Öppna högskolan

Universitetskurs

Anmäl dig här Ht19 Anmälningstestkurs

/

5

03.12.2019 kl. 09:00

30.04.2020

Ja

Terminsavgift

90

Testa att anmäla dig!
Här kan du prova på hur anmälningsproceduren går till. Kostar inget och vi tar bort alla registrerade från ”kursen”.

Fortbildningskurs

Anmäl dig här Ht19 fortbildnings anmälningstestkurs

/

03.12.2019 kl. 09:00

30.04.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

110

Testa att anmäla dig!
Här kan du prova på hur anmälningsproceduren går till. Kostar inget och vi tar bort alla registrerade från ”kursen”.

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi – Vt20 Arbetsplatsmobbning

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

måndag 27.1.2020 kl.16:30-20:30
måndag 10.2.2020 kl.16:30-20:30
måndag 9.3.2020 kl.16:30-20:30
måndag 23.3.2020 kl.16:30-20:30 (sköts online)

03.12.2019 kl. 09:00

08.01.2020

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs ska deltagarna kunna identifiera arbetsplatsmobbning och förbereda sätt att motverka den genom att:
– se de organisatoriska skeenden som möjliggör mobbning på arbetsplatser
– identifiera gruppens del i mobbningsskeendet och individuella beteenden som kan sätta igång mobbningen och urskilja sätt att motverka mobbningsskeendet.

Föreläsningar, övningar, reflektioner och erfarenhetsutbyte.

Examinationssättet bestäms tillsammans med deltagarna.

Blomberg, Stefan. (2016). Mobbning på jobbet: uttryck och åtgärder. Lund: Studentlitteratur.
Kristina Östberg & Lasse Eriksson. (2009). Mobbning på arbetsplatsen: Handbok i konsten att slå tillbaka med hedern i behåll. Malmö:Liber.
Lillemor R-M Hallberg & Margaretha Strandmark. (2004). Vuxenmobbning i människovårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

Kursen ingår i ett grundstudieblock om 25 sp i ämnet arbetsplatspsykologi (5 av 6 delkurser). De olika delarna är:
Organisationspsykologi (5 sp)
Ledarskap I (5 sp)
Ledarskap II (5 sp)
Konflikthantering (5 sp)
Utmattningssyndrom (tidigare Burnout-problematik) (5 sp)
Arbetsplatsmobbning (5 sp)
Skild anmälan ska göras till varje delkurs!

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi – Vt20 Organisationspsykologi FLYTTAD TILL HÖSTEN

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen flyttad till hösten.

03.12.2019 kl. 09:00

10.03.2020

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs ska deltagarna kunna uppfatta hur omedvetna psykologiska och gruppdynamiska processer verkar i, under och bakom den målinriktade organisationsvärlden.

Föreläsningar, övningar, reflektioner och erfarenhetsutbyte.

Examinationssättet bestäms tillsammans med deltagarna.

Gunnar Aronsson, Johnny Hellgren mfl. (2012). Arbets- och organisationspsykologi: Individ och organisation i samspel.Natur & Kultur.
Eva Bejerot & Annika Härenstam. (2011). Sociala relationer i arbetslivet. Gleerups Utbildning AB
Birgitte Bonnerup & Annemette Hasselager. (2010). Arbetsgrupper – organisationspsykologi i praktiken. Gleerups Utbildning AB.

Kursen ingår i ett grundstudieblock om 25 sp i ämnet arbetsplatspsykologi (5 av 6 delkurser). De olika delarna är:
Organisationspsykologi (5 sp)
Ledarskap I (5 sp)
Ledarskap II (5 sp)
Konflikthantering (5 sp)
Utmattningssyndrom (tidigare Burnout-problematik) (5 sp)
Arbetsplatsmobbning (5 sp)
Skild anmälan ska göras till varje delkurs!

Yrkeshögskolekurs

Communication – Vt20 Intercultural Communication

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland. Kursen hålls på svenska ifall alla behärskar språket, i annat fall hålls kursen på engelska.

torsdag 6.2.2020 kl. 18:00-20:30
torsdag 13.2.2020 kl. 18:00-20:30
torsdag 27.2.2020 kl. 18:00-20:30
torsdag 5.3.2020 kl. 18:00-20:30
torsdag 12.3.2020 kl. 18:00-20:30
torsdag 26.3.2020 kl. 18:00-20:30
torsdag 2.4.2020 kl. 18:00-20:30
ONSDAG 8.4.2020 kl. 18:00-20:30
torsdag 16.4.2020 kl. 18:00-20:30

03.12.2019 kl. 09:00

22.01.2020

Terminsavgift

90

Upon completion of the course, the student will:
– know how cultures differ from each other (values, codes, symbols, rituals)
– be able to see how these differences affect reactions, nonverbal behavior, thinking, statements, cooperation, conflicts, integration, etc.
– be able to identify obstacles to good communication and know how to remove them
– know some key concepts in intercultural communication: values, norms, codes, categories, groups, roles, power, integration, stereotypes, communication processes, cultural clashes, culture shock, self-fulfilling prophecy, cultural dimensions, etc.

Efter avslutad kurs ska den studerande:
– ha kunskap om de olika sätt kulturer skiljer sig på och kompetens att se hur dessa skillnader påverkar reaktioner, icke-verbalt beteende, tänkande, uttalanden, samarbete, konflikter, integration, etc.
– kompetens att identifiera hinder för god kommunikation och veta hur de kan avlägsnas
– kunskap om några centrala begrepp i interkulturell kommunikation: värderingar, normer, koder, kategorier, grupper, roller, makt, integration, stereotyper, kommunikationsprocesser, kulturkrockar, kulturchock, den självuppfyllande profetian, kulturella dimensioner, etc.

Contents
– literature about what generally applies to communication across cultural borders
– current information about selected countries and groups in countries
– film and other cultural expressions for examples and analysis
– interviews of representatives of different cultures
– analysis of experiences and statements of and about their own and other cultures.

Innehåll
– litteratur om vad som allmänt gäller kommunikation över kulturella gränser
– aktuell information om utvalda länder och grupper inom länder
– film och andra kulturella yttringar för exempel och analys
– intervjuer av företrädare för olika kulturer
– analys av upplevelser och uttalanden av och om den egna och andras kulturer.

Litterature according to instructions by the lecturer.
Enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Flerspråkighetsdidaktik och interkulturell pedagogik – Vt20 Interkulturellt utvecklingsarbete i flerspråkig miljö

Specialforskare, docent Forsman Liselott /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen sköts online.

03.12.2019 kl. 09:00

15.01.2020

Terminsavgift

90

Efter godkänd kurs förväntas studerande

– kunna tillämpa sina kunskaper inom området interkulturell pedagogik och
flerspråkighetsdidaktik för att planera, genomföra och utvärdera ett eget
utvecklingsarbete eller projekt i skolmiljö

Under kursen fördjupar sig de studerande i ett valfritt område inom
flerspråkighetsdidaktik och interkulturell pedagogik samt planerar, genomför
och utvärderar ett utvecklingsarbete eller projekt inom området. Det kan
exempelvis gälla att tillämpa ett antal olika didaktiska arbetssätt i egen kontext eller genomföra ett projekt som involverar både elever och föräldrar i en mångkulturell skolmiljö. I kursen ingår grunder i aktionsforskningsinriktat
arbete som stöd för processen.

Arbetet presenteras och diskuteras både i planeringsskedet och efter
genomförandet i seminarieform, samt rapporteras i skrift. På så sätt får
kursdeltagarna också ta del av och lära av andras erfarenheter.

Ifall flera personer från samma enhet/arbetsplats deltar har de möjlighet att
gemensamt utveckla sin undervisningsmiljö. I det fallet bör minst en person i
gruppen ha deltagit i tidigare kurser i flerspråkighetsdidaktik och interkulturell
pedagogik.

Föreläsningar/seminarier plus självstudier som inkluderar eget fältarbete.

Planering och genomförande av utvecklingsarbete, muntlig och skriftlig
rapportering.
Bedömning: godkänd/ underkänd.

Rönnerman, K. (red.). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på
vetenskaplig grund. . 2012. Studentlitteratur. eller tidigare upplaga
Wilkinson, J., Forsman, L. & Lang?at, K. . Multiplicity in the making:
Towards a praxis approach to professional development. . 2013. Professional
Development in Education, 39(4), 488?512..
Lahdenperä, P. (red.). Forskningscirkel: Arena för verksamhetsutveckling i
mångfald.. 2011. Studentlitteratur. mdh.diva-
portal.org/smash/get/diva2:511191/FULLTEXT01

Ytterligare litteratur och kursmaterial enligt kurshållares anvisningar.

Kursen är sista delkursen i grundstudierna (25 sp) i ämnet Flerspråkighetsdidaktik och interkulturell pedagogik.

Fortbildningskurs

Företagsekonomi – Vt20 Ekonomi för icke-ekonomer, del I

Civilekonom, Jur kand, Fil kand Hörnstedt Anne Louise /

Tisdag den 19 maj 2020 kl 9:00-16:00
Onsdag den 20 maj 2020 kl 9:00-16:00

13.02.2020 kl. 16:00

20.04.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

550

Inkl för- och eftermiddagskaffe och kursmaterial

Vi ger dig helt ny kompetens och insikt i ekonomiska rapporter, rutiner och begrepp. Redan dagen efter kursen är du tryggare när du framöver kommunicerar ekonomi.

Kursen är perfekt för dig som vill få en bättre förståelse för ekonomi och dess olika begrepp.

Konkreta exempel på vad du kan efter kursen är:
– förstå och använda ekonomiska termer
– dra slutsatser och beskriva samband för att kunna starta och delta i ekonomiska resonemang
– kunskap om olika sätt att påverka lönsamheten
– läsa ekonomiska rapporter och tolka innebörden
– olika ekonomirutiner och vilka samband som finns dem emellan.

Innehållet på kursen är bl.a. följande:

– vad ekonomi är
– olika tolkningar av begreppet ekonomi
– förstå och använd ekonomiska rapporter
– vad är egentligen en balansräkning?
– intäkter och utgifter
– fasta och rörliga kostnader
– olika typer av tillgångar och skulder
– periodiseringar, avskrivningar och årsbokslut
– budgetering
– lär dig tolka bokslutet
– momshantering
– betalningar
– bokföring
– fakturering
– hur man gör en budget.

Vi varvar med mycket övningar och praktiska exempel.

Efter genomförd utbildning erhåller du ett diplom.

Anne Louise Hörnstedt har mycket lång erfarenhet av att genomföra utbildningar i företagsekonomi. Hon utbildar människor från föreningsverksamheter, offentlig sektor och privata företag och är otroligt skicklig att anpassa innehållet efter kundens behov och förutsättningar.

Yrkeshögskolekurs

Hållbar utveckling/Sustainability Studies – Vt20 Introduktion till hållbar utveckling

MSc Scott Erica / m.fl.

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

torsdag 13.2.2020 kl.18:00-20:30
torsdag 27.2.2020 kl.18:00-20:30
torsdag 12.3.2020 kl.18:00-20:30
(torsdag 26.3.2020 kl.18:00-20:30
torsdag 16.4.2020 kl.18:00-20:30
torsdag 30.4.2020 kl.18:00-20:30) sköts online

03.12.2019 kl. 09:00

27.02.2020

Terminsavgift

90

Deltagaren får grundläggande förståelse för utmaningar och möjligheter inom hållbar utveckling på ett lokalt och globalt plan. Kunskaperna och insikterna är tillämpningsbara i kursdeltagarens arbetsliv.

1. Nedslag i historien – från miljö till hållbar utveckling.
2. Strategisk hållbar utveckling.
3. Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland.
4. Planetära gränser och goda exempel.
5. Social hållbarhet.
6. Presentation av slutuppgift.

Kursen knyter genomgående an till Ålands utvecklings- och hållbarhetsa-genda och FN:s globala mål. Under kursens gång får deltagaren möjlighet att förhålla sig till hållbar utveckling på det individuella och kollektiva planet likväl som på ett globalt och lokalt plan (läs mer i bifogade PDF-filen).

Kursen knyter genomgående an till Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och FN:s globala mål. Under kursens gång får deltagaren möjlighet att förhålla sig till hållbar utveckling på det individuella och kollektiva planet likväl som på ett globalt och lokalt plan (läs mer i bifogade PDF-filen).

Aktiv närvaro vid närstudietillfällena (minst 75%), godkända kursuppgifter, godkänd slutuppgift.

Länk till PDF-fil med litteraturlista samt närmare presentation av innehållet och närstudiedagarna:
https://drive.google.com/file/d/1q4UXTIs-z_N1vX6h5qwT9s61SjqWCSuQ/view?usp=sharing

Hösten 2020 erbjuds också en Fortsättningskurs i hållbar utveckling (5 sp).

Universitetskurs

Hälsoteknologi – Vt20 Social- och hälsovårdsorganisationer och hälsoteknologi

HVD Nyholm Linda /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen går helt på nätet och pågår under tiden 2.3-17.4.2020

03.12.2019 kl. 09:00

24.02.2020

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs ska studerande kunna:

• beskriva hälsoteknologi som en drivkraft för förändringar av både innehåll och organisation inom social- och hälsovårdens verksamhetsområden • redogöra för social- och hälsovårdens behov och ekonomiska förutsättningar för nya hälsoteknologiska lösningar • beskriva och jämföra de vanligaste ekonomistyrinstrumenten i offentliga organisationer samt förklara deras användning • reflektera över hur eHälsa påverkar styrprinciper och ledarskap inom offentliga organisationer • beskriva möjligheter och utmaningar med digital informationsteknik • redogöra för lagar kring och tillsynen av den hälsoteknologiska branschen i Finland.

Allmänfärdigheter:

Att träna sig i vetenskaplig argumentation och diskussion
Att arbeta på plattformen Moodle
Att skriftligt kommunicera sin kunskap till andra
Utveckla förmågan att göra tillförlitliga slutledningar
Förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten

Kursen behandlar hälsoteknologi som framtida resurs för social- och hälsovårdens olika områden; organisation, ekonomistyrning och digital informationsteknik. Kursen redogör för social- och hälsovårdens behov och utmaningar samt ekonomiska förutsättningar för nya hälsoteknologiska lösningar. Grundläggande kunskaper inom ekonomistyrning i offentliga organisationer. Inom ramen för denna kurs behandlas vidare lagar och tillsyn av den hälsoteknologiska branschen i Finland (Valvira/Fimea).

Föreläsningar, aktivt deltagande i diskussioner på Moodle plattformen, skriftliga övningsuppgifter. Tre mindre skriftliga uppgifter examinerar grundläggande kunskaper gällande social- och hälsovårdens organisation, ekonomistyrning och digital informationsteknik. En mer omfattande skriftlig individuell uppgift examinerar hälsoteknologins möjligheter och utmaningar.

Ekman, I. red. (2014). Personcentrering inom hälso- och sjukvård. Från filosofi till praktik. Stockholm, Liber. (Valda delar.) 978-91-47-11405-4

Karlsson, L. (2014). Vad är offentlig förvaltning? Lund, Studentlitteratur. 9144082479

Kastberg, G. & Berlin, J. (2011). Styrning av hälso-och sjukvård. Stockholm, Liber. (valda delar) 9147094850

Lunell, H. (2011). Datorn i världen, världen i datorn: en introduktion till data och informationsteknik. Lund, Studentlitteratur. (valda delar) 9144068522

Suomen sairaanhoitajaliitto ry. (2016). Teknologia sosiaali- ja terveydenhuollossa. Hoitotyön vuosikirja. Porvoo, Fioca Oy. (kap 2, 4, 5, 6) 9789518944655

Kanta. (2017). Patientdata arkivet.http://www.kanta.fi/sv/earkisto-esittely

Valvira: Lag om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2010/20100629

Vårdanalys. (2017). För säkerhets skull. Befolkningens inställning till nytta och risker med digitala hälsouppgifter. Rapport 10.https://www.vardanalys.se/wp-content/uploads/2017/12/2017-10-rapport-web.pdf

Black, A: D., Car, J., Pagliari, C., Anandan, C., Cresswell, K., Bokun, T., McKinstry, B., Procter, R., Majeed, A., Sheikh, A. (2011). The Impact of eHealth on the Quality and Safety of Health Care: A Systematic Overview. I: PLoS Medicine Open Access 8(1).

Övrigt material enligt lärarens anvisningar.

Kursen ingår i grundstudierna, 25 sp i Hälsoteknologi och är den sista delkursen.

Universitetskurs

Informationssystem – Vt20 IT-styrning

ED Sell Anna /

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Inga närstudier, kursen körs helt på distans pga Corona.

03.12.2019 kl. 09:00

11.03.2020

Terminsavgift

90

Studerande skall kunna

Identifiera strategisk användning av IT och hur den är i linje med affärsverksamheten (BITA; Business and IT alignment)
Förklara behovet av och rollen av ramverk för IT-styrning
Sammanfatta de fundamentala säkerhetsprinciperna
Relatera teknologi till affärsverksamheten
Analysera teknologi ur ett ledarskapsperspektiv
Allmänfärdigheter

Teoretiskt kunnande inom den egna branschen
Analytiskt och systematiskt tänkesätt
Muntlig och skriftlig presentation

Kursen handlar om IT i affärsverksamhet från ett ledningsperspektiv. Kursen bjuder på kunskap för strategisk användning av IT i affärsverksamhet samt en djupare förståelse av informationssystem som ett sociotekniskt fenomen. Teoretisk kunskap om bl.a nätverksekonomi och informationsprodukter varvas med verkligheten i företag: ramverk och standarder såsom ITIL v3, CoBIT, ISO 20.000; IT-säkerhet samt aktuell existerande och ny teknologi.

Föreläsningar, presentationer, inlämningsuppgifter, tentamen. Lärplattformen Moodle används

Enligt anvisning.

Universitetskurs

Internationell marknadsföring – Vt20 Strategisk marknadsföring INSTÄLLD

ED Ramström Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen pågår på nätet 6.3-31.5 och har närstudier:
fredag 20.3.2020 kl. 18:00-20:30
lördag 21.3.2020 kl. 09:30-13:00

03.12.2019 kl. 09:00

12.02.2020

Terminsavgift

90

Introduktion till marknadsföring, 5 sp.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: -identifiera och analysera möjligheter och utmaningar i ett företags omgivning utgående från grundläggande teorier, modeller och verktyg inom marknadsföringsfältet -redogöra för hur rådande situationen på marknaden påverkar och formar ett företags marknadsföringsprocesser -identifiera och göra upp strategier för hur företag kan etablera sin position på olika marknader.

Kursen bygger vidare på kursen ”introduktion till marknadsföring” och fokuserar på marknadsföring ur ett samhälleligt och strategiskt perspektiv. Hur påverkar t.ex. nya teknologiska möjligheter, globalisering och ökande krav på socialt och miljömässigt ansvar strategiska marknadsföringsbeslut inom olika organisationer? Studenterna jobbar aktivt med olika verktyg för att analysera och förstå företagets marknadsföringsprocesser och hur dessa påverkas och formas av olika faktorer.

Inlämningsuppgifter under kursens gång, aktivt deltagande.

Marknadsföringsboken Författare: Mossberg Lena och Malin Sundström Upplaga: 2011 Förläggare: Studentlitteratur ISBN: 978-91-44-05618-0
Principles of marketing (European Edition) Författare: Philip Kotler … [et al.] Upplaga: 2017 (eller tidigare) Förläggare: Harlow: Pearson
Marknadsföring: teori, strategi och praktik Författare: Philip Kotler … [et al.] Upplaga: 2017 (eller tidigare)

Fortbildningskurs

Kommunikation – Vt20 Lär dig filma och redigera proffsigt med bara din mobil

Fotograf, videoproducent Fältström Martin /

Det här är kursen för dig som snabbt vill lära dig hur du kan producera proffsiga filmer till webben till en minimal kostnad och med bara din mobil.
När dagen är slut kommer du ha lärt dig allt nedan och även fått tillfälle att testa och träna själv. Alla går också hem med en egenproducerad film i mobilen.

Fredag den 3.4.2020 kl 09:00-16:00

03.12.2019 kl. 09:00

06.03.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

315

inkl. för- och eftermiddagskaffe.

Inga förkunskaper krävs.

Allt det här får du lära dig under en intensiv och kreativ dag:

– ett engagerande innehåll
– hur du får proffsigt ljud
– kontrollerat ljus
– välkomponerad bild
– sju kameratekniker/scener som gör att din film känns betydligt mer proffsig
– sex kamerarörelser som även de kommer göra att era filmer snyggare och bättre
– redigering med appen iMovie (iPhone) och FilmoraGo (Android)
– text. Många gånger sätter man ju inte på ljudet när man tittar på film i sitt flöde, därför är det viktigt att enkelt kunna lägga in mer eller mindre text i sina filmer
– hur du lägger till en berättarröst
– hur du lägger till musik
– hur du publicerar och når ut i sociala medier (YouTube, Facebook) eller på din egen sajt.

I kursdagen ingår massor med egen praktik. Du kommer bäst igång genom att få göra själv så mycket som möjligt. Därför är kursupplägget inriktat på egen praktik varvat med att kursledaren berättar. I avgiften ingår att kursledaren är tillgänglig för frågor och funderingar när du börjar producera själv – utan extra kostnad. Något som tidigare kursdeltagare utnyttjat flitigt.

Kursledaren Martin Fältström driver sitt eget produktionsbolag, Black Hounds Productions AB, där fokus främst ligger på video, foto och utbildning. Under de senaste fyra han åren har Martin utbildat mer än 500 personer, ifrån flertalet olika branscher, i hur man skapar proffsiga filmer med bara sin mobil.

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare – Vt20 Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:
Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

06.03.2020 kl. 12:00

22.03.2020

100

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 22.3. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 4.5.2020 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt
Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland
Del 3 Forskningskunskap
Del 4 Det sociala området på Åland

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Socialarbetare med utländsk examen, som vill avlägga lämplighetsprov för att erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, skriver utgående från nedanstående litteratur i social-, socialförsäkrings- och familjerätt tre uppsatser om ämne som ges av tentator. Skribenterna har rätt att komplettera nedanstående litteratur med övrig litteratur och internetmaterial hämtat från myndigheters hemsidor. Komplettering är t.o.m. önskvärd ifråga om familjerätten. Skribenterna kan även själv lämna förslag på ämne till tentator. Uppsatsen skrivs med användande av vetenskaplig metodik, där källhänvisningar används och en källförteckning finns i slutet av varje uppsats. Uppsatserna bör spegla insikter i centrala delar av de delområden inom social-, socialförsäkrings- och familjerätten som behandlas i uppsatserna. Skribenterna bör också i uppsatserna styrka att de kan använda lag- och förordningsmaterial som nämns nedan under de olika delområdena i rätten. Uppsatserna bedöms inte med vitsord, utan endast med Godkänd eller Underkänd.
Tentator i fråga om social- och socialförsäkringsrätt är universitetslektor Ulrika Krook, e-post ulrika.krook@helsinki.fi. Tentator i fråga om familjerätt är vicehäradshövding Max Lindholm, e-post ml@maxlindholm.fi

Självstudier, läskurs.

Uppgifter som skickas till de anmälda och som sedan bedöms med godkänd/underkänd. Provtid mellan 4.4 och 4.5.2020. Svaren mejlas till mirjam.schauman@ha.ax

Litteraturlista och anvisningar för uppgifterna:
https://drive.google.com/file/d/1kJKIYzbxgZcM4DZFeFN7AcHNWRSiNLN9/view?usp=sharing

Författningslistor:
https://drive.google.com/file/d/1A73e1NfPnOzNdiqhUEFUcl9diov95ztG/view?usp=sharing

https://drive.google.com/file/d/1cR5aRG854FUn_vfHB1es33s2HD340-x2/view?usp=sharing

Anvisningar om lagar:
https://drive.google.com/open?id=1VD2g4NaRDra1KFqY9g-cni5d31V7AogO

PowerPoint:
https://drive.google.com/open?id=1Pf-FPtJia2_UjgV99YIxqejEDPVXk3ZL

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare – Vt20 Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:
Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 22.3. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 4.5.2020 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt
Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland
Del 3 Forskningskunskap
Del 4 Det sociala området på Åland

06.03.2020 kl. 12:00

22.03.2020

100

Instruktioner och litteratur: Läs litteraturen och skriv sedan en essä där du diskuterar det sociala servicesystemets möjligheter och utmaningar i Finland? Vilka konsekvenser har dessa möjligheter och utmaningar för dig som socialarbetare? Hur ser det sociala servicesystemet ut ur klientens perspektiv? Reflektera också över hur du som socialarbetare kunde arbeta för en mera välfungerande social service?
Formkrav: Essän ska omfatta 8-10 sidor (font Times New Roman, fontstorlek 12, radavstånd 1,5) med normala marginaler för ett A4 dokument.
Kontaktperson är professor Helena Blomberg, (helena.blomberg@helsinki.fi)

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Självstudier, läskurs.

Essä. Mejlas till mirjam.schauman@ha.ax senast den 4.5.2020 klockan 12.00.

Anttonen, Anneli & Häikiö Liisa (2011). Care ’going market’: Finnish elderly-care policies in transition. Nordic Journal of Social Research Volume 2, Special Issue, pp. 1-21.

Forsberg, Hannele & Kröger, Teppo eds (2010). Social work and Child Welfare Politics. Through

Nordic lenses. Kapitlen 1-5 & 10-11 (s. 1-83, 147- 206). The Policy Press.

Kroll, Christian; Blomberg, Helena & Kallio, Johanna (2012). Om nordiska socialarbetares syn på fattiga och ökade krav på klienten (s.335-364). I Swärd, Hans & Engelmark, Lena (red). Fattigdom utan gränser. Carlssons Bokförlag.

Kröger, Teppo (2011). Returning the Nordic elfare municipality. Central regulation of social care under change in Finland. International Journal of Sociaology and Social Policy. Volume 31, Number 3-4, pp. 148-159.

Kuivalainen, Susanna & Niemelä, Mikko (2010). From universalism to selectivism: the ideational turn of the anti-poverty policies in Finland. Journal of European Social Policy Volume 20, Number 3, pp. 263-276.

Nygård, Mikael & Finnäs, Fjalar red. (2011). Hälsa och välfärd i ett föränderligt samhälle – festskrift till Gunborg Jakobsson. Del 2. Det sociala arbetets praktiker och omvandling (s.105-156). Åbo Akademis förlag.

Sipilä, Jorma; Anttonen, Anneli & Kröger, Teppo (2009). A Nordic welfare state in postindustrial society (s. 181-199). I Powell, Jason L. & Hendricks, John eds The welfare state in postindustrial society: A global perspective. Springer.

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare – Vt20 Del 3 Forskningskunskap

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:
Del 3 Forskningskunskap

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 22.3. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 4.5.2020 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt
Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland
Del 3 Forskningskunskap
Del 4 Det sociala området på Åland

06.03.2020 kl. 12:00

22.03.2020

100

Instruktioner och litteratur:
Uppgiften är att skriva en metodologisk essä utgående från a) två finländska doktorsavhandlingar, b) en doktorsavhandling och fyra vetenskapliga artiklar. (Välj alternativ a eller b). Uppgiftens syfte är att ge studerandena en inblick i aktuell finländsk vetenskaplig forskning i ämnet socialt arbete: forskningsteman, teorier och metoder.
Kontaktperson är professor Helena Blomberg, (helena.blomberg@helsinki.fi)

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Självstudier, läskurs.

Essä. Mejlas till mirjam.schauman@ha.ax, senast den 4.5.2020 kl. 12.00.

Material samt formkrav:
Doktorsavhandlingar:

Clarke, Kris (2004). Access and Belonging in the Age of Viral Epidemic: Constructing MigrantsLiving with HIV/AIDS in the Finnish Welfare State. University of Tampere.

Forssen, Katja (1998). Children, families and the welfare state: Studies on the outcomes of the Finnish family policy. Turun yliopisto.

Julkunen, Ilse (2002). Being young and unemployed: reactions and actions in Northern Europe. Helsinki: University of Helsinki.

Lillrank, Annika (1998). Living one day at a time. Parental Dilemmas of Managing the Experience and the Care of Childhood Cancer. Stakesin tutkimuksia 89. Jyväskylä.

Lunabba, Harry (2013) När vuxna möter pojkar i skolan – insyn, inflytande och sociala relationer. Helsingfors: Mathilda Wrede-institutets forskningsserie 1/2013.

Nordberg, Camilla (2007). Boundaries of citizenship: the case of the Roma and the Finnish nation state. SSKH Srifter 23. Swedish Scool of Social Science, University of Helsinki.

Närhi, Kati (2004). The eco-social approach in social work and the challenges to the expertise of social work. Jyväskylän yliopisto.

Ranta-Tyrkkö, Satu (2010). At the intersection of theatre and social work in Orissa, India : Natya Chetana and its theatre. Tampere: Tampere University Press.

Satka, Mirja (1995). Making social citizenship : conceptual practices from the Finnish poor law toprofessional social work. Jyväskylä: University of Jyväkylä.

Turtiainen, Kati (2012). Possibilities of trust and recognition between refugees and authoroties -Resettlement as part of durable solutions of forced migration. Jyväskylä: University of Jyväskylä.

Wrede-Jäntti, Matilda (2010). Pengarna eller livet?: en kvalitativ och longitudinell studie om långtidsarbetslösa unga i aktörsperspektiv. Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd.

Vetenskapliga artiklar:

Clarke, Kris (2004). Invisible in plain sight – cultural diversity in Finnish multicultural vocational social care education. Nordisk sosialt arbeid 24 (2), 124-137.

Ellonen, Noora & Korkiamäki, Riikka (2008). Social capital, social work and young lives. Nordisk sosialt arbeid 28 (2), 2-19.

Julkunen, Ilse & Harder, Margit (2004). Från prevention till repression? – trender i socialt arbete i Norden. Nordiskt sosialt arbeid 24 (1), 34-48.

Malmberg-Heimonen, Ira (2006). Unemployment benefits, job search activity and mental health -discouraging or buffering effects? Nordisk sosialt arbeid 26 (4), 2-16.

Matthies, Aila-Leena & Kattilakoski, Mari & Rantamäki, Niina (2011). Citizens’ participation and community orientation – indicators of social sustainability of rural welfare services. Nordic Social Work Research 1 (2), 125-139.

Nordberg, Camilla (2007). Med ödmjuka hälsningar från marginalen – romers anspråk på fullvärdigt medborgarskap. Nordisk sosialt arbeid 27 (4), 295-306.

Pekkarinen, Elina (2007). Adolescent girls and group activity within the field of child welfare. Nordisk sosialt arbeid 27 (3), 182-193.

Reinikainen, Marjo-Riitta (2006). Everyday Discourses on Disability: A barrier to successful disability policy? Nordisk sosialt arbeid 26 (3), 194-206.

Instruktioner om essän: Essän ska vara mera än ett referat av avhandlingarna. Essäns fokus är forskningens teoretiska referensram och/eller begreppsliga utgångspunkter, forskningsfrågor, forskningsmaterialet och metoden samt de centrala forskningsresultaten. Skriv också ner dina egna reflektioner och tankar kring forskningen. Behandla avhandlingarna sida vid sida och diskutera valen av forskningsmaterial, metoder och forskningsresultat som en helhet (inte två miniessäer). I din text ska du svara på följande frågor:

– Vad berättar forskarna om de teoretiska utgångspunkterna för forskningen? Utgår forskningen från en eller flera teorier (har den en teoretisk referensram)?

– Vad undersöker forskarna? Vilka är forskningsfrågorna?

– På vilket sätt har forskarna sökt reda på svaren på sina forskningsfrågor? Hurdant är forskningsmaterialet? Hurdana är forskningsmetoderna (kvalitativa, kvantitativa)? Hur har forskarna analyserat forskningsmaterialet (t.ex. innehållsanalys, diskursanalys, grounded theory-metoden)?

– Vilka är forskningsresultaten? Hurdant svar har forskaren hittat till sina forskningsfrågor?

– Egna reflektioner; kändes teman som forskningarna behandlade aktuella? Är avhandlingarna/artiklarna välgjord och välmotiverad? Var det något i forskningsrapporterna som väckte frågor eller misstänksamhet? Vad är bekant från tidigare studier och/eller praktiskt arbete? Vad lärde du dig av avhandlingarna? Hur

kunde avhandlingarnas/artiklarnas resultat tillämpas i det praktiska sociala arbetet? Eller är de överhuvudtaget möjligt att tillämpa dem?

Formkrav:

– Essän ska omfatta 10-12 sidor (font Times New Roman, fontstorlek 12, radavstånd 1,5) med normala marginaler för ett A4 dokument.

– Essän ska ha ett pärmblad med en rubrik, lärarens namn och titel samt ditt namn (förnamn och släktnamn) och personbeteckning (dag, månad, år -).

– Rubriken kan du välja fritt. OBS! Du skriver en (1) essä där du behandlar båda avhandlingarna (avhandlingen + artiklarna) sida vid sida.

– Essän ska omfatta en innehållsförteckning.

– Essän ska vara indelad i kapitel.

– Essän ska ha sidnumrering (t.ex. längst nere mitt på sidan (sidhuvud).

– Ange gärna till vilka sidor i avhandlingarna/artiklarna du refererar till i det du skriver, sätt ut referenser.

– Du får gärna hänvisa till annan litteratur än avhandlingarna/artiklarna men det är inte nödvändigt.

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare – Vt20 Del 4 Det sociala området på Åland

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:
Del 4 Det sociala området på Åland

06.03.2020 kl. 12:00

22.03.2020

100

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 22.3. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 4.5.2020 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt
Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland
Del 3 Forskningskunskap
Del 4 Det sociala området på Åland

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Tentamen består av frågor som visar att en socialarbetare är insatt i den åländska lagstiftning som ska tillämpas på Åland samt rättsfall som visar att en socialarbetare kan använda lagstiftningen i ett konkret ärende.
Tentator i fråga om det sociala området på Åland är vicehäradshövding Cecilia Magnusson, e-post: cecilia.magnusson@helsinki.fi

Självstudier, läskurs.

Uppgifter som skickas till de anmälda och som sedan bedöms enligt godkänd/underkänd. Provtid mellan 3.4 och 4.5.2020. Svaren mejlas till mirjam.schauman@ha.ax

Litteraturlista och anvisningar:
https://drive.google.com/file/d/1l4h4n5avN4P5yJQHrsECLJ1MntuqfmPo/view?usp=sharing

Anvisningar om lagar:
https://drive.google.com/open?id=1VD2g4NaRDra1KFqY9g-cni5d31V7AogO

Anvisningar till litteraturförteckningen:
https://drive.google.com/open?id=1r0H3928yeQoax2Nw2SWoa2gdkBfqgue9

Universitetskurs

Krispsykologi – Vt20 Massmedias roll vid kriser FLYTTAD TILL HÖSTEN

PD Backholm Klas /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen flyttad till hösten, återkommer med nya tider.

03.12.2019 kl. 09:00

11.03.2020

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs förväntas den studerande besitta
– grundläggande kunskaper om hur man som organisation/myndighet ska planera mötet med massmedier i en krissituation
– grundläggande kunskaper om hur journalister arbetar i en kris
– grundläggande kunskaper om vad lagstiftningen säger om massmedierapportering i krissituationer
– grundläggande kunskaper om vad forskningen säger om hur krisrapportering kan inverka på de drabbade och allmänheten.

På kursen presenteras massmediernas roll vid krissituationer ur de drabbades, myndigheternas, allmänhetens, och journalistens synvinkel. Mera bestämt presenteras massmediers arbets- och tankesätt vid kriser, vilka lagar som relaterar till mediernas arbete på krisplatser, och vad forskningen visat om mediers roll i kriser. Rekommendationer för hur en organisation ska planera sitt möte med medier vid en krissituation ges också.

Studenterna utvecklar förmåga till kritiskt tänkande, diskussion, argumentation, informationssökande, självständigt arbete och samarbete med andra.

Föreläsningar, hemuppgifter.

Hemuppsats.

Anvisning om litteraturen ges vid kursstart.

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp) i ämnet Krispsykologi. De olika delkurserna är:
Introduktion till krispsykologi, 5 sp
Chock, 5 sp
Intervention, 5 sp
Storolyckor/katastrofberedskap, 5 sp
Massmedias roll vid kriser, 5 sp
PTSD/långtidsverkningar, 5 sp
För grundstudierna kan man välja vilka fem delkurser man vill.

Fortbildningskurs

Ledarskap – Vt20 Grafisk facilitering

Agil coach Janlén Jimmy /

Om du anmäler dig till båda kurserna Grafisk facilitering samt Practical Workshop Facilitation Skills, och förusatt att båda kurserna blir av,
är kursavgiften 700€+ moms för båda kurserna.

Tisdag 28.4.2020 kl 09:00-16:00

03.12.2019 kl. 09:00

30.03.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

465

Inkl. för- och eftermiddagskaffet

Kom och delta i en kurs där du får öva och lära dig att teckna enkelt och effektivt på whiteboard.

Under denna kurs kommer du få öva på att rita och illustrera. Kursen börjar med grundläggande former för att sedan utforska mer avancerade figurer, symboler och olika sätt att skapa inramning, flöden och disposition.
Efteråt kommer du känna större trygghet i att fatta pennan och hjälpa gruppen genom att grafisk visualisera dialogen på whiteboarden. Det kan handla om att beskriva en vision, fånga idéer och förslag, lära ut abstrakta koncept eller måla upp planer för framtiden. Du kommer kunna hjälpa gruppen ha effektivare och mer engagerande möten, samtal och workshop.

Tonvikten under kursen ligger på praktiska övningar.

Inga (dvs du behöver inte kunna teckna eller rita)

Kursen vänder sig till dig som vill lära dig teckna och rita på whiteboard för att bättre beskriva visioner, planer och koncept, eller skapa struktur i samtalet, fånga förslag och ideér eller skapa samsyn. Du har kanske en roll som chef, utvecklare, arkitekt, Scrum Master, projektledare, produktägare eller utbildare.

Målet med utbildningen är att öva på att teckna med whiteboardpennor på whiteboard samt ge en verktygslåda av figurer, mallar och tekniker. Det du lär dig kommer göra dig tryggare med pennan när du ska visualisera planer, lära ut, beskriva visioner, fånga det som sägs i ett samtal eller förklara abstrakta koncept.

Under kursen går vi bland annat genom:

– grundläggande former
– inramningar och flöden
– mängder av symboler som kan användas i olika sammanhang
– olika format/metaforer
– teckna figurer (människor)
– rubriker och textning
– disposition och layout.

Jimmy Janlén är agil coach och utbildare på konsultbolaget Crisp i Stockholm. Som agil coach stöttar han företag, ledning, chefer och team att hitta vägar till effektivare samarbete med mindre byråkrati med hjälp av agile och lean. Utöver detta håller Jimmy ofta kurser och föreläsningar inom ämnen som agilt ledarskap, facilitering, visualisering, effektiva team, agile på stor skala och mycket mera. Jimmy och Crisp är även kända för sina böcker och utbildningsfilmer på YouTube.

Fortbildningskurs

Ledarskap – Vt20 Practical Workshop Facilitation Skills

Agil coach Janlén Jimmy /

Att facilitera bra workshops och möten som resulterar i tydliga inkluderande beslut och engagemang är en konstform i sig. Under denna kurs kommer du att lära dig verktyg, färdigheter, olika workshop-format, tekniker och tips vilka gör dig till en skickligare och starkare facilitator. Moderna organisationer förlitar sig på effektiv kommunikation, kunskapsspridning och distribuerat beslutsfattande – allt detta händer typiskt i möten mellan människor. Efter denna kurs kommer du klara av att facilitera effektivare möten som engagerar alla deltagare och som resulterar i tydliga beslut, åtgärder och enighet om planen framåt.

Måndag 27.4.2020 kl 09:00-16:00

03.12.2019 kl. 09:00

30.03.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

465

Inkl. för och -eftermiddagskaffe.

Om du anmäler dig till båda kurserna Practical Workshop Facilitation Skills och Grafisk facilitering, och förusatt att båda kurserna blir av,
är kursavgiften 700€+ moms för båda kurserna.

Kursen vänder sig till dig som ofta finner dig leda och facilitera möten och vill lära dig hur du kan göra dessa möten roligare, mer engagerande, effektivare och som resulterar i starkare och tydligare beslut. Du har kanske en roll som chef, Scrum Master, projektledare, produktägare eller utbildare.

Målet med utbildningen är att ge dig verktyg, tips, tekniker och färdigheter för att bli en starkare och bättre facilitator. Det du lär dig kommer gå att applicera på avdelningsmöten, i planeringsmöten, på retrospektiv, när du håller utbildning och i diskussionstunga möten.

Under kursen går vi bland annat genom:
– hur du faciliterar engagerande möten
– hur Groan Zone-modellen används för att forma en workshop för att nå inkluderande beslutsfattande
– förberedelser innan workshoppen
– hur du sätter scenen och kickar igång mötet med Check-ins för att på så sätt öka närvaron och sätta fokus på målet med workshoppen
– en bred repertoar av olika workshop-format, samt förståelse för att välja lämpligt format givet förutsättningarna och syftet för mötet
– massor av faciliterings-tekniker och tips som gör dig till en grym och uppskattad facilitator
– hur du som facilitator kan arbeta med energin och engagemanget i mötet
– olika metoder och tekniker för beslutsfattande.

Föreläsning, övningar, diskussioner.

Bok- och lästips ges under kursen.

Jimmy Janlén är agil coach och utbildare på konsultbolaget Crisp i Stockholm. Som agil coach stöttar han företag, ledning, chefer och team att hitta vägar till effektivare samarbete med mindre byråkrati med hjälp av agile och lean. Utöver detta håller Jimmy ofta kurser och föreläsningar inom ämnen som agilt ledarskap, facilitering, visualisering, effektiva team, agile på stor skala och mycket mera. Jimmy och Crisp är även kända för sina böcker och utbildningsfilmer på YouTube.

Fortbildningskurs

Ledarskap – Vt20 Utmanande situationer i chefsarbetet

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

Tisdag 10.3.2020 kl 08:30-12:00
Tisdag 24.3.2020 kl 08:30-12:00
Tisdag 21.4.2020 kl 08:30-12:00

10.03.2020 kl. 08:00

10.03.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

355

Inkl kaffe.

Kursen riktar sig till alla som leder personal och har erfarenhet av situationer i sitt ledarskap där man kännt sig otillräcklig.

Målet för workshoparna är att konkret och praktiskt arbeta med utmanande situationer så att deltagarna får redskap att klara av liknande situationer i sitt arbete.

Workshoparna indelas under följande rubriker, med förslag på innehåll, och innehållet specificeras enligt deltagarnas önskemål första gången.

Arbetstagare som underpresterar, eller inte följer regler och överenskommelser
– samla in fakta, utreda
– samtala
– åtgärda

Konflikter mellan arbetstagare
– lyssna på alla parter
– uppmuntra till konstruktiva samtal med varandra
– medla om det är möjligt, annars åtgärda på annat sätt

Chefen i kläm mellan sina chefer och medarbetare
– förtydliga chefsrollen
– samtal om förväntningar
– gränsdragningar, prioriteringar med dem som ”klämmer”.

Varje deltagare uppmuntras att prova på ett nytt förhållningssätt
i sitt eget arbete efter varje workshop. Och vid följande tillfälle gärna sparra med en annan deltagare om hur det har gått.

Som workshopledare fungerar PeM Carola Lindholm-Gerlin med inbjudna experter på förhandling och medling.

Uppdragsutbildning

Pedagogik – Vt20 Fortbildning i förskolepedagogik, Dag 1

/

Öppna högskolan arrangerar i samarbete med Centret för livslångt lärande en fort-bildningshelhet i förskolepedagogik med fokus på verksamheten med 6-åriga barn.

Två kursdagar hålls på våren 2020 och tre under hösten 2020.
Anmälan till höstens kursdagar tas emot när anmälan öppnas i maj.

Fortbildningen är gratis för deltagarna och bekostas av Ålands landskapsregering.

Tisdagen den 10.3.2020 klockan 9:00-15:00 på Högskolan Norra, Neptunigatan 17.
Lunchpaus 12.00-13.00, möjlighet att värma medhavd mat finns. Kaféet är öppet under kaffepausen.

OBS! Ta med egen lärplatta eller telefon för att kunna dokumentera.

03.12.2019 kl. 09:00

26.02.2020

Personal inom barnomsorgen på Åland.
Observera att önskemålet är att en person från varje daghem deltar vid varje tillfälle. Antingen samma person eller olika personer.
Antal platser: 38.

Hur kan vi använda pedagogisk dokumentation i syfte att utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Hur kan pedagogisk dokumentation bli en motor istället för ett också? Vad krävs det av dig som pedagog/lärare och vad säger forskning om pedagogisk dokumentation?
Dagen kommer att varvas med föreläsning och workshops. I den praktiska delen kommer du få arbeta med dokumentation och reflektion så att du kan börja redan nästa dag med att arbeta i din verksamhet med det du fått lära dig under dagen. Om du törs?

Pedagogisk dokumentation och systematiskt utvecklingsarbete i förskolan.

Eftersom tanken är att bara en person från varje daghem deltar ska hen föra kunskapen från kursdagen vidare till sina kolleger på jobbet. Verktyg och stöd för detta kommer att ges under dagen.

Här finns länk till programupplägget för alla fem olika kursdagarna våren-hösten 2020:
https://drive.google.com/file/d/1gMN0YKnxyeiRjGszjClMxFX7_g7qWFCE/view?usp=sharing

Flyern: https://drive.google.com/file/d/1wSWEOrTHRCoo5y7pXj29d0R9Wo50aNbC/view?usp=sharing

Utbildare är Kristina Mansfelt, förskollärare, pedagogista och adjungerad lärare, Stockholms universitet.

Uppdragsutbildning

Pedagogik – Vt20 Fortbildning i förskolepedagogik, Dag 2 FLYTTAD TILL HÖSTEN

/

Öppna högskolan arrangerar i samarbete med Centret för livslångt lärande en fort-bildningshelhet i förskolepedagogik med fokus på verksamheten med 6-åriga barn.

Två kursdagar hålls på våren 2020 och tre under hösten 2020.
Anmälan till höstens kursdagar tas emot när anmälan öppnas i maj.

Fortbildningen är gratis för deltagarna och bekostas av Ålands landskapsregering.

Nytt datum på hösten! Återkommer med det.

Lunchpaus 12.00-13.00, möjlighet att värma medhavd mat finns. Kaféet är öppet under kaffepausen.

OBS! Ta gärna om möjligt med egen lärplatta, för att kunna titta närmare på de olika apparna.

03.12.2019 kl. 09:00

12.03.2020

Personal inom barnomsorgen på Åland.
Observera att önskemålet är att en person från varje daghem deltar vid varje tillfälle. Antingen samma person eller olika personer.
Antal platser: 38.

Inom förskoleundervisningen är barnets utveckling, lärprocesser och nyfikenhet i fokus samt att stöda det enskilda barnet att växa som människa. Den information som dokumentationen ger ska kunna användas för att anpassa arbetssätten, lärmiljön, målen med verksamheten, metoderna och innehållet kontinuerligt så att de möter barnets intressen och behov.
Olika digitala verktyg kan vara hjälpmedel som stöder den pedagogiska dokumentationen. Att fånga ögonblick, processer och lärande kan hjälpa personalen att tillrättalägga verksamheten ändamålsenligt. De digitala verktygen kan också ge barnet en mera aktiv roll i dokumentering. Barnets ”digitala öga” ger möjlighet till att öka barnets delaktighet i verksamheten.
Under dagen kommer vi att bekanta oss med och pröva på olika digitala verktyg som kan ge ett mervärde i den pedagogiska dokumentationen. Ta gärna med egen teknisk utrustning som ni har tillgång till i er verksamhet t.ex. lärplatta.

Digitala verktyg som hjälpmedel för att öka barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationen.

Eftersom tanken är att bara en person från varje daghem deltar ska hen föra kunskapen från kursdagen vidare till sina kolleger på jobbet. Verktyg och stöd för detta kommer att ges under dagen.

Här finns länk till programupplägget för alla fem olika kursdagarna våren-hösten 2020: https://drive.google.com/file/d/1gMN0YKnxyeiRjGszjClMxFX7_g7qWFCE/view?usp=sharing

Flyern: https://drive.google.com/file/d/1wSWEOrTHRCoo5y7pXj29d0R9Wo50aNbC/view?usp=sharing

Utbildare är Anna Wulff, lärare och utbildningsplanerare, Åbo Akademi

Universitetskurs

Pedagogik – Vt20 Lämplighetsprov för lärare i samband med erkännande av yrkeskvalifikationer för lärare från Åland med grundlärarutbildning avlagd i Sverige

/

Är du lärare från Sverige med en grundlärarexamen avsedd för undervisning i F-3 eller 4–6 och har du fått ett villkorligt beslut på erkännande av yrkeskvalifikationer från Ålands landskapsregering kan du välja att anmäla dig till ett lämplighetsprov för lärare. I så fall ersätter lämplighetsprovet anpassningsperioden, som är det andra alternativet för dig med villkorligt beslut att erhålla slutligt beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer.

Lämplighetsprovet ordnas av Öppna högskolan på Åland på uppdrag av Ålands landskapsregering och sker i samarbete med Åbo Akademi, fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, som är det examinerande universitetet.

Lämplighetsprovet ordnas en gång per termin och sista anmälan för våren är 26.1.2020.

01.01.2020 kl. 09:00

26.01.2020

400

Provet består av två delar:
Del 1: En essä om grundskolan på Åland. Deltagaren skriver en essä enligt anvisningar från examinator. Deadline för inlämning är sista februari.

Del 2: Undervisningsprov som anordnas vid Vasa Övningsskola under tre dagar i april. Deltagaren står själv för resor och boende under provet i Vasa.

Man behöver bli godkänd i båda delarna för att få ett intyg från ÅA över avklarat lämplighetsprov. Mot uppvisande av intyget över godkänt lämplighetsprov för lärare ansöker man det slutliga beslutet om erkännande av yrkeskvalifikationer hos Ålands landskapsregering.

Vid frågor vänligen kontakta:
Mirjam Schauman, Öppna högskolan, 018-537712, mirjam.schauman@ha.ax
Susanne Nylund-Torp, Åbo Akademi, +358-504677315, susanne.nylund-torp@abo.fi

Fortbildningskurs

Pedagogik – Vt20 Teorier, modeller och metoder för karriärvägledning

/

Utbildningen ordnas i samarbete med Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.

Tisdag 28.4.2020 kl 09:00-16:00
Onsdag 29.4.2020 kl 09:00-16:00
Skypeseminarium v 22
Onsdag 10.6.2020 kl 09:00-16:00
Torsdag 11.6.2020 kl 09:00-16:00
Måndag 28.9.2020 kl 09:00-16:00
Tisdag 29.9.2020 kl 09:00-16:00
Måndag 9.11.2020 kl 09:00-16:00
Tisdag 10.11.2020 kl 09:00-16:00

10.12.2019 kl. 09:00

13.03.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

400

Inkl. förmiddagskaffe samt kursmaterial.
Utbildningen stödfinansieras av
Visa vägen
– för en vägledning i samverkan

I det dagliga arbetet är det helt naturligt att vägledningens metod, modeller och tänkesätt blir en del av ens omedvetena kompetens. Vi kommer helt enkelt inte alltid ihåg varför vi vägleder som vi gör. Det här är en fortbildning för dig som vill förbättra, utöka och säkerställa din vetenskapliga grund för karriärvägledning, dvs. för vägledning till utbildning och arbete. Den riktar sig till dig som arbetar med vägledning/handledning för unga och vuxna inom och utom utbildningsväsendet.

Förväntade studieresultat
Kunskap och förståelse:
– kunskap om modeller och metoder för vägledning och deras teoretiska grund
– kunskap om karriärteorier i vägledningsarbetet
Färdighet och förmåga:
– genomföra och analysera vägledningssamtal utifrån centrala begrepp
i olika vägledningsmodeller
– analysera fallbeskrivningar utifrån karriärteorier
– ge kvalificerad feedback på andras vägledningssamtal
– genomföra en egen karriärplanering

Kursen behandlar modeller och metoder för studie- och yrkesvägledning samt teorier som ligger till grund för dessa. Utifrån olika modeller tränas och analyseras färdigheter i vägledningssamtal. Kursen behandlar även gruppsykologi för skola och arbetsliv.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, laborativ färdighetsträning och Skypeseminarium.

För att få ett intyg skall samtliga uppgifter vara godkända och deltagaren medverkat vid de obligatoriska träffarna.

Egan Gerard, The skilled helper: a problem-management and opportunitydevelopment approach to helping.
Hägg Kerstin, Kuoppa Svea Maria, Professionell vägledning – med samtal som
redskap. Lund. Studentlitteratur.
Sharon Kolb, PATH metoden (artiklar samt PP, delas ut vid kursstart).
Hwang Philip, Nilsson Björn, Gruppsykologi: för skola, arbetsliv och fritid1. utg.
Stockholm, Natur & kultur 2014: 255 s. ISBN: 978-91-27-13368-6. Obligatorisk.
Jacobs Edward E., Group counseling:strategies and skills, ISBN 1305087305.
Lovén Anders, Karriärvägledning: en forskningsöversikt, Lund. Studentlitteratur 2015, 347 s. ISBN: 9 789 144 097 435.
Brown, Duane & Associates, Career Choice and Development. Fourth Edition.
Vetenskapliga artiklar på karriärteorier läggs ut på Cambro inför kursstart.

Cecilia Stigedahl Stenberg (universitetsadjunkt och vägledare) och Svea Maria Kuoppa (lektor och legitimerad psykolog, författare av vägledningslitteratur) är verksamma vid Umeå universitet och är erfarna lärare och har lång erfarenhet av vägledning, utbildning i vägledning för både studenter och yrkesverksamma vägledare.

Fortbildningskurs

Psykologi – Vt20 Motiverande samtal (MI), grundkurs

leg.sjuksköterska, magister i folkhälsoarbete och utbildad tränare i Motiverande samtal Höddelius Lisbeth /

2

Kursen följer fordringar vid Högskolan på Åland.

Motiverande samtal är en metod som bygger på att aktivt lyssna och att med respekt, medkänsla och genom bekräftelse stärka personens egen inre motivation till en beteendeförändring. Genom att lägga stor vikt vid att utforska hans/hennes egen syn på problem och lösningar. Rådgivaren lyssnar, försöker förstå personens perspektiv och väntar sig att han/hon själv ska hitta sina svar, ta ansvar för sitt eget liv och fatta egna beslut. Metoden kan användas när man vill motivera någon till ändrat beteende, som till exempel vid samtal om alkohol, droger, kost/övervikt, fysisk aktivitet, tobak, sexuellt riskbeteende, spelberoende, skolmotivation och kriminalitet.

Onsdag 18.3.2020 kl 9:00-16:00
Torsdag 19.3.2020 kl 9:00-16:00
Onsdag 22.4.2020 kl 8:00-15:30

03.12.2019 kl. 09:00

09.03.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

445

Inkl. förmiddags- och eftermiddagskaffe

Kursen riktar sig till personal inom hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialvård, tandvård och skola.

Syftet med kursen är att deltagarna skall utvecklas i sin roll som rådgivare och få en modell att följa i egna samtal om livsstilsförändringar eller andra livsförändringar där klienten har tydliga valmöjligheter.

Dag 1:
– teori, bakgrund, evidens
– fyra processer i MI
– förhållningssätt/MI-andan
– motivation
– diskrepans
– lyssnarteknik och kommunikationsfärdigheter
– träna tekniken i motiverande samtal.

Dag 2:
– förändringsprocessen
– förändringsprat
– ambivalensutforskning och övriga strategier vid beteendeförändringar
– lära sig att förebygga och hantera motstånd
– träna tekniken i motiverande samtal.

Dag 3
– repetition av teori och teknik i motiverande samtal
– deltagarnas erfarenheter av att prova motiverande samtal i praktiken diskuteras
– träning på motiverande samtal.

Utbildningen varvar teori, praktiska övningar, demonstration och film och utgår från de problemområden som är aktuella för deltagarna.

Till det sista tillfället får deltagarna spela in och skriva ner ett samtal från sitt dagliga arbete och får då samtidigt praktiskt träna sina MI-kunskaper i sin vardag. Deltagarna sitter i grupper och kodar samtalen utifrån metoden och får konstruktiv återkoppling.

Holm Ivarsson, B. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för skolan. Gothia Förlag.
Holm Ivarsson, B. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för hälso- och sjukvården. Gothia Förlag.
Holm Ivarsson, B, Ortiz L, Wirbing P. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för socialt arbete. Gothia Förlag.
Holm Ivarsson, B, Sjögren, K. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för tandvården. Gothia Förlag.
Holm Ivarsson, B. (2013) Motiverande samtal. Praktisk handbok för äldreomsorgen. Gothia Förlag.

Det rekommenderas att deltagarna skaffar sig en av de ovanstående kursböckerna.

Lisbeth Höddelius är legitimerad sjuksköterska och vårdlärare med magisterexamen i folkhälsoarbete och utbildad tränare i Motiverande samtal. Hon har under många år arbetat med folkhälsofrågor i landstingets regi. I dag arbetar hon i eget företag med utbildningar i Motiverande samtal, Handledning och Coaching. Lisbeth Höddelius är medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers).

Fortbildningskurs

Psykologi – Vt20 Styrka, glädje och medkänsla -positiv psykologi i skola och undervisning

FD, neuropsykolog, psykoterapeut Fagerlund Åse /

Utbildningen delfinansieras av utbildnings- och kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering.

Fredag den 6.3.2020 kl 9:00-16:00
Tisdag den 21.4.2020 kl 9:00-16:00

Fredag den 2.10.2020 kl 9:00-16:00
Fredag den 6.11.2020 kl 9:00-16:00

03.12.2019 kl. 09:00

04.03.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

255

Inkl. för- och eftermiddagskaffe.

Den här fortbildningen är riktad för skolpersonal inom grundläggande utbildning.

Styrka, glädje och medkänsla handlar om att mångsidigt stärka dina elevers, kollegors och ditt eget välbefinnandet genom aktuell forskning och praktisk tillämpning av metoder inom positiv psykologi i skola och utbildning. Fortbildningen handlar om att stöda eleverna att nå sin potential, i samspel med och i omtanke om andra. Fortbildningen ger deltagarna verktyg att skapa en mer välmående verksamhetskultur.

Närstudiedag 1 – Ett positivt jag:

Ett tyngdpunktsområde inom positiv psykologi har varit forskning kring människors goda egenskaper och styrkor. Karaktärsstyrkor ses som en individs förmågor att tänka, känna och bete sig vilket kan ge olika uttryck i t.ex. uthållighet, kreativitet och vänlighet.

Genom att använda sig av sina styrkor kan en individ utveckla sina talanger,
intressen, förmågor och resurser. Hos barn och unga visar användning av styrkor samband med välbefinnande, livsglädje, sociala relationer samt akademiska framgångar.

Deltagarna lär sig att se och arbeta med styrkor (även i samspel med föräldrar), vilket kan fungera som en buffert gentemot psykiska svårigheter. Processen handlar om att lära känna sina styrkor, utveckla dem och använda sig av dem för att hantera utmaningar.

Närstudiedag 2 – Positiva känslor:

Positiva känslor som glädje, tacksamhet, intresse, hopp eller stolthet är inte bara ett tecken på en individs övergripande nivå av välbefinnande eller lycka. Neurovetenskapliga studier har visat att positiva känslor uttryckligen leder till mer bredd och flexibilitet i tanke och handling.

Studier som jämfört skillnader i inlärningsförmåga vid olika sinnesstämningar visar att en hjärna i positiv sinnesstämning både lär sig bättre och fungerar mera kreativt. På sikt leder ett bredare och mer flexibelt förhållningssätt till att bygga upp resurser fysiskt, psykologiskt, socialt och intellektuellt.

Deltagarna lär sig att ta vara på och öka ett brett spektrum av positiva känslor och hur detta ökar elevernas förmåga att ta till sig inlärning.

Fortbildningen fortsätter med ytterligare två kursdagar under hösten 2020 med följande närstudiedagar:

Närstudiedag 3 – att stärka positiva relationer i skolvardagen:

Positiva relationer handlar om att stärka vänlighet, tacksamhet, empati, hänsyn och förlåtelse.

Deltagarna utbildas i praktiska metoder att systematiskt stärka goda relationer och sund konfliktlösning mellan både elever och personal. Till dessa metoder hör forskning kring aktiva konstruktiva svar samt så kallad assertiv konfliktlösning. Deltagarna lär sig genom teori och övningar konstruktiva sätt att bemöta andra i skillnad till destruktiva sådana.

Deltagarna får också lära sig hur konfliktlösning ter sig i mer destruktiva former (manipulation, aggression, passivitet) samt former för en mer sund konfliktlösning med vänliga och bestämda svar.

Närstudiedag 4 – Positiva tankar och engagemang:

För att hitta meningsfullhet och ett engagemang i skolgången behöver eleven uppleva att hen jobbar mot egna, viktiga målsättningar i livet. Förutom meningsfulla mål behöver eleven lära sig mångsidiga strategier att jobba mot målen, d.v.s. stärka en realistisk hoppfullhet.

Deltagarna lär sig metoder för att hitta meningsfullhet och engagemang i
skolgången samt metoder för att stärka ett dynamiskt mindset. Deltagarna lär sig också hur man kan stärka elevernas resiliens, förmåga att komma igen vid motgångar i livet.

Studier har visat att skolinsatser i resiliens är mycket effektiva och kan halvera förekomsten av depression bland unga.

Omfattningen av fortbildningen är 4 närstudiedagar samt möjlighet till samverkan i plattformen ”itslearning”.

Närstudiedagarna innefattar teori, praktik och diskussioner kring praktisk tillämpning av positiv psykologi i skola och undervisning. Mellan dagarna ges praktiska uppgifter som syftar till att förankra innehållet i den vardagliga verksamheten i skolan. Syftet är både att få in nya metoder i de dagliga rutinerna i skolan och att personalen ska inspireras att skapa egna
kreativa tillämpningar av dem.

Grupphandledningar i grupp (4 grupper sammanlagt) syftar till att ge deltagarna handledning kring de praktiska uppgifterna och stöd kring förankringen av innehållet i den egna verksamheten, endera i personalen och/eller i elevgrupper.

Åse Fagerlund, FD, PsL, specialistpsykolog i neuropsykologi, psykoterapeut och seniorforskare vid Folkhälsans forskningscentrum.

Åse har arbetat med barn med olika former av utmaningar i många år både som psykolog och forskare. Det har handlat om allt från inlärningssvårigheter till olika former av psykologiska svårigheter och utsatthet. I sökandet efter metoder att stärka barns resurser, potential och självkänsla kom Åse in på den positiva psykologin. Hon leder sedan några år forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla vid Folkhälsans forskningscentrum.
Projektet syftar till att ta fram metoder för att stärka barns och vuxnas välbefinnande. Åse har utbildat sig i positiv psykologi vid Oslo universitet och Institute of Positive Education vid Geelong Grammar School.

Till Åses styrkor hör hennes iver att lära sig nya saker, kreativitet och mod i omtanke om andra.

Universitetskurs

Rättsvetenskap – Vt20 Bolagsrätt

JD, ED Enkvist Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Inga närstudier, nätnärvaro under de tidigare utsatta kurstiderna:
fredag 17.4 kl. 17-21
lördag 18.4 kl. 9-15
söndag 19.4. kl. 9-13

03.12.2019 kl. 09:00

25.03.2020

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs förväntas de studerande behärska bolagsrättens centrala delar, vilket innebär att man kan redogöra för de relevanta rättsliga reglerna och principerna för aktiebolag och andra typer av samfund samt stiftelser och behärskar den närmare tolkningen av dessa normer.

Studieperioden är avsedd att ge insikter i den rättsliga regleringen av företagsverksamhet. Normerna behandlas mot bakgrund av företagsverksamhet som ett samhälleligt fenomen. Särskilt behandlas frågan om vilket rättsskydd som ges företagets delägare och utomstående som har med företaget att göra. Fokus ligger vid aktiebolagsrätten.

Kursen omfattar följande frågor och områden:
– företagstyper och företagets organisation
– särskilda företagstyper, deras organisation och verksamhet
– stiftelser
– rättsskyddet för företagets delägare och för utomstående (härvid behandlas enskilda näringsidkare, öppna bolag, kommanditbolag, aktiebolag, bostadsaktiebolag och andelslag)

Föreläsningar via Zoom, självstudier.

Hemtentamen, inlämning via Moodle.

Titel: Yritysoikeus Författare: Rissanen, Kirsti – Airaksinen, Manne – Castrén, Martti m. fl. Upplaga: 2., uud. p., 2006 Förläggare: Helsinki: SanomaPro ISBN: 978-951-030-646-8 Tilläggsinformation: Boken finns tillgänglig i elektroniskt format. Läses: I Yritystoiminnan oikeudellinen ympäristö, II Yritysmuodot: 1) Yritysmuotojen pääpiirteet (s. 119-132), III Kirjanpito ja tilintarkastus (s. 525-659), IV Arvopaperimarkkinoiden sääntely (s. 661-760)Titel: Yritysoikeus Författare: Rissanen, Kirsti – Airaksinen, Manne – Castrén, Martti m. fl. Upplaga: 2., uud. p., 2006 Förläggare: Helsinki: SanomaPro ISBN: 978-951-030-646-8 Tilläggsinformation: Boken finns tillgänglig i elektroniskt format. Läses: I Yritystoiminnan oikeudellinen ympäristö, II Yritysmuodot: 1) Yritysmuotojen pääpiirteet (s. 119-132), III Kirjanpito ja tilintarkastus (s. 525-659), IV Arvopaperimarkkinoiden sääntely (s. 661-760). (Dessa behandlas under kursen.)

Övrigt material: Författningar: AktiebolagsL (624/2006) L om öppna bolag och kommanditbolag (389/1988) L om bostadsaktiebolag (1599/2009), läses i huvuddrag L om andelslag (421/2013), kap. 1 – 2 Föreningslag (503/1989) Stiftelselag (487/2015) HandelsregisterL (129/1979) ProkuraL (130/1979) RevisionsL (1141/2015) FirmaL (128/1979) VärdepappersmarknadsL (746/2012) (till väsentliga delar) Lag om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (14.12.2012/749), avsnitt III BokföringsL (1336/1997) 1 kap.

Universitetskurs

Skolpsykologi – Vt20 Skolmobbning INSTÄLLD

PeM Sjöholm-Fahllund Lena /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 3.4.2020 kl. 18:00-21:15
lördag 4.4.2020 kl. 09:00-12:15
fredag 24.4.2020 kl. 18:00-21:15
lördag 25.4.2020 kl. 09:00-12:15

03.12.2019 kl. 09:00

04.03.2020

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs skall den studerande besitta kunskaper om vad mobbning är, och hur sådan kan motverkas.

Att ge grundläggande insikter om mobbningens orsaker, process, prevention och intervention.

Ledd undervisning, grupparbeten, individuellt arbete, övriga arbetsformer.

Godkända hemuppgifter.

Olweus, D. (1993). Bullying at school: What we know and what can we do. Blackwell Publishing.
Sullivan, K. (2010). The anti-bullying handbook. Sage.
Frisén, A. & Berne, S. (2016). Nätmobbning: handbok för skolan. Stockholm: Natur och kultur.
Salmivalli, C. (2010). Koulukiusaamiseen puuttuminen: kohti tehokkaita toimintamalleja. Jyväskylä: PS-kustannus. (behandlas under kursen)

Universitetskurs

Småbarnspedagogik – Ht19-Vt20 Engelska/pedagogik

FM Hemming Erik /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

måndag 9.9.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 23.9.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 7.10.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 21.10.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 4.11.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 18.11.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 25.11.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 16.12.2019 kl. 18:00-21:15

måndag 13.1.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 27.1.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 10.2.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 24.2.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 9.3.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 23.3.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 6.4.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 20.4.2020 kl. 18:00-21:15

06.06.2019 kl. 09:00

09.09.2019

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Den som siktar på lärarbehörighet inom småbarnspedagogik, den som vill förkovra sina tidigare kunskaper inom området samt alla andra intresserade.

Färdighetsnivå B2-C1 enligt den europeiska referensramen för språk.

Efter avslutad kurs förväntas de studerande:
– kunna förstå och tillägna sig information från tidningsartiklar, akademiska texter och andra texter som har anknytning till det egna akademiska området
– kunna förstå presentationer, diskussioner, föreläsningar, TV-inslag och videon på standardengelska, såväl inom det egna akademiska området som inom närliggande ämnesområden
– kunna skriva en uppsats, sammanfattning, rapport eller annan text om ett givet ämne inom ett specifikt akademiskt eller yrkesrelaterat område på strukturellt och stilistiskt korrekt språk
– kunna leda och delta i diskussioner med anknytning till såväl det egna akademiska området som närliggande ämnesområden
– kunna hålla ett föredrag med anknytning till det egna akademiska området.

Färdigheterna bedöms på skalan 0-5 beroende på hur väl studerande uppfyller lärandemålen.

Specialkursen i engelska är avsedd att hjälpa kursdeltagarna att arbeta effektivt på engelska inom det egna ämnesområdet och att vara verksam i en internationell omgivning. Kursinnehåll: valfri vetenskaplig artikel och några kortare texter för utvidgande av vokabulär samt som underlag för diskussion. I kursen ingår också introduktion till akademiskt skrivande, skrivuppgifter och uppsats, muntliga presentationer, diskussionsövningar, tent, läsförståelse, hörförståelse och grammatikövningar.

Läsa: 1/5: kunna förstå och tillägna sig det huvudsakliga innehållet i tidningsartiklar, akademiska texter och andra texter som har anknytning till det egna akademiska området. Lyssna: 1/5: kunna förstå huvuddragen i presentationer, föreläsningar, TV-inslag och videon på standardengelska, såväl inom det egna akademiska området som inom närliggande ämnesområden. Skriva: 1/5: kunna skriva en uppsats, sammanfattning, rapport eller annan text om ett givet ämne inom ett specifikt akademiskt eller yrkesrelaterat område, trots att språkfel förekommer och textens struktur och stil innehåller brister. Tala: 1/5: kunna hålla föredrag, leda och delta i diskussioner med anknytning till såväl det egna akademiska området som närliggande ämnesområden, trots att språkliga och stilistiska fel förekommer.

Enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik – Vt20 Mångfald och inkludering

PeM Mertaniemi Ritva /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 17.1.2020 kl.17:00-21:00
lördag 18.1.2020 kl.09:00-13:00
fredag 24.1.2020 kl.17:00-21:00
lördag 25.1.2020 kl.09:00-13:00

03.12.2019 kl. 09:00

09.01.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Lärandemål:
Att studerande
– tillägnat sig grundläggande kunskap om hur läraren tillsammans med barnen i den pedagogiska verksamheten kan arbeta med olika aspekter av mångfald, inkludering och tolerans i relation till det mångkulturella samhället
– utvecklar ett professionellt förhållningssätt i bemötande av andra.

Att studerande
– utvecklar förståelse för etikens betydelse ur ett pedagogiskt och professionellt perspektiv
– utvecklar ett professionellt förhållningssätt till diversitet
– tillägnar sig grundläggande kunskap om hur läraren kan stöda och möta barns frågor gällande etnicitet, genus och jämställdhet
– utvecklar förståelse för olika familjers situation i ett samhälleligt och mångkulturellt sammanhang
– utvecklar förståelse för värdepedagogiska frågeställningar i pedagogisk verksamhet och i relation till lärarens demokratiska uppdrag.

Föreläsningar, diskussioner, gruppundervisning, reflektionsuppgifter, självstudier, artikelsökning.

Tentamen, arbetsuppgifter, portfolio, litteraturseminarium, skriftliga inlämningsuppgifter.

Arnér, E. (2009). Barns inflytande i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (valda delar).
Berglund, J. & Gunner, G. (2011). Barn i religionernas värld. Stockholm: Liber. ISBN 978-91-47-09970-2 . (valda delar).
Bergstedt, B. & Herbert, A. (2011). Pedagogik för förändring: frihet, jämlikhet, demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (valda delar).
Björk-Willén, P., Gruber, S. & Puskás, T. (2013). Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. Stockholm: Liber. (valda delar).
Bäck-Wiklund, M. & Johansson, T. (2012). Nätverksfamiljen. Stockholm : Natur och kultur
Haraldsson Sträng, M. (2016). Värdegrund och mångkultur i handledning – i förskola, skola och andra pedagogiska verksamheter. Stockholm: Liber
Karlsson, R. (2014). Demokrati i förskola – fokus på barns samspel. Stockholm: Liber.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik – Vt20 Pedagogisk planering, dokumentation och utvärdering

PeM Stark Maria Elisa /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen sköts online pga Coronaepidemin.

03.12.2019 kl. 09:00

28.02.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Att den studerande
– fördjupar sin kunskap om didaktiska teorier
– blir medveten om betydelsen av att formulera mål utgående från lärområden och kompetensområden i styrdokument
– utvecklar sin förmåga att planera en verksamhetskultur som utgår från ett helhetsperspektiv för att främja barnens växande, utveckling och lärande
– utvecklar sin förmåga att använda sig av dokumentation för att synliggöra barns lärandeprocess och för att planera samt utveckla verksamheten
– utvecklar sin förståelse för att kombinera lek och lärande utifrån barnens erfarenheter, intressen och kunskaper
– utvecklar sin förmåga att reflektera kritiskt över dokumentations- och kartläggningsmaterial.

Lärandemål
– självständigt kan formulera mål, planera, genomföra och dokumentera samt utvärdera pedagogisk verksamhet
– har förmåga att utgå från barnens kunskaps- och utvecklingsnivå samt synliggöra barnens lärandeprocess
– har förmåga att koppla samman lek och lärande i undervisningen utifrån ett helhetsperspektiv på barns växande, utveckling och lärande.

– didaktiska teorier
– styrdokument
– barns lärandeprocess
– lek och lärande
– pedagogisk planering
– pedagogisk dokumentation

Föreläsningar, gruppundervisning, grupparbeten, seminarier, självstudier, övningar, verksamhetsförlagd undervisning

Muntliga presentationer, seminarier, tentamen, skriftliga inlämningsarbeten, praktikuppgifter.

Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2007). ”Att lära är nästan som att leka”. Lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber. (valda delar)
Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerups. (valda delar)
Paananen, M. & Lipponen, L. (2016). Pedagogical Documentation as a Lens for Examining Equality in Early Childhood Education. Early Child Development and Care, 188:2, 77-87.
Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2014). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. (2. uppl.) Stockholm: Liber. (valda delar)
Övrig kurslitteratur enligt lärarens anvisningar

Universitetskurs

Småbarnspedagogik – Vt20 Små barns lärande

PeM Gammelgård Lillemor /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 7.2.2020 kl. 17:00-21:00
lördag 8.2.2020 kl. 09:00-13:00
fredag 28.2.2020 kl. 17:00-21:00
lördag 29.2.2020 kl. 09:00-13:00

03.12.2019 kl. 09:00

15.01.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Att den studerande:
– utvecklar förståelse för didaktiskt tänkande med fokus på pedagogisk grundsyn och dess praktiska konsekvenser
– utvecklar förståelse för didaktiska teorier och didaktikens grundfrågor
– utvecklar en förståelse för pedagogens kommunikativa färdigheter som stöder barns utveckling och lärande
– utvecklar förståelse för den vuxnas pedagogiska förhållningssätt som förutsättning för barns utveckling och lärande
– tillägnar sig kunskap om inskolningens betydelse för fortsatt barn- och familjearbete
– tillägnar sig kunskap om anknytningsteorin samt anknytningens betydelse i praktiska situationer inom småbarnspedagogiken.

– didaktiska teorier och didaktikens grundfrågor
– pedagogisk grundsyn
– pedagogiska förhållningssätt
– små barns lärande
– anknytning
– inskolning

Föreläsningar, gruppundervisning, seminarier, grupparbeten, verksamhetsintegrerade dagar, självstudier.

Tentamen, inlämningsuppgifter som redovisas skriftligt och muntligt, seminarier.

Bruce, B. & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar)
Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar – kommunikationens betydelse. (4. Uppl.) Stockholm: Liber. (valda delar)
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) (2003). Förskolan – barns första skola! Lund: studentlitteratur. (valda delar)
Övrigt material enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik – Vt20 Språkdidaktik

Universitetslärare, FM Kvist Maria / Professor Svensson Ann-Katrin

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen kommer att köras online.

03.12.2019 kl. 09:00

22.04.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Att den studerande:
– blir förtrogen med olika teoretiska perspektiv på tal- och skriftspråksutveckling
– blir förtrogen med grundläggande språkvetenskapliga termer och begrepp
– utvecklar sin förståelse för pedagogens funktion som språklig förebild
– utvecklar sin förmåga att stimulera barns språk med hjälp av språklek, lek, drama, musik, berättande samt digital och analog litteratur
– utvecklar sin förmåga att analysera språkanvändning i olika kontexter
tillägnar sig grundläggande kunskaper om barnlitteraturens utvecklingslinjer och genrer
– tillägnar sig sådana begrepp och arbetssätt som är centrala redskap i analys och diskussion av barnlitteratur.

Lärandemål: Att den studerande
– kan beskriva och reflektera över barns tal- och skriftspråksutveckling med hjälp av grundläggande språkvetenskapliga termer och begrepp
– har utvecklat sin förmåga att genomföra språkstimulerande, litteraturpedagogiska och dramapedagogiska aktiviteter i barngruppen
– kan redogöra för hur småbarnspedagogiken kan stödja barns språkutveckling.

– tal- och skriftspråksutveckling
– språkanvändning i olika kontexter
– språkstimulans
– berättande barnlitteratur

Gruppundervisning, övningar, seminarier, självstudier.

Tentamen, skriftliga inlämningsuppgifter, seminarier och arbetsuppgifter utförda under småbarnspraktiken.

Bruce, B, Ivarsson, U., Svensson, A-K & Sventelius E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Edwards, A. (2017). Boksamtal med bilderböcker. Stockholm: Natur och Kultur.

Heikkinen, H. (2004). Vakava leikillisyys: draamakasvatusta opettajille. Helsinki: Kansanvalistusseura. (behandlas under kursen)

Kåreland, L. (2015). Skönlitteratur för barn och unga. Historik, genrer, termer, analyser. Lund: Studentlitteratur. Ej språkbadsstuderande

Mjaaland Heggstad, K. (2014). 7 vägar till drama? Grundbok i dramapedagogik för förskollärare och lärare. Lund: Studentlitteratur.

Riddersporre, B. & Bruce, B. (Red.) (2014). Berättande i förskolan. Stockholm: Natur och Kultur.

Sandvik, M. & Spurkland, M. (2011). Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. Lund: Studentlitteratur. Endast f språkbadsstuderande

Suortti, O. & Lipponen, L. (2016). Phonological awareness and emerging reading skills of two- to five-year-old children. Early Child Development and Care 186:11, 1703–1721.

Westerlund, M. (2009). Barn i början? Språkutveckling i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.

Yifat, R. & Zadunaisky-Ehrlich, S. (2009). Teachers’ Talk in Preschools During Circle Time: The Case of Revoicing, Journal of Research in Childhood Education, 23:2, 211-226, DOI: 10.1080/02568540809594656

Övrig litteratur enligt lärarnas anvisningar.

Referenslitteratur: Damber, U., Nilsson, J. & Ohlsson, C. (2013). Litteraturläsning i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Fortbildningskurs

Socialt arbete – Vt20 Hur normer, våld och övergrepp mot barn hänger ihop – hur kan vi förebygga utsatthet?

Kriminolog Rung Nina /

Fredag 24.4.2020 kl 12.30-15.45

03.12.2019 kl. 09:00

26.03.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

155

inkl kaffe.

Föreläsningen riktar sig till anställda inom förskola, skola, socialtjänst, polis/åklagare, ideell sektor, socialt arbete, fritidsledare och andra som arbetar kring barn.

Målet med halvdagen är att få en ökad förståelse för hur könsnormer påverkar barn och unga samt hur de i sin tur påverkar utsatthet för våld och sexuella övergrepp och hur vi tillsammans kan förebygga och synliggöra utsatthet.

Innehållet på föreläsningen är bl.a. följande:

– kunskap om snäva könsnormer, maskulinitetsnormer och machokultur
– kunskap och förekomst av sexualbrott och våld
– kunskap om konsekvenser av våldsutsatthet och övergrepp för barn och vuxna
– praktiska verktyg att fråga och agera kring våld och sexuella övergrepp
– kunskap om våldsprevention.

Nina Rung är kriminolog och genusvetare specialiserad på sexualbrott och våld i nära relation. Hon har bland annat utrett grova sexualbrott mot barn hos Stockholmspolisen under flertalet år och har en lång erfarenhet av normarbete. Nina är grundare av Huskurage, den enda primärpreventiva metoden mot våld i nära relation. Nina har tack vare sitt arbete varit utsedd till svensk expert inom EU-projektet Judex+ som tillsammans med fem andra EU-länder syftade till implementeringen av ett barnvänligare rättssystem under 2016-2018.

Universitetskurs

Specialpedagogik – Vt20 Koncentrationssvårigheter – ADHD FLYTTAD TILL HÖSTEN

Specialbarnträdgårdslärare Lindroos Catarina / PeM Möller Mona-Lisa

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Nya kurstider på hösten pga Coronautbrottet:
fredag 28.8.2020 kl. 18:00-20:00
lördag 29.8.2020 kl. 09:00-16:00
söndag 30.8.2020 kl. 09:00-15:00

03.12.2019 kl. 09:00

11.03.2020

Terminsavgift

90

Kursens syfte är att ge grundläggande teoretiska kunskaper om barn med AD/HD och olika koncentrationssvårigheter; symptom, orsaker, förekomst, funktionsnedsättningar och behandlingsmetoder. Kursen ger också grundläggande kunskaper om hur AD/HD och olika typer av beteendestörning inverkar på barns och ungas liv samt hur man kan bemöta och ge stöd inom dagvård och skola.

Teoretisk kunskap om AD/HD och till diagnosen hörande tillkommande svårigheter.
Orsaker, förekomst, diagnostisering, uttrycksformer i olika åldrar samt behandlingsmetoder
Förhållningssätt, bemötande och stödformer i dagvård och skola
Specifika behandlings- och interventionsmetoder
Identifiering av barn och unga med krävande beteende i dagvård och skola
Stödåtgärder och praktiska undervisningsarrangemang
Lärarens stödpersoner och samarbete hem – skola

Föreläsning, filmer, gruppdiskussioner, grupparbeten.

Hemexamensuppgift.

Dufva, V., & Koivunen, M. (2012). ADHD diagnostisointi, hoito ja hyvä arki. Jyväskylä: PS-kustannus.

Kadesjö, B. (2008). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber.

Kendall Carlsson, G. Elever med neuropsykiatriska svårigheter – vad gör vi och varför? Lund: Studentlitteratur (VALDA DELAR)

Rief, S. (2003). The ADHD Book of Lists: A Practical guide for Helping Children and Teens with Attention Deficit Disorders. San Fransisco: Jossey-Bass.

Övrig litteratur enligt föreläsarens rekommendationer.

Yrkeshögskolekurs

Språk – Vt20 Spanska fortsättningskurs

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

tisdag 14.1.2020 kl. 18:00-20:45
tisdag 21.1.2020 kl. 18:00-20:45
tisdag 28.1.2020 kl. 18:00-20:45
tisdag 4.2.2020 kl. 18:00-20:45
tisdag 11.2.2020 kl. 18:00-20:45
tisdag 25.2.2020 kl. 18:00-20:45
tisdag 3.3.2020 kl. 18:00-20:45
tisdag 10.3.2020 kl. 18:00-20:45
tisdag 17.3.2020 kl. 18:00-20:45

03.12.2019 kl. 09:00

18.12.2019

Terminsavgift YH

90

Spanska grundkurs, 3 sp eller motsvarande.

Den studerande skall efter genomgången kurs ha kommunikativa kompetenser motsvarande nivå B1 på CEFR-skalan:
– Förstå det huvudsakliga innehållet i tydligt talad standardspanska om ämnet är bekant
– Förstå det huvudsakliga innehållet i texter som handlar om redan bekanta förhållanden i vanliga genrer
– Samtala om enkla sakförhållanden och ens personliga situation med en välvillig interlokutör
– Skriva korta och enkla meningar om konkreta saker i presens, framtid och dåtid

– Texter ur läroboken och från andra media, i sht Internet. Texterna förekommer alltid i samband med bilder och/eller ljud/video för att ge mera kontext.
– Betoning på interaktion och att det inte alltid är nödvändigt att förstå 100 % av texter – ej heller att producera helt korrekta meningar
– Jämförelser med engelska texter för att understryka att cirka 50% av de spanska orden bör vara bekanta
– Ljudinspelningar för att träna uttal
– Skrivande, i sht dialoger, som sedan framförs
– Internetresurser: språkinställningar av mjukvara, nyheter, musik, video

Muntliga och skriftliga övningar.

Skriftlig tentamen, minst 50% närvaro och alla muntliga och skriftliga uppgifter godkända.

Waldenström, E., Westerman, N. & Wik-Bretz, M. (2007). Caminando. 1. Stockholm: Natur & Kultur.

Undervisningsmaterial (högskolan tillhandahåller):
Webbplattform med dokument och länkar till material.

Universitetskurs

Utvecklingspsykologi – Vt20 Introduktion till psykosyntes

Dip. samtalsterapeut Lindgren Anne /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

torsdag 6.2.2020 kl. 17:00-21.00
fredag 13.3.2020 kl. 17:00-21.00
lördag 14.3.2020 kl. 10:00-15:00
torsdag 26.3.2020 kl. 17:00-21.00 (sista tillfället ersätts med online-uppgifter)

03.12.2019 kl. 09:00

16.01.2020

Terminsavgift

90

Målet med kursen är att ge studerande grundläggande kunskaper i psykosyntes. De grundläggande kunskaperna uppnås genom att bekanta sig med psykosyntesens ursprung, grundbegrepp och arbetsmetoder, både teoretiskt (via föreläsningar, litteraturstudier) och praktiskt (genom övningar/processdagbok). Kursens målsättning är även att introducera studerande i psykosyntesens kreativa tekniker och verktyg samt redogöra för hur dessa kan tillämpas i praktiken.

Lärandemål:
Efter genomgången kurs förväntas den studerande: – besitta grundläggande kunskaper om psykosyntesens historia och utveckling – besitta grundläggande kunskaper om psykosyntesen som psykologisk teori – besitta grundläggande kunskaper om psykosyntesen som terapimetod.

Allmänfärdigheter:
Studenterna utvecklar förmåga till kritiskt tänkande, diskussion och argumentation, och samarbete med andra. Studenterna utvecklar under kursen sin självreflektiva förmåga och reflekterar efter kursen i högre grad över sin egen personliga utveckling.

Föreläsningar, gruppuppgifter/övningar, diskussion.

Aktivt deltagande i diskussioner och gruppuppgifter, processdagbok (praktisk), inlämningsuppgift (teoretisk).

Assagioli, R. 2006. Psykosyntes: grundläggande principer och tekniker. Mareld Böcker.
Ferrucci, P. 2000. Bli den du är: om psykosyntes. En metod för själslig utveckling. Liber.
Firman, J. & Gila, A. 2002. Psychosynthesis. A Psychology of the Spirit. SUNY series in Transpersonal and Humanistic Psychology.
Övrig litteratur enligt utbildarens rekommendationer.

Universitetskurs

Utvecklingspsykologi – Vt20 Ätstörningar FLYTTAD TILL HÖSTEN

Docent i utvecklingspsykologi och psykoterapeut Isomaa Rasmus /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen hålls hösten 2020.

03.12.2019 kl. 09:00

26.02.2020

Terminsavgift

90

Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna beskriva olika former av ätstörningar, redogöra för faktorer som påverkar uppkomsten av ätstörningar och diskutera förebyggande åtgärder och behandlingsformer.

Kursens mål är att ge en översiktlig bild av ätstörningar som fenomen. Innehållet omfattar ätstörningarnas historia, diagnostik, epidemiologi, uppkomst och behandling. Därtill diskuteras möjliga förebyggande åtgärder i olika utvecklingsmiljöer.

Hemuppgift.

Övrigt material:
Isomaa, R. (2011). Eating disorders, weight perception and dieting in adolescence. Doktorsavhandling.
Kurslitteratur:
Meurling, B. (red. 2003). Varför flickor? Ideal, självbilder och ätstörningar. Studentlitteratur.
Clinton, D. & Norring, C. (2002/2009). Ätstörningar. Bakgrund och aktuella behandlingsmetoder. Natur och Kultur.

Fortbildningskurs

Vård – Ht19 Handledarutbildning – att utvecklas som handledare, 7,5 sp

HvM Ulenius Katarina / Fil.mag Lindroth Mona

7 1/2

Hösten 2019:

Torsdag 19.9.2019 kl 9.00-16.00
Fredag 20.9.2019 kl 9.00-16.00
Torsdag 10.10.2019 kl 8.00-16.00
Fredag 11.10.2019 kl 8.00-16.00
Torsdag 7.11.2019 kl 8.00-16.00
Fredag 8.11.2019 kl 8.00-16.00
Torsdag 28.11.2019 kl 8.00-16.00
Fredag 29.11.2019 kl 8.00-16.00

Våren 2020:

Torsdag 6.2.2020 kl 8:00-16:00
Fredag 7.2.2020 kl 8:00-16:00
Tordag 2.4.2020 kl 8:00-16:00
Fredag 3.4.2020 kl 8:00-16:00

08.08.2019 kl. 13:00

17.09.2019

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

165

Inkl för- och eftermiddagskaffe

Kursen vänder sig till dig som är eller vill bli handledare för sjukskötarstuderande i verksamhetsförlagd utbildning. Den vänder sig till dig som vill utveckla din roll som handledare och förtydliga din egen
betydelse som handledare.

Under kursen är målet att – enskilt och i grupp – få reflektera över studerandes lärande, hur du som handledare kan bidra i detta lärande,
etiska aspekter på handledning samt återkoppling och
bedömning av de studerande.

Du som handledare lär dig att med hjälp av styrdokument och lagar, utbildningsplaner och kursbeskrivningar få veta vad studerande kan och ska kunna under och efter den verksamhetsförlagda utbildningen, liksom betydelsen av studerandes individuella behov i lärandeprocessen.

Efter avslutad kurs ska du som kursdeltagare visa att du har:
– kunskap om handledning som pedagogisk process, om strategier för handledning, bedömning, vetenskaplighet och profession, reflekterande handledning samt om etik och handledning
– förmåga att i handledningsprocessen använda pedagogisk kunskap, omvårdnadskunskap samt kunskap i personlig utveckling
– förmåga att tillämpa grundläggande kunskaper om handledning i yrkesmässig växt, att stödja och vägleda studerande i verksamhetsförlagd utbildning samt att utvärdera och bedöma den studerandes kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i vårdande och vårdarbete
– ett kritiskt, analyserande och reflekterande förhållningssätt och förmåga att bedöma och värdera handledningssituationer etiskt samt utifrån genusperspektiv.

– sjukskötarutbildningen i dag, lagstiftning och styrdokument
– litteratursökning samt introduktion till digitala lärrum (Google Classroom)
– integrering teori och praktik under den verksamhetsförlagda utbildningen samt vad är vetenskapligt förhållningssätt i samband med detta
– vård/omvårdnad som vetenskaplig disciplin och evidensbaserat arbete som mål och verktyg
– pedagogik, reflektion och handledarrollen
– handledningsprocessen, bedömning och praktiska rutiner
– betydelsen av etik och genus i samband med handledning av sjukskötarstuderande.

Kursen är uppbyggd på 6 närstudietillfällen (12 dagar) där förmiddagen består av föreläsningar och eftermiddagen av workshops där teoretiskt material bearbetas och diskuteras för att sedan användas i handledning av sjukskötarstuderande. Vi delar erfarenheter av att handleda, diskuterar hur
litteraturen kan användas för att utveckla handledningen av studerande och även omvårdnaden och vårdarbetet tillsammans med den studerande och kolleger.

Kursen består av föreläsningar, litteraturstudier, grupparbeten och workshops samt reflektionstillfällen i samband med närstudierna, självstudier och handledning av sjukskötarstuderanden under verksamhetsförlagd
utbildning. Kursen är delvis nätbaserad.

Examination sker i form av workshops baserade på kurslitteratur och annat relevant material, handledning av sjukskötarstuderande under verksamhetsförlagd utbildning samt handledares loggbok under den tiden.

Yrkeshögskolekurs

Vård – Vt20 Grundkurs i forensisk omvårdnad

Specialistsjuksköterska Kvarnström Ann / doktorand, fil.mag i vårdvetenskap, spec. sjuksköterska Lundberg Anna

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

tisdag 21.4.2020 kl. 18:00-21:30
onsdag 22.4.2020 kl. 18:00-21:30
onsdag 29.4.2020 kl. 18:00-21:30
onsdag 6.5.2020 kl. 18:00-21:30
torsdag 7.5.2020 kl. 18:00-21:30

03.12.2019 kl. 09:00

25.03.2020

Terminsavgift

90

Inga förkunskaper krävs.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna:
– känna till och tillämpa självständigt relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt
– ha kunskap om samtalstekniker och upptagning av anamnes i misstanke om våldssituationer
– ha kunskap om spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp
– ha kännedom kring grundprinciperna gällande provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi inom ämnet
– ha kunskap om att kunna beskriva krisreaktioner, både akuta och kroniska
– ha kunskap gällande olika aktörers ansvarsområden i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman
– ha kännedom kring att samordna resurser medicinskt, psykologiskt, och rättsligt i samband med att ett brott har begåtts och kunna samverka med andra aktörer inom området.

Relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt.
Samtalstekniker och upptagning av anamnes i situationer där misstanke om våld och brott finns.
Spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp.
Provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi.
Krisreaktioner, både akuta och kroniska.
Identifikation om olika parters ansvarsområden/arbetsuppgifter som sker i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman.
Olika resurser inom både medicinska, psykologiska, och rättsliga kontextet och samverkan mellan dessa.

Obligatoriska föreläsningar som består dels av teori, gruppdiskussioner, praktiska övningar, självstudier samt examination i form av en hemuppgift.
100 % närvaro krävs för godkänd kurs. Vid frånvaro får den studerande en individuell kompletterande studieuppgift av kursledaren.

Examinationen sker genom en individuell studieuppgift som inlämnas till examinator på utsatt tid. Innehållet i examinationsuppgiften är enligt kursinnehållet som presenterats i kursen.

Förundersökningslagen (805/2011). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110805

Hedrenius, S., & Johansson, S. (2016). Krisstöd. Vid olyckor, katastrofer och svåra händelser. Stockholm: Natur och kultur.

Isdal, P. (2017). Medkänslans pris: om sekundärtraumatisering, compassion fatigue och utbrändhet hos yrkesverksamma. Stockholm: Gothia fortbildning.

Isdal, P. (2017). Meningen med våld. (2. uppl.). Stockholm: Gothia fortbildning.

Koskinen, L., Likitalo, H., Aho, J., Vuorio, O., & Meretoja, R. (2014). The professional competence
profile of Finnish nurses practising in a forensic setting. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 21(4), 320-326. doi: 10.1111/jpm.12093

Lange Thomsen, J. (2006). Rättsmedicin. Stockholm: Liber.

Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P., & Paavilainen, E. (2010). Identification of women exposed to acute physical intimate partner violence in an emergency department setting in Finland. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 24(4), 638-647. doi: 10.1111/j.1471- 6712.2009.00754.x

Lynch, V. A., & Duval, J. B. (2011.) Forensic nursing science. (2. ed.). St. Louis: Mosby/Elsevier. (utvalda delar).

Nationellt centrum för Kvinnofrid (NCK). (2011). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (2010:4). Hämtat från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/492/nck-rapport-att-fraga-om-valdsutsatthet-som-en-del-av-anamnesen-2010-4.pdf#__utma=1.1486299927.1570097249.1570608644.1571037352.3&__utmb=1.3.10.1571037352&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1570537741.1.1.utmcsr=(direct)|utmccn=(direct)|utmcmd=(none)&__utmv=-&__utmk=121920651

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2008). Handbok: nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. (2008:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/483/nck-handbok-nationellt-handlingsprogram-sexuella-overgrepp-2008-rev2010.pdf#__utma=1.573362438.1569244898.1569244898.1569246704.2&__utmb=1.1.10.1569246704&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1569246704.2.2.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=106075523

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2016). Våld mot äldre kvinnor: En forsknings- och kunskapsöversikt. (2016:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/512/nck-rapport-vald-mot-aldre-kvinnor-2016-1.pdf

Olsson, J., & Kupper, T. (2009). Grundläggande kriminalteknik. Stockholm: Jure förlag.

Rahmqvist, J. (2018). Forensic care for victims of violence and their family members in the emergency department. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Växjö, Linnaeus University Dissertations ; 337/2018). Hämtad från http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1262268/FULLTEXT01.pdf

Socialstyrelsen. (2016). Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. (Artikelnummer 2016-6-37). Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf

Strafflagen (39/1889). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1889/18890039001

World Health Organization. (2005). WHO multi-country study on womens health and domestic violence against women: initial results on prevalence, health outcomes and womens responses. Retrieved from https://www.who.int/reproductivehealth/publications/violence/24159358X/en/

van Wyk, N., & van der Wath, A. (2015). Two male nurses’ experiences of caring for female patients after intimate partner violence: a South African perspective. Contemporary Nurse, 50(1), 94-103.
doi: 10.1080/10376178.2015.1010254

Som examinator på kursen fungerar doktorand, FM i vårdvetenskap, spec.sjukskötare Anna Lundberg.

Fortbildningskurs

Vård – Vt20 Mikrober och mikrobsjukdomar, del II bakterier och bakteriesjukdomar

Med lic Häggblom Tony / Medicine licentiat, doktor i statsvetenskap Laurent Helene

Kurspriset bestäms direkt efter att anmälningstiden gått ut och är enligt följande:

Vid minst 10 deltagare 365€+24 % moms
Vid minst 12 deltagare 330€+24% moms
Vid minst 15 deltagare 280€ +24% moms

Fredag 8.5.2020 kl 09:00-16:00

03.12.2019 kl. 09:00

09.04.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

365

inkl för- och eftermiddagskaffe.

Målgrupp för utbildningen är vårdare inom allmän sjukvård, farmaceuter och provisorer.

Målsättningen med utbildningen är att repetera deltagarnas kunskaper om bakterier, infektionssjukdomar och antibiotika. Den huvudsakliga tyngdpunkten ligger på bakterier och bakteriesjukdomar. Målet är därmed att uppdatera deltagarnas kompetens om olika typer av bakterier och infektionssjukdomar, samt deras diagnostik, vård och preventivvård. Tanken är att efter denna utbildningsdag kan deltagarna bättre ge råd till sina egna patienter, klienter eller kunder gällande bakteriesjukdomar och deras vård och preventivvård. Ytterligare kommer ett inlägg om vaccinationsprogram för smittosamma sjukdomar i Norden att presenteras under utbildningsdagen.

Innehållet i utbildningen är bl.a. följande:

– vad är bakterier och bakteriesjukdomar
– bakterier, infektionssjukdomar och antibiotika –diagnostik, vård och preventivvård
– vaccinationsprogram för smittosamma sjukdomar i Norden.

Utbildningen består av föreläsningar, diskussioner och eventuellt även praktiska patientfall.

Med.lic Tony Häggblom är specialistläkare i infektionssjukdomar, internmedicin samt geriatrik. Han arbetar på Åbo stadssjukhus som avdelningsläkare och utbildar specialiserande sjukhusläkare. Han har 20 års erfarenhet av kliniskt arbete, varav största delen på sjukhus och en mindre del inom bashälsovården.

ML Helene Laurent har över 35 års erfarenhet av läkaryrket och är specialistläkare i öron-, näs- och strupsjukdomar. Hon har även tjänstgjort i sex år som smittskyddsläkare i Esbo, samt forskat i medicinhistoria speciellt inom folkhälsa. År 2017 disputerade hon om utvecklingen av barnrådgivningsverksamheten i Finland.