenom olika praktiska tips hur man arbetar laborativt.

Båda tillfällena kommer att innehålla över tio olika laborativa övningar. Under den första delen kommer deltagarna att få testa på Ninas laborativa övningar, men vid den andra även några av deltagarnas övningar. Förhoppningen är att alla som deltar i del II skall förbereda en egen övning (ensam eller i par) som presenteras på den andra träffen. Man kan presentera en “gammal goding” eller så skapar man en ny uppgift, som man gärna har hunnit testa med en klass innan träff 2. Därefter hoppas jag på att jag får publicera övningarna på bloggen så att materialet kan spridas till övriga svenskfinland. Detta skulle leda till en väldigt diger materialbank för lärare via bloggen Räkna med mig.

Utbildare är fil.mag Nina Aspegrén från Sarlinska skolan, Pargas. Nina arbetar även för skolresurs.fi och publicerar matematikmaterial för lärare på bloggen Räkna med mig.

Universitetskurs

Psykologi - Ht20 Introduktion till psykologin

PsM, psykoterapeut Johansson Joachim /

10

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

OBS! Nya tider:

lördag 26.9.2020 kl. 09:00-17:30

söndag 27.9.2020 kl. 09:00-12:45

lördag 24.10.2020 kl. 09:00-15:30

söndag 25.10.2020 kl. 09:00-13:30

lördag 14.11.2020 kl. 09:00-15:30

söndag 15.11.2020 kl. 09:00-13:30

lördag 12.12.2020 kl.09:00-15:30

söndag 13.12.2020 kl. 09:00-13:30

04.06.2020 kl. 09:00

08.10.2020

Terminsavgift

90

Kursen har som syfte att ge en första allmän orientering i psykologi. Den omfattar psykologins historia, delområden, tillämpningsområden och psykologisk forskning. Under kursens gång fokuserar vi dessutom på olika psykologiska begrepp, problemställningar och teorier samt dagens psykologiska forskning, kunskap och trender. Efter genomgången kurs skall den studerande inneha kunskap om grundläggande teorier och delområden inom psykologin och kunna: -redogöra för psykologins olika inriktningar och deras vetenskapsteoretiska tankesätt -kritiskt utvärdera de olika huvudinriktningarna inom psykologin -kunna redogöra för centrala psykologiska processer -känna till psykologins studieobjekt generellt sätt -känna till psykologins vanligaste tillämpningsområden

Föreläsningar, hemuppgifter samt hemtentamen.

Hemtentamen.

Karlsson, Lars (sjätte upplagan). Psykologins grunder. Stockholm: Studentlitteratur (ISBN 9789144115931)

Övrigt material enligt föreläsarens anvisningar.

Fortbildningskurs

Psykologi - Ht20 Introduktionskurs i KBT

/

Kursen ordnas i samarbete med Öppna högskolan och Skandinaviska institutet för Evidensbaserad Psykologi (Siep).

SIEP i samarbete med Öppna högskolan erbjuder nu för första gången utbildning i Finland och har valt att ge introduktionsutbildningen för att sprida kunskap och med särskild hänsyn till den rådande situationen med mycket osäkerhet och stress i samhället.

Kursen ger en introduktion till KBT med inriktning

på ACT (acceptance and commitment therapy) och tredje vågens KBT.

Vid tillräckligt stort intresse kommer mer omfattande utbildning i KBT och ACT erbjudas under 2021 och framöver.

Kursen går helt på nätet under tiden 14.9.2020-18.12.2020 och kan göras i egen takt.

Kursen öppnas för kursdeltagarna på studieplattformen Learnster den 14.9.2020.

21.08.2020 kl. 09:00

23.10.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

20

Kurspriset bestäms direkt efter att anmälningstiden gått ut och är enligt följande:

vid minst 10 deltagare 36€ + 24% moms

vid minst 15 deltagare 25€ + 24% moms

vid minst 20 deltagare 20€ + 24% moms

Inga förkunskaper krävs men god svenska i tal och skrift samt vana vid att använda dator är en fördel.

Kursen riktar sig till dig som arbetar med människor eller bara är nyfiken på att lära dig mer om KBT och ACT.

Efter avslutad utbildning har deltagarna fått en inblick i:

-historik inom KBT

-inlärningsteori, RFT och kognitiv teori

-beteendeanalys

-stressproblematik

-ångestproblematik och depression

-prosocialt beteende och relationer

-tredje vågens KBT.

Kursen ger dig ökad förståelse för metoder som ingår i KBT.

-grunder i KBT för att förstå vad inlärningsteori, RFT, kognitiv teori innebär

-beskrivning av beteendeanalys

-genomgång av vanliga förändringsmetoder inom KBT

-vanliga problemområden, depression, ångest, stress, smärta och sömnproblem

-orientering av tredje vågens beteendeterapi

-övningar.

Under kursen används lärplattformen Learnster. Mer information om lärplattformen skickas till alla anmälda efter att anmälningstiden gått ut.

Total tidsåtgång för att tillgodogöra sig materialet är 30 timmar och man väljer själv vid vilka tidpunkter under kursens gång som man vill studera. Utbildningen motsvarar fyra studiedagar på plats.

Vid frågor om utbildningen vänligen kontakta

Fredrika Kvist-Snellman, kontaktperson för SIEP i Finland, fredrika.kvist.snellman@gmail.com (kursinnehåll)

Pia Sjöstrand, Öppna högskolan, 018-537713, pia.sjostrand@ha.ax (anmälan, intyg)

Fortbildningskurs

Psykologi - Ht20 KBT för elev- och studerandehälsan

/

Kognitiva beteendeterapeutiska verktyg för skolkuratorer och andra yrkesgrupper inom elev- och studerandehälsan som arbetar hälsofrämjande och förebyggande med barn och ungdomar.

Hösten 2020: (vid behov ges höstens föreläsningar online)

12-13 november 2020 kl 09:15-16:00

Våren 2021:

19-20 januari 2021 kl 09:15-16:00

16-17 mars 2021 kl 09:15-16:00

11-12 maj 2021 kl 09:15-16:00

Hösten 2021:

27-28 augusti 2021 kl 09:15-16:00

09.09.2020 kl. 09:00

20.10.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

2350

Inkl för- och eftermiddagskaffe

Utbildningen ordnas i samarbete med Magelungen Utveckling AB.

Utbildningen riktar sig till dig som arbetar inom elev- och studerandehälsan, men även till dig som arbetar hälsofrämjande och förebyggande med barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården eller inom tredje sektorn.

Personal inom elev- och studerandehälsan har många och viktiga arbetsuppgifter där en av de viktigaste är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest stöd i forskning när det gäller att minska symptom på stress (Cognitive Behavior Therapy for Stress-Related Disorders - Elin Lindsäter, Karolinska Institutet 2020).

Denna utbildning i KBT-verktyg och metoder för personalen inom elev- och studerandehälsan syftar till att utrusta deltagarna med verktyg och metoder för att klara det utmanande arbetet att hjälpa elever och studerande att klara skolan.

En grundläggande del av KBT är att göra en noggrann och detaljerad analys av olika situationer. Att tillämpa beteendeanalys kräver upprepad träning och behärskning av inlärningspsykologiska principer.

Att använda beteendeanalys i skolan har också visat sig vara ett bra och effektivt sätt att hjälpa barn och lärare med olika typer av beteendeproblem i klassrummet. Förståelse handlar om att öva samtliga steg i beteendeanalysen utifrån egna och fiktiva fallbeskrivningar.

Att skapa förutsättningar för förändring är en fördjupning i de kommunikativa verktygen som används för att öka chansen till en god relation och gott samarbete med exempelvis en elev eller ett lärarlag.

Utbildningen är uppdelad i två block som utgår från kunskapen om hur vi får till en förändring på både individ- och organisationsnivå. Samtliga delar i utbildningen vilar på en vetenskaplig grund.

Del 1: Förståelse och att skapa förutsättningar för förändring

Utbildningsdag 1: Introduktion och översikt samt grundläggande inlärningsteori

Utbildningsdag 2: Inlärningsteori fortsättning

Utbildningsdag 3: Tillämpad beteendeanalys

Utbildningsdag 4: Relation & kommunikation

Utbildningsdag 5: Öka begripligheten, mål och värderingar

Utbildningsdag 6: Tillämpad beteendeanalys

Utbildningsdag 7: Förståelse och anpassning vid neuropsykiatriska funktionsvariationer.

Del 2: Skapa och bibehålla förändring

Utbildningsdag 8: Feedback

Utbildningsdag 9: Färdighetsträning

Utbildningsdag 10: Stress hos elever/studerande.

Tio heldagar fördelas under tre terminer och kursdagarna ordnas på två varandra följande dagar.

Under närstudiedagarna varvas föreläsningar med övningar i grupp.

En del videomaterial används som diskussionsunderlag och för att illustrera nyckelfärdigheter. Övningar med direkt återkoppling och skattningar används för att träna på de verktyg som lärs ut under kursen.

För att bli godkänd på utbildningen krävs:

- obligatorisk närvaro vid samtliga utbildningstillfällen, för att bli godkänd krävs minst 80% närvaro

- aktivt deltagande i muntliga och skriftliga övningar

- genomförd examination i form av hemskrivning efter sista kurstillfället

- betygsskalan godkänd/underkänd.

Förberedande litteratur som deltagarna skaffar och bekostar på egen hand.

Linton, Steven & Flink, Ida (2011), 12 verktyg i KBT. Från teori till färdighet. Stockholm: Natur & Kultur.

Kåver, Anna (2016). KBT i utveckling. En introduktion till kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Natur & Kultur. Tidigare upplagor går också bra att använda.

Linton, Steven. Berggbom. Landström Flink, Ida, (2019). Beteendeanalys steg för steg. Studentlitteratur.

Stöd i skolan – ett sätt att lyckas, Ålands landskapsregering. 2019.

Artiklar och litteratur tillkommer under utbildningens gång.

Fortbildningskurs

Psykologi - Ht20 Motiverande samtal (MI), grundkurs

leg.sjuksköterska, magister i folkhälsoarbete och utbildad tränare i Motiverande samtal Höddelius Lisbeth /

2

Kursen följer fordringar vid Högskolan på Åland.

Motiverande samtal är en metod som bygger på att aktivt lyssna och att med respekt, medkänsla och genom bekräftelse stärka personens egen inre motivation till en beteendeförändring. Genom att lägga stor vikt vid att utforska hans/hennes egen syn på problem och lösningar. Rådgivaren lyssnar, försöker förstå personens perspektiv och väntar sig att han/hon själv ska hitta sina svar, ta ansvar för sitt eget liv och fatta egna beslut. Metoden kan användas när man vill motivera någon till ändrat beteende, som till exempel vid samtal om alkohol, droger, kost/övervikt, fysisk aktivitet, tobak, sexuellt riskbeteende, spelberoende, skolmotivation och kriminalitet.

Onsdag 21.10.2020 kl 9.00-16.00

Torsdag 22.10.2020 kl 9.00-16.00

Onsdag 18.11.2020 kl 8.00-15.30

04.06.2020 kl. 09:00

25.09.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

445

Inkl för- och eftermiddagskaffe

Kursen riktar sig till personal inom hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialvård, tandvård och skola.

Syftet med kursen är att deltagarna skall utvecklas i sin roll som rådgivare och få en modell att följa i egna samtal om livsstilsförändringar eller andra livsförändringar där klienten har tydliga valmöjligheter.

Dag 1:

- teori, bakgrund, evidens

- fyra processer i MI

- förhållningssätt/MI-andan

- motivation

- diskrepans

- lyssnarteknik och kommunikationsfärdigheter

- träna tekniken i motiverande samtal.

Dag 2:

- förändringsprocessen

- förändringsprat

- ambivalensutforskning och övriga strategier vid beteendeförändringar

- lära sig att förebygga och hantera motstånd

- träna tekniken i motiverande samtal.

Dag 3

- repetition av teori och teknik i motiverande samtal

- deltagarnas erfarenheter av att prova motiverande samtal i praktiken diskuteras

- träning på motiverande samtal.

Utbildningen varvar teori, praktiska övningar, demonstration och film och utgår från de problemområden som är aktuella för deltagarna.

Till det sista tillfället får deltagarna spela in och skriva ner ett samtal från sitt dagliga arbete och får då samtidigt praktiskt träna sina MI-kunskaper i sin vardag. Deltagarna sitter i grupper och kodar samtalen utifrån metoden och får konstruktiv återkoppling.

Holm Ivarsson, B. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för skolan. Gothia Förlag.

Holm Ivarsson, B. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för hälso- och sjukvården. Gothia Förlag.

Holm Ivarsson, B, Ortiz L, Wirbing P. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för socialt arbete. Gothia Förlag.

Holm Ivarsson, B, Sjögren, K. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för tandvården. Gothia Förlag.

Holm Ivarsson, B. (2013) Motiverande samtal. Praktisk handbok för äldreomsorgen. Gothia Förlag.

Det rekommenderas att deltagarna skaffar sig en av de ovanstående kursböckerna.

Lisbeth Höddelius är legitimerad sjuksköterska och vårdlärare med magisterexamen i folkhälsoarbete och utbildad tränare i Motiverande samtal. Hon har under många år arbetat med folkhälsofrågor i landstingets regi. I dag arbetar hon i eget företag med utbildningar i Motiverande samtal, Handledning och Coaching. Lisbeth Höddelius är medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers).

Fortbildningskurs

Psykologi - Vt20 Styrka, glädje och medkänsla -positiv psykologi i skola och undervisning

FD, neuropsykolog, psykoterapeut Fagerlund Åse /

Utbildningen delfinansieras av utbildnings- och kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering.

Fredag 6.3.2020 kl 9:00-16:00

Hösten 2020:

Fredag 2.10.2020 kl 9:00-16:00

Fredag 6.11.2020 kl 9:00-16:00

Fredag 27.11.2020 kl 9:00-16:00

03.12.2019 kl. 09:00

14.09.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

255

Inkl. för- och eftermiddagskaffe.

Den här fortbildningen är riktad för skolpersonal inom grundläggande utbildning.

Styrka, glädje och medkänsla handlar om att mångsidigt stärka dina elevers, kollegors och ditt eget välbefinnandet genom aktuell forskning och praktisk tillämpning av metoder inom positiv psykologi i skola och utbildning. Fortbildningen handlar om att stöda eleverna att nå sin potential, i samspel med och i omtanke om andra. Fortbildningen ger deltagarna verktyg att skapa en mer välmående verksamhetskultur.

Närstudiedag 1 – Ett positivt jag:

Ett tyngdpunktsområde inom positiv psykologi har varit forskning kring människors goda egenskaper och styrkor. Karaktärsstyrkor ses som en individs förmågor att tänka, känna och bete sig vilket kan ge olika uttryck i t.ex. uthållighet, kreativitet och vänlighet.

Genom att använda sig av sina styrkor kan en individ utveckla sina talanger,

intressen, förmågor och resurser. Hos barn och unga visar användning av styrkor samband med välbefinnande, livsglädje, sociala relationer samt akademiska framgångar.

Deltagarna lär sig att se och arbeta med styrkor (även i samspel med föräldrar), vilket kan fungera som en buffert gentemot psykiska svårigheter. Processen handlar om att lära känna sina styrkor, utveckla dem och använda sig av dem för att hantera utmaningar.

Närstudiedag 2 – Positiva känslor:

Positiva känslor som glädje, tacksamhet, intresse, hopp eller stolthet är inte bara ett tecken på en individs övergripande nivå av välbefinnande eller lycka. Neurovetenskapliga studier har visat att positiva känslor uttryckligen leder till mer bredd och flexibilitet i tanke och handling.

Studier som jämfört skillnader i inlärningsförmåga vid olika sinnesstämningar visar att en hjärna i positiv sinnesstämning både lär sig bättre och fungerar mera kreativt. På sikt leder ett bredare och mer flexibelt förhållningssätt till att bygga upp resurser fysiskt, psykologiskt, socialt och intellektuellt.

Deltagarna lär sig att ta vara på och öka ett brett spektrum av positiva känslor och hur detta ökar elevernas förmåga att ta till sig inlärning.

Fortbildningen fortsätter med ytterligare två kursdagar under hösten 2020 med följande närstudiedagar:

Närstudiedag 3 – att stärka positiva relationer i skolvardagen:

Positiva relationer handlar om att stärka vänlighet, tacksamhet, empati, hänsyn och förlåtelse.

Deltagarna utbildas i praktiska metoder att systematiskt stärka goda relationer och sund konfliktlösning mellan både elever och personal. Till dessa metoder hör forskning kring aktiva konstruktiva svar samt så kallad assertiv konfliktlösning. Deltagarna lär sig genom teori och övningar konstruktiva sätt att bemöta andra i skillnad till destruktiva sådana.

Deltagarna får också lära sig hur konfliktlösning ter sig i mer destruktiva former (manipulation, aggression, passivitet) samt former för en mer sund konfliktlösning med vänliga och bestämda svar.

Närstudiedag 4 – Positiva tankar och engagemang:

För att hitta meningsfullhet och ett engagemang i skolgången behöver eleven uppleva att hen jobbar mot egna, viktiga målsättningar i livet. Förutom meningsfulla mål behöver eleven lära sig mångsidiga strategier att jobba mot målen, d.v.s. stärka en realistisk hoppfullhet.

Deltagarna lär sig metoder för att hitta meningsfullhet och engagemang i

skolgången samt metoder för att stärka ett dynamiskt mindset. Deltagarna lär sig också hur man kan stärka elevernas resiliens, förmåga att komma igen vid motgångar i livet.

Studier har visat att skolinsatser i resiliens är mycket effektiva och kan halvera förekomsten av depression bland unga.

Omfattningen av fortbildningen är 4 närstudiedagar samt möjlighet till samverkan i plattformen "itslearning".

Närstudiedagarna innefattar teori, praktik och diskussioner kring praktisk tillämpning av positiv psykologi i skola och undervisning. Mellan dagarna ges praktiska uppgifter som syftar till att förankra innehållet i den vardagliga verksamheten i skolan. Syftet är både att få in nya metoder i de dagliga rutinerna i skolan och att personalen ska inspireras att skapa egna

kreativa tillämpningar av dem.

Grupphandledningar i grupp (4 grupper sammanlagt) syftar till att ge deltagarna handledning kring de praktiska uppgifterna och stöd kring förankringen av innehållet i den egna verksamheten, endera i personalen och/eller i elevgrupper.

Åse Fagerlund, FD, PsL, specialistpsykolog i neuropsykologi, psykoterapeut och seniorforskare vid Folkhälsans forskningscentrum.

Åse har arbetat med barn med olika former av utmaningar i många år både som psykolog och forskare. Det har handlat om allt från inlärningssvårigheter till olika former av psykologiska svårigheter och utsatthet. I sökandet efter metoder att stärka barns resurser, potential och självkänsla kom Åse in på den positiva psykologin. Hon leder sedan några år forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla vid Folkhälsans forskningscentrum.

Projektet syftar till att ta fram metoder för att stärka barns och vuxnas välbefinnande. Åse har utbildat sig i positiv psykologi vid Oslo universitet och Institute of Positive Education vid Geelong Grammar School.

Till Åses styrkor hör hennes iver att lära sig nya saker, kreativitet och mod i omtanke om andra.

Universitetskurs

Ryska - Ht20-Vt21 Ryska 2

FM, universitetslektor Kristola-Backlund Carina /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

OBS! Kursen hålls till en början som onlinekurs. Ifall coronaläget lättar kan det tänkas att man återgår till närstudier. Kursen körs enligt de planerade tiderna:

fredag 18.9.2020 kl. 18:00-20:30

lördag 19.9.2020 kl. 09:00-12:15

fredag 9.10.2020 kl.18:00-20:30

lördag 10.10.2020 kl. 09:00-12:15

fredag 6.11.2020 kl. 18:00-20:15

lördag 7.11.2020 kl. 09:00-12:15

fredag 4.12.2020 kl. 18:00-20:15

lördag 5.12.2020 kl. 09:00-12:15

OBS! Kursen fortsätter under våren 2021.

04.06.2020 kl. 09:00

26.08.2020

Terminsavgift

90

Avklarad Ryska 1, 5 sp eller motsvarande kunskaper (A1).

Lärandemål: Färdighetsnivå A1- A2 enligt den europeiska referensramen för språk.

Efter avslutad kurs förväntas de studerande kunna läsa och förstå vardagsnära texter (tryckstil och skrivstil) med bekant tema;

kunna förstå vardagligt tal med långsamt tempo på standardspråk;

kunna skriva dialoger och enkla texter med någorlunda korrekta språkliga grundstrukturer om sig själv, sin boendemiljö och personliga erfarenheter; och

kunna berätta om sig själv samt klara av korta sociala samtal om bekanta ämnen även utan längre förberedelse.

Ryska 2 bygger direkt vidare på Ryska 1. Kursen riktar sig till studerande från alla fakultetsområden. Kursdeltagarna lär sig förstå och använda ryska i bekanta, vardagliga situationer.

Vi utvidgar ordförrådet och diskuterar bl.a. intressen, boende, hälsotillstånd, resor, kulturevenemang och aktuella händelser i Ryssland. Vi repeterar, utvidgar och aktiverar kasusböjningen av adjektiv, substantiv och pronomen. Aspektsystemet, tempusformerna behandlas mera ingående än på grundkursen. Imperativanvändningen och rörelseverben introduceras och aktiveras.

De grammatikaliska strukturerna övas i både muntliga kommunikativa övningar och i skriftliga översättningar och kortare uppsatser. Kursdeltagarna ges också en möjlighet att öva hörförståelser och grammatik via nätet.

Föreläsningar och övningar. Moodle används som lärplattform.

Tentamen. Minst 75% närvaro krävs för godkänd kurs.

Kafe Piter 2.

Kompendium som kan köpas vid kursstart eller från kansliet för 7 €.

Universitetskurs

Rättsvetenskap - Ht20 Arbetsrätt

JD, ED Enkvist Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen körs online under tiden:

fredag 11.9.2020 kl.17:00-21:00

lördag 12.9.2020 kl. 09:00-15:00

söndag 13.9.2020 kl. 09:00-13:00

04.06.2020 kl. 09:00

27.08.2020

Terminsavgift

90

Kursen riktar sig till envar som är intresserad av att känna till vilka rättsregler

som gäller inom ett anställningsförhållande. Vilka rättigheter och skyldigheter

har man som anställd eller som arbetsgivare? Inom ramen för denna kurs

behandlas inte de regler som gäller tjänsteavtalsförhållanden.

Målsättningen är att ge de studerande insikter i arbetsrättens centrala delar,

varvid särskild uppmärksamhet ägnas arbetsförhållandets reglering i lag,

arbetsavtal och kollektivavtal. Härtill behandlas bl.a. frågor i anslutning till

arbetstids- och semesterlagstiftning, arbetarskyddet samt företagsdemokrati

och jämställdhet.

Efter genomgången kurs förväntas de studerande ha ingående kunskaper om

arbetsrättens centrala delar.

Föreläsningar online, litteraturstudier.

Tentamen.

1. Paanetoja, Jaana. (2017). Työoikeus tutuksi – käsikirja. (behandlas under kursen). Alternativ och stödlitteratur använda Bruun & von Koskull, Allmän arbetsrätt (2006) kombinerad med den Anställningsguide (ej kap. 7-9, 19-20, 25-26 och 28) som man finner på internet:

 https://www.lakimiesliitto.fi/site/assets/files/19707/anstallningsguide28122016.pdf

2. Författningar:

Arbetsavtalslag (55/2001)

ArbetarskyddsL (738/2002)

Diskrimineringslag (1325/2014)

L om samarbete inom företag (334/2007)

L om samarbete inom finska företagsgrupper och grupper av gemenskapsföretag (335/2007)

L om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986)

L om jämställdhetsombudsmannen och jämställdhetsnämnden (610/1986)

L om kollektivavtal (436/1946)

L om arbetsdomstolen (646/1974)

L om medling i arbetstvister (420/1962)

L om samarbete inom företag (334/2007)

L om personalenrepresentation i företagens förvaltning (725/1990)

Personalfondslag (934/2010)

Arbetstidslag (605/1996)

Semesterlag (162/2005)

Skadeståndslag (412/1974) 3, 4, 7 kap.

Lagstiftningen finns på svenska på:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/

Fortbildningskurs

Rättsvetenskap - Ht20 Medling och restorativ rättvisa: grundkurs för nya medlare i brott och tvister

Medlingsansvarig Granholm Petra / Medlingshandledare Bischoff Mona

Intervjuer under vecka 39.

Kurstider:

fredag 9.10.2020 kl. 17:00-20:00

lördag 10.10.2020 kl. 09:00-16:00

fredag 23.10.2020 kl. 17:00-20:00

lördag 24.10.2020 kl.09:00-16:0

måndag 2.11.2020 kl. 18:00-20:00

fredag 6.11.2020 kl. 17:00-20:00

lördag 7.11.2020 kl. 09:00-16:00

fredag 20.11.2020 kl. 17:00-20:00

lördag 21.11.2020 kl. 09:00-16:00

04.06.2020 kl. 09:00

05.10.2020

Innan kursen ska deltagarna fylla i ett frågeformulär samt delta i en intervju för att säkerställa lämplighet för medlingsuppdrag. Meddelande om antagning till kursen ges senast 30.9.

Ingen specifik utbildning eller förkunskap krävs, men ett intresse för människor och konfliktlösning är en förutsättning. Det är en fördel om deltagarna har olika bakgrund och utbildning och yrkeserfarenheter.

Övriga rekryteringskriterier är:

- sociala mellanmänskliga färdigheter och hänsyn för olikheter i människors beteenden, kulturer och relationer

- förmåga att lyssna och uppmuntra, utan att ta beslut för någon annan förmåga att hålla egna åsikter utanför medlingen

- motivation till frivilliguppdrag och medvetenhet om förväntningar och krav som förknippas med uppgiften

- förmåga att uttrycka sig korrekt i tal och skrift samt grundkunskaper i användning av dataprogram

- inga akuta eller obearbetade personliga kriser.

Utöver detta ska medlare också förbinda sig till handledning och fortbildningar som ordnas av medlingsbyrån och vara redo för självreflektion i medlaruppdraget samt att ta emot feedback från medlarkollegor och medlingsbyråns personal.

Grundkursen i medling och restorativ rättvisa riktar sig till personer som är intresserade och redo att efter genomförd utbildning ta sig an frivilliga uppdrag som medlare i brott och tvister.

Kursen är kostnadsfri för deltagarna.

Grundkursens målsättning är inte enbart att öka nivån av kunskap om medling utan även att lära sig det restorativa förhållningssättet, attityden och färdigheterna. Inlärning av medlingsfärdigheterna stöds av övningssituationer med erfarna tutormedlare eller med personalen, med efterföljande

reflektiva diskussioner, feedback och inlärningsdagbok.

I kursen ingår att lära sig om medlingssystemet för brott och tvister i Finland, den restorativa rättens metod, brottsprocessen och medlingens roll i den, parternas ställning i medlingen, bemötande och dialog i medling, polisens och åklagarens arbete samt praktisk övning av fiktiva medlingssituationer.

Den medling som tas upp i den här utbildningen avser den i Finland lagstadgade medlingen i brott och tvister. Medling är en metod för att lösa konflikter med hjälp av en utomstående neutral och opartisk tredje part. Vid brott kan medling fungera som ett komplement eller alternativ till en

rättegång. I medlingen deltar parterna och två frivilliga, utbildade och opartiska medlare. Medlarna assisterar parterna i ett brottmål eller en tvist med att nå en lösning genom konstruktiva samtal.

I Finland är medlingen avgiftsfri, tillgänglig för alla, konfidentiell och baserad på frivillighet. Medling i brott och tvister grundar sig på teorin om restorativ rätt. Enligt den restorativa rättens tankemodell är det viktigt att människor möter varandra för att ta ansvar för sina egna konflikter.

Behovet hos personer som utsatts för skada och ansvaret hos den som förorsakat den klargörs. Förutom att man behandla konflikten tar man i beaktade de känslor som uppstått hos parterna på grund av brottet samt parternas önskemål angående framtiden.

Föreläsningar samt distansstudier.

Flinck, Aune. (2015). Vi bygger upp förlikning- guide för medling i brott- och tvistemål.

Kursen ges i samarbete med Ålands medlingsbyrå och Västra Nylands medlingsbyrå.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik - Ht20 Finska/pedagogik

FM Mäkinen Tiina /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen pågår på nätet under tiden 1.9.2020-18.12.2020.

04.06.2020 kl. 09:00

30.08.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Kursen är främst avsedd för deltagare inom Kompletterande utbildning för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik på Åland 2019-2022.

Färdighetsnivå A1 enligt den europeiska referensramen för språk

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas de studerande

• kunna förstå huvuddragen i enkla texter som innehåller bekanta ord och fraser

• kunna uppfatta information som gäller bekanta vardagssituationer när taltempot är långsamt

• kunna skriva en enkel text om sig och sitt liv

• kunna uttala enligt de grundläggande reglerna och besvara frågor om teman som har behandlats under kursen.

Kursen ger de studerande baskunskaper i språket.

De lär sig förstå och använda finska i vardagssituationer.

De lär sig läsa och förstå kortare texter om bekanta teman och skriva och berätta enkelt om sin närmaste krets och miljö.

Vi bekantar oss med det finska språket. och lär oss en del ord och uttryck som relaterar till arbetet på daghem och i förskola samt till litteratur som berör pedagogik.

Vi lär oss beskriva situationer och personer samt att på ett enkelt sätt kommunicera med barn och föräldrar på finska.

Kursdeltagarna lär sig grunderna i grammatiken (bl.a. substantiv- och adjektivböjning, verbens presens, pronomen och räkneord). Språket övas både skriftligt och muntligt i kommunikativa situationer, bl.a. i pardialoger och intervjuer.

Gruppundervisning och olika slags övningar kring de fyra språkliga färdighetsområdena: läsa, skriva,

lyssna, tala. Studentens tidsanvändning; gruppundervisning (eller distansundervisning) 56 timmar, övrigt arbete 74 timmar.

Kursen är en nätkurs och finns på lärplattform Google Classroom.

Uppgifterna görs skriftligt och muntlig - individuellt, i par och i grupp och redovisas som inlämningsuppgifter samt (video)inspelningar.

Aktivt deltagande samt ansvarstagande på Meet-möten med och utan lärare. Genomgång av grammatik samt andra kortare föreläsningar visas som Screencastify videoinspelningar med möjlighet till frågor och svar. Handledning erbjuds under hela kursen.

Skriftliga och muntliga examinationsuppgifter som grundar sig på kursens

lärandemål. Aktivt och regelbundet deltagande i undervisningen, uppgifter som ingår i kursen, mellan- och slutförhör.

Suomen Mestari 1 (kapitel 1-9, helst 2020).

From Start to Finnish eller motsvarande material enligt lärarens val.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik - Ht20 Flerspråkighetsdidaktik

Professor Svensson Ann-Katrin / Universitetslärare, FM Kvist Maria

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen kommer att pågå under veckorna 39-42 (18.9-16.10.2020).

Nätnärstudier (via zoom) hålls:

fredag 18.9.2020 kl. 17:00-20:00

lördag 19.9.2020 kl. 09:00-12:00

fredag 9.10.2020 kl. 17:00-20:00

lördag 10.10.2020 kl. 09:00-12:00

04.06.2020 kl. 09:00

10.09.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Kurserna ”Språkdidaktik” och ”Multilitteracitet” eller motsvarande.

Att den studerande

- fördjupar sin förmåga att beakta den språkliga mångfalden i barngruppen

- behärskar centrala teorier om andraspråksinlärning och flerspråkig utveckling

- utvecklar sin förmåga att diskutera andraspråksinlärning och flerspråkig utveckling under olika betingelser

- bekantar sig med olika pedagogiska modeller för andraspråksinlärning.

Lärandemål:

Att den studerande

- kan beakta den språkliga mångfalden i barngruppen

- kan redogöra för och diskutera andraspråksutveckling och flerspråkig utveckling under olika betingelser

- kan redogöra för hur utveckling på andraspråket skiljer sig från utveckling på förstaspråket

- känner till olika pedagogiska modeller för andraspråksinlärning (språkbad, språkdusch, tandeminlärning).

Cummins: J. (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur och Kultur.

Elmeroth, E. (2017). Möte med andraspråkselever. Lund: Studentlitteratur.

Palojärvi, A., Palviainen, Å. & Mård-Miettinen, K. (2016). På finska och svenska – Tvåspråkig pedagogik i daghem och förskola. Jyväskylä universitet.

Sallinen, J. & Hertzberg, V. (2011). Flerspråkighet i barns vardag. Handledning för pedagoger som arbetar med småbarn. Monikielisyys lapsen arjessa. Opas pienten lasten parissa työskenteleville. Projektet Melt. Tillgänglig på http://www.npld.eu/uploads/publications/279.pdf

Savijärvi, M. (2015). Förstaspråket som resurs i språkbadsdaghem. I J.K. Kalliokoski, K. Mård-Miettinen & T. Nikula (Toim.), Kieli koulutuksen resurssina: vieraalla ja toisella kielellä oppimisen ja opetuksen näkökulmia. AFinLa-e. Soveltavan kielitieteen tutkimuksia 8, 113–129.

Övrig litteratur enligt lärarnas anvisningar.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik - Ht20 Matematik och naturvetenskap

PeD Henriksson Ann-Catherine /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

OBS! Kursen körs helt på distans under följande tider:

torsdag 10.12.2020 kl. 18:00-21:15

fredag 11.12.2020 kl. 18:00-21:15

lördag 12.12.2020 kl. 09:00-14:45

söndag 13.12.2020 kl. 09:00-14:45

04.06.2020 kl. 09:00

18.11.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Lärandemål:

- tillägnar sig kunskap om småbarns lärande inom matematik och naturvetenskap

- utvecklar förståelse och blir medveten om den vuxnes pedagogiska förhållningssätt som förutsättning för lärande inom matematik och naturvetenskap

- lär sig omsätta teoretiska kunskaper i praktisk verksamhet

- utvecklar beredskap för att tolka och ta tillvara de pedagogiska möjligheter som vardagssituationer erbjuder

- tillägnar sig kunskap om miljöns betydelse för barns lärande inom matematik och naturvetenskap

- tillägnar sig förståelse för vikten av variation och mångsidighet.

- barns utveckling och lärande inom matematik och naturvetenskap

- pedagogiskt förhållningssätt som förutsättning för småbarns lärande

- vardagens rika möjligheter till lärande

- miljöns betydelse för barns lärande

- vikten av variation och mångsidighet gällande barns lärande.

Arbetsuppgifter, seminarier, gruppövningar. Moodle och zoom används som verktyg.

Inlämningsuppgift.

Areskoug, M., Ekborg, m., Rosberg, M. &Thulin, S. (2016). Naturvetenskapens bärande idéer för förskollärare. Malmö: Gleerups.

Björklund, C. (2013). Vad räknas i förskolan? Matematik 3-5år. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-08488-6.

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber. ISBN 978-91-47-08422-7

Björklund, C. Palmér, H. (2018). Matematikundervisning i förskolan. Stockholm: Natur och Kultur. ISBN 9789127822580.

Solem, I:H:, Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke: matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. (1. uppl.) Kund: studentlitteratur. (valda delar)

Universitetskurs

Småbarnspedagogik - Ht20 Multilitteracitet

Professor Svensson Ann-Katrin /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen går helt som nätkurs och pågår under tiden 19.10-27.11.2020.

Frivilliga nätträffar för diskussion och frågor:

torsdag 29.10.2020 kl. 17:30-18:30

fredag 6.11.2020 kl. 17:30-18:30

tisdag 17.11.2020 kl. 17:30-18:30

torsdag 26.11.2020 kl. 17:30-18:30

04.06.2020 kl. 09:00

07.10.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Att den studerande:

- fördjupar sin förmåga att arbeta utgående från ett vidgat textbegrepp och skapa rika, multimodala språkstimulerande miljöer för tal-, läs- och skrivutveckling

- utvecklar sin beredskap att genomföra språkstimulerande aktiviteter för att utveckla barns språkliga medvetenhet och skriftspråksutveckling

- utvecklar sin förmåga att stimulera barns literacyhändelser

- utvecklar sin förmåga till kommunikation genom olika uttryckssätt och med alla barn bekantar sig med den formella läs- och skrivundervisningen i nybörjarundervisningen

Lärandemål:

Att den studerande

– har utvecklat sin förmåga att stimulera alla barns språkutveckling

- kan stimulera literacyhändelser hos enskilda barn och i barngruppen

- har fördjupat sin förmåga att använda digitala medier för att stimulera barns muntliga och skriftliga kommunikation

- känner till nybörjarundervisningens läs- och skrivundervisning.

- språklig medvetenhet

- tidig skriftspråksutveckling

- formell läs- och skrivundervisning

- multilitteracitet multimodalitet

- det vidgade textbegreppet

- digitala verktyg och medier.

- kommunikation genom olika uttryckssätt.

Bendroth Karlsson, M. & Karlsson Häikiö, T. (Red.) (2014). Bild, konst och medier för yngre barn. Lund: Studentlitteratur.

Bruce, B, Ivarsson, U., Svensson, A-K & Sventelius E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Hvit, S. (2015). Literacy events in toddler groups: Preschool educators’ talk about their work with literacy among toddlers. Journal of Early Childhood Literacy 15 (3), 311–330.

Lundgren Öhman, U-K. (2014). Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget. Paro, C. & Ruuhinen, P. (2014). Läsundervisning i årskurs 1 i Svenskfinland läsåret 2011–2012.

Undheim, M. & Vangsnes, V. (2017). Digitale fortellinger i barnehagen. Nordic Early Childhood Education Research Journal. https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/1761/1950

Wedin, Å. &Hedman, C. (Red.) (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur.

Övrig litteratur enligt lärarnas anvisningar.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik - Ht20 Specialpedagogik för yngre barn

PeM Staffans Eva /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen är en nätkurs som pågår under tiden 18.8-18.9.2020.

Obligatorisk träff på nätet tisdagen den 18.8 klockan 18.00-19.30.

04.06.2020 kl. 09:00

17.08.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Att den studerande

- får kunskap om specialpedagogik som vetenskap, dess fackterminologi och grundbegrepp

- utvecklar förståelse för hur nätverk kring barn i behov av särskilt stöd fungerar

- får förståelse för lösningsfokuserat arbetssätt

- utvecklar förståelse för hur olika funktionsnedsättningar kan ta sig uttryck

får förståelse för olika stödåtgärder.

- specialpedagogik som vetenskap, dess fackterminologi och grundbegrepp

- olika funktionsnedsättningar

- olika stödformer

- nätverks betydelse

- utvecklar ett lösningsfokuserat arbetssätt.

Föreläsningar, gruppövningar, seminarium.

Tentamen, skriftlig arbetsuppgift, litteraturseminarium.

Jakobsson, I-L. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och Kultur. ISBN 978-91-27-12020-4 (valda delar)

Fortbildningskurs

Specialpedagogik - Ht20 Certifieringskurs i LOGOS

PeM, speciallärare Risberg Ann-Katrin /

Tisdag 24.11.2020 kl 9.00-16.00

04.06.2020 kl. 09:00

13.11.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

350

Inkl. lunch och för- och eftermiddagskaffe.

I kursavgiften ingår inte testprogrammet.

LOGOS är ett datorbaserat test för att identifiera läs- och skrivsvårigheter hos elever, från årskurs 2 upp till gymnasienivå.

För att gå kursen ska man först skaffa sig programmet via Logometrica (www.logometrica.se). En licens per skola rekommenderas.

Logoskursen riktar sig främst till speciallärare. För att få använda LOGOS ska man gå igenom certifieringskursen på en dag, kartlägga en elev och få godkänt sin elevrapport. Före kursdagen bör man ha satt sig in i testet och studerat handboken. Handboken finns för nedladdning och behöver inte köpas.

Kursen fortsätter efter närstudiedagen med deltagarnas egna arbete med testning och rapportering, som utbildaren sedan ska läsa, kommentera och godkänna innan deltagarna får sina intyg.

Som kursledare fungerar PeM, speciallärare Ann-Katrine Risberg

(Åbo Akademi i Vasa), som har rätt att ge certifieringskurser i Finland.

Ann-Katrine arbetar som universitetslärare vid Åbo Akademi samt som projektforskare vid Niilo Mäki Institutet. Ann-Katrine har lång erfarenhet av att utreda barn och unga med inlärningssvårigheter, främst läs- och skrivsvårigheter. Hon är även medförfattare till flera finlandssvenska material för kartläggning av läs- och skrivförmåga inklusive läsförståelse. Hennes föreläsningsteman berör främst läs- och skrivsvårigheter och kartläggning av dessa. Hon ger även utbildning i det datorbaserade programmet ”Logos”, som testar elevers läs- och skrivförmåga.

Universitetskurs

Specialpedagogik - Ht20 Särskilt begåvade barn och ungdomar

PeM, speciallärare Kåll Lotta /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 6.11.2020 kl. 17:00-21:00

lördag 7.11.2020 kl. 09:00-16:30

söndag 8.11.2020 kl. 09:00-15:45

04.06.2020 kl. 09:00

13.10.2020

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs förväntas den studerande:

- kunna redogöra för vad särskild begåvning kan innebära samt ha redskap för att kunna identifiera särskild begåvning bland barn och ungdomar

- ha en förståelse för vilka implikationer särskild begåvning kan ha för den kognitiva, sociala och emotionella utvecklingen hos barn och ungdomar

- ha kunskap om olika typer av undervisningsarrangemang och stödåtgärder som kan vara lämpliga för barn och ungdomar med särskild begåvning samt hur dessa dokumenteras i enlighet med Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen.

- särskild begåvning: definitioner, förekomst och uttrycksformer; identifiering; implikationer för kognitiv, social och emotionell utveckling

- elever med särskild begåvning i skolsammanhang

- undervisningsarrangemang och arbetssätt t.ex. acceleration och berikning

- dokumentation.

Tentamen eller inlämningsuppgift.

Liljedahl, M. (2018). Särskilt begåvade barn: Förskolans utmaning och möjlighet (Första upplagan.). Stockholm: Gothia Fortbildning AB.

Liljedahl, M. (2017). Särskilt begåvade elever: Pedagogens utmaning och möjlighet (Första upplagan.). Stockholm: Gothia fortbildning.

Neihart, M., Reis, S.M., Robinson N.M. & Moon, S.M. (2002). The social and emotional development of gifted children: What do we know? Waco, Tex.: Prufrock Press.

Robinson, A., Shore, B. M. & Enersen, D. L. (2007). Best practices in gifted education: An evidence-based guide. Waco, TX: Prufrock Press.

Silverman, L. K. (2016). Särskilt begåvade barn. Stockholm: Natur & Kultur.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar.

Yrkeshögskolekurs

Språk - Ht20 Italienska grundkurs

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

Kursen körs som närstudier:

torsdag 10.9.2020 kl.18:00-20:45

torsdag 17.9.2020 kl. 18:00-20:45

torsdag 24.9.2020 kl.18:00-20:45

torsdag 1.10.2020 kl.18:00-20:45

torsdag 8.10.2020 kl.18:00-20:45

torsdag 22.10.2020 kl.18:00-20:45

torsdag 29.10.2020 kl.18:00-20:45

torsdag 5.11.2020 kl.18:00-20:45

torsdag 12.11.2020 kl.18:00-20:45

04.06.2020 kl. 09:00

31.08.2020

Terminsavgift YH

90

Efter avslutad kurs har den studerande bekantat sig med språket och den italienska kulturen, lärt sig förstå tydligt tal i lugnt tempo och börjat använda språket i tal och skrift i enkla vardagssituationer. Målet är också ett gott uttal.

Under kursen övas förståelse av enkelt tal med enkel vokabulär som anknyter till konkreta situationer eller den egna erfarenheten. De studerande lär sig berätta om sig själv och sin närmaste krets, att reda sig i enkelt umgänge och i de vanligaste servicesituationerna. De läser korta texter från vardagliga sammanhang (reklam, brev, matsedlar, tidtabeller, texter i dialogform o. dyl.) och skriver korta, enkla meddelanden som har att göra med vardagliga behov och enkla beskrivningar om mycket bekanta ämnen (verkliga eller fiktiva personer, händelser, egna och familjens planer). Studerande ska vid uppgifter öva olika branschspecifika frågor och teman och på detta vis lära sig språket inom sitt branschområde.

Dialoger i smågrupper, läsförståelseträning, uttalsövningar, skrivuppgifter, hemläxor.

Aktivt deltagande, minst 75 % närvaro samt godkända övnings- och inlämningsuppgifter.

Skriftlig tentamen.

Kursmaterialet återfinns i kursrummet på läroplattformen

Yrkeshögskolekurs

Språk - Ht20 Spanska grundkurs

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

Kursen körs som närstudier:

tisdag 8.9.2020 kl.18:00-20:45

tisdag 15.9.2020 kl. 18:00-20:45

tisdag 22.9.2020 kl.18:00-20:45

tisdag 29.9.2020 kl.18:00-20:45

tisdag 6.10.2020 kl. 18:00-20:45

tisdag 2010.2020 kl.18:00-20:45

tisdag 27.10.2020 kl.18:00-20:45

tisdag 3.11.2020 kl.18:00-20:45

tisdag 10.11.2020 kl.18:00-20:45

04.06.2020 kl. 09:00

26.08.2020

Terminsavgift

90

Inga förkunskaper krävs.

Efter avslutad kurs har den studerande bekantat sig med språket och den spanska kulturen, lärt sig förstå tydligt tal i lugnt tempo och börjat använda språket i tal och skrift i enkla vardagssituationer. Målet är också ett gott uttal av europeisk spanska.

Under kursen övas förståelse av enkelt tal med enkel vokabulär som anknyter till konkreta situationer eller den egna erfarenheten. De studerande lär sig berätta om sig själv och sin närmaste krets, att reda sig i enkelt umgänge och i de vanligaste servicesituationerna. De läser korta texter från vardagliga sammanhang (reklam, brev, matsedlar, tidtabeller, texter i dialogform o. dyl.) och skriver korta, enkla meddelanden som har att göra med vardagliga behov och enkla beskrivningar om mycket bekanta ämnen (verkliga eller fiktiva personer, händelser, egna och familjens planer). Studerande ska vid uppgifter öva olika branschspecifika frågor och teman och på detta vis lära sig språket inom sitt branschområde.

Gruppundervisning samt övrigt arbete.

Aktivt deltagande, minst 75 % närvaro samt godkända övnings- och inlämningsuppgifter. Skriftlig tentamen.

Waldenström, Westerman, Wik-Bretz. (2007). Caminando 1. Natur & Kultur läromedel.

Universitetskurs

Utvecklingspsykologi - Ht20 Idrottspsykologiskt ledarskap

Idrottspsykologisk rådgivare och mental coach Treier Christoph /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

OBS! Lite ändrade klockslag:

fredag 20.11.2020 kl. 17:00-21:00

lördag 21.11.2020 kl. 09:00-17:15

söndag 22.11.2020 kl. 09:00-13:45

04.06.2020 kl. 09:00

28.10.2020

90

Motivation och intresse för ämnet.

Att deltagarna skall tillägna sig målsättningarna för kursen och erhålla grundläggande kunskap om idrottsledarskap. Kursen är inte avsedd att ge kompetens för att undervisa andra i ämnet.

Idrottsledarskap handlar om konsten att leda inom idrottens värld. Kursen handlar om hur idrottspsykologiskt ledarskap ska utföras i syfte att nå bästa möjliga resultat, samtidigt med att man håller individens psykiska hälsa i främsta rummet. Kursen ger både teoretisk och evidensbaserad praktiskt tillämpbar kunskap. Vi arbetar både teoretiskt och praktiskt med ledarskap och chefskap.

Kursen är en introduktionskurs som vänder sig till såväl tävlings- som motionsidrottare och icke-idrottare, eftersom framgångsfaktorerna är desamma inom idrott som inom andra områden. Vi berör också visioner, kommunikation, makt och inflytande. Kursen ger dig en god självkännedom och en förmåga att hantera konflikter. Du lär dig att förstå individ- och grupprocesser och vad som krävs för att leda individer, grupper eller organisationer.

Inlämningsarbete.

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2010). Idrottsledarskap. Natur & Kultur.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Utvecklingspsykologi - Ht20 Ätstörningar

Docent i utvecklingspsykologi och psykoterapeut Isomaa Rasmus /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

OBS! Lite ändrade tider, närstudier:

fredag 18.9.2020 kl. 18:00-20:30

lördag 19.9.2020 kl. 09:00-16:30

söndag 20.9.2020 kl. 09:00-13:30

lördag 10.10.2020 kl. 09:00-14:30 (sista lördagen via Zoom)

04.06.2020 kl. 09:00

02.09.2020

Terminsavgift

90

Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna beskriva olika former av ätstörningar, redogöra för faktorer som påverkar uppkomsten av ätstörningar och diskutera förebyggande åtgärder och behandlingsformer.

Kursens mål är att ge en översiktlig bild av ätstörningar som fenomen. Innehållet omfattar ätstörningarnas historia, diagnostik, epidemiologi, uppkomst och behandling. Därtill diskuteras möjliga förebyggande åtgärder i olika utvecklingsmiljöer.

Hemuppgift.

Övrigt material:

Isomaa, R. (2011). Eating disorders, weight perception and dieting in adolescence. Doktorsavhandling.

Kurslitteratur:

Meurling, B. (red. 2003). Varför flickor? Ideal, självbilder och ätstörningar. Studentlitteratur.

Clinton, D. & Norring, C. (2002/2009). Ätstörningar. Bakgrund och aktuella behandlingsmetoder. Natur och Kultur.

Fortbildningskurs

Vård - Ht20 Akutsjukvård -introduktion (närvårdare, ambulanssjukskötare m.m)

doktorand, fil.mag i vårdvetenskap, spec. sjuksköterska Lundberg Anna / Specialistsjuksköterska Kvarnström Ann

Torsdag 5.11.2020 kl 09.00-15.30 

Fredag 6.11.2020 kl 09.00-15.30

04.06.2020 kl. 09:00

09.10.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

105

Inkl. för- och eftermiddagskaffe.

Närvårdare, primärskötare, hemvårdspersonal, första hjälpare samt ambulanssjukvårdare.

Den här kursen riktar sig till närvårdare, primärskötare, hemvårdspersonal, första hjälpare samt ambulanssjukvårdare som i sitt yrkesliv vill ha en uppdatering av akutsjukvård, prioriteringar samt ABCDE- konceptet och enkla åtgärder vid omhändertagandet av en svårt sjuk patient, men även vid den icke-akuta patientens omhändertagande.

Efter avslutad kurs ska deltagaren ha kunskap om konceptet ABCDE samt hur deltagaren lättare skall kunna göra sin bedömning av akut sjuka patienter i sitt arbete men även vid den icke akut sjuka patienten.

Genomgång sker under kursens gång av praktiska hjälpmedel i samband med ABCDE, samt övriga vårdåtgärder som behövs vid omhändertagandet av patienten. Därtill övar vi på hjärt lung räddning och defibrillatorn. Deltagarna ska kunna ge en insjuknad eller skadad person omedelbar och sakenlig vård. Deltagaren ska kunna tillämpa teoretiska kunskaper om principer för akut omhändertagande, bedömning, prioritering, vård och övervakning av patient som utsatt för akut sjukdom/trauma. Deltagarna kommer att öva på teamwork och prioriteringar av patienter.

En introduktion i Forensisk omvårdnad ingår i kursen.

Innehållet i kursen är bl.a. följande:

- teorigenomgång av konceptet ABCDE samt praktiska övningar

- teamwork och rapportering enligt SBAR på fiktiva patientfall

- introduktion till Forensisk omvårdnad och traumatologin

- HLR och defibrillator övning

- Digital simuleringsprogram "Body Interact".

I kursen ingår patientfall på vårdsimulatorn SimMan 3G som avslutning där allt det praktiska övas tillsammans med kursledaren.

Föreläsningar, praktiska övningar, användning av vårdsimulator SimMan3G och digitala simuleringsprogram "Body Interact".

100% deltagande i kursen, deltagaren får ett intyg efter kursens avslutning.

Kurslitteratur och studiematerial: www.vardhandboken.se

Videomaterial med olika innehåll

Vårdsimulator SimMan3G

Digital simuleringsprogram "Body Interact".

Material för praktiska övningar

Undervisningsmaterial (högskolan tillhandahåller).

Som huvudföreläsare fungerar doktorand, spec.ssk./fil mag. Anna Lundberg som arbetat 13 år som sjukskötare inom akutsjukvård både på Åland och i Sverige. Anna har även gått kurser inom akutsjukvård som ATSS, AMLS och den prehospitala specialiseringen som sjuksköterska vid Linneuniversitetet i Kalmar 2010. Anna arbetar idag vid Högskolan på Åland/sjöfart/vård som lektor och håller kurser för sjöbefäl och skolans elever i hälso- och sjukvårdskurser enligt STCW-2010. Anna är doktorand vid Umeå universitet och forskar om hälsovårdare/sjukskötare ute i skärgården och dennes kliniska beslutsfattande.

Den andra föreläsaren är Ann Kvarnström, som är specialistsjuksköterska inom anestesi samt forensisk omvårdnad och har arbetat 20 år inom akutsjukvård både i Sverige och på Åland. Ann har även gått kurser inom akutsjukvård som TNCC, ENPC, ATSS, krishantering, ledarskap samt våld i nära relationer.

Fortbildningskurs

Vård - Ht20 Akutsjukvård -introduktion (sjukskötare/hälsovårdare)

doktorand, fil.mag i vårdvetenskap, spec. sjuksköterska Lundberg Anna / Specialistsjuksköterska Kvarnström Ann

Lördag 7.11.2020 kl 09.00-15.30 

Söndag 8.11.2020 kl 09.00-15.30

04.06.2020 kl. 09:00

09.10.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

105

Inkl. för- och eftermiddagskaffe.

Legitimerad sjukskötare/hälsovårdare

Den här kursen riktar sig till sjukskötare och hälsovårdare som i sitt yrkesliv vill ha en uppdatering av akutsjukvård, prioriteringar samt ABCDE-konceptet och enkla åtgärder vid omhändertagandet av en svårt sjuk patient, men även vid den icke-akuta patientens omhändertagande.

Efter avslutad kurs ska deltagaren ha kunskap om konceptet ABCDE samt hur deltagaren lättare skall kunna göra sin bedömning av akut sjuka patienter i sitt arbete men även vid den icke akut sjuka patienten.

Genomgång sker under kursens gång av praktiska hjälpmedel i samband med ABCDE, samt övriga vårdåtgärder som behövs vid omhändertagandet av patienten. Därtill övar vi på hjärt lung räddning och defibrillatorn. Deltagarna ska kunna ge en insjuknad eller skadad person omedelbar och sakenlig vård. Deltagaren ska kunna tillämpa teoretiska kunskaper om principer för akut omhändertagande, bedömning, prioritering, vård och övervakning av patient som utsatt för akut sjukdom/trauma. Deltagarna kommer att öva på teamwork och prioriteringar av patienter.

En introduktion i Forensisk omvårdnad ingår i kursen.

Innehållet i kursen är bl.a.följande:

- teorigenomgång av konceptet ABCDE samt praktiska övningar

- teamwork och rapportering enligt SBAR på fiktiva patientfall

- introduktion till Forensisk omvårdnad och traumatologin

- HLR och defibrillator övning

- Digital simuleringsprogram "Body Interact".

I kursen ingår patientfall på vårdsimulatorn SimMan 3G som avslutning där allt det praktiska övas tillsammans med kursledaren.

Föreläsningar, praktiska övningar, användning av vårdsimulator SimMan3G och digitala simuleringsprogram "Body Interact".

100% deltagande i kursen, deltagaren får ett intyg efter kursens avslutning.

Kurslitteratur och studiematerial: www.vardhandboken.se

Videomaterial med olika innehåll

Vårdsimulator SimMan3G

Digital simuleringsprogram "Body Interact".

Material för praktiska övningar

Undervisningsmaterial (högskolan tillhandahåller).

Som huvudföreläsare fungerar doktorand, spec.ssk./fil mag. Anna Lundberg som arbetat 13 år som sjukskötare inom akutsjukvård både på Åland och i Sverige. Anna har även gått kurser inom akutsjukvård som ATSS, AMLS och den prehospitala specialiseringen som sjuksköterska vid Linneuniversitetet i Kalmar 2010. Anna arbetar idag vid Högskolan på Åland/sjöfart/vård som lektor och håller kurser för sjöbefäl och skolans elever i hälso- och sjukvårdskurser enligt STCW-2010. Anna är doktorand vid Umeå universitet och forskar om hälsovårdare/sjukskötare ute i skärgården och dennes kliniska beslutsfattande.

Den andra föreläsaren är Ann Kvarnström, som är specialistsjuksköterska inom anestesi samt forensisk omvårdnad och har arbetat 20 år inom akutsjukvård både i Sverige och på Åland. Ann har även gått kurser inom akutsjukvård som TNCC, ENPC, ATSS, krishantering, ledarskap samt våld i nära relationer.

Yrkeshögskolekurs

Vård - Ht20 Grundkurs i forensisk omvårdnad

Specialistsjuksköterska Kvarnström Ann / doktorand, fil.mag i vårdvetenskap, spec. sjuksköterska Lundberg Anna

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

måndag 26.10.2020 kl. 18:00-21:30

tisdag 27.10.2020 kl. 18:00-21:30

onsdag 4.11.2020 kl. 18:00-21:30

måndag 9.11.2020 kl. 18:00-21:30

tisdag 10.11.2020 kl. 18:00-21:30

04.06.2020 kl. 09:00

07.10.2020

Terminsavgift

90

Inga förkunskaper krävs.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna:

- känna till och tillämpa självständigt relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt

- ha kunskap om samtalstekniker och upptagning av anamnes i misstanke om våldssituationer

- ha kunskap om spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp

- ha kännedom kring grundprinciperna gällande provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi inom ämnet

- ha kunskap om att kunna beskriva krisreaktioner, både akuta och kroniska

- ha kunskap gällande olika aktörers ansvarsområden i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman

- ha kännedom kring att samordna resurser medicinskt, psykologiskt, och rättsligt i samband med att ett brott har begåtts och kunna samverka med andra aktörer inom området.

Relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt.

Samtalstekniker och upptagning av anamnes i situationer där misstanke om våld och brott finns.

Spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp.

Provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi.

Krisreaktioner, både akuta och kroniska.

Identifikation om olika parters ansvarsområden/arbetsuppgifter som sker i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman.

Olika resurser inom både medicinska, psykologiska, och rättsliga kontextet och samverkan mellan dessa.

Obligatoriska föreläsningar som består dels av teori, gruppdiskussioner, praktiska övningar, självstudier samt examination i form av en hemuppgift.

100 % närvaro krävs för godkänd kurs. Vid frånvaro får den studerande en individuell kompletterande studieuppgift av kursledaren.

Examinationen sker genom en individuell studieuppgift som inlämnas till examinator på utsatt tid. Innehållet i examinationsuppgiften är enligt kursinnehållet som presenterats i kursen.

Förundersökningslagen (805/2011). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110805

Hedrenius, S., & Johansson, S. (2016). Krisstöd. Vid olyckor, katastrofer och svåra händelser. Stockholm: Natur och kultur.

Isdal, P. (2017). Medkänslans pris: om sekundärtraumatisering, compassion fatigue och utbrändhet hos yrkesverksamma. Stockholm: Gothia fortbildning.

Isdal, P. (2017). Meningen med våld. (2. uppl.). Stockholm: Gothia fortbildning.

Koskinen, L., Likitalo, H., Aho, J., Vuorio, O., & Meretoja, R. (2014). The professional competence

profile of Finnish nurses practising in a forensic setting. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 21(4), 320-326. doi: 10.1111/jpm.12093

Lange Thomsen, J. (2006). Rättsmedicin. Stockholm: Liber.

Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P., & Paavilainen, E. (2010). Identification of women exposed to acute physical intimate partner violence in an emergency department setting in Finland. Scandinavian

Journal of Caring Sciences, 24(4), 638-647. doi: 10.1111/j.1471- 6712.2009.00754.x

Lynch, V. A., & Duval, J. B. (2011.) Forensic nursing science. (2. ed.). St. Louis: Mosby/Elsevier. (utvalda delar).

Nationellt centrum för Kvinnofrid (NCK). (2011). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (2010:4). Hämtat från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/492/nck-rapport-att-fraga-om-valdsutsatthet-som-en-del-av-anamnesen-2010-4.pdf#__utma=1.1486299927.1570097249.1570608644.1571037352.3&__utmb=1.3.10.1571037352&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1570537741.1.1.utmcsr=(direct)|utmccn=(direct)|utmcmd=(none)&__utmv=-&__utmk=121920651

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2008). Handbok: nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. (2008:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/483/nck-handbok-nationellt-handlingsprogram-sexuella-overgrepp-2008-rev2010.pdf#__utma=1.573362438.1569244898.1569244898.1569246704.2&__utmb=1.1.10.1569246704&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1569246704.2.2.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=106075523

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2016). Våld mot äldre kvinnor: En forsknings- och kunskapsöversikt. (2016:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/512/nck-rapport-vald-mot-aldre-kvinnor-2016-1.pdf

Olsson, J., & Kupper, T. (2009). Grundläggande kriminalteknik. Stockholm: Jure förlag.

Rahmqvist, J. (2018). Forensic care for victims of violence and their family members in the emergency department. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Växjö, Linnaeus University Dissertations ; 337/2018). Hämtad från http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1262268/FULLTEXT01.pdf

Socialstyrelsen. (2016). Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. (Artikelnummer 2016-6-37). Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf

Strafflagen (39/1889). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1889/18890039001

World Health Organization. (2005). WHO multi-country study on womens health and domestic violence against women: initial results on prevalence, health outcomes and womens responses. Retrieved from https://www.who.int/reproductivehealth/publications/violence/24159358X/en/

van Wyk, N., & van der Wath, A. (2015). Two male nurses’ experiences of caring for female patients after intimate partner violence: a South African perspective. Contemporary Nurse, 50(1), 94-103.

doi: 10.1080/10376178.2015.1010254

Som examinator på kursen fungerar doktorand, FM i vårdvetenskap, spec.sjukskötare Anna Lundberg.

Fortbildningskurs

Vård - Ht20 Mikrober och mikrobsjukdomar, del II bakterier och bakteriesjukdomar

Med lic Häggblom Tony / Medicine licentiat, doktor i statsvetenskap Laurent Helene

Kurspriset bestäms direkt efter att anmälningstiden gått ut och är enligt följande:

Vid minst 10 deltagare 365€+24 % moms

Vid minst 12 deltagare 330€+24% moms

Vid minst 15 deltagare 280€ +24% moms

Fredag 20.11.2020 kl 09:00-16:00 (vid behov ges kursen på distans)

04.06.2020 kl. 09:00

30.10.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

Inkl. för- och eftermiddagskaffe.

Målgrupp för utbildningen är vårdare inom allmän sjukvård, farmaceuter och provisorer.

Målsättningen med utbildningen är att repetera deltagarnas kunskaper om bakterier, infektionssjukdomar och antibiotika. Den huvudsakliga tyngdpunkten ligger på bakterier och bakteriesjukdomar.

Målet är därmed att uppdatera deltagarnas kompetens om olika typer av bakterier och infektionssjukdomar, samt deras diagnostik, vård och preventivvård. Tanken är att efter denna utbildningsdag kan deltagarna bättre ge råd till sina egna patienter, klienter eller kunder gällande bakteriesjukdomar och deras vård och preventivvård.

Ytterligare kommer ett inlägg om vaccinationsprogram för smittosamma sjukdomar i Norden att presenteras under utbildningsdagen.

Innehållet i utbildningen är bl.a. följande:

- vad är bakterier och bakteriesjukdomar

- bakterier, infektionssjukdomar och antibiotika –diagnostik, vård och preventivvård

- vaccinationsprogram för smittosamma sjukdomar i Norden.

Utbildningen består av föreläsningar, diskussioner och eventuellt även praktiska patientfall.

Med.lic Tony Häggblom är specialistläkare i infektionssjukdomar, internmedicin samt geriatrik. Han arbetar på Åbo stadssjukhus som avdelningsläkare och utbildar specialiserande sjukhusläkare. Han har 20 års erfarenhet av kliniskt arbete, varav största delen på sjukhus och en mindre del inom bashälsovården.

ML Helene Laurent har över 35 års erfarenhet av läkaryrket och är specialistläkare i öron-, näs- och strupsjukdomar. Hon har även tjänstgjort i sex år som smittskyddsläkare i Esbo, samt forskat i medicinhistoria speciellt inom folkhälsa. År 2017 disputerade hon om utvecklingen av barnrådgivningsverksamheten i Finland.