Öppna högskolan

Universitetskurs

Anmäl dig här Ht19 Anmälningstestkurs

/

5

09.05.2019 kl. 09:00

31.12.2019

Ja

Terminsavgift

90

Testa att anmäla dig!
Här kan du prova på hur anmälningsproceduren går till. Kostar inget och vi tar bort alla registrerade från ”kursen”.

Fortbildningskurs

Anmäl dig här Ht19 fortbildnings anmälningstestkurs

/

09.05.2019 kl. 09:00

31.12.2019

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

110

Testa att anmäla dig!
Här kan du prova på hur anmälningsproceduren går till. Kostar inget och vi tar bort alla registrerade från ”kursen”.

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi – Ht19 Utmattningssyndrom

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

tisdag 29.10.2019 kl.16:30-20:30
tisdag 19.11.2019 kl.16:30-20:30
tisdag 26.11.2019 kl.16:30-20:30
tisdag 17.12.2019 kl.16:30-20:30

06.06.2019 kl. 09:00

06.10.2019

Terminsavgift

90

Att relatera teori om stress och burnout till den egna vardagen så att man vid behov kan ändra på vanor och beteendemönster och utveckla nya funktioner.

Hur känna igen stress? Vad innebär hjärnstress? Hur motverka stress? Skillnad mellan stress och burnout? Hur allvarlig kan en burnout bli? Hur bli ”frisk” från burnout? Hur motverka utmattning?

Föreläsningar, självreflektion, gruppövningar.

Tentamensform bestäms med deltagarna.

Maslach, C. & Leiter, M.P. (1999). Sanningen om utbrändhet. Stockholm: Natur och Kultur.
Jones, H. (1999). Handbok i stresshantering. Falun: Richters.

Kursen ingår i ett grundstudieblock om 25 sp i ämnet arbetsplatspsykologi (5 av 6 delkurser). De olika delarna är:
Organisationspsykologi (5 sp)
Ledarskap I (5 sp)
Ledarskap II (5 sp)
Konflikthantering (5 sp)
Utmattningssyndrom (tidigare Burnout-problematik) (5 sp)
Arbetsplatsmobbning (5 sp)
Skild anmälan till varje delkurs!

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi – Vt20 Arbetsplatsmobbning

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

måndag 27.1.2020 kl.16:30-20:30
måndag 10.2.2020 kl.16:30-20:30
måndag 9.3.2020 kl.16:30-20:30
måndag 23.3.2020 kl.16:30-20:30

03.12.2019 kl. 09:00

08.01.2020

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs ska deltagarna kunna identifiera arbetsplatsmobbning och förbereda sätt att motverka den genom att:
– se de organisatoriska skeenden som möjliggör mobbning på arbetsplatser
– identifiera gruppens del i mobbningsskeendet och individuella beteenden som kan sätta igång mobbningen och urskilja sätt att motverka mobbningsskeendet.

Föreläsningar, övningar, reflektioner och erfarenhetsutbyte.

Examinationssättet bestäms tillsammans med deltagarna.

Blomberg, Stefan. (2016). Mobbning på jobbet: uttryck och åtgärder. Lund: Studentlitteratur.
Kristina Östberg & Lasse Eriksson. (2009). Mobbning på arbetsplatsen: Handbok i konsten att slå tillbaka med hedern i behåll. Malmö:Liber.
Lillemor R-M Hallberg & Margaretha Strandmark. (2004). Vuxenmobbning i människovårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

Kursen ingår i ett grundstudieblock om 25 sp i ämnet arbetsplatspsykologi (5 av 6 delkurser). De olika delarna är:
Organisationspsykologi (5 sp)
Ledarskap I (5 sp)
Ledarskap II (5 sp)
Konflikthantering (5 sp)
Utmattningssyndrom (tidigare Burnout-problematik) (5 sp)
Arbetsplatsmobbning (5 sp)
Skild anmälan ska göras till varje delkurs!

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi – Vt20 Organisationspsykologi

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

måndag 6.4.2020 kl.16:30-20:30
måndag 20.4.2020 kl.16:30-20:30
måndag 4.5.2020 kl.16:30-20:30
måndag 18.5.2020 kl.16:30-20:30

03.12.2019 kl. 09:00

16.03.2020

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs ska deltagarna kunna uppfatta hur omedvetna psykologiska och gruppdynamiska processer verkar i, under och bakom den målinriktade organisationsvärlden.

Föreläsningar, övningar, reflektioner och erfarenhetsutbyte.

Examinationssättet bestäms tillsammans med deltagarna.

Gunnar Aronsson, Johnny Hellgren mfl. (2012). Arbets- och organisationspsykologi: Individ och organisation i samspel.Natur & Kultur.
Eva Bejerot & Annika Härenstam. (2011). Sociala relationer i arbetslivet. Gleerups Utbildning AB
Birgitte Bonnerup & Annemette Hasselager. (2010). Arbetsgrupper – organisationspsykologi i praktiken. Gleerups Utbildning AB.

Kursen ingår i ett grundstudieblock om 25 sp i ämnet arbetsplatspsykologi (5 av 6 delkurser). De olika delarna är:
Organisationspsykologi (5 sp)
Ledarskap I (5 sp)
Ledarskap II (5 sp)
Konflikthantering (5 sp)
Utmattningssyndrom (tidigare Burnout-problematik) (5 sp)
Arbetsplatsmobbning (5 sp)
Skild anmälan ska göras till varje delkurs!

Yrkeshögskolekurs

Communication – Vt20 Intercultural Communication

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland. Kursen hålls på svenska ifall alla behärskar språket, i annat fall hålls kursen på engelska.

torsdag 6.2.2020 kl. 18:00-20:30
torsdag 13.2.2020 kl. 18:00-20:30
torsdag 27.2.2020 kl. 18:00-20:30
torsdag 5.3.2020 kl. 18:00-20:30
torsdag 12.3.2020 kl. 18:00-20:30
torsdag 26.3.2020 kl. 18:00-20:30
torsdag 2.4.2020 kl. 18:00-20:30
ONSDAG 8.4.2020 kl. 18:00-20:30
torsdag 16.4.2020 kl. 18:00-20:30

03.12.2019 kl. 09:00

22.01.2020

Terminsavgift

90

Upon completion of the course, the student will:
– know how cultures differ from each other (values, codes, symbols, rituals)
– be able to see how these differences affect reactions, nonverbal behavior, thinking, statements, cooperation, conflicts, integration, etc.
– be able to identify obstacles to good communication and know how to remove them
– know some key concepts in intercultural communication: values, norms, codes, categories, groups, roles, power, integration, stereotypes, communication processes, cultural clashes, culture shock, self-fulfilling prophecy, cultural dimensions, etc.

Efter avslutad kurs ska den studerande:
– ha kunskap om de olika sätt kulturer skiljer sig på och kompetens att se hur dessa skillnader påverkar reaktioner, icke-verbalt beteende, tänkande, uttalanden, samarbete, konflikter, integration, etc.
– kompetens att identifiera hinder för god kommunikation och veta hur de kan avlägsnas
– kunskap om några centrala begrepp i interkulturell kommunikation: värderingar, normer, koder, kategorier, grupper, roller, makt, integration, stereotyper, kommunikationsprocesser, kulturkrockar, kulturchock, den självuppfyllande profetian, kulturella dimensioner, etc.

Contents
– literature about what generally applies to communication across cultural borders
– current information about selected countries and groups in countries
– film and other cultural expressions for examples and analysis
– interviews of representatives of different cultures
– analysis of experiences and statements of and about their own and other cultures.

Innehåll
– litteratur om vad som allmänt gäller kommunikation över kulturella gränser
– aktuell information om utvalda länder och grupper inom länder
– film och andra kulturella yttringar för exempel och analys
– intervjuer av företrädare för olika kulturer
– analys av upplevelser och uttalanden av och om den egna och andras kulturer.

Litterature according to instructions by the lecturer.
Enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Filosofi – Vt20 Emotioner i arbetsliv och politik

FD Gustafsson Ylva /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

torsdag 30.1.2020 kl.17:30-20:00
fredag 31.1.2020 kl.17:30-20:00
lördag 1.2.2020 kl.09:00-14:00
söndag 2.2.2020 kl.09:00-12:15

03.12.2019 kl. 09:00

08.01.2020

Terminsavgift

90

Kursen behandlar centrala filosofiska frågeställningar kring känslors roll i politik och arbetsliv. Under kursens gång diskuterar vi hur emotioner lyfts fram, tonas ned eller beskrivs på olika sätt, och hur detta avspeglar något väsentligt i både tidigare samhällen och dagens samhälle. Vi diskuterar både äldre och modernare filosofers perspektiv på känslor, och vi ser bland annat närmare på följande frågor:

Är politiken förnuftig? Emotioner, eller känslor, brukar ofta kontrasteras mot
förnuft. Emotioner har beskrivits som någonting naturligt, kroppsligt, personligt och irrationellt, medan förnuft beskrivits som känslofritt resonerande. Politik brukar ofta framställas som en förnuftig och känslokall aktivitet. Det här återspeglas också i hur vi ser på frågor som viktiga eller oviktiga i politik. Säger man att en politisk rörelse är styrd av känslor
är detta ofta något negativt. Särskilt politiska gräsrotsrörelser beskrivs ofta som känslostyrda. Vad visar våra sätt att definiera något som känslostyrt eller förnuftigt? Visar det något om våra egna värderingar?

Är känslor politiska? Vilken är relationen mellan känsla och förståelse?
Aristoteles beskriver vrede som en politisk känsla. Vrede är, enligt Aristoteles, ofta uttryck för makt, vreden kan förvrida en människas tänkande. Men enligt Aristoteles kan vrede och ilska också vara uttryck för rättvisa. Ilska och vrede har t.ex. varit centrala känslor inom olika
förtryckta gruppers kamp för jämlikhet och rättvisa. Men hat och vrede har å andra sidan också spelat en stor roll i politiska rörelser som strävat efter att förtrycka andra. Om våra känslor på detta sätt kan förblinda oss liksom de kan vara uttryck för en strävan efter rättvisa, så hur ska vi då förstå våra egna och andras känslor? Står våra känslor i ett motsatsförhållande
till sanning och fakta, eller är våra känslor uttryck för att vi ser vad som är sant?

Vilken betydelse har känslor i arbetslivet? Idag betonas ofta social
kompetens, emotionell intelligens och flexibilitet som viktigt i arbetslivet. Samtidigt har arbetslivet idag blivit mer hektiskt och osäkert och många drabbas idag av utbrändhet. Enligt sociologen Arlie Russell-Hochschild finns det ett problematiskt samband mellan en ökad betoning på känslor i arbetslivet och att kraven på att kunna hantera känslor riktar sig mot
kvinnodominerade branscher. Avspeglar våra sätt att tala om känslor i arbetslivet något om dagens samhälle? Finns det ett samband mellan hur vissa slags känslor betonas i arbetslivet, medan vissa andra känslor kanske inte ges utrymme, och hur samhället idag ser ut?

Hur visar sig känslor i de ord och bilder som används i media? Ett av de
viktigaste sätten att förmedla och skapa känslor i samhället är genom de ord och bilder vi använder. Här är medias roll betydelsefull för hur känslor skapas och formas. Konsten, och användandet av bilder och fotografier har ofta varit med om att skapa och underbygga politiska känslor så som känslor av makt, styrka, stolthet och nationalism, vrede, hat och rädsla. Idag spelar sociala media en allt större roll för hur känslor kan prägla ett samhälle, hur
rädsla, ilska och hat plötsligt kan väckas och växa till enorma proportioner. Under kursens gång ser vi närmare på hur språkbruk och bilder i media kan forma våra känslor och hur vi kan dras med i, eller ta ställning till samhällsfrågor.

Föreläsningar, gruppdiskussioner, litteraturläsning.

Hemtentamen.

Litteraturlista kommer att finnas tillgänglig då kursen börjar.

Universitetskurs

Flerspråkighetsdidaktik och interkulturell pedagogik – Ht19 Att undervisa på andra språk (språkbad, CLIL, tandem) / Teaching in other languages (Immersion, CLIL, Tandem).

PeM Peltoniemi Annika /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 13.9.2019 kl. 18:00-21:15
lördag 14.9.2019 kl. 9:00-14:45
fredag 22.11.2019 kl. 18:00-21:15
lördag 23.11.2019 kl. 9:00-14:45

06.06.2019 kl. 09:00

09.09.2019

Terminsavgift

90

Kursen kommer i huvudsak att hållas på svenska, men med vissa inslag på engelska. Kursuppgifterna kan göras antingen på svenska eller på engelska.

Efter slutförd kurs:
– känner den studerande till de grundläggande principerna inom CLIL,
språkbad och tandem
– kan den studerande beskriva ett antal olika metoder som används i dessa
typer av undervisning
– kan den studerande reflektera över likheter och olikheter i olika flerspråkiga
undervisningsprogram.
After the course the student will be able to:
– describe the main differences between CLIL, immersion and language
tandem
– describe some methods applied within these approaches
– reflect upon similarities and differences between different multilingual
education programs.

– Att presentera den historiska och teoretiska bakgrunden till CLIL, språkbad
och tandem
– Att ge studerande möjlighet att orientera sig i en del av de metoder och
material som används i dessa typer av undervisning
– Att ge studerande möjlighet att bekanta sig med några olika olika typer av
flerspråkiga undervisningsprogram
– Att stärka studerandes språkliga medvetenhet och färdighet för arbete med språkligt heterogena elevgrupper
– To provide a historical and theoretical basis for CLIL, immersion and
language tandem
– To familiarize students with some methods and materials used within these
approaches
– To provide students with the opportunity to experience some bi-/multilingual education programmes
– To strengthen students? linguistic awareness and ability to work with
linguistically heterogeneous groups of pupils

20 h föreläsningar/seminarier plus självstudier.
20 h lectures/seminars plus individual work.

Godkänd uppsats baserad på kurslitteratur
Aktivt deltagande
Godkända kursuppgifter
Bedömning: godkänd/ underkänd
Approved essay based on course literature

Active participation
Approved course tasks
Assessement: passed/failed

Mehisto, P., Marsh, D. & Frigols, M. (2008). Uncovering CLIL. Macmillan
Education. Cahpters 1, 2 & 4
Ruiz de Zarobe, Y. & Jimenénez Catalán, R. M. (2009) Content and Langauge
Integrated Learning. Evidence from Research in Europe. Multilingual
Matters. Chapters 2, 3

Annat kursmaterial Ytterligare litteratur och kursmaterial enligt kurshållares anvisningar.
Supplementary course literature and materials in accordance with course
instructions.

Kursen ingår i ämneshelheten Flerspråkighetsdidaktik och interkulturell
pedagogik (25 sp). Kursen kan även läsas som enskild eller valfri kurs.

Universitetskurs

Flerspråkighetsdidaktik och interkulturell pedagogik – Vt20 Interkulturellt utvecklingsarbete i flerspråkig miljö

Specialforskare, docent Forsman Liselott /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

lördag 8.2.2020 kl. 09:00-12:15
söndag 9.2.2020 kl. 09:00-12:15
lördag 18.4.2020 kl. 09:00-12:15
söndag 19.4.2020 kl. 09:00-12:15

03.12.2019 kl. 09:00

15.01.2020

Terminsavgift

90

Efter godkänd kurs förväntas studerande

– kunna tillämpa sina kunskaper inom området interkulturell pedagogik och
flerspråkighetsdidaktik för att planera, genomföra och utvärdera ett eget
utvecklingsarbete eller projekt i skolmiljö

Under kursen fördjupar sig de studerande i ett valfritt område inom
flerspråkighetsdidaktik och interkulturell pedagogik samt planerar, genomför
och utvärderar ett utvecklingsarbete eller projekt inom området. Det kan
exempelvis gälla att tillämpa ett antal olika didaktiska arbetssätt i egen kontext eller genomföra ett projekt som involverar både elever och föräldrar i en mångkulturell skolmiljö. I kursen ingår grunder i aktionsforskningsinriktat
arbete som stöd för processen.

Arbetet presenteras och diskuteras både i planeringsskedet och efter
genomförandet i seminarieform, samt rapporteras i skrift. På så sätt får
kursdeltagarna också ta del av och lära av andras erfarenheter.

Ifall flera personer från samma enhet/arbetsplats deltar har de möjlighet att
gemensamt utveckla sin undervisningsmiljö. I det fallet bör minst en person i
gruppen ha deltagit i tidigare kurser i flerspråkighetsdidaktik och interkulturell
pedagogik.

20 h föreläsningar/seminarier plus självstudier som inkluderar eget fältarbete.

Planering och genomförande av utvecklingsarbete, muntlig och skriftlig

rapportering.
Bedömning: godkänd/ underkänd.

Rönnerman, K. (red.). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på
vetenskaplig grund. . 2012. Studentlitteratur. eller tidigare upplaga
Wilkinson, J., Forsman, L. & Lang?at, K. . Multiplicity in the making:
Towards a praxis approach to professional development. . 2013. Professional
Development in Education, 39(4), 488?512..
Lahdenperä, P. (red.). Forskningscirkel: Arena för verksamhetsutveckling i
mångfald.. 2011. Studentlitteratur. mdh.diva-
portal.org/smash/get/diva2:511191/FULLTEXT01

Ytterligare litteratur och kursmaterial enligt kurshållares anvisningar.

Kursen är sista delkursen i grundstudierna (25 sp) i ämnet Flerspråkighetsdidaktik och interkulturell pedagogik.

Fortbildningskurs

Förskolepedagogik – Vt20 Sociala samspel och berättelser

leg logoped Frylmark Astrid /

Kurspriset bestäms direkt efter att anmälningstiden gått ut och är enligt följande:

Vid minst 10 deltagare 185€+24 % moms
Vid minst 12 deltagare 155€+24% moms
Vid minst 15 deltagare 125€ + 24% moms

Tisdag den 31.3.2020 kl 09:00-16:00

03.12.2019 kl. 09:00

03.03.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

185

Inkl kaffe.

Kursen riktar sig till all daghemspersonal.

Kursens mål är att ge dig:
– förståelse för språkets oskrivna regler
– verktyg för att hjälpa barn att utveckla sitt sociala samspel och berättande.

Föreläsning och grupparbeten med följande rubriker:
– utveckling av socialt samspel och berättande hos barn med typisk språkutveckling
– utveckling av pragmatik och berättande hos barn med språkstörning
– observera och kartlägga pragmatik och berättande
– arbeta med socialt samspel och berättande i förskolan.

Som referenslitteratur under kursen änvänds:
Språkutveckling och språkstörning del 2, kapitel 8 och 9. Studentlitteratur 2013. Dessa kapitel ger en teoretisk grund.

Utdelade sammanfattningar och kompendier, liksom grupparbeten, ger insikt i aktiviteter och arbetssätt för daghemmet.

Astrid Frylmark är logoped, föreläsare och inspiratör med eget företag.
Hon arbetar med föreläsningar, förlagsverksamhet, konsultuppdrag och yrkeshandledning. Astrid har lång erfarenhet av språkutveckling och språkstörning. År 2016 erhöll Astrid svenska Logopedpriset och år 2018 mottog hon SCIRA:s hedersdiplom.
www.spraklek.se är Astrids informationssida om språkutveckling för föräldrar
www.ordaf.se – webbutik med böcker och material för språkutveckling.

Yrkeshögskolekurs

Hållbar utveckling/Sustainability Studies – Vt20 Introduktion till hållbar utveckling

MSc Scott Erica / m.fl.

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

torsdag 13.2.2020 kl.18:00-20:30
torsdag 27.2.2020 kl.18:00-20:30
torsdag 12.3.2020 kl.18:00-20:30
torsdag 26.3.2020 kl.18:00-20:30
torsdag 16.4.2020 kl.18:00-20:30
torsdag 30.4.2020 kl.18:00-20:30

03.12.2019 kl. 09:00

01.02.2020

Terminsavgift

90

Deltagaren får grundläggande förståelse för utmaningar och möjligheter inom hållbar utveckling på ett lokalt och globalt plan. Kunskaperna och insikterna är tillämpningsbara i kursdeltagarens arbetsliv.

1. Nedslag i historien – från miljö till hållbar utveckling.
2. Strategisk hållbar utveckling.
3. Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland.
4. Planetära gränser och goda exempel.
5. Social hållbarhet.
6. Presentation av slutuppgift.

Kursen knyter genomgående an till Ålands utvecklings- och hållbarhetsa-genda och FN:s globala mål. Under kursens gång får deltagaren möjlighet att förhålla sig till hållbar utveckling på det individuella och kollektiva planet likväl som på ett globalt och lokalt plan (läs mer i bifogade PDF-filen).

Kursen knyter genomgående an till Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och FN:s globala mål. Under kursens gång får deltagaren möjlighet att förhålla sig till hållbar utveckling på det individuella och kollektiva planet likväl som på ett globalt och lokalt plan (läs mer i bifogade PDF-filen).

Aktiv närvaro vid närstudietillfällena (minst 75%), godkända kursuppgifter, godkänd slutuppgift.

Länk till PDF-fil med litteraturlista samt närmare presentation av innehållet och närstudiedagarna:
https://drive.google.com/file/d/1q4UXTIs-z_N1vX6h5qwT9s61SjqWCSuQ/view?usp=sharing

Hösten 2020 erbjuds också en Fortsättningskurs i hållbar utveckling (5 sp).

Universitetskurs

Hälsoteknologi – Vt20 Social- och hälsovårdsorganisationer och hälsoteknologi

HVD Nyholm Linda /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen går helt på nätet och pågår under tiden 2.3-17.4.2020

03.12.2019 kl. 09:00

24.02.2020

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs ska studerande kunna:

• beskriva hälsoteknologi som en drivkraft för förändringar av både innehåll och organisation inom social- och hälsovårdens verksamhetsområden • redogöra för social- och hälsovårdens behov och ekonomiska förutsättningar för nya hälsoteknologiska lösningar • beskriva och jämföra de vanligaste ekonomistyrinstrumenten i offentliga organisationer samt förklara deras användning • reflektera över hur eHälsa påverkar styrprinciper och ledarskap inom offentliga organisationer • beskriva möjligheter och utmaningar med digital informationsteknik • redogöra för lagar kring och tillsynen av den hälsoteknologiska branschen i Finland.

Allmänfärdigheter:

Att träna sig i vetenskaplig argumentation och diskussion
Att arbeta på plattformen Moodle
Att skriftligt kommunicera sin kunskap till andra
Utveckla förmågan att göra tillförlitliga slutledningar
Förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten

Kursen behandlar hälsoteknologi som framtida resurs för social- och hälsovårdens olika områden; organisation, ekonomistyrning och digital informationsteknik. Kursen redogör för social- och hälsovårdens behov och utmaningar samt ekonomiska förutsättningar för nya hälsoteknologiska lösningar. Grundläggande kunskaper inom ekonomistyrning i offentliga organisationer. Inom ramen för denna kurs behandlas vidare lagar och tillsyn av den hälsoteknologiska branschen i Finland (Valvira/Fimea).

Föreläsningar, aktivt deltagande i diskussioner på Moodle plattformen, skriftliga övningsuppgifter. Tre mindre skriftliga uppgifter examinerar grundläggande kunskaper gällande social- och hälsovårdens organisation, ekonomistyrning och digital informationsteknik. En mer omfattande skriftlig individuell uppgift examinerar hälsoteknologins möjligheter och utmaningar.

Ekman, I. red. (2014). Personcentrering inom hälso- och sjukvård. Från filosofi till praktik. Stockholm, Liber. (Valda delar.) 978-91-47-11405-4

Karlsson, L. (2014). Vad är offentlig förvaltning? Lund, Studentlitteratur. 9144082479

Kastberg, G. & Berlin, J. (2011). Styrning av hälso-och sjukvård. Stockholm, Liber. (valda delar) 9147094850

Lunell, H. (2011). Datorn i världen, världen i datorn: en introduktion till data och informationsteknik. Lund, Studentlitteratur. (valda delar) 9144068522

Suomen sairaanhoitajaliitto ry. (2016). Teknologia sosiaali- ja terveydenhuollossa. Hoitotyön vuosikirja. Porvoo, Fioca Oy. (kap 2, 4, 5, 6) 9789518944655

Kanta. (2017). Patientdata arkivet.http://www.kanta.fi/sv/earkisto-esittely

Valvira: Lag om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2010/20100629

Vårdanalys. (2017). För säkerhets skull. Befolkningens inställning till nytta och risker med digitala hälsouppgifter. Rapport 10.https://www.vardanalys.se/wp-content/uploads/2017/12/2017-10-rapport-web.pdf

Black, A: D., Car, J., Pagliari, C., Anandan, C., Cresswell, K., Bokun, T., McKinstry, B., Procter, R., Majeed, A., Sheikh, A. (2011). The Impact of eHealth on the Quality and Safety of Health Care: A Systematic Overview. I: PLoS Medicine Open Access 8(1).

Övrigt material enligt lärarens anvisningar.

Kursen ingår i grundstudierna, 25 sp i Hälsoteknologi och är den sista delkursen.

Universitetskurs

Hälsoteknologi – Vt20 Vårdmiljö, energi och hälsoteknologi

HVD Nyholm Linda / Professor Björklund-Sänkiaho Margareta

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 31.1.2020 kl. 18:00-21:15
lördag 1.2.2020 kl. 09:00-14:45
fredag 6.3.2020 kl. 18:00-21:15
lördag 7.3.2020 kl. 09:00-14:45

03.12.2019 kl. 09:00

08.01.2020

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs ska studerande:

– vara medveten om vårdmiljöns betydelse för människans hälsa
– ha kunskaper om energiproduktion och energianvändning som en del av en större helhet inom social- och hälsovården
– kunna beskriva olika energiformer och energikällor
– kunna visualisera energisystem, göra enkla beräkningar och analysera den personliga energianvändningen
– vara medveten om utmaningar gällande energieffektivering och sparåtgärder
– kunna beskriva vad en hållbar utveckling innefattar i relation till social- och hälsovården.

Inom ramen för denna kurs behandlas vårdmiljöns betydelse för människans hälsa. Kursen innefattar dessutom energiproduktion och energianvändning på systemnivå. Inom kursen diskuteras olika energiformer och energikvalitet inom social- och hälsovården. Kursen behandlar användningen av olika energikällor, säkerhet och utsläpp. Att effektivera och spara energi, förnyelsebara energikällor. Hållbar utveckling inom social- och hälsovården.

Föreläsningar, seminarier, eget självständigt arbete.

Tentamen. Före tentamen förutsätts godkänd personlig energiinventering, godkänt grupparbete.

Areskoug, M. & Eliasson, P. (2017.) Energi för hållbar utveckling: naturvetenskap, miljö och teknik i ett historiskt perspektiv. Lund, Studentlitteratur. 9789144115009
Edberg, A-K. & Wijk, H. (2014). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. Lund, Studentlitteratur. (kapitel 3). 9789144083551
Wijk, H. (2014).Vårdmiljöns betydelse. Lund, Studentlitteratur. (valda delar) 9789144102573
Wiklund-Gustin, L& Bergbom, I. (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund, Studentlitteratur. (Kapitel 19.) 9789144112435
Valvira. (2016). Temperatur och ventilation i vistelseutrymmen. https://www.valvira.fi/web/sv/miljo-och-halsa/halsoskydd/boendehalsa/temperatur-och-ventilation-i-vistelseutrymmen.
Boor, B. Spilak, M. Laverge, J. Novoselac, A & Xu, Y. (2017). Human exposure to indoor air pollutants in sleep microenvironments: A literature review. Building and Environment, 125, 528-555.

Kursen ingår i grundstudierna, 25 sp i Hälsoteknologi.

Universitetskurs

Informationssystem – Ht19 Analytics

Universitetslärare, PD Heikkilä Markku /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 13.9.2019 kl. 18:00-21:15
lördag 14.9.2019 kl. 9:00-13:00
fredag 4.10.2019 kl. 18:00-21:15
lördag 5.10.2019 kl. 9:00-13:00

06.06.2019 kl. 09:00

02.09.2019

Terminsavgift

90

Efter avklarad kurs bör de studerande:
– förstå varför analytiskt kunnande är viktigt i näringslivet
– känna till hur data används i företag för att göra bättre beslut och för
att vara mera effektiva och konkurrenskraftiga
– känna till grundläggande terminologi och metoder inom analytik
– förstå och kunna beskriva skillnaderna mellan deskriptiv analytik,
prediktiv analytik och preskriptiv analytik
– förstå nyttan av att visualisera data samt kunna skapa ändamålsenliga
visualiseringar av data
– ha grundläggande färdigheter i deskriptiv analytik.
Allmänfärdigheter:
– analytiskt och systematiskt tänkesätt
– problemlösningsförmåga
– IT-kunskaper
– teoretiskt kunnande inom den egna branschen.

Beslutsfattande är en central del av vardagen för såväl privatpersoner som företagsledare.
Beslut görs om bl.a vilka produkter som skall produceras, hur de skall prissättas, hur många personer skall anställas, hur allokera marknadsföringsbudgeten och ifall en investering skall göras.
Företagen har i dagsläget tillgång till en allt större mängd data och information från olika källor, t.ex via sociala medier, sensorsystem och internet. Många av besluten kan vara svåra att göra eftersom de har betydande ekonomiska konsekvenser och inverkar på företagets fortsatta
framgång. Dessutom är framtiden alltid osäker och många som deltar i beslutsfattandet kan ha olika åsikter. Ekonomer behöver därför kunna hantera data och information; förvandla dem till insikter och värdefull kunskap för företaget.
Under kursen får de studerande insikter i hur data och information används i företag för att fatta goda beslut och lär sig dessutom grunderna i datavisualisering och deskriptiv analytik.

Universitetskurs

Informationssystem – Vt20 IT-styrning

ED Sell Anna /

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 3.4.2020 kl. 18:00-21:15
lördag 4.4.2020 kl. 09:00-13:00
fredag 8.5.2020 kl. 18:00-21:15
lördag 9.5.2020 kl. 09:00-13:00

03.12.2019 kl. 09:00

11.03.2020

Terminsavgift

90

Studerande skall kunna

Identifiera strategisk användning av IT och hur den är i linje med affärsverksamheten (BITA; Business and IT alignment)
Förklara behovet av och rollen av ramverk för IT-styrning
Sammanfatta de fundamentala säkerhetsprinciperna
Relatera teknologi till affärsverksamheten
Analysera teknologi ur ett ledarskapsperspektiv
Allmänfärdigheter

Teoretiskt kunnande inom den egna branschen
Analytiskt och systematiskt tänkesätt
Muntlig och skriftlig presentation

Kursen handlar om IT i affärsverksamhet från ett ledningsperspektiv. Kursen bjuder på kunskap för strategisk användning av IT i affärsverksamhet samt en djupare förståelse av informationssystem som ett sociotekniskt fenomen. Teoretisk kunskap om bl.a nätverksekonomi och informationsprodukter varvas med verkligheten i företag: ramverk och standarder såsom ITIL v3, CoBIT, ISO 20.000; IT-säkerhet samt aktuell existerande och ny teknologi.

Föreläsningar, presentationer, inlämningsuppgifter, tentamen. Lärplattformen Moodle används

Enligt anvisning.

Universitetskurs

Internationell marknadsföring – Ht19 Introduktion till marknadsföring

ED Ramström Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 27.9.2019 kl. 18:00-20:00
lördag 28.9.2019 kl. 9:30-13:00
Kursen pågår på nätet under tiden 27.9-22.12.2019

06.06.2019 kl. 09:00

05.09.2019

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
– förklara och använda grundläggande begrepp inom marknadsföring
– analysera ett företags situation på marknaden med hjälp av teorier, modeller och verktyg inom marknadsföringsfältet
– identifiera, analysera och planera strategier för ett företags kundrelationer, marknadskommunikation och konkurrenssituation.

Målet med kursen är att introducera studenterna till marknadsföringens grundläggande begrepp, principer, teorier och modeller. Fokus ligger på att undersöka och diskutera kundens, kommunikationens och konkurrenssituationens centrala roller inom marknadsföring. Studenterna jobbar aktivt med olika verktyg för att analysera och förstå kundbeteende, kundrelationer, kommunikationsstrategier och konkurrensstrategier.

Inlämningsuppgifter under kursens gång, aktivt deltagande.

Marknadsföringsboken Författare: Mossberg Lena och Malin Sundström Upplaga: 2011 Förläggare: Studentlitteratur ISBN: 978-91-44-05618-0
Principles of marketing (European Edition) Författare: Philip Kotler … [et al.] Upplaga: 2017 (eller tidigare) Förläggare: Harlow: Pearson
Marknadsföring: teori, strategi och praktik Författare: Philip Kotler … [et al.] Upplaga: 2017 (eller tidigare)

Universitetskurs

Internationell marknadsföring – Vt20 Strategisk marknadsföring

ED Ramström Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen pågår på nätet 6.3-31.5 och har närstudier:
fredag 20.3.2020 kl. 18:00-20:30
lördag 21.3.2020 kl. 09:30-13:00

03.12.2019 kl. 09:00

12.02.2020

Terminsavgift

90

Introduktion till marknadsföring, 5 sp.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: -identifiera och analysera möjligheter och utmaningar i ett företags omgivning utgående från grundläggande teorier, modeller och verktyg inom marknadsföringsfältet -redogöra för hur rådande situationen på marknaden påverkar och formar ett företags marknadsföringsprocesser -identifiera och göra upp strategier för hur företag kan etablera sin position på olika marknader.

Kursen bygger vidare på kursen ”introduktion till marknadsföring” och fokuserar på marknadsföring ur ett samhälleligt och strategiskt perspektiv. Hur påverkar t.ex. nya teknologiska möjligheter, globalisering och ökande krav på socialt och miljömässigt ansvar strategiska marknadsföringsbeslut inom olika organisationer? Studenterna jobbar aktivt med olika verktyg för att analysera och förstå företagets marknadsföringsprocesser och hur dessa påverkas och formas av olika faktorer.

Inlämningsuppgifter under kursens gång, aktivt deltagande.

Marknadsföringsboken Författare: Mossberg Lena och Malin Sundström Upplaga: 2011 Förläggare: Studentlitteratur ISBN: 978-91-44-05618-0
Principles of marketing (European Edition) Författare: Philip Kotler … [et al.] Upplaga: 2017 (eller tidigare) Förläggare: Harlow: Pearson
Marknadsföring: teori, strategi och praktik Författare: Philip Kotler … [et al.] Upplaga: 2017 (eller tidigare)

Fortbildningskurs

Kommunikation – Vt20 Lyckas med sociala medier

Öhman Sara /

Fredag 27.3.2020 kl 09:00-16:00

03.12.2019 kl. 09:00

28.02.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

325

Kursen riktar sig till marknadskommunikatörer, marknadschefer, redaktörer, webbansvariga och andra intresserade.

Målet med kursen är att deltagarna får kunskaper om:

– hur mekaniken i sociala medier fungerar
– beteenden i sociala medier
– ansvarsområden inom arbetet med sociala medier
– nya funktioner och nya kanaler
– mer effektivt innehållskapande för sociala medier.

Innehållet i kursen är följande:

Så fungerar sociala medier

– principer du behöver ha koll på för att lyckas med sociala medier på lång sikt
– algoritmer – Hur fungerar de egentligen?
– målgrupper, communities och sub-grupper – Så hittar du dem och kommunicerar på deras villkor
– hög- och lågengagemangs-produkter/tjänster – skiljer sig arbetet med sociala medier inom olika kategorier av B2B och B2C?

Arbeta med sociala medier

– vem ansvarar för vad? – Så fungerar en organisation i sociala medier
– syfte och mål – Vad kan du förvänta dig av din närvaro i sociala medier, tips på hur du sätter ambitionsnivån
– KPI:er och mätpunkter – vad kan mätas och hur mäter vi?
– social media strategi – En guide
– workshop.

Sociala kanaler

– trender i sociala medier – Hur håller du koll
– en djupdykning i Facebook
– en djupdykning i Instagram
– workshop.

Innehåll

– kreativa koncept för sociala medier – Hitta din röda tråd
– innehåll som engagerar – Tips på hur du ta fram bra innehåll
– bild, video, live och text – En lathund
– workshop – skapa din egen innehållsmall.

Fortbildningskurs

Kommunikation – Vt20 Lär dig filma och redigera proffsigt med bara din mobil

Fotograf, videoproducent Fältström Martin /

Det här är kursen för dig som snabbt vill lära dig hur du kan producera proffsiga filmer till webben till en minimal kostnad och med bara din mobil.
När dagen är slut kommer du ha lärt dig allt nedan och även fått tillfälle att testa och träna själv. Alla går också hem med en egenproducerad film i mobilen.

Fredag den 3.4.2020 kl 09:00-16:00

03.12.2019 kl. 09:00

06.03.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

315

inkl. för- och eftermiddagskaffe.

Inga förkunskaper krävs.

Allt det här får du lära dig under en intensiv och kreativ dag:

– ett engagerande innehåll
– hur du får proffsigt ljud
– kontrollerat ljus
– välkomponerad bild
– sju kameratekniker/scener som gör att din film känns betydligt mer proffsig
– sex kamerarörelser som även de kommer göra att era filmer snyggare och bättre
– redigering med appen iMovie (iPhone) och FilmoraGo (Android)
– text. Många gånger sätter man ju inte på ljudet när man tittar på film i sitt flöde, därför är det viktigt att enkelt kunna lägga in mer eller mindre text i sina filmer
– hur du lägger till en berättarröst
– hur du lägger till musik
– hur du publicerar och når ut i sociala medier (YouTube, Facebook) eller på din egen sajt.

I kursdagen ingår massor med egen praktik. Du kommer bäst igång genom att få göra själv så mycket som möjligt. Därför är kursupplägget inriktat på egen praktik varvat med att kursledaren berättar. I avgiften ingår att kursledaren är tillgänglig för frågor och funderingar när du börjar producera själv – utan extra kostnad. Något som tidigare kursdeltagare utnyttjat flitigt.

Kursledaren Martin Fältström driver sitt eget produktionsbolag, Black Hounds Productions AB, där fokus främst ligger på video, foto och utbildning. Under de senaste fyra han åren har Martin utbildat mer än 500 personer, ifrån flertalet olika branscher, i hur man skapar proffsiga filmer med bara sin mobil.

Fortbildningskurs

Kommunikation – Vt20 Sökmotoroptimering (SEO)

Bydén Björn /

Välkommen till en inspirerande och mycket populär heldagskurs som kommer att ta dina kunskaper inom sökmotoroptimering till en ny nivå. Som deltagare lär du dig att skapa en modern sökstrategi, att välja rätt sökord och optimera ditt innehåll för Google. Du får dessutom koll på varför länkar är avgörande för att synas högt upp i sökresultaten samt hur du utvärderar din SEO-satsning. Vi fokuserar på konkreta praktiska lösningar som du har användning av i vardagen och kan börja applicera direkt.

Fredag den 20.3.2020 kl 09:00-16:00

03.12.2019 kl. 09:00

14.02.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

395

inkl. för- och eftermiddagskaffe.

Allmän datorvana.

Kursen är anpassad för dig som vill utvecklas inom SEO och få en bättre förståelse för hur du kan lyfta din sajts ranking i sökresultaten. Du jobbar förmodligen med marknadsföring, försäljning, affärsutveckling, e-handel eller IT.

Målet med utbildningen är att öka den interna kunskapen om SEO och med det lägga grunden till en förbättrad synlighet.

Det här lär du dig på kursen:

– sökmotoroptimering från grunden och varför det fungerar
– att skapa en modern och långsiktig SEO-strategi
– hur du använder länkar på rätt sätt för din webbplats
– att förstå och lösa vanliga tekniska problem
– hur du genomför och använder en sökordsanalys
– vilken typ av innehåll som både besökare och sökmotorer uppskattar.

Vi kommer att gå igenom SEO i teori och använda praktiska exempel från deltagarnas sajter.

Björn Bydén är Head of SEO på Pineberry och har lång och gedigen erfarenhet av sökmotoroptimering. Genom att jobba smart med sin sökmotoroptimering går det att nå stora skalfördelar. Det krävs dock att man har tiden, kunskapen och viljan att göra det, menar Björn: – “Det går ofta att nå enstaka resultat ganska fort men genom att jobba strategiskt och aktivt med din SEO har du större chans att nå toppen i sökresultaten och hålla dig där långsiktigt”.

På den här kursen ger Björn dig alla förutsättningar du behöver för att göra just detta.

Universitetskurs

Konstvetenskap – Ht19 Arkitekturhistoria

FM Wolff-Helminen Pia /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 25.10.2019 kl. 18:00-21:15
lördag 26.10.2019 kl. 08:45-13:45
fredag 8.11.2019 kl. 18:00-21:15
lördag 9.11.2019 kl. 08:45-13:45

06.06.2019 kl. 09:00

14.10.2019

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs förväntas studenten:
– kunna överblicka arkitekturens kronologiska utveckling och dess lokala varianter
– kunna identifiera olika stilar inom arkitekturen och placera dem i tid och rum
– sammanfatta de viktigaste arkitekternas livsverk, ge exempel på enskilda monument
– kunna redogöra för arkitekturteorins betydelse för västerlandets arkitekturhistoria.

Kursen fördjupar kunskaperna om den västerländska arkitekturens utveckling från antiken till postmodernismen, med tonvikt på arkitekturteori och funktion, byggnadsmaterial och byggnadstekniska innovationer.

Föreläsningar och skriftliga uppgifter.

Godkända arbeten.

Fazio, Michael & Marian Moffett, Lawrence Wodehouse, A World History of Architecture (2013)

Universitetskurs

Konstvetenskap – Vt20 Mode, inredning och design

FD Åkerfelt Mia /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 31.1.2020 kl.18:00-20:45
lördag 1.2.2020 kl.10:15-12:45
söndag 2.2.2020 kl.10:15-12:45
fredag 6.3.2020 kl.18:00-20:45
lördag 7.3.2020 kl.10:15-12:45
söndag 8.3.2020 kl.10:15-12:45

03.12.2019 kl. 09:00

08.01.2020

Terminsavgift

90

Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna
– känna igen och beskriva designens, inredningskonstens och dräktmodets olika historiska skeden och deras kontext i stora drag
– uppvisa en medvetenhet om grundläggande begrepp inom ämnet
– känna till vanliga humanistiska och samhällsvetenskapliga metoder som kan användas vid analys av mode och design.

Kursen ger grundläggande kunskaper om design- och modehistoria i västvärlden och Norden, från antiken till nutid. Ett centralt tema är hur sociala förändringar hänger samman med utvecklingen inom klädsel och inredningar.
Begreppen mode, design och stil presenteras och analyseras kritiskt genom historiska bildkällor och gestaltningar; särskild vikt läggs vid begreppens sociala, kulturella och ekonomiska betydelse.
Under kursen får de studerande grundläggande insikter i både humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv som kan användas vid forskning i design och mode.

Föreläsningar, grupparbeten, inlämningsuppgifter + kursuppsats. Moodle kommer att användas som lärplattform.

Godkända uppgifter och närvaro.

Arnold, Rebecca. (2009). Fashion: A Very Short Introduction. Oxford. Boken finns på ebrary som e-bok – följ länken i alma och logga in med ÅA-användarnamnet
Fredlund, Jane. (2006). Stilguiden: möbler & inredning 1700-2000. Stockholm.
Kirkham, Pat och Susan Weber (red). (2013). History of design. Decorative arts and material culture 1400-2000. Yale university press, New Haven.
Samt artiklar som presenteras i samband med närstudierna.

Universitetskurs

Krispsykologi – Vt20 Massmedias roll vid kriser

PD Backholm Klas /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 3.4.2020 kl.18:00-21:15
lördag 4.4.2020 kl.09:00-15:30
söndag 5.4.2020 kl.09:00-15:30

03.12.2019 kl. 09:00

11.03.2020

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs förväntas den studerande besitta
– grundläggande kunskaper om hur man som organisation/myndighet ska planera mötet med massmedier i en krissituation
– grundläggande kunskaper om hur journalister arbetar i en kris
– grundläggande kunskaper om vad lagstiftningen säger om massmedierapportering i krissituationer
– grundläggande kunskaper om vad forskningen säger om hur krisrapportering kan inverka på de drabbade och allmänheten.

På kursen presenteras massmediernas roll vid krissituationer ur de drabbades, myndigheternas, allmänhetens, och journalistens synvinkel. Mera bestämt presenteras massmediers arbets- och tankesätt vid kriser, vilka lagar som relaterar till mediernas arbete på krisplatser, och vad forskningen visat om mediers roll i kriser. Rekommendationer för hur en organisation ska planera sitt möte med medier vid en krissituation ges också.

Studenterna utvecklar förmåga till kritiskt tänkande, diskussion, argumentation, informationssökande, självständigt arbete och samarbete med andra.

Föreläsningar, hemuppgifter.

Hemuppsats.

Anvisning om litteraturen ges vid kursstart.

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp) i ämnet Krispsykologi. De olika delkurserna är:
Introduktion till krispsykologi, 5 sp
Chock, 5 sp
Intervention, 5 sp
Storolyckor/katastrofberedskap, 5 sp
Massmedias roll vid kriser, 5 sp
PTSD/långtidsverkningar, 5 sp
För grundstudierna kan man välja vilka fem delkurser man vill.

Fortbildningskurs

Ledarskap – Vt20 Grafisk facilitering

Agil coach Janlén Jimmy /

Om du anmäler dig till båda kurserna Grafisk facilitering samt Practical Workshop Facilitation Skills, och förusatt att båda kurserna blir av,
är kursavgiften 700€+ moms för båda kurserna.

Tisdag 28.4.2020 kl 09:00-16:00

03.12.2019 kl. 09:00

30.03.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

465

Inkl. för- och eftermiddagskaffet

Kom och delta i en kurs där du får öva och lära dig att teckna enkelt och effektivt på whiteboard.

Under denna kurs kommer du få öva på att rita och illustrera. Kursen börjar med grundläggande former för att sedan utforska mer avancerade figurer, symboler och olika sätt att skapa inramning, flöden och disposition.
Efteråt kommer du känna större trygghet i att fatta pennan och hjälpa gruppen genom att grafisk visualisera dialogen på whiteboarden. Det kan handla om att beskriva en vision, fånga idéer och förslag, lära ut abstrakta koncept eller måla upp planer för framtiden. Du kommer kunna hjälpa gruppen ha effektivare och mer engagerande möten, samtal och workshop.

Tonvikten under kursen ligger på praktiska övningar.

Inga (dvs du behöver inte kunna teckna eller rita)

Kursen vänder sig till dig som vill lära dig teckna och rita på whiteboard för att bättre beskriva visioner, planer och koncept, eller skapa struktur i samtalet, fånga förslag och ideér eller skapa samsyn. Du har kanske en roll som chef, utvecklare, arkitekt, Scrum Master, projektledare, produktägare eller utbildare.

Målet med utbildningen är att öva på att teckna med whiteboardpennor på whiteboard samt ge en verktygslåda av figurer, mallar och tekniker. Det du lär dig kommer göra dig tryggare med pennan när du ska visualisera planer, lära ut, beskriva visioner, fånga det som sägs i ett samtal eller förklara abstrakta koncept.

Under kursen går vi bland annat genom:

– grundläggande former
– inramningar och flöden
– mängder av symboler som kan användas i olika sammanhang
– olika format/metaforer
– teckna figurer (människor)
– rubriker och textning
– disposition och layout.

Jimmy Janlén är agil coach och utbildare på konsultbolaget Crisp i Stockholm. Som agil coach stöttar han företag, ledning, chefer och team att hitta vägar till effektivare samarbete med mindre byråkrati med hjälp av agile och lean. Utöver detta håller Jimmy ofta kurser och föreläsningar inom ämnen som agilt ledarskap, facilitering, visualisering, effektiva team, agile på stor skala och mycket mera. Jimmy och Crisp är även kända för sina böcker och utbildningsfilmer på YouTube.

Fortbildningskurs

Ledarskap – Vt20 Practical Workshop Facilitation Skills

Agil coach Janlén Jimmy /

Att facilitera bra workshops och möten som resulterar i tydliga inkluderande beslut och engagemang är en konstform i sig. Under denna kurs kommer du att lära dig verktyg, färdigheter, olika workshop-format, tekniker och tips vilka gör dig till en skickligare och starkare facilitator. Moderna organisationer förlitar sig på effektiv kommunikation, kunskapsspridning och distribuerat beslutsfattande – allt detta händer typiskt i möten mellan människor. Efter denna kurs kommer du klara av att facilitera effektivare möten som engagerar alla deltagare och som resulterar i tydliga beslut, åtgärder och enighet om planen framåt.

Måndag 27.4.2020 kl 09:00-16:00

03.12.2019 kl. 09:00

30.03.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

465

Inkl. för och -eftermiddagskaffe.

Om du anmäler dig till båda kurserna Practical Workshop Facilitation Skills och Grafisk facilitering, och förusatt att båda kurserna blir av,
är kursavgiften 700€+ moms för båda kurserna.

Kursen vänder sig till dig som ofta finner dig leda och facilitera möten och vill lära dig hur du kan göra dessa möten roligare, mer engagerande, effektivare och som resulterar i starkare och tydligare beslut. Du har kanske en roll som chef, Scrum Master, projektledare, produktägare eller utbildare.

Målet med utbildningen är att ge dig verktyg, tips, tekniker och färdigheter för att bli en starkare och bättre facilitator. Det du lär dig kommer gå att applicera på avdelningsmöten, i planeringsmöten, på retrospektiv, när du håller utbildning och i diskussionstunga möten.

Under kursen går vi bland annat genom:
– hur du faciliterar engagerande möten
– hur Groan Zone-modellen används för att forma en workshop för att nå inkluderande beslutsfattande
– förberedelser innan workshoppen
– hur du sätter scenen och kickar igång mötet med Check-ins för att på så sätt öka närvaron och sätta fokus på målet med workshoppen
– en bred repertoar av olika workshop-format, samt förståelse för att välja lämpligt format givet förutsättningarna och syftet för mötet
– massor av faciliterings-tekniker och tips som gör dig till en grym och uppskattad facilitator
– hur du som facilitator kan arbeta med energin och engagemanget i mötet
– olika metoder och tekniker för beslutsfattande.

Föreläsning, övningar, diskussioner.

Bok- och lästips ges under kursen.

Jimmy Janlén är agil coach och utbildare på konsultbolaget Crisp i Stockholm. Som agil coach stöttar han företag, ledning, chefer och team att hitta vägar till effektivare samarbete med mindre byråkrati med hjälp av agile och lean. Utöver detta håller Jimmy ofta kurser och föreläsningar inom ämnen som agilt ledarskap, facilitering, visualisering, effektiva team, agile på stor skala och mycket mera. Jimmy och Crisp är även kända för sina böcker och utbildningsfilmer på YouTube.

Fortbildningskurs

Ledarskap – Vt20 Utmanande situationer i chefsarbetet

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

Tisdag 10.3.2020 kl 08:30-12:00
Tisdag 24.3.2020 kl 08:30-12:00
Tisdag 21.4.2020 kl 08:30-12:00

03.12.2019 kl. 09:00

10.02.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

355

Inkl för- och eftermiddagskaffe.

Kursen riktar sig till alla som leder personal och har erfarenhet av situationer i sitt ledarskap där man kännt sig otillräcklig.

Målet för workshoparna är att konkret och praktiskt arbeta med utmanande situationer så att deltagarna har redskap att använda i sina egna liknande situationer. Deltagarna får gärna själv delge utmaningar, dessa kan vara utgångspunkt för case som bearbetas tillsammans.

Workshoparna indelas under följande rubriker, med förslag på innehåll, och innehållet specificeras enligt deltagarnas önskemål första gången.

Arbetstagare som underpresterar, eller inte följer regler och överenskommelser
– samla in fakta, utreda
– samtala
– åtgärda

Konflikter mellan arbetstagare
– lyssna på alla parter
– uppmuntra till konstruktiva samtal med varandra
– medla om det är möjligt, annars åtgärda på annat sätt

Chefen i kläm mellan sina chefer och medarbetare
– förtydliga chefsrollen
– samtal om förväntningar
– gränsdragningar, prioriteringar med dem som ”klämmer”.

Varje deltagare önskas ta till sig någonting de vill prova på i sitt eget arbete efter varje workshop och gärna sparra med en annan deltagare om hur de provat.

Som workshopledare fungerar PeM Carola Lindholm-Gerlin med inbjudna experter på förhandling och medling.

Universitetskurs

Nationalekonomi – Ht19 Grundkurs i nationalekonomi, Makroekonomi

Biträdande professor Johansson Edvard /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

torsdag 5.9.2019 kl. 19:00-20:30
onsdag 11.9.2019 kl. 19:00-20:30
onsdag 18.9.2019 kl. 19:00-20:30
onsdag 25.9.2019 kl. 19:00-20:30
torsdag 3.10.2019 kl. 19:00-20:30
onsdag 9.10.2019 kl. 19:00-20:30
onsdag 16.10.2019 kl. 19:00-20:30

06.06.2019 kl. 09:00

14.08.2019

Terminsavgift

90

Studerande förväntas efter avslutad kurs:
1) kunna förklara hur svängningar i ekonomin uppstår och utvecklas
2) veta hur ekonomisk-politiska ingrepp påverkar ekonomin
3) grafiskt och matematiskt kunna använda grundläggande makroteorier för att analysera samhällsekonomin på kort och lång sikt.

På kursen får du en bred introduktion till hela samhällsekonomin. Hur ser världsekonomin ut? Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Varför svänger ekonomin över tid? Kan ekonomisk politik styra hur ett land utvecklas på kort och lång sikt?

Lärplattformen Moodle används. Studenterna förväntas ta del av inspelade föreläsningar inför varje tillfälle, där sedan det viktigaste av innehållet diskuteras. Frivilliga, men poänggivande inlämningsuppgifter varje vecka, som kan ge maximalt 25% av kursens totala poäng.

Sluttentamen, som ger maximalt 75% av kursens totala poäng. 50% av poängen i sluttentamen krävs dock för godkänd kurs.

”The Economy” (tillgänglig på: https://www.core-econ.org/project/core-the-economy/ ), kapitlen 1-3, 6-7, 9-10 och 13-17.
Övrigt material enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Nationalekonomi – Vt20 Ekonomisk matematik

FL Halldórsdóttir Margrét /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 28.2.2020 kl.18:00-20:30
lördag 29.2.2020 kl.09:30-13:00
fredag 13.3.2020 kl.18:00-20:30
lördag 14.3.2020 kl. 09:30-13:00
fredag 27.3.2020 kl.18:00-20:30
lördag 28.3.2020 kl. 09:30-13:00
Nätträffar via Zoom enligt överenskommelse.

03.12.2019 kl. 09:00

05.02.2020

Terminsavgift

90

Studerande förväntas efter avslutad kurs:
1) behärska och använda kursens många grundläggande definitioner
2) tillämpa kursens tekniker och teori från olika tillämpningsområden.

På Ekonomisk matematik lär du dig några av de viktigaste matematiska metoderna som behövs under dina studier och i ditt kommande arbete som ekonom. Förutom de grundläggande metoderna tittar vi på pengars tidsvärde: hur hög blir till exempel kostnaden för ett huslån eller en investering, och hur ändras kostnaden om räntan höjs eller om du betalar tillbaka lånet på 10 år i stället för 20?

Kursens strävar efter att lära ut användningen av de viktigaste matematiska metoderna som behövs för studier i ekonomi:
1. Funktioner
2. Finansmatematik
3. Derivator
4. Extremvärden
5. Ekonomiska tillämpningar

Närstudier och nätundervisning. Moodle används som lärplattform, Zoom för nätundervisning.

Tentamen.

Material enligt instruktioner från föreläsaren.

Universitetskurs

Nordiska språk – Ht19 Danska

FM Borch Adam /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 8.11.2019 kl.18:00-20:30
lördag 9.11.2019 kl. 09:00-14:45
söndag 10.11.2019 kl.09:00-13:00
fredag 15.11.2019 kl.18:00-20:30
lördag 16.11.2019 kl.09:00-14:45
söndag 17.11.2019 kl.09:00-13.00

06.06.2019 kl. 09:00

21.10.2019

Terminsavgift

90

Forkundskaber: Det forventes at man kan tale og forstå svensk. Derudover kræves ingen forkundskaber.

Udgangspunktet for kurset er at du skal lære at forstå talt dansk da
det oftest er den største udfordring for svensk talende. Kursets fokus
vil derfor først og fremmest ligge på at træne dine evner til at
forstå talt dansk gennem lytteøvelser af forskellige slags. Vi vil
også øve os i dansk udtale og gennemgå andre væsentlige forskelle
mellem dansk og svensk (fx ordforråd). Dertil vil vi også beskræftige
os med dansk kultur og samfundsforhold.

Mundlige og skriftlige øvelser.

Skriftlig eksamen.

Et udvalg af udprinted/elektronisk materiale.

Universitetskurs

Organisation och ledning – Ht19 Grundkurs i organisation och ledning

EM, FM West Jessica /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen pågår på nätet 9.9.2019-8.11.2019

Obligatorisk nätföreläsning den 14.9.2019 klockan 12-14. Du tar del av nätföreläsningen på Zoom via egen dator hemma eller på annan valfri plats.

06.06.2019 kl. 09:00

02.09.2019

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna:
-visa insikt om de centrala begrepp som behandlats
-beskriva dem med egna ord
-använda dem i analys av organisationer och beskriva dem i förhållande till varandra
-diskutera dem med andra kursdeltagare.

Kursen förmedlar grundläggande insikter och teoretiska färdigheter i organisation och ledning. Efter kursen skall deltagarna ha de basfärdigheter som krävs för fortsatta studier i ämnet, en helhetsförståelse för hur kunskapsbildningen inom ämnet fungerar, samt grundläggande färdigheter i organisationsanalys.
Kursen går igenom de grundläggande koncepten och teorierna i fältet, strävande till att skapa en förståelse för organisationer och ledning som ett mångdimensionellt och sammansatt fält. I detta ingår teman som: organisation, strategi, struktur, kultur, ledning, personal och förändring.

Essäer, uppgifter, diskussioner och grupparbete.

Magnus Forslund. (2013/2019). Organisering och ledning.

Universitetskurs

Organisation och ledning – Vt20 Human resource management-personalledning

EM Jaramillo Laura /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen pågår på nätet 13.1-9.3.2020
Obligatorisk närstudieträff den 18.1.2020 klockan 10-13.

03.12.2019 kl. 09:00

18.12.2019

Terminsavgift

90

Grundkurs i organisation och ledning.

Efter genomgången kurs skall studeranden:
– känna till de viktigaste funktionerna inom modern HRM, eller personalledning
– uppvisa grundläggande färdigheter för att kunna sköta personalfunktionen i små- och medelstora företag
– beskriva hur personalärenden sköts i organisationer
– kritiskt diskutera grunderna i HRM-teorier.

En förutsättning för framgångsrika företag och andra organisationer i dagens postindustiella ekonomi är en kreativ, kompetent och välmående personal. I kursen diskuteras hur organisationer strategiskt arbetar för att resursera och utveckla sin personal för att möta både dagens och framtida utmaningar.

Individuella essäer och grupparbete.

Lindmark, Önnevik. (2011). Human Resource Management Organisationens hjärta.

Universitetskurs

Pedagogik – Vt20 Projektledning, resursering och uppföljning

PeM Laurell Ester /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 28.2.2020 kl. 18:00-21:15
lördag 29.2.2020 kl. 09:00-14:45
fredag 20.3.2020 kl. 18:00-21:15
lördag 21.3.2020 kl. 09:00-14:45

03.12.2019 kl. 09:00

05.02.2020

Terminsavgift

90

Lärandemål:
– utveckla förståelse för projektverksamhet i organisationer
– ha förmåga att leda projektverksamhet i olika sammanhang
– problematisera utgångspunkterna för och komplexiteten i projektverksamhet.

Kursen erbjuder kunskap om vad som kännetecknar ett projekt samt ger perspektiv på de väsentliga processerna i projektgenomförande. Dessa processer granskas med perspektiv på projektets organisatoriska kontext. Under kursen ökas förståelsen för projekt som ett medel att fylla ett förändringsbehov. Vidare problematiseras projektverksamheten som ett dynamiskt och komplext fenomen på olika nivåer med syfte att skapa mervärde i basorganisationen.

Kursen genomförs som föreläsningar, grupparbete samt individuella prestationer. Kursen förutsätter aktiv interaktion deltagarna emellan; deltagarna antar olika uppgifter i en fiktiv styrgrupp vars uppdrag är att hitta alternativa lösningar till projektrelaterade, praktiknära dilemman av olika slag.

Aktivt deltagande i föreläsningar. Mellanuppgift i grupp. Rapport över case study.

Essä utgående från kurslitteraturen.

Andersen, H. S. & Söndergaard, K. R. (red.) (2013). Systemisk projektledning. Studentlitteratur: Lund.
Skyttermoen, T. & Vaagaasar, A. L. (2017). Värdeskapande projektledning. Studentlitteratur: Lund.
Wisén, J. & Lindblom, B. (2008). Effektivt projektarbete. Norstedts Juridik: Stockholm.

Fortbildningskurs

Pedagogik – Vt20 Workshop i Laborativ matematik (åk 1-6)

Fil.mag Aspegrén Nina /

Kursavgift 80€ +24% moms om du deltar i en (1) workshop (del I eller II)
och 110€ +24% moms om du deltar i båda (I+II).
Minst 8 deltagare/workshop behövs för att starta. I kurspriset ingår kaffe och kursmaterial.

Workshop del 1:
Onsdag den 25.3.2020 kl 09:00-12:00

Workshop del 2:
Onsdag den 6.5.2020 kl 09:00-12:00

03.12.2019 kl. 09:00

26.02.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

Välkommen på en workshop kring Laborativ matematik för åk 1-6.

Laborativt material och aktiviteter i matematikundervisningen har bland annat som syfte att öka elevernas lust för att lära sig matematik och att visa abstrakta fenomen konkret. Under workshopen får deltagarna pröva på många olika laborativa uppgifter där vi använder varierande material och berör olika områden inom matematiken. Worshopen är tvådelad. Man kan delta i första, andra eller båda tillfällena.

Klasslärare i åk 1-6.

Målet med workshopen är att deltagarna skall få idéer hur de själva kan arbeta laborativt samt inspireras till att skapa eget laborativt material.

Under workshopen kommer deltagarna att få ta del av olika laborativa övningar, som tränar olika områden inom matematiken. Deltagarna får även pröva på varierande material som kan användas som laborativt material.
Vi kommer även att gå igenom olika praktiska tips hur man arbetar laborativt.

Båda tillfällena kommer att innehålla över tio olika laborativa övningar. Under den första delen kommer deltagarna att få testa på Ninas laborativa övningar, men vid den andra även några av deltagarnas övningar. Förhoppningen är att alla som deltar i del2 skall förbereda en egen övning (ensam eller i par) som presenteras på den andra träffen. Man kan presentera en “gammal goding” eller så skapar man en ny uppgift, som man gärna har hunnit testa med en klass innan träff 2. Därefter hoppas jag på att jag får publicera övningarna på bloggen så att materialet kan spridas till övriga svenskfinland. Detta skulle leda till en väldigt diger materialbank för lärare via bloggen Räkna med mig.

Utbildare är fil.mag Nina Aspegrén från Sarlinska skolan, Pargas. Nina arbetar även för skolresurs.fi och publicerar matematikmaterial för lärare på bloggen Räkna med mig.

Fortbildningskurs

Pedagogik – Vt20 Workshop i laborativ matematik (åk 7-9)

Fil.mag Aspegrén Nina /

Kursavgift 80€ +24% moms om du deltar i en (1) workshop (del I eller II)
och 110€ +24% moms om du deltar i båda (I+II).
Minst 8 deltagare/workshop behövs för att starta. I kurspriset ingår kaffe och kursmaterial.

Workshop del 1:
Onsdag den 25.3.2020 kl 13:00-16:00

Workshop del 2:
Onsdag den 6.5.2020 kl 13:00-16:00

03.12.2019 kl. 09:00

26.02.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

Välkommen på en workshop kring Laborativ matematik för åk 7-9.

Laborativt material och aktiviteter i matematikundervisningen har bland annat som syfte att öka elevernas lust för att lära sig matematik och att visa abstrakta fenomen konkret. Under workshopen får deltagarna pröva på många olika laborativa uppgifter där vi använder varierande material och berör olika områden inom matematiken. Worshopen är tvådelad. Man kan delta i första, andra eller båda tillfällena.

Lärare i åk 7-9.

Målet med workshopen är att deltagarna skall få idéer hur de själva kan arbeta laborativt samt inspireras till att skapa eget laborativt material.

Under workshopen kommer deltagarna att få ta del av olika laborativa övningar, som tränar olika områden inom matematiken. Deltagarna får även pröva på varierande material som kan användas som laborativt material. Vi kommer även att gå igenom olika praktiska tips hur man arbetar laborativt.

Båda tillfällena kommer att innehålla över tio olika laborativa övningar. Under den första delen kommer deltagarna att få testa på Ninas laborativa övningar, men vid den andra även några av deltagarnas övningar. Förhoppningen är att alla som deltar i del2 skall förbereda en egen övning (ensam eller i par) som presenteras på den andra träffen. Man kan presentera en “gammal goding” eller så skapar man en ny uppgift, som man gärna har hunnit testa med en klass innan träff 2. Därefter hoppas jag på att jag får publicera övningarna på bloggen så att materialet kan spridas till övriga svenskfinland. Detta skulle leda till en väldigt diger materialbank för lärare via bloggen Räkna med mig.

Utbildare är fil.mag Nina Aspegrén från Sarlinska skolan, Pargas. Nina arbetar även för skolresurs.fi och publicerar matematikmaterial för lärare på bloggen Räkna med mig.

Universitetskurs

Psykologi – Ht19 Utvecklingspsykologi

PsM, psykoterapeut Johansson Joachim /

10

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

lördag 2.11.2019 kl. 9:00-15:30
söndag 3.11.2019 kl. 9:00-14:45
lördag 23.11.2019 kl. 9:00-15:30
söndag 24.11.2019 kl. 9:00-15:30

06.06.2019 kl. 09:00

17.10.2019

Terminsavgift

90

Kursens syfte är att ge en översikt av individens psykologiska utveckling i ett relations- och livscykelperspektiv med en strävan till helhetssyn på utveckling som en sammansatt och under hela livet pågående process. Utgående från etablerade teorier och aktuell forskning ses utvecklingen som ett samspel mellan en mångfald faktorer såväl inom som utanför individen. En bärande tanke är att följa hur personligheten grundläggs under barns- och ungdomsåren och
fortsätter att utvecklas i vuxen ålder. Under kursen behandlas olika livsteman bl a anknytning, självutveckling, kognitiv utveckling, könsdifferentiering, könsroller och moralutveckling utgående från aktuell forskning.

Föreläsningar, diskussioner och arbete i smågrupper. Lärplattformen Moodle används.

Godkända inlämningsarbeten (via lärplattformen Moodle) samt hemtentamen, närvaro 80%.

Tentamenslitteratur:
von Tetzchner, S. (2016, 2:a uppl.): Utvecklingspsykologi: barn- och ungdomsåren. Lund: Studentlitteratur.

I kursen ingår föreläsningsklipp och material som sedan behandlas i följande arbetspass: -Gener, fosterutveckling och tidig neurologisk utveckling -Perception och motorik -Kognitiv utveckling -Emotionell utveckling, temperament och personlighet -Kommunikation och språk -Sociala relationer, självförståelse och moral samt verksamheter kön och ungdom -Utvecklingen under livet.

Fortbildningskurs

Psykologi – Vt20 Motiverande samtal (MI), grundkurs

leg.sjuksköterska, magister i folkhälsoarbete och utbildad tränare i Motiverande samtal Höddelius Lisbeth /

2

Kurspriset bestäms direkt efter att anmälningstiden gått ut och är enligt följande:

Vid minst 10 deltagare 445€ +24% moms
Vid minst 12 deltagare 390€ +24 % moms
Vid minst 15 deltagare 320€ +24% moms

Kursen följer fordringar vid Högskolan på Åland.

Motiverande samtal är en metod som bygger på att aktivt lyssna och att med respekt, medkänsla och genom bekräftelse stärka personens egen inre motivation till en beteendeförändring. Genom att lägga stor vikt vid att utforska hans/hennes egen syn på problem och lösningar. Rådgivaren lyssnar, försöker förstå personens perspektiv och väntar sig att han/hon själv ska hitta sina svar, ta ansvar för sitt eget liv och fatta egna beslut. Metoden kan användas när man vill motivera någon till ändrat beteende, som till exempel vid samtal om alkohol, droger, kost/övervikt, fysisk aktivitet, tobak, sexuellt riskbeteende, spelberoende, skolmotivation och kriminalitet.

Onsdag 18.3.2020 kl 9:00-16:00
Torsdag 19.3.2020 kl 9:00-16:00
Onsdag 22.4.2020 kl 9:00-16:00

03.12.2019 kl. 09:00

24.02.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

445

Inkl. förmiddags- och eftermiddagskaffe

Kursen riktar sig till personal inom hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialvård, tandvård och skola.

Syftet med kursen är att deltagarna skall utvecklas i sin roll som rådgivare och få en modell att följa i egna samtal om livsstilsförändringar eller andra livsförändringar där klienten har tydliga valmöjligheter.

Dag 1:
– teori, bakgrund, evidens
– fyra processer i MI
– förhållningssätt/MI-andan
– motivation
– diskrepans
– lyssnarteknik och kommunikationsfärdigheter
– träna tekniken i motiverande samtal.

Dag 2:
– förändringsprocessen
– förändringsprat
– ambivalensutforskning och övriga strategier vid beteendeförändringar
– lära sig att förebygga och hantera motstånd
– träna tekniken i motiverande samtal.

Dag 3
– repetition av teori och teknik i motiverande samtal
– deltagarnas erfarenheter av att prova motiverande samtal i praktiken diskuteras
– träning på motiverande samtal.

Utbildningen varvar teori, praktiska övningar, demonstration och film och utgår från de problemområden som är aktuella för deltagarna.

Till det sista tillfället får deltagarna spela in och skriva ner ett samtal från sitt dagliga arbete och får då samtidigt praktiskt träna sina MI-kunskaper i sin vardag. Deltagarna sitter i grupper och kodar samtalen utifrån metoden och får konstruktiv återkoppling.

Holm Ivarsson, B. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för skolan. Gothia Förlag.
Holm Ivarsson, B. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för hälso- och sjukvården. Gothia Förlag.
Holm Ivarsson, B, Ortiz L, Wirbing P. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för socialt arbete. Gothia Förlag.
Holm Ivarsson, B, Sjögren, K. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för tandvården. Gothia Förlag.
Holm Ivarsson, B. (2013) Motiverande samtal. Praktisk handbok för äldreomsorgen. Gothia Förlag.

Det rekommenderas att deltagarna skaffar sig en av de ovanstående kursböckerna.

Lisbeth Höddelius är legitimerad sjuksköterska och vårdlärare med magisterexamen i folkhälsoarbete och utbildad tränare i Motiverande samtal. Hon har under många år arbetat med folkhälsofrågor i landstingets regi. I dag arbetar hon i eget företag med utbildningar i Motiverande samtal, Handledning och Coaching. Lisbeth Höddelius är medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers).

Fortbildningskurs

Psykologi – Vt20 Styrka, glädje och medkänsla -positiv psykologi i skola och undervisning

FD, neuropsykolog, psykoterapeut Fagerlund Åse / Ped.mag. Fogelberg Erika

Utbildningen delfinansieras av utbildnings- och kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering.

Fredag den 6.3.2020 kl 9:00-16:00
Tisdag den 21.4.2020 kl 9:00-16:00

Fredag den 2.10.2020 kl 9:00-16:00
Fredag den 6.11.2020 kl 9:00-16:00

03.12.2019 kl. 09:00

04.02.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

435

Inkl. för- och eftermiddagskaffe.

Den här fortbildningen är riktad för skolpersonal inom grundläggande utbildning.

Styrka, glädje och medkänsla handlar om att mångsidigt stärka dina elevers, kollegors och ditt eget välbefinnandet genom aktuell forskning och praktisk tillämpning av metoder inom positiv psykologi i skola och utbildning. Fortbildningen handlar om att stöda eleverna att nå sin potential, i samspel med och i omtanke om andra. Fortbildningen ger deltagarna verktyg att skapa en mer välmående verksamhetskultur.

Närstudiedag 1 – Ett positivt jag:

Ett tyngdpunktsområde inom positiv psykologi har varit forskning kring människors goda egenskaper och styrkor. Karaktärsstyrkor ses som en individs förmågor att tänka, känna och bete sig vilket kan ge olika uttryck i t.ex. uthållighet, kreativitet och vänlighet.

Genom att använda sig av sina styrkor kan en individ utveckla sina talanger,
intressen, förmågor och resurser. Hos barn och unga visar användning av styrkor samband med välbefinnande, livsglädje, sociala relationer samt akademiska framgångar.

Deltagarna lär sig att se och arbeta med styrkor (även i samspel med föräldrar), vilket kan fungera som en buffert gentemot psykiska svårigheter. Processen handlar om att lära känna sina styrkor, utveckla dem och använda sig av dem för att hantera utmaningar.

Närstudiedag 2 – Positiva känslor:

Positiva känslor som glädje, tacksamhet, intresse, hopp eller stolthet är inte bara ett tecken på en individs övergripande nivå av välbefinnande eller lycka. Neurovetenskapliga studier har visat att positiva känslor uttryckligen leder till mer bredd och flexibilitet i tanke och handling.

Studier som jämfört skillnader i inlärningsförmåga vid olika sinnesstämningar visar att en hjärna i positiv sinnesstämning både lär sig bättre och fungerar mera kreativt. På sikt leder ett bredare och mer flexibelt förhållningssätt till att bygga upp resurser fysiskt, psykologiskt, socialt och intellektuellt.

Deltagarna lär sig att ta vara på och öka ett brett spektrum av positiva känslor och hur detta ökar elevernas förmåga att ta till sig inlärning.

Fortbildningen fortsätter med ytterligare två kursdagar under hösten 2020 med följande närstudiedagar:

Närstudiedag 3 – att stärka positiva relationer i skolvardagen:

Positiva relationer handlar om att stärka vänlighet, tacksamhet, empati, hänsyn och förlåtelse.

Deltagarna utbildas i praktiska metoder att systematiskt stärka goda relationer och sund konfliktlösning mellan både elever och personal. Till dessa metoder hör forskning kring aktiva konstruktiva svar samt så kallad assertiv konfliktlösning. Deltagarna lär sig genom teori och övningar konstruktiva sätt att bemöta andra i skillnad till destruktiva sådana.

Deltagarna får också lära sig hur konfliktlösning ter sig i mer destruktiva former (manipulation, aggression, passivitet) samt former för en mer sund konfliktlösning med vänliga och bestämda svar.

Närstudiedag 4 – Positiva tankar och engagemang:

För att hitta meningsfullhet och ett engagemang i skolgången behöver eleven uppleva att hen jobbar mot egna, viktiga målsättningar i livet. Förutom meningsfulla mål behöver eleven lära sig mångsidiga strategier att jobba mot målen, d.v.s. stärka en realistisk hoppfullhet.

Deltagarna lär sig metoder för att hitta meningsfullhet och engagemang i
skolgången samt metoder för att stärka ett dynamiskt mindset. Deltagarna lär sig också hur man kan stärka elevernas resiliens, förmåga att komma igen vid motgångar i livet.

Studier har visat att skolinsatser i resiliens är mycket effektiva och kan halvera förekomsten av depression bland unga.

Omfattningen av fortbildningen är 4 närstudiedagar samt möjlighet till samverkan i plattformen ”itslearning”.

Närstudiedagarna innefattar teori, praktik och diskussioner kring praktisk tillämpning av positiv psykologi i skola och undervisning. Mellan dagarna ges praktiska uppgifter som syftar till att förankra innehållet i den vardagliga verksamheten i skolan. Syftet är både att få in nya metoder i de dagliga rutinerna i skolan och att personalen ska inspireras att skapa egna
kreativa tillämpningar av dem.

Grupphandledningar i grupp (4 grupper sammanlagt) syftar till att ge deltagarna handledning kring de praktiska uppgifterna och stöd kring förankringen av innehållet i den egna verksamheten, endera i personalen och/eller i elevgrupper.

Åse Fagerlund, FD, PsL, specialistpsykolog i neuropsykologi, psykoterapeut och seniorforskare vid Folkhälsans forskningscentrum.

Åse har arbetat med barn med olika former av utmaningar i många år både som psykolog och forskare. Det har handlat om allt från inlärningssvårigheter till olika former av psykologiska svårigheter och utsatthet. I sökandet efter metoder att stärka barns resurser, potential och självkänsla kom Åse in på den positiva psykologin. Hon leder sedan några år forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla vid Folkhälsans forskningscentrum.
Projektet syftar till att ta fram metoder för att stärka barns och vuxnas välbefinnande. Åse har utbildat sig i positiv psykologi vid Oslo universitet och Institute of Positive Education vid Geelong Grammar School.

Till Åses styrkor hör hennes iver att lära sig nya saker, kreativitet och mod i omtanke om andra.

Erika Fogelberg, PeM, ämneskompetens i hälsokunskap, koordinator för Folkhälsans hälsofrämjande verksamheter i skolor.

Erika har erfarenheter av arbete som klasslärare och därefter med hälsofrämjande för skolor på Folkhälsans förbund. Erika har deltagit i en utbildning i positiv psykologi vid Institute of Positive Education vid Geelong Grammar School. I Glädjeforskningens skolintervention har hon hållit lektioner i positiv psykologi i interventionsklasser under ett läsår. Det senaste skolåret har hon åter arbetat som klasslärare och därmed fått testa på hur man kan implementera positiv psykologi i skolvardagen.

Erikas styrkor är att hon är nyfiken på det mesta och tycker om att sätta sig in i och prova på nya saker. Hon är också rättvis och uppskattar naturens skönhet och storhet.

Universitetskurs

Redovisning – Ht19 Bokföring – praktikfall

ED Söderlund Karolina / EM Jakas Åsa

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 20.9. 2019 kl. 17:00-21:00
lördag 21.9.2019 kl. 9:00-13:30
fredag 8.11.2019 kl. 17:00-21:00
lördag 9.11.2019 kl. 9:00-13:30
Däremellan handledning individuellt på distans, pågår på nätet till 29.11.2019.

06.06.2019 kl. 09:00

05.09.2019

Terminsavgift

90

Grundkurs i redovisning eller motsvarande kunskaper.

Efter fullgjord kurs ska den studerande:
– känna till hur en kontoplan är uppbyggd och hur ett bokföringsprogram fungerar
– självständigt visa insikt om bokföring och göra bokslut i ett mindre aktiebolag
– självständigt kunna söka fram och tolka relevant och aktuell information samt tillämpa den i problemlösningssituationer
– visa förståelse av innehållet i olika bokslutsposter, noggrann dokumentation och betydelsen av avstämningsrutiner.

Detta är en kurs i bokförings- och bokslutsteknik. Räkenskapsperiodens olika arbetsskeden gås igenom sett ur producentens synvinkel med hjälp av ett praktikfall – från verifikat till bokslut – där kursdeltagarna samtidigt kan bekanta sig med hur ett bokföringsprogram är uppbyggt.

Tomperi, Soile.(2013). Bokföring i praktiken. Utbildningsstyrelsen.

Bokslutsmodell för aktiebolag Författare: KTH-yhdistys – Föreningen CGR

Universitetskurs

Ryska – Ht19-Vt20 Ryska 1

FM, universitetslektor Kristola-Backlund Carina /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 11.10.2019 kl. 18:00-20:30
lördag 12.10.2019 kl. 09:00-12:15
fredag 25.10.2019 kl.18:00-20:30
lördag 26.10.2019 kl. 09:00-12:15
fredag 8.11.2019 kl. 18:00-20:15
lördag 9.11.2019 kl. 09:00-12:15
fredag 22.11.2019 kl. 18:00-20:15
lördag 23.11.2019 kl. 09:00-12:15

OBS! Kursen fortsätter under våren 2020 följande tider:
fredag 17.1.2020 kl. 18:00-20:30
lördag 18.1.2020 kl. 09:00-12:15
fredag 31.1.2020 kl.18:00-20:30
lördag 1.2.2020 kl. 09:00-12:15
fredag 14.2.2020 kl. 18:00-20:15
lördag 15.2.2020 kl. 09:00-12:15
fredag 28.2.2020 kl. 18:00-20:15
lördag 29.2.2020 kl. 09:00-12:15

06.06.2019 kl. 09:00

15.09.2019

Terminsavgift

90

Färdighetsnivå A1 enligt den europeiska referensramen för språk

Efter avslutad kurs förväntas de studerande:
– kunna läsa kyrillisk skrift (både tryckstil och skrivstil) och förstå enkla texter och meddelanden med bekant tema
– kunna förstå vanliga fraser, instruktioner och frågor i konkreta talsituationer, då temat är bekant och taltempot långsamt kunna med kyrilliska bokstäver (tryckstil) skriva korta, enkla texter som anknyter till vardagliga behov och erfarenheter
– kunna med enkla ord berätta om sig själv och sin närmaste krets samt reda sig i enklare dialoger och servicesituationer
– kunna uttala ord och fraser och använda intonationsmönster så att en person med ryska som modersmål förstår det sagda.

Ryska 1 ger baskunskaper i språket och riktar sig till studerande från alla fakultetsområden. Vi bekantar oss med Ryssland, dess historia och vardag. Kursdeltagarna lär sig förstå och använda ryska i enkla dialoger och servicesituationer.
Grammatikaliska grundstrukturer (bl.a. kasusböjning, aspektbegreppet, verbböjning, räkneord) övas i kommunikativa situationer, både muntligt och skriftligt. Kursdeltagarna ges också en möjlighet att öva ryska via nätet.

Föreläsningar och övningar. Moodle används som lärplattform.

Tentamen. Minst 75% närvaro krävs för godkänd kurs.

Kafe Piter 1

Universitetskurs

Rättsvetenskap – Ht19 Avtalsrätt

JD, ED Enkvist Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 1.11.2019 kl.17:00-21:00
lördag 2.11.2019 kl. 09:00-15:00
söndag 3.11.2019 kl. 09:00-13:00

06.06.2019 kl. 09:00

31.10.2019

Terminsavgift

90

OBS! Kursen har väldigt många anmälda vilket är glädjande. Men om du inte tänker delta, vänligen avanmäl dig senast måndagen den 14.10 klockan 12.00 med ett mejl till open@ha.ax

Vid senare avanmälan fås en annulleringsavgift på 20€.

Studieperioden är avsedd att ge de studerande en helhetsbild över de centrala frågorna inom områdena för allmän avtalsrätt och annan kontraktsrätt (särskilt köprätt). Kursen innefattar följande delområden: Allmän avtalsrätt; köp- och annan kontraktsrätt; internationella köp.

Efter en genomgången kurs förväntas den studerande kunna redogöra för de centrala normerna för allmän avtalsrätt och köprätt samt annan kontraktsrätt. Den studerande förutsätts även kunna identifiera rättsliga problem och fenomen inom dessa områden och behärska de grundläggande principerna för hur sådana problem ska lösas.

Inom kursen avtalsrätt behandlas juridiska frågor som kan uppkomma mellan olika avtalsparter. Om ett avtal är ofullständigt eller diffust formulerat bör man finna en sådan lösning som är rättvis gentemot bägge parter. Inom kursen behandlas också som ett exempel på en särskild avtalstyp köpavtalet.

Föreläsningar och litteraturstudier.

Tentamen.

1. Wilhelmsson & Sévon & Koskelo, Huvudpunkter i köplagen, 3 rev. uppl., 2006
2. Sandvik & Sisula-Tulokas. Internationella köplagen, 2013
3. Saarnilehto, Sopimusoikeuden perusteet, 7 uud. pain., 2009 (behandlas under kursen)
4. Författningar:
Köplag (355/1987)
F (796/1988) om ikraftträdande av konventionen angående avtal om internationella köp av varor samt av lagen om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen
L om bostadsköp (843/1994) kap. 1, 4 och 6
Jordabalk (540/1995) kap. 2
Konsumentskyddslag (38/1978) kap. 5, övriga kapitel i huvuddrag
L om försäkringsavtal (543/1994) i huvuddrag
L om preskription av skulder (728/2003) i huvuddrag

Universitetskurs

Rättsvetenskap – Vt20 Bolagsrätt

JD, ED Enkvist Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 17.4.2020 kl. 17:00-21:00
lördag 18.4.2020 kl. 09:00-15:00
söndag 19.4.2020 kl. 09:00-13:00

03.12.2019 kl. 09:00

25.03.2020

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs förväntas de studerande behärska bolagsrättens centrala delar, vilket innebär att man kan redogöra för de relevanta rättsliga reglerna och principerna för aktiebolag och andra typer av samfund samt stiftelser och behärskar den närmare tolkningen av dessa normer.

Studieperioden är avsedd att ge insikter i den rättsliga regleringen av företagsverksamhet. Normerna behandlas mot bakgrund av företagsverksamhet som ett samhälleligt fenomen. Särskilt behandlas frågan om vilket rättsskydd som ges företagets delägare och utomstående som har med företaget att göra. Fokus ligger vid aktiebolagsrätten.

Kursen omfattar följande frågor och områden:
– företagstyper och företagets organisation
– särskilda företagstyper, deras organisation och verksamhet
– stiftelser
– rättsskyddet för företagets delägare och för utomstående (härvid behandlas enskilda näringsidkare, öppna bolag, kommanditbolag, aktiebolag, bostadsaktiebolag och andelslag)

Föreläsningar, självstudier.

Tentamen.

Titel: Yritysoikeus Författare: Rissanen, Kirsti – Airaksinen, Manne – Castrén, Martti m. fl. Upplaga: 2., uud. p., 2006 Förläggare: Helsinki: SanomaPro ISBN: 978-951-030-646-8 Tilläggsinformation: Boken finns tillgänglig i elektroniskt format. Läses: I Yritystoiminnan oikeudellinen ympäristö, II Yritysmuodot: 1) Yritysmuotojen pääpiirteet (s. 119-132), III Kirjanpito ja tilintarkastus (s. 525-659), IV Arvopaperimarkkinoiden sääntely (s. 661-760)Titel: Yritysoikeus Författare: Rissanen, Kirsti – Airaksinen, Manne – Castrén, Martti m. fl. Upplaga: 2., uud. p., 2006 Förläggare: Helsinki: SanomaPro ISBN: 978-951-030-646-8 Tilläggsinformation: Boken finns tillgänglig i elektroniskt format. Läses: I Yritystoiminnan oikeudellinen ympäristö, II Yritysmuodot: 1) Yritysmuotojen pääpiirteet (s. 119-132), III Kirjanpito ja tilintarkastus (s. 525-659), IV Arvopaperimarkkinoiden sääntely (s. 661-760). (Dessa behandlas under kursen.)

Övrigt material: Författningar: AktiebolagsL (624/2006) L om öppna bolag och kommanditbolag (389/1988) L om bostadsaktiebolag (1599/2009), läses i huvuddrag L om andelslag (421/2013), kap. 1 – 2 Föreningslag (503/1989) Stiftelselag (487/2015) HandelsregisterL (129/1979) ProkuraL (130/1979) RevisionsL (1141/2015) FirmaL (128/1979) VärdepappersmarknadsL (746/2012) (till väsentliga delar) Lag om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (14.12.2012/749), avsnitt III BokföringsL (1336/1997) 1 kap.

Universitetskurs

Skolpsykologi – Vt20 Skolmobbning

PeM Sjöholm-Fahllund Lena /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 2.4.2020 kl. 18:00-21:15
lördag 3.4.2020 kl. 09:00-12:15
fredag 24.4.2020 kl. 18:00-21:15
lördag 25.4.2020 kl. 09:00-12:15

03.12.2019 kl. 09:00

11.03.2020

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs skall den studerande besitta kunskaper om vad mobbning är, och hur sådan kan motverkas.

Att ge grundläggande insikter om mobbningens orsaker, process, prevention och intervention.

Ledd undervisning, grupparbeten, individuellt arbete, övriga arbetsformer.

Godkända hemuppgifter.

Olweus, D. (1993). Bullying at school: What we know and what can we do. Blackwell Publishing.
Sullivan, K. (2010). The anti-bullying handbook. Sage.
Frisén, A. & Berne, S. (2016). Nätmobbning: handbok för skolan. Stockholm: Natur och kultur.
Salmivalli, C. (2010). Koulukiusaamiseen puuttuminen: kohti tehokkaita toimintamalleja. Jyväskylä: PS-kustannus. (behandlas under kursen)

Universitetskurs

Småbarnspedagogik – Ht19 Akademiska studiefärdigheter/Nätbaserad

FM Pettersson Nancy /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen går helt på nätet under tiden 7.10-8.12.2019.

06.06.2019 kl. 09:00

11.09.2019

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Den som siktar på lärarbehörighet inom småbarnspedagogik, den som vill förkovra sina tidigare kunskaper inom området samt alla andra intresserade.

Lärandemål
Studerande förväntas efter avslutad kurs kunna
 verka effektivt i studiemiljön vid ÅA
 känna igen egna lärstilar och studievanor och kunna välja rätt lärstrategier för att stödja sitt lärande på bästa sätt samt behärska effektiv tidsplanering
 planera, följa upp och utvärdera sina studier
 använda relevanta informationsresurser och bibliotekstjänster effektivt samt kunna tillämpa olika sökstrategier.

Kursen ger en introduktion i akademiska studier, studiemiljön, studieteknik och studieplanering, samt informationskompetens

Kursen går helt på nätet, lärplattformen Moodle används.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik – Ht19 Relationer, samspel och konflikthantering

PeM Gammelgård Lillemor /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

torsdag 7.11.2019 kl. 17:00-20:15
fredag 8.11.2019 kl. 17:00-20:15
lördag 9.11.2019 kl. 9:00-15:30
söndag 10.11.2019 kl.9:00-13:00

06.06.2019 kl. 09:00

15.10.2019

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Den som siktar på lärarbehörighet inom småbarnspedagogik, den som vill förkovra sina tidigare kunskaper inom området samt alla andra intresserade.

Lärandemål
– ökar sin förståelse för relationernas, samspelets och kommunikationens betydelse för lärande och utveckling
– utvecklar sin förståelse för arbetsplatsrelationer och deras betydelse inom dagvård och förskola
– utvecklar sin förmåga att skapa och upprätthålla optimala vuxenrelationer i det pedagogiska arbetet
– tillägnar sig kunskaper om kriser och konflikter samt hur man som pedagog hanterar dem
– utvecklar sin förmåga att arbeta förbyggande vad gäller mobbning, diskriminering och trakasserier.

– relationernas betydelse för utveckling och lärande
– relationskompetens
– kris- och konfliktsituationer
– mobbningsförebyggande arbete
– stress och utbrändhet.

Gruppövningar, tentamen, skriftlig examinationsuppgift, gruppuppgift, seminarier.

Hilmarsson, (2010). Samtalet med känslomässig intelligens. Lund: Studentlitteratur
Hougaard, B. (2011). Praktisk vägledning i kommunikation. För lärare i förskola och skola.
Stockholm: Liber. Juul, J. & Jensen, H. (2007). Relationskompetens i pedagogernas värld.
Stockholm: Liber Raundalen, M. (2007). Krispedagogik. Lund: Studentlitteratur

Universitetskurs

Småbarnspedagogik – Ht19-Vt20 Engelska/pedagogik

FM Hemming Erik /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

måndag 9.9.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 23.9.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 7.10.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 21.10.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 4.11.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 18.11.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 25.11.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 16.12.2019 kl. 18:00-21:15

måndag 13.1.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 27.1.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 10.2.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 24.2.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 9.3.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 23.3.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 6.4.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 20.4.2020 kl. 18:00-21:15

06.06.2019 kl. 09:00

09.09.2019

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Den som siktar på lärarbehörighet inom småbarnspedagogik, den som vill förkovra sina tidigare kunskaper inom området samt alla andra intresserade.

Färdighetsnivå B2-C1 enligt den europeiska referensramen för språk.

Efter avslutad kurs förväntas de studerande:
– kunna förstå och tillägna sig information från tidningsartiklar, akademiska texter och andra texter som har anknytning till det egna akademiska området
– kunna förstå presentationer, diskussioner, föreläsningar, TV-inslag och videon på standardengelska, såväl inom det egna akademiska området som inom närliggande ämnesområden
– kunna skriva en uppsats, sammanfattning, rapport eller annan text om ett givet ämne inom ett specifikt akademiskt eller yrkesrelaterat område på strukturellt och stilistiskt korrekt språk
– kunna leda och delta i diskussioner med anknytning till såväl det egna akademiska området som närliggande ämnesområden
– kunna hålla ett föredrag med anknytning till det egna akademiska området.

Färdigheterna bedöms på skalan 0-5 beroende på hur väl studerande uppfyller lärandemålen.

Specialkursen i engelska är avsedd att hjälpa kursdeltagarna att arbeta effektivt på engelska inom det egna ämnesområdet och att vara verksam i en internationell omgivning. Kursinnehåll: valfri vetenskaplig artikel och några kortare texter för utvidgande av vokabulär samt som underlag för diskussion. I kursen ingår också introduktion till akademiskt skrivande, skrivuppgifter och uppsats, muntliga presentationer, diskussionsövningar, tent, läsförståelse, hörförståelse och grammatikövningar.

Läsa: 1/5: kunna förstå och tillägna sig det huvudsakliga innehållet i tidningsartiklar, akademiska texter och andra texter som har anknytning till det egna akademiska området. Lyssna: 1/5: kunna förstå huvuddragen i presentationer, föreläsningar, TV-inslag och videon på standardengelska, såväl inom det egna akademiska området som inom närliggande ämnesområden. Skriva: 1/5: kunna skriva en uppsats, sammanfattning, rapport eller annan text om ett givet ämne inom ett specifikt akademiskt eller yrkesrelaterat område, trots att språkfel förekommer och textens struktur och stil innehåller brister. Tala: 1/5: kunna hålla föredrag, leda och delta i diskussioner med anknytning till såväl det egna akademiska området som närliggande ämnesområden, trots att språkliga och stilistiska fel förekommer.

Enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik – Vt20 Mångfald och inkludering

PeM Mertaniemi Ritva /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 17.1.2020 kl.17:00-21:00
lördag 18.1.2020 kl.09:00-13:00
fredag 24.1.2020 kl.17:00-21:00
lördag 25.1.2020 kl.09:00-13:00

03.12.2019 kl. 09:00

18.12.2019

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Lärandemål:
Att studerande
– tillägnat sig grundläggande kunskap om hur läraren tillsammans med barnen i den pedagogiska verksamheten kan arbeta med olika aspekter av mångfald, inkludering och tolerans i relation till det mångkulturella samhället
– utvecklar ett professionellt förhållningssätt i bemötande av andra.

Att studerande
– utvecklar förståelse för etikens betydelse ur ett pedagogiskt och professionellt perspektiv
– utvecklar ett professionellt förhållningssätt till diversitet
– tillägnar sig grundläggande kunskap om hur läraren kan stöda och möta barns frågor gällande etnicitet, genus och jämställdhet
– utvecklar förståelse för olika familjers situation i ett samhälleligt och mångkulturellt sammanhang
– utvecklar förståelse för värdepedagogiska frågeställningar i pedagogisk verksamhet och i relation till lärarens demokratiska uppdrag.

Föreläsningar, diskussioner, gruppundervisning, reflektionsuppgifter, självstudier, artikelsökning.

Tentamen, arbetsuppgifter, portfolio, litteraturseminarium, skriftliga inlämningsuppgifter.

Arnér, E. (2009). Barns inflytande i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (valda delar).
Berglund, J. & Gunner, G. (2011). Barn i religionernas värld. Stockholm: Liber. ISBN 978-91-47-09970-2 . (valda delar).
Bergstedt, B. & Herbert, A. (2011). Pedagogik för förändring: frihet, jämlikhet, demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (valda delar).
Björk-Willén, P., Gruber, S. & Puskás, T. (2013). Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. Stockholm: Liber. (valda delar).
Bäck-Wiklund, M. & Johansson, T. (2012). Nätverksfamiljen. Stockholm : Natur och kultur
Haraldsson Sträng, M. (2016). Värdegrund och mångkultur i handledning – i förskola, skola och andra pedagogiska verksamheter. Stockholm: Liber
Karlsson, R. (2014). Demokrati i förskola – fokus på barns samspel. Stockholm: Liber.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik – Vt20 Pedagogisk planering, dokumentation och utvärdering

PeM Stark Elisa /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

lördag 16.5.2020 kl.12:00-16:00
söndag 17.5.2020 kl. 09:00-13:00
lördag 6.6.2020 kl.12:00-16:00
söndag 7.6.2020 kl. 09:00-13:00

03.12.2019 kl. 09:00

22.04.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Att den studerande
– fördjupar sin kunskap om didaktiska teorier
– blir medveten om betydelsen av att formulera mål utgående från lärområden och kompetensområden i styrdokument
– utvecklar sin förmåga att planera en verksamhetskultur som utgår från ett helhetsperspektiv för att främja barnens växande, utveckling och lärande
– utvecklar sin förmåga att använda sig av dokumentation för att synliggöra barns lärandeprocess och för att planera samt utveckla verksamheten
– utvecklar sin förståelse för att kombinera lek och lärande utifrån barnens erfarenheter, intressen och kunskaper
– utvecklar sin förmåga att reflektera kritiskt över dokumentations- och kartläggningsmaterial.

Lärandemål
– självständigt kan formulera mål, planera, genomföra och dokumentera samt utvärdera pedagogisk verksamhet
– har förmåga att utgå från barnens kunskaps- och utvecklingsnivå samt synliggöra barnens lärandeprocess
– har förmåga att koppla samman lek och lärande i undervisningen utifrån ett helhetsperspektiv på barns växande, utveckling och lärande.

– didaktiska teorier
– styrdokument
– barns lärandeprocess
– lek och lärande
– pedagogisk planering
– pedagogisk dokumentation

Föreläsningar, gruppundervisning, grupparbeten, seminarier, självstudier, övningar, verksamhetsförlagd undervisning

Muntliga presentationer, seminarier, tentamen, skriftliga inlämningsarbeten, praktikuppgifter.

Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2007). ”Att lära är nästan som att leka”. Lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber. (valda delar)
Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerups. (valda delar)
Paananen, M. & Lipponen, L. (2016). Pedagogical Documentation as a Lens for Examining Equality in Early Childhood Education. Early Child Development and Care, 188:2, 77-87.
Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2014). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. (2. uppl.) Stockholm: Liber. (valda delar)
Övrig kurslitteratur enligt lärarens anvisningar

Universitetskurs

Småbarnspedagogik – Vt20 Små barns lärande

PeM Gammelgård Lillemor /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 7.2.2020 kl. 17:00-21:00
lördag 8.2.2020 kl. 09:00-13:00
fredag 28.2.2020 kl. 17:00-21:00
lördag 29.2.2020 kl. 09:00-13:00

03.12.2019 kl. 09:00

15.01.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Att den studerande:
– utvecklar förståelse för didaktiskt tänkande med fokus på pedagogisk grundsyn och dess praktiska konsekvenser
– utvecklar förståelse för didaktiska teorier och didaktikens grundfrågor
– utvecklar en förståelse för pedagogens kommunikativa färdigheter som stöder barns utveckling och lärande
– utvecklar förståelse för den vuxnas pedagogiska förhållningssätt som förutsättning för barns utveckling och lärande
– tillägnar sig kunskap om inskolningens betydelse för fortsatt barn- och familjearbete
– tillägnar sig kunskap om anknytningsteorin samt anknytningens betydelse i praktiska situationer inom småbarnspedagogiken.

– didaktiska teorier och didaktikens grundfrågor
– pedagogisk grundsyn
– pedagogiska förhållningssätt
– små barns lärande
– anknytning
– inskolning

Föreläsningar, gruppundervisning, seminarier, grupparbeten, verksamhetsintegrerade dagar, självstudier.

Tentamen, inlämningsuppgifter som redovisas skriftligt och muntligt, seminarier.

Bruce, B. & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar)
Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar – kommunikationens betydelse. (4. Uppl.) Stockholm: Liber. (valda delar)
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) (2003). Förskolan – barns första skola! Lund: studentlitteratur. (valda delar)
Övrigt material enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik – Vt20 Språkdidaktik

Universitetslärare, FM Kvist Maria / Professor Svensson Ann-Katrin

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 20.3.2020 kl. 17:00-21:00
lördag 21.3.2020 kl. 09:00-13:00
fredag 24.4.2020 kl. 17:00-21:00
lördag 25.4.2020 kl. 09:00-13:00

03.12.2019 kl. 09:00

26.02.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Att den studerande:
– blir förtrogen med olika teoretiska perspektiv på tal- och skriftspråksutveckling
– blir förtrogen med grundläggande språkvetenskapliga termer och begrepp
– utvecklar sin förståelse för pedagogens funktion som språklig förebild
– utvecklar sin förmåga att stimulera barns språk med hjälp av språklek, lek, drama, musik, berättande samt digital och analog litteratur
– utvecklar sin förmåga att analysera språkanvändning i olika kontexter
tillägnar sig grundläggande kunskaper om barnlitteraturens utvecklingslinjer och genrer
– tillägnar sig sådana begrepp och arbetssätt som är centrala redskap i analys och diskussion av barnlitteratur.

Lärandemål: Att den studerande
– kan beskriva och reflektera över barns tal- och skriftspråksutveckling med hjälp av grundläggande språkvetenskapliga termer och begrepp
– har utvecklat sin förmåga att genomföra språkstimulerande, litteraturpedagogiska och dramapedagogiska aktiviteter i barngruppen
– kan redogöra för hur småbarnspedagogiken kan stödja barns språkutveckling.

– tal- och skriftspråksutveckling
– språkanvändning i olika kontexter
– språkstimulans
– berättande barnlitteratur

Gruppundervisning, övningar, seminarier, självstudier.

Tentamen, skriftliga inlämningsuppgifter, seminarier och arbetsuppgifter utförda under småbarnspraktiken.

Bruce, B, Ivarsson, U., Svensson, A-K & Sventelius E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Edwards, A. (2017). Boksamtal med bilderböcker. Stockholm: Natur och Kultur.

Heikkinen, H. (2004). Vakava leikillisyys: draamakasvatusta opettajille. Helsinki: Kansanvalistusseura. (behandlas under kursen)

Kåreland, L. (2015). Skönlitteratur för barn och unga. Historik, genrer, termer, analyser. Lund: Studentlitteratur. Ej språkbadsstuderande

Mjaaland Heggstad, K. (2014). 7 vägar till drama? Grundbok i dramapedagogik för förskollärare och lärare. Lund: Studentlitteratur.

Riddersporre, B. & Bruce, B. (Red.) (2014). Berättande i förskolan. Stockholm: Natur och Kultur.

Sandvik, M. & Spurkland, M. (2011). Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. Lund: Studentlitteratur. Endast f språkbadsstuderande

Suortti, O. & Lipponen, L. (2016). Phonological awareness and emerging reading skills of two- to five-year-old children. Early Child Development and Care 186:11, 1703–1721.

Westerlund, M. (2009). Barn i början? Språkutveckling i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.

Yifat, R. & Zadunaisky-Ehrlich, S. (2009). Teachers’ Talk in Preschools During Circle Time: The Case of Revoicing, Journal of Research in Childhood Education, 23:2, 211-226, DOI: 10.1080/02568540809594656

Övrig litteratur enligt lärarnas anvisningar.

Referenslitteratur: Damber, U., Nilsson, J. & Ohlsson, C. (2013). Litteraturläsning i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Fortbildningskurs

Socialt arbete – Vt20 Hur normer, våld och övergrepp mot barn hänger ihop – hur kan vi förebygga utsatthet?

Kriminolog Rung Nina /

Fredag 24.4.2020 kl 12.30-15.45

03.12.2019 kl. 09:00

26.03.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

155

inkl kaffe.

Föreläsningen riktar sig till anställda inom förskola, skola, socialtjänst, polis/åklagare, ideell sektor, socialt arbete, fritidsledare och andra som arbetar kring barn.

Målet med halvdagen är att få en ökad förståelse för hur könsnormer påverkar barn och unga samt hur de i sin tur påverkar utsatthet för våld och sexuella övergrepp och hur vi tillsammans kan förebygga och synliggöra utsatthet.

Innehållet på föreläsningen är bl.a. följande:

– kunskap om snäva könsnormer, maskulinitetsnormer och machokultur
– kunskap och förekomst av sexualbrott och våld
– kunskap om konsekvenser av våldsutsatthet och övergrepp för barn och vuxna
– praktiska verktyg att fråga och agera kring våld och sexuella övergrepp
– kunskap om våldsprevention.

Nina Rung är kriminolog och genusvetare specialiserad på sexualbrott och våld i nära relation. Hon har bland annat utrett grova sexualbrott mot barn hos Stockholmspolisen under flertalet år och har en lång erfarenhet av normarbete. Nina är grundare av Huskurage, den enda primärpreventiva metoden mot våld i nära relation. Nina har tack vare sitt arbete varit utsedd till svensk expert inom EU-projektet Judex+ som tillsammans med fem andra EU-länder syftade till implementeringen av ett barnvänligare rättssystem under 2016-2018.

Universitetskurs

Specialpedagogik – Vt20 Koncentrationssvårigheter – ADHD

Specialbarnträdgårdslärare Lindroos Catarina / PeM Möller Mona-Lisa

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 27.3.2020 kl.18:00-20:00
lördag 28.3.2020 kl. 09:00-16.00
söndag 29.3.2020 kl. 09:00-15:00

03.12.2019 kl. 09:00

04.03.2020

Terminsavgift

90

Kursens syfte är att ge grundläggande teoretiska kunskaper om barn med AD/HD och olika koncentrationssvårigheter; symptom, orsaker, förekomst, funktionsnedsättningar och behandlingsmetoder. Kursen ger också grundläggande kunskaper om hur AD/HD och olika typer av beteendestörning inverkar på barns och ungas liv samt hur man kan bemöta och ge stöd inom dagvård och skola.

Teoretisk kunskap om AD/HD och till diagnosen hörande tillkommande svårigheter.
Orsaker, förekomst, diagnostisering, uttrycksformer i olika åldrar samt behandlingsmetoder
Förhållningssätt, bemötande och stödformer i dagvård och skola
Specifika behandlings- och interventionsmetoder
Identifiering av barn och unga med krävande beteende i dagvård och skola
Stödåtgärder och praktiska undervisningsarrangemang
Lärarens stödpersoner och samarbete hem – skola

Föreläsning, filmer, gruppdiskussioner, grupparbeten.

Hemexamensuppgift.

Dufva, V., & Koivunen, M. (2012). ADHD diagnostisointi, hoito ja hyvä arki. Jyväskylä: PS-kustannus.

Kadesjö, B. (2008). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber.

Kendall Carlsson, G. Elever med neuropsykiatriska svårigheter – vad gör vi och varför? Lund: Studentlitteratur (VALDA DELAR)

Rief, S. (2003). The ADHD Book of Lists: A Practical guide for Helping Children and Teens with Attention Deficit Disorders. San Fransisco: Jossey-Bass.

Övrig litteratur enligt föreläsarens rekommendationer.

Yrkeshögskolekurs

Språk – Ht19 Spanska grundkurs

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

tisdag 3.9.2019 kl.18:00-20:30
tisdag 10.9.2019 kl.18:00-20:30
tisdag 17.9.2019 kl.18:00-20:30
tisdag 24.9.2019 OBS! kl.19:00-21:15
tisdag 8.10.2019 kl.18:00-20:30
tisdag 22.10.2019 kl.18:00-20:30
tisdag 29.10.2019 kl.18:00-20:30
tisdag 5.11.2019 kl.18:00-20:30
tisdag 12.11.2019 kl.18:00-20:30

06.06.2019 kl. 09:00

02.09.2019

Terminsavgift

90

Inga förkunskaper krävs.

Efter avslutad kurs har den studerande bekantat sig med språket och den spanska kulturen, lärt sig förstå tydligt tal i lugnt tempo och börjat använda språket i tal och skrift i enkla vardagssituationer. Målet är också ett gott uttal av europeisk spanska.

Under kursen övas förståelse av enkelt tal med enkel vokabulär som anknyter till konkreta situationer eller den egna erfarenheten. De studerande lär sig berätta om sig själv och sin närmaste krets, att reda sig i enkelt umgänge och i de vanligaste servicesituationerna. De läser korta texter från vardagliga sammanhang (reklam, brev, matsedlar, tidtabeller, texter i dialogform o. dyl.) och skriver korta, enkla meddelanden som har att göra med vardagliga behov och enkla beskrivningar om mycket bekanta ämnen (verkliga eller fiktiva personer, händelser, egna och familjens planer). Studerande ska vid uppgifter öva olika branschspecifika frågor och teman och på detta vis lära sig språket inom sitt branschområde.

Gruppundervisning samt övrigt arbete.

Aktivt deltagande, minst 75 % närvaro samt godkända övnings- och inlämningsuppgifter. Skriftlig tentamen.

Waldenström, Westerman, Wik-Bretz. (2007). Caminando 1. Natur & Kultur läromedel.

Yrkeshögskolekurs

Språk – Vt20 Spanska fortsättningskurs

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

tisdag 14.1.2020 kl. 18:00-20:45
tisdag 21.1.2020 kl. 18:00-20:45
tisdag 28.1.2020 kl. 18:00-20:45
tisdag 4.2.2020 kl. 18:00-20:45
tisdag 11.2.2020 kl. 18:00-20:45
tisdag 25.2.2020 kl. 18:00-20:45
tisdag 3.3.2020 kl. 18:00-20:45
tisdag 10.3.2020 kl. 18:00-20:45
tisdag 17.3.2020 kl. 18:00-20:45

03.12.2019 kl. 09:00

18.12.2019

Terminsavgift YH

90

Spanska grundkurs, 3 sp eller motsvarande.

Den studerande skall efter genomgången kurs ha kommunikativa kompetenser motsvarande nivå B1 på CEFR-skalan:
– Förstå det huvudsakliga innehållet i tydligt talad standardspanska om ämnet är bekant
– Förstå det huvudsakliga innehållet i texter som handlar om redan bekanta förhållanden i vanliga genrer
– Samtala om enkla sakförhållanden och ens personliga situation med en välvillig interlokutör
– Skriva korta och enkla meningar om konkreta saker i presens, framtid och dåtid

– Texter ur läroboken och från andra media, i sht Internet. Texterna förekommer alltid i samband med bilder och/eller ljud/video för att ge mera kontext.
– Betoning på interaktion och att det inte alltid är nödvändigt att förstå 100 % av texter – ej heller att producera helt korrekta meningar
– Jämförelser med engelska texter för att understryka att cirka 50% av de spanska orden bör vara bekanta
– Ljudinspelningar för att träna uttal
– Skrivande, i sht dialoger, som sedan framförs
– Internetresurser: språkinställningar av mjukvara, nyheter, musik, video

Muntliga och skriftliga övningar.

Skriftlig tentamen, minst 50% närvaro och alla muntliga och skriftliga uppgifter godkända.

Waldenström, E., Westerman, N. & Wik-Bretz, M. (2007). Caminando. 1. Stockholm: Natur & Kultur.

Undervisningsmaterial (högskolan tillhandahåller):
Webbplattform med dokument och länkar till material.

Universitetskurs

Utvecklingspsykologi – Ht19 Idrottspsykologisk coaching

Idrottspsykologisk rådgivare och mental coach Treier Christoph /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 25.10.2019 kl.17:00-21.00
lördag 26.10.2019 kl. 09:00-16:00
söndag 27.10.2019 kl. 09:00-15.00

06.06.2019 kl. 09:00

06.10.2019

Terminsavgift

90

Motivation och intresse för ämnet.

Att deltagarna skall tillägna sig målsättningarna för kursen och erhålla grundläggande kunskap om idrottspsykologisk coaching. Kursen är inte avsedd att ge kompetens för att undervisa andra i ämnet.

Kursen är en introduktionskurs som vänder sig till såväl tävlings- som motionsidrottare och icke-idrottare, eftersom framgångsfaktorerna är desamma inom idrott som inom andra områden. Kursen handlar om hur idrottspsykologisk coaching utförs i syfte att nå bästa möjliga resultat, främst inom idrott, friskvård och hälsa. Kursen ger både teoretisk och evidensbaserad praktiskt tillämpbar kunskap.

Föreläsningar, seminarier och hemuppgifter.

Tentamen eller uppsats.

Uneståhl. L.-E. & Schill, G. (2012) Coaching med mental träning: Den ideala kombinationen. B4PRESS.

Universitetskurs

Utvecklingspsykologi – Vt20 Introduktion till psykosyntes

Dip. samtalsterapeut Lindgren Anne /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

torsdag 6.2.2020 kl. 17:00-21.00
fredag 13.3.2020 kl. 17:00-21.00
lördag 14.3.2020 kl. 10:00-15:00
torsdag 26.3.2020 kl. 17:00-21.00

03.12.2019 kl. 09:00

15.01.2020

Terminsavgift

90

Målet med kursen är att ge studerande grundläggande kunskaper i psykosyntes. De grundläggande kunskaperna uppnås genom att bekanta sig med psykosyntesens ursprung, grundbegrepp och arbetsmetoder, både teoretiskt (via föreläsningar, litteraturstudier) och praktiskt (genom övningar/processdagbok). Kursens målsättning är även att introducera studerande i psykosyntesens kreativa tekniker och verktyg samt redogöra för hur dessa kan tillämpas i praktiken.

Lärandemål:
Efter genomgången kurs förväntas den studerande: – besitta grundläggande kunskaper om psykosyntesens historia och utveckling – besitta grundläggande kunskaper om psykosyntesen som psykologisk teori – besitta grundläggande kunskaper om psykosyntesen som terapimetod.

Allmänfärdigheter:
Studenterna utvecklar förmåga till kritiskt tänkande, diskussion och argumentation, och samarbete med andra. Studenterna utvecklar under kursen sin självreflektiva förmåga och reflekterar efter kursen i högre grad över sin egen personliga utveckling.

Föreläsningar, gruppuppgifter/övningar, diskussion.

Aktivt deltagande i diskussioner och gruppuppgifter, processdagbok (praktisk), inlämningsuppgift (teoretisk).

Assagioli, R. 2006. Psykosyntes: grundläggande principer och tekniker. Mareld Böcker.
Ferrucci, P. 2000. Bli den du är: om psykosyntes. En metod för själslig utveckling. Liber.
Firman, J. & Gila, A. 2002. Psychosynthesis. A Psychology of the Spirit. SUNY series in Transpersonal and Humanistic Psychology.
Övrig litteratur enligt utbildarens rekommendationer.

Universitetskurs

Utvecklingspsykologi – Vt20 Ätstörningar

Docent i utvecklingspsykologi och psykoterapeut Isomaa Rasmus /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 20.3.2020 kl. 17:00-20:30
lördag 21.3.2020 kl. 09:00-14:30
fredag 17.4.2020 kl. 17:00-20:30
lördag 18.4.2020 kl. 09:00-14:30

03.12.2019 kl. 09:00

26.02.2020

Terminsavgift

90

Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna beskriva olika former av ätstörningar, redogöra för faktorer som påverkar uppkomsten av ätstörningar och diskutera förebyggande åtgärder och behandlingsformer.

Kursens mål är att ge en översiktlig bild av ätstörningar som fenomen. Innehållet omfattar ätstörningarnas historia, diagnostik, epidemiologi, uppkomst och behandling. Därtill diskuteras möjliga förebyggande åtgärder i olika utvecklingsmiljöer.

Hemuppgift.

Övrigt material:
Isomaa, R. (2011). Eating disorders, weight perception and dieting in adolescence. Doktorsavhandling.
Kurslitteratur:
Meurling, B. (red. 2003). Varför flickor? Ideal, självbilder och ätstörningar. Studentlitteratur.
Clinton, D. & Norring, C. (2002/2009). Ätstörningar. Bakgrund och aktuella behandlingsmetoder. Natur och Kultur.

Yrkeshögskolekurs

Vård – Ht19 Grundkurs i forensisk omvårdnad

Specialistsjuksköterska Kvarnström Ann /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

tisdag 5.11.2019 kl. 18:00-21:30
onsdag 6.11.2019 kl. 18:00-21:30
onsdag 13.11.2019 kl. 18:00-21:30
måndag 18.11.2019 kl. 18:00-21:30
tisdag 19.11.2019 kl. 18:00-21:30

24.09.2019 kl. 12:00

21.10.2019

Terminsavgift

90

Inga förkunskaper krävs.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna:
– känna till och tillämpa självständigt relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt
– ha kunskap om samtalstekniker och upptagning av anamnes i misstanke om våldssituationer
– ha kunskap om spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp
– ha kännedom kring grundprinciperna gällande provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi inom ämnet
– ha kunskap om att kunna beskriva krisreaktioner, både akuta och kroniska
– ha kunskap gällande olika aktörers ansvarsområden i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman
– ha kännedom kring att samordna resurser medicinskt, psykologiskt, och rättsligt i samband med att ett brott har begåtts och kunna samverka med andra aktörer inom området.

Relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt.
Samtalstekniker och upptagning av anamnes i situationer där misstanke om våld och brott finns.
Spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp.
Provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi.
Krisreaktioner, både akuta och kroniska.
Identifikation om olika parters ansvarsområden/arbetsuppgifter som sker i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman.
Olika resurser inom både medicinska, psykologiska, och rättsliga kontextet och samverkan mellan dessa.

Obligatoriska föreläsningar som består dels av teori, gruppdiskussioner, praktiska övningar, självstudier samt examination i form av en hemuppgift.
100 % närvaro krävs för godkänd kurs. Vid frånvaro får den studerande en individuell kompletterande studieuppgift av kursledaren.

Examinationen sker genom en individuell studieuppgift som inlämnas till examinator på utsatt tid. Innehållet i examinationsuppgiften är enligt kursinnehållet som presenterats i kursen.

Förundersökningslagen (805/2011). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110805

Hedrenius, S., & Johansson, S. (2016). Krisstöd. Vid olyckor, katastrofer och svåra händelser. Stockholm: Natur och kultur.

Isdal, P. (2017). Medkänslans pris: om sekundärtraumatisering, compassion fatigue och utbrändhet hos yrkesverksamma. Stockholm: Gothia fortbildning.

Isdal, P. (2017). Meningen med våld. (2. uppl.). Stockholm: Gothia fortbildning.

Koskinen, L., Likitalo, H., Aho, J., Vuorio, O., & Meretoja, R. (2014). The professional competence profile of Finnish nurses practising in a forensic setting. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 21(4), 320-326. doi: 10.1111/jpm.12093

Lange Thomsen, J. (2006). Rättsmedicin. Stockholm: Liber.

Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P., & Paavilainen, E. (2010). Identification of women exposed to acute physical intimate partner violence in an emergency department setting in Finland. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(4), 638-647. doi: 10.1111/j.1471- 6712.2009.00754.x

Lynch, V. A., & Duval, J. B. (2011.) Forensic nursing science. (2. ed.). St. Louis: Mosby/Elsevier. (utvalda delar).

Nationellt centrum för Kvinnofrid (NCK). (2011). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (2010:4). Hämtat från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/492/nck-rapport-att-fraga-om-valdsutsatthet-som-en-del-av-anamnesen-2010-4.pdf#__utma=1.1486299927.1570097249.1570608644.1571037352.3&__utmb=1.3.10.1571037352&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1570537741.1.1.utmcsr=(direct)|utmccn=(direct)|utmcmd=(none)&__utmv=-&__utmk=121920651

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2008). Handbok: nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. (2008:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/483/nck-handbok-nationellt-handlingsprogram-sexuella-overgrepp-2008-rev2010.pdf#__utma=1.573362438.1569244898.1569244898.1569246704.2&__utmb=1.1.10.1569246704&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1569246704.2.2.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=106075523

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2016). Våld mot äldre kvinnor: En forsknings- och kunskapsöversikt. (2016:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/512/nck-rapport-vald-mot-aldre-kvinnor-2016-1.pdf

Olsson, J., & Kupper, T. (2009). Grundläggande kriminalteknik. Stockholm: Jure förlag.

Rahmqvist, J. (2018). Forensic care for victims of violence and their family members in the emergency department. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Växjö, Linnaeus University Dissertations ; 337/2018). Hämtad från http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1262268/FULLTEXT01.pdf

Socialstyrelsen. (2016). Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. (Artikelnummer 2016-6-37). Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf

Strafflagen (39/1889). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1889/18890039001

World Health Organization. (2005). WHO multi-country study on womens health and domestic violence against women: initial results on prevalence, health outcomes and womens responses. Retrieved from https://www.who.int/reproductivehealth/publications/violence/24159358X/en/

van Wyk, N., & van der Wath, A. (2015). Two male nurses’ experiences of caring for female patients
after intimate partner violence: a South African perspective. Contemporary Nurse, 50(1), 94-103.
doi: 10.1080/10376178.2015.1010254

Som examinator på kursen fungerar doktorand, FM i vårdvetenskap, spec.sjukskötare Anna Lundberg.

Fortbildningskurs

Vård – Ht19 Handledarutbildning – att utvecklas som handledare, 7,5 sp

HvM Ulenius Katarina / Fil.mag Lindroth Mona

7 1/2

Torsdag 19.9.2019 kl 9.00-16.00
Fredag 20.9.2019 kl 9.00-16.00
Torsdag 10.10.2019 kl 8.00-16.00
Fredag 11.10.2019 kl 8.00-16.00
Torsdag 7.11.2019 kl 8.00-16.00
Fredag 8.11.2019 kl 8.00-16.00
Torsdag 28.11.2019 kl 8.00-16.00
Fredag 29.11.2019 kl 8.00-16.00

Kursen fortsätter under våren 2020 med ytterligare två kurstillfällen (4 dagar).
Vårens tider meddelas i samband med höstens kurstart.

08.08.2019 kl. 13:00

17.09.2019

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

165

Inkl för- och eftermiddagskaffe

Kursen vänder sig till dig som är eller vill bli handledare för sjukskötarstuderande i verksamhetsförlagd utbildning. Den vänder sig till dig som vill utveckla din roll som handledare och förtydliga din egen
betydelse som handledare.

Under kursen är målet att – enskilt och i grupp – få reflektera över studerandes lärande, hur du som handledare kan bidra i detta lärande,
etiska aspekter på handledning samt återkoppling och
bedömning av de studerande.

Du som handledare lär dig att med hjälp av styrdokument och lagar, utbildningsplaner och kursbeskrivningar få veta vad studerande kan och ska kunna under och efter den verksamhetsförlagda utbildningen, liksom betydelsen av studerandes individuella behov i lärandeprocessen.

Efter avslutad kurs ska du som kursdeltagare visa att du har:
– kunskap om handledning som pedagogisk process, om strategier för handledning, bedömning, vetenskaplighet och profession, reflekterande handledning samt om etik och handledning
– förmåga att i handledningsprocessen använda pedagogisk kunskap, omvårdnadskunskap samt kunskap i personlig utveckling
– förmåga att tillämpa grundläggande kunskaper om handledning i yrkesmässig växt, att stödja och vägleda studerande i verksamhetsförlagd utbildning samt att utvärdera och bedöma den studerandes kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i vårdande och vårdarbete
– ett kritiskt, analyserande och reflekterande förhållningssätt och förmåga att bedöma och värdera handledningssituationer etiskt samt utifrån genusperspektiv.

– sjukskötarutbildningen i dag, lagstiftning och styrdokument
– litteratursökning samt introduktion till digitala lärrum (Google Classroom)
– integrering teori och praktik under den verksamhetsförlagda utbildningen samt vad är vetenskapligt förhållningssätt i samband med detta
– vård/omvårdnad som vetenskaplig disciplin och evidensbaserat arbete som mål och verktyg
– pedagogik, reflektion och handledarrollen
– handledningsprocessen, bedömning och praktiska rutiner
– betydelsen av etik och genus i samband med handledning av sjukskötarstuderande.

Kursen är uppbyggd på 6 närstudietillfällen (12 dagar) där förmiddagen består av föreläsningar och eftermiddagen av workshops där teoretiskt material bearbetas och diskuteras för att sedan användas i handledning av sjukskötarstuderande. Vi delar erfarenheter av att handleda, diskuterar hur
litteraturen kan användas för att utveckla handledningen av studerande och även omvårdnaden och vårdarbetet tillsammans med den studerande och kolleger.

Kursen består av föreläsningar, litteraturstudier, grupparbeten och workshops samt reflektionstillfällen i samband med närstudierna, självstudier och handledning av sjukskötarstuderanden under verksamhetsförlagd
utbildning. Kursen är delvis nätbaserad.

Examination sker i form av workshops baserade på kurslitteratur och annat relevant material, handledning av sjukskötarstuderande under verksamhetsförlagd utbildning samt handledares loggbok under den tiden.

Yrkeshögskolekurs

Vård – Vt20 Grundkurs i forensisk omvårdnad

Specialistsjuksköterska Kvarnström Ann / doktorand, fil.mag i vårdvetenskap, spec. sjuksköterska Lundberg Anna

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

tisdag 21.4.2020 kl. 18:00-21:30
onsdag 22.4.2020 kl. 18:00-21:30
onsdag 29.4.2020 kl. 18:00-21:30
onsdag 6.5.2020 kl. 18:00-21:30
torsdag 7.5.2020 kl. 18:00-21:30

03.12.2019 kl. 09:00

25.03.2020

Terminsavgift

90

Inga förkunskaper krävs.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna:
– känna till och tillämpa självständigt relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt
– ha kunskap om samtalstekniker och upptagning av anamnes i misstanke om våldssituationer
– ha kunskap om spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp
– ha kännedom kring grundprinciperna gällande provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi inom ämnet
– ha kunskap om att kunna beskriva krisreaktioner, både akuta och kroniska
– ha kunskap gällande olika aktörers ansvarsområden i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman
– ha kännedom kring att samordna resurser medicinskt, psykologiskt, och rättsligt i samband med att ett brott har begåtts och kunna samverka med andra aktörer inom området.

Relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt.
Samtalstekniker och upptagning av anamnes i situationer där misstanke om våld och brott finns.
Spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp.
Provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi.
Krisreaktioner, både akuta och kroniska.
Identifikation om olika parters ansvarsområden/arbetsuppgifter som sker i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman.
Olika resurser inom både medicinska, psykologiska, och rättsliga kontextet och samverkan mellan dessa.

Obligatoriska föreläsningar som består dels av teori, gruppdiskussioner, praktiska övningar, självstudier samt examination i form av en hemuppgift.
100 % närvaro krävs för godkänd kurs. Vid frånvaro får den studerande en individuell kompletterande studieuppgift av kursledaren.

Examinationen sker genom en individuell studieuppgift som inlämnas till examinator på utsatt tid. Innehållet i examinationsuppgiften är enligt kursinnehållet som presenterats i kursen.

Förundersökningslagen (805/2011). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110805

Hedrenius, S., & Johansson, S. (2016). Krisstöd. Vid olyckor, katastrofer och svåra händelser. Stockholm: Natur och kultur.

Isdal, P. (2017). Medkänslans pris: om sekundärtraumatisering, compassion fatigue och utbrändhet hos yrkesverksamma. Stockholm: Gothia fortbildning.

Isdal, P. (2017). Meningen med våld. (2. uppl.). Stockholm: Gothia fortbildning.

Koskinen, L., Likitalo, H., Aho, J., Vuorio, O., & Meretoja, R. (2014). The professional competence
profile of Finnish nurses practising in a forensic setting. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 21(4), 320-326. doi: 10.1111/jpm.12093

Lange Thomsen, J. (2006). Rättsmedicin. Stockholm: Liber.

Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P., & Paavilainen, E. (2010). Identification of women exposed to acute physical intimate partner violence in an emergency department setting in Finland. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 24(4), 638-647. doi: 10.1111/j.1471- 6712.2009.00754.x

Lynch, V. A., & Duval, J. B. (2011.) Forensic nursing science. (2. ed.). St. Louis: Mosby/Elsevier. (utvalda delar).

Nationellt centrum för Kvinnofrid (NCK). (2011). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (2010:4). Hämtat från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/492/nck-rapport-att-fraga-om-valdsutsatthet-som-en-del-av-anamnesen-2010-4.pdf#__utma=1.1486299927.1570097249.1570608644.1571037352.3&__utmb=1.3.10.1571037352&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1570537741.1.1.utmcsr=(direct)|utmccn=(direct)|utmcmd=(none)&__utmv=-&__utmk=121920651

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2008). Handbok: nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. (2008:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/483/nck-handbok-nationellt-handlingsprogram-sexuella-overgrepp-2008-rev2010.pdf#__utma=1.573362438.1569244898.1569244898.1569246704.2&__utmb=1.1.10.1569246704&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1569246704.2.2.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=106075523

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2016). Våld mot äldre kvinnor: En forsknings- och kunskapsöversikt. (2016:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/512/nck-rapport-vald-mot-aldre-kvinnor-2016-1.pdf

Olsson, J., & Kupper, T. (2009). Grundläggande kriminalteknik. Stockholm: Jure förlag.

Rahmqvist, J. (2018). Forensic care for victims of violence and their family members in the emergency department. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Växjö, Linnaeus University Dissertations ; 337/2018). Hämtad från http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1262268/FULLTEXT01.pdf

Socialstyrelsen. (2016). Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. (Artikelnummer 2016-6-37). Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf

Strafflagen (39/1889). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1889/18890039001

World Health Organization. (2005). WHO multi-country study on womens health and domestic violence against women: initial results on prevalence, health outcomes and womens responses. Retrieved from https://www.who.int/reproductivehealth/publications/violence/24159358X/en/

van Wyk, N., & van der Wath, A. (2015). Two male nurses’ experiences of caring for female patients after intimate partner violence: a South African perspective. Contemporary Nurse, 50(1), 94-103.
doi: 10.1080/10376178.2015.1010254

Som examinator på kursen fungerar doktorand, FM i vårdvetenskap, spec.sjukskötare Anna Lundberg.

Fortbildningskurs

Vård – Vt20 Introduktion till forensisk omvårdnad

Specialistsjuksköterska Kvarnström Ann / doktorand, fil.mag i vårdvetenskap, spec. sjuksköterska Lundberg Anna

Specialistkunskaper som ryms inom forensisk omvårdnad innefattar att vara vaksam och ha kunskap om tecken på våld/övergrepp, att bemöta brottsoffer såväl som gärningsmän och närstående, att känna till aktuella lagar och författningar, att säkra och dokumentera spår/bevis som kan användas i en rättslig process, att samverka med polis, rättsväsende, socialtjänst och andra professioner/myndigheter eller ideella organisationer.
(Källa: Svenskt nätverk för forensisk omvårdnad)

Lördag 7.3.2020 kl 09:00-16:00
Söndag 8.3.2020 kl 09:00-16:00

03.12.2019 kl. 09:00

14.02.2020

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

160

Inkl. för- och eftermiddagskaffe

Kursen riktar sig till intresserade som i sitt arbete möter olika våldssituationer. Yrkesgrupper som kan ha nytta av kursen är bl.a. socialarbetare, poliser, personal inom hemtjänst, skola, den prehospitala akutsjukvården samt akutmottagningar och vårdavdelningar. Även andra intresserade är välkomna att delta i kursen.

Efter avslutad kurs ska du:
– ha kunskap om det kliniska arbetet kring potentiella brottsoffer inom vården och andra områden.
– ha kunskap hur man kan läsa av skador och härleda dessa till ett eventuellt brott.
– även ha grundläggande kunskap hur man hanterar eventuellt bevismaterial samt hur man rör sig på en eventuell brottsplats.
– veta vilka myndigheter och instanser som kan vara bra att involvera samt vilka stödfunktioner det finns att tillgå.
– få en inblick gällande hela händelsekedjan från att ett brott begås till ett avslut med en eventuell rättegång.

Kursens innehåll är bl.a. följande:
– du får grundläggande kunskaper om vad forensisk omvårdnad innebär
– du får grundläggande kunskaper om användningsområdet samt hur man kan använda denna kunskap i det kliniska arbetet
– du får en inblick i rättsmedicin samt spårsäkring
– du får en genomgång av brottsprocessen för de drabbade
– du får information om Brottsofferjourens verksamhet på Åland.

Föreläsningar, praktiska övningar, diskussioner samt grupparbeten.
Obligatorisk 100 % närvaro på föreläsningarna.

100% deltagande i kursen berättigar till ett intyg efter kursen.

Kurslitteratur och studiematerial delas ut till deltagarna före och under kursen. Undervisningsmaterial tillhandahålls av kursarrangören.

Som huvudföreläsare fungerar Ann Kvarnström, specialistsjuksköterska inom anestesi samt forensisk omvårdnad som har arbetat 20 år inom akutsjukvård både i Sverige och på Åland. Ann har även gått kurser inom akutsjukvård som TNCC, ENPC, ATSS, krishantering, ledarskap samt våld i nära relationer.
Ann jobbar idag på Brottsofferjouren på Åland.

Den andra föreläsaren Anna Lundberg är doktorand, spec.ssk/fil.mag som arbetat 12 år som specialistsjuksköterska inom akutsjukvård både på Åland och i Sverige. Anna har även gått kurser inom akutsjukvård som ATSS, AMLS och utbildad som specialistsjuksköterska inom akut- och ambulanssjukvård vid Linneuniversitetet år 2010. Anna arbetar vid högskolan på Åland/sjöfart som timlärare sedan 2014 och håller kurser för externa samt skolans elever i hälso och sjukvårds kurser enligt STCW-2010. Anna är även involverad i EU projektet On Board Med 2016-2019 samt doktorand vid Umeå universitet sedan 2018 inom omvårdnad.

Eventuella gästföreläsare tillkommer senare.

Fortbildningskurs

Vård – Vt20 Mikrober och mikrobsjukdomar, del II bakterier och bakteriesjukdomar

/

Mer information om kursinnehållet och -priset kommer senare.

Preliminär kurstid:

En heldag (kl 09:00-16:00) inom mars-april 2020.
Exakt tid och datum meddelas senare.

03.12.2019 kl. 09:00

02.03.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

inkl för- och eftermiddagskaffe.

Preliminär målgrupp för utbildningen är vårdare inom allmän sjukvård, farmaceuter och provisorer.

Målsättningen med utbildningen är att repetera deltagarnas kunskaper om bakterier, infektionssjukdomar och antibiotika. Den huvudsakliga tyngdpunkten ligger på bakterier och bakteriesjukdomar. Målet är därmed att uppdatera deltagarnas kompetens om olika typer av bakterier och infektionssjukdomar, samt deras diagnostik, vård och preventivvård. Tanken är att efter denna utbildningsdag kan deltagarna bättre ge råd till sina egna patienter, klienter eller kunder gällande bakteriesjukdomar och deras vård och preventivvård. Ytterligare kommer ett inlägg om vaccinationsprogram för smittosamma sjukdomar i Norden att presenteras under utbildningsdagen.

(med reservation för eventuella ändringar)

Under utbildningsdagen behandlas följande teman:
– vad är bakterier och bakteriesjukdomar
– bakterier, infektionssjukdomar och antibiotika
– diagnostik, vård och preventivvård
– vaccinationsprogram för smittosamma sjukdomar i Norden

Innehållet grundar sig på gällande kunskap och senaste forskningsresultat.

(med reservation för eventuella ändringar i innehållet)

Utbildningen består av föreläsningar, diskussioner och eventuellt även praktiska patientfall.