Öppna högskolan

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi – Ht19 Konflikthantering

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

tisdag 27.8.2019 kl.16:30-20:30
tisdag 10.9.2019 kl.16:30-20:30
tisdag 1.10.2019 kl.16:30-20:30
tisdag 15.10.2019 kl.16:30-20:30

06.06.2019 kl. 09:00

16.06.2019

Terminsavgift

90

OBS! Vi har många på kö till denna kurs. Om du inte ämnar delta vänligen hör av dig till kansliet för avanmälan så någon annan kan få din plats, tfn 018-537711, open@ha.ax

Fakturan för terminsavgiften skickas ut i höst.

Att ge en inblick i hur man kan hantera konflikter på arbetsplatsen.

– reflektioner kring dynamiken och vad som händer i mellanmänskliga relationer, speciellt i konfliktsituationer
– ökad förmåga att förebygga konflikter
– ökad insikt om egna attityder och beteenden i konfliktsituation
– att ge en inblick i hur man kan hantera konflikter på arbetsplatsen.

Föreläsningar, övningar, reflektioner och erfarenhetsutbyte.

Bestäms tillsammans med deltagarna.

Jordan Thomas (2015). Konflikthantering i arbetslivet. Gleerups.

Någon man själv valt, ex:
Van Slyke, E. J. (1999). Listening to Conflict: Finding Constructive Solutions to Workplace Disputes. New York: Amacom.
Potter-Efron, R. T. (1998). Working Anger: Preventing and Resolving Conflict on the Job. Oakland, CA: New Harbinger Pub.
Bohm, Fredric (2003). Konflikthantering: praktisk handbok för arbetsgivare och chefer. Näsviken: Lundén information.
Malten, Arne (1998). Kommunikation och konflikthantering – en introduktion. Studentlitteratur.

Kursen ingår i ett grundstudieblock om 25 sp i ämnet arbetsplatspsykologi (5 av 6 delkurser). De olika delarna är:
Organisationspsykologi (5 sp)
Ledarskap I (5 sp)
Ledarskap II (5 sp)
Konflikthantering (5 sp)
Utmattningssyndrom (tidigare Burnout-problematik) (5 sp)
Arbetsplatsmobbning (5 sp)
Skild anmälan till varje delkurs!

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi – Ht19 Utmattningssyndrom

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

tisdag 29.10.2019 kl.16:30-20:30
tisdag 19.11.2019 kl.16:30-20:30
tisdag 26.11.2019 kl.16:30-20:30
tisdag 17.12.2019 kl.16:30-20:30

06.06.2019 kl. 09:00

06.10.2019

Terminsavgift

90

Att relatera teori om stress och burnout till den egna vardagen så att man vid behov kan ändra på vanor och beteendemönster och utveckla nya funktioner.

Hur känna igen stress? Vad innebär hjärnstress? Hur motverka stress? Skillnad mellan stress och burnout? Hur allvarlig kan en burnout bli? Hur bli ”frisk” från burnout? Hur motverka utmattning?

Föreläsningar, självreflektion, gruppövningar.

Tentamensform bestäms med deltagarna.

Maslach, C. & Leiter, M.P. (1999). Sanningen om utbrändhet. Stockholm: Natur och Kultur.
Jones, H. (1999). Handbok i stresshantering. Falun: Richters.

Kursen ingår i ett grundstudieblock om 25 sp i ämnet arbetsplatspsykologi (5 av 6 delkurser). De olika delarna är:
Organisationspsykologi (5 sp)
Ledarskap I (5 sp)
Ledarskap II (5 sp)
Konflikthantering (5 sp)
Utmattningssyndrom (tidigare Burnout-problematik) (5 sp)
Arbetsplatsmobbning (5 sp)
Skild anmälan till varje delkurs!

Universitetskurs

Flerspråkighetsdidaktik och interkulturell pedagogik – Ht19 Att undervisa på andra språk (språkbad, CLIL, tandem) / Teaching in other languages (Immersion, CLIL, Tandem).

PeM Peltoniemi Annika /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 13.9.2019 kl. 18:00-21:15
lördag 14.9.2019 kl. 9:00-14:45
fredag 22.11.2019 kl. 18:00-21:15
lördag 23.11.2019 kl. 9:00-14:45

06.06.2019 kl. 09:00

09.09.2019

Terminsavgift

90

Kursen kommer i huvudsak att hållas på svenska, men med vissa inslag på engelska. Kursuppgifterna kan göras antingen på svenska eller på engelska.

Efter slutförd kurs:
– känner den studerande till de grundläggande principerna inom CLIL,
språkbad och tandem
– kan den studerande beskriva ett antal olika metoder som används i dessa
typer av undervisning
– kan den studerande reflektera över likheter och olikheter i olika flerspråkiga
undervisningsprogram.
After the course the student will be able to:
– describe the main differences between CLIL, immersion and language
tandem
– describe some methods applied within these approaches
– reflect upon similarities and differences between different multilingual
education programs.

– Att presentera den historiska och teoretiska bakgrunden till CLIL, språkbad
och tandem
– Att ge studerande möjlighet att orientera sig i en del av de metoder och
material som används i dessa typer av undervisning
– Att ge studerande möjlighet att bekanta sig med några olika olika typer av
flerspråkiga undervisningsprogram
– Att stärka studerandes språkliga medvetenhet och färdighet för arbete med språkligt heterogena elevgrupper
– To provide a historical and theoretical basis for CLIL, immersion and
language tandem
– To familiarize students with some methods and materials used within these
approaches
– To provide students with the opportunity to experience some bi-/multilingual education programmes
– To strengthen students? linguistic awareness and ability to work with
linguistically heterogeneous groups of pupils

20 h föreläsningar/seminarier plus självstudier.
20 h lectures/seminars plus individual work.

Godkänd uppsats baserad på kurslitteratur
Aktivt deltagande
Godkända kursuppgifter
Bedömning: godkänd/ underkänd
Approved essay based on course literature

Active participation
Approved course tasks
Assessement: passed/failed

Mehisto, P., Marsh, D. & Frigols, M. (2008). Uncovering CLIL. Macmillan
Education. Cahpters 1, 2 & 4
Ruiz de Zarobe, Y. & Jimenénez Catalán, R. M. (2009) Content and Langauge
Integrated Learning. Evidence from Research in Europe. Multilingual
Matters. Chapters 2, 3

Annat kursmaterial Ytterligare litteratur och kursmaterial enligt kurshållares anvisningar.
Supplementary course literature and materials in accordance with course
instructions.

Kursen ingår i ämneshelheten Flerspråkighetsdidaktik och interkulturell
pedagogik (25 sp). Kursen kan även läsas som enskild eller valfri kurs.

Fortbildningskurs

Förskolepedagogik – Ht19 Att hantera och förebygga problemskapande beteenden (eftermiddagspass)

Edfelt David /

Kurspriset bestäms direkt efter att anmälningstiden gått ut och är enligt följande:
Vid minst 12 deltagare 195€+24 % moms
Vid minst 15 deltagare 170€+24% moms

Samma föreläsning erbjuds både förmiddag och eftermiddag och du väljer vid anmälan vilket tillfälle du vill delta i. Denna halvdagskurs gäller eftermiddagspasset.

Måndag 11.11.2019 kl 12:30-16:00

06.06.2019 kl. 09:00

11.10.2019

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

195

Inkl. kaffe

Tjafs, vägran och slag i förskolan – att vända trenden

En del barn i förskolan möter dagligen situationer som leder till överkrav och misslyckanden. De svarar genom sina handlingar och för pedagogen kan det innebära stora utmaningar. Barnet kanske springer iväg, säger emot, slåss eller slänger saker omkring sig. Vissa barn far runt medan andra blir oroliga eller tystna. Som personal i förskolan behöver du förstå varför det blir så tufft och hitta vägar till en vardag med både lärande och välmående.
Vilka förhållningssätt är verksamma?
Hur får vi barn att medverka i vardagens aktiviteter?
Hur hanterar vi och förebygger riktigt svåra situationer?

Denna halvdagskurs riktar sig i första hand till personalen inom barnomsorgen/förundervisningen. Även andra intresserade är välkomna att delta.

Målet med föreläsningen är att deltagarna ska få ta del av förhållningssätt och effektiva strategier för att hantera och förebygga problemskapande beteenden i förskolan. Vi kommer att titta på konkreta exempel på vanliga situationer och hur du kan göra för att skapa en bättre vardag för såväl barnet, hela gruppen som för dig själv.

Kursen tar bl.a. upp följande:
– hur kan vi förstå varför vissa situationer blir så svåra för en del barn?
– att tolka tidiga tecken och minska risken för att kritiska situationer ska spåra ur
– hur kan du hantera utmanande situationer genom bra metoder och bemötande?
– minska problemskapande beteenden med tydliggörande pedagogik som gör vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull
– konkreta metoder och verktyg du kan använda direkt i vardagen.

Som referenslitteratur under föreläsningen används Edfelt, D., Jahn, C., Reuterswärd, M. och Sjölund, A. Tydliggörande pedagogik i förskolan. Natur&Kultur. 2019. ISBN 9789127824485

David Edfelt är leg psykolog och författare. Han arbetar med utbildning och handledning till förskolor, skolor och andra verksamheter. I fokus ligger de misslyckanden och svåra situationer barnen möter i vardagen som lätt blir pedagogernas utmaningar. David arbetade tidigare som samordnare för
utredningsteam för barn och ungdomar på bland annat Karolinska
universitetssjukhuset och som psykolog inom förskola/skola och
barnpsykiatri. Han undervisar på Specialpedagogiska institutionen
vid Stockholms universitet och är en av grundarna till Provivus
som ligger bakom Tipsbanken för pedagoger (provivus.se).
David är författare till Utmaningar i förskolan – att förebygga
problemskapande beteenden och Hjärna i förskolan – vägen till
barns lärande och utveckling och medförfattare till
Beteendeproblem i förskolan – om lågaffektivt bemötande samt
antologin Lågaffektivt bemötande. Han skriver sedan 2016 i
Förskoletidningen.

Fortbildningskurs

Förskolepedagogik – Ht19 Att hantera och förebygga problemskapande beteenden (förmiddagspass)

Edfelt David /

Kurspriset bestäms direkt efter att anmälningstiden gått ut och är enligt följande:
Vid minst 12 deltagare 195€+24 % moms
Vid minst 15 deltagare 170€+24% moms

Samma föreläsning erbjuds både förmiddag och eftermiddag och du väljer vid anmälan vilket tillfälle du vill delta i. Denna halvdagskurs gäller förmiddagspasset.

Måndag 11.11.2019 kl 08:00-11:30

06.06.2019 kl. 09:00

11.10.2019

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

195

inkl. kaffe

Tjafs, vägran och slag i förskolan – att vända trenden

En del barn i förskolan möter dagligen situationer som leder till överkrav och misslyckanden. De svarar genom sina handlingar och för pedagogen kan det innebära stora utmaningar. Barnet kanske springer iväg, säger emot, slåss eller slänger saker omkring sig. Vissa barn far runt medan andra blir oroliga eller tystna. Som personal i förskolan behöver du förstå varför det blir så tufft och hitta vägar till en vardag med både lärande och välmående.
Vilka förhållningssätt är verksamma?
Hur får vi barn att medverka i vardagens aktiviteter?
Hur hanterar vi och förebygger riktigt svåra situationer?

Denna halvdagskurs riktar sig i första hand till personalen inom barnomsorgen/förundervisningen. Även andra intresserade är välkomna att delta.

Målet med föreläsningen är att deltagarna ska få ta del av förhållningssätt och effektiva strategier för att hantera och förebygga problemskapande beteenden i förskolan. Vi kommer att titta på konkreta exempel på vanliga situationer och hur du kan göra för att skapa en bättre vardag för såväl barnet, hela gruppen som för dig själv.

Kursen tar bl.a. upp följande:
– hur kan vi förstå varför vissa situationer blir så svåra för en del barn?
– att tolka tidiga tecken och minska risken för att kritiska situationer ska spåra ur
– hur kan du hantera utmanande situationer genom bra metoder och bemötande?
– minska problemskapande beteenden med tydliggörande pedagogik som gör vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull
– konkreta metoder och verktyg du kan använda direkt i vardagen.

Som referenslitteratur under föreläsningen används Edfelt, D., Jahn, C., Reuterswärd, M. och Sjölund, A. Tydliggörande pedagogik i förskolan. Natur&Kultur. 2019. ISBN 9789127824485

David Edfelt är leg psykolog och författare. Han arbetar med utbildning och handledning till förskolor, skolor och andra verksamheter. I fokus ligger de misslyckanden och svåra situationer barnen möter i vardagen som lätt blir pedagogernas utmaningar. David arbetade tidigare som samordnare för
utredningsteam för barn och ungdomar på bland annat Karolinska
universitetssjukhuset och som psykolog inom förskola/skola och
barnpsykiatri. Han undervisar på Specialpedagogiska institutionen
vid Stockholms universitet och är en av grundarna till Provivus
som ligger bakom Tipsbanken för pedagoger (provivus.se).
David är författare till Utmaningar i förskolan – att förebygga
problemskapande beteenden och Hjärna i förskolan – vägen till
barns lärande och utveckling och medförfattare till
Beteendeproblem i förskolan – om lågaffektivt bemötande samt
antologin Lågaffektivt bemötande. Han skriver sedan 2016 i
Förskoletidningen.

Fortbildningskurs

Förskolepedagogik – HT19 Socialt samspel och berättelser

leg logoped Frylmark Astrid /

Kurspriset bestäms direkt efter att anmälningstiden gått ut och är enligt följande:
Vid minst 10 deltagare 185€+24 % moms
Vid minst 12 deltagare 155€+24% moms
Vid minst 15 deltagare 125€ + 24% moms

Fredag den 25.10.2019 kl 09:00-16:00

06.06.2019 kl. 09:00

11.10.2019

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

185

Inkl kaffe.

Kursen riktar sig till all daghemspersonal.

Kursens mål är att ge dig:
– förståelse för språkets oskrivna regler
– verktyg för att hjälpa barn att utveckla sitt sociala samspel och berättande.

Föreläsning och grupparbeten med följande rubriker:
– utveckling av socialt samspel och berättande hos barn med typisk språkutveckling
– utveckling av pragmatik och berättande hos barn med språkstörning
– observera och kartlägga pragmatik och berättande
– arbeta med socialt samspel och berättande i förskolan.

Som referenslitteratur under kursen änvänds:
Språkutveckling och språkstörning del 2, kapitel 8 och 9. Studentlitteratur 2013. Dessa kapitel ger en teoretisk grund.

Utdelade sammanfattningar och kompendier, liksom grupparbeten, ger insikt i aktiviteter och arbetssätt för daghemmet.

Astrid Frylmark är logoped, föreläsare och inspiratör med eget företag.
Hon arbetar med föreläsningar, förlagsverksamhet, konsultuppdrag och yrkeshandledning. Astrid har lång erfarenhet av språkutveckling och språkstörning. År 2016 erhöll Astrid svenska Logopedpriset och år 2018 mottog hon SCIRA:s hedersdiplom.
www.spraklek.se är Astrids informationssida om språkutveckling för föräldrar
www.ordaf.se – webbutik med böcker och material för språkutveckling.

Yrkeshögskolekurs

Hållbar utveckling/Sustainability Studies – Ht19 Fortsättningskurs i hållbar utveckling

MSc Scott Erica / m.fl.

5

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

torsdag 24.10.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 31.10.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 7.11.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 14.11.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 21.11.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 12.12.2019 kl.18:00-20:30

06.06.2019 kl. 09:00

06.10.2019

Terminsavgift

90

Godkänd närvaroprocent (75%) vid introduktionskursen i hållbar utveckling är ett krav för deltagande.

Deltagaren får fördjupad förståelse för komplexa utmaningar och möjligheter inom ledarskap och verksamhetsstyrning för hållbar utveckling på ett lokalt och globalt plan. Insikterna är tillämpningsbara i kursdeltagarens arbetsliv.

1. Översiktlig genomgång av hållbarhetsutmaningen och strategisk metod.
2. Fred och juridiska rättigheter som en förutsättning för hållbar utveckling.
3. Att göra skillnad med hjälp av psykologi.
4. Ekonomins roll som ett medel för hållbar utveckling.
5. Ledarskap för omställning.
6. Presentation av slutuppgift.

Kursen knyter genomgående an till Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och FN:s globala mål. Under kursens gång får deltagaren möjlighet att förhålla dig till hållbar utveckling på det individuella och kollektiva planet likväl som på ett globalt och lokalt plan. (läs mera i bifogade PDF-filen).

Aktiv närvaro vid närstudietillfällena (minst 75%), godkända kursuppgifter, godkänd slutuppgift.

Länk till PDF-fil med litteraturlista samt närmare presentation av innehållet och närstudiedagarna:
https://drive.google.com/file/d/11lhRaBOV_cdVUncuM5IMJ4NpZLOCrf4D/view?usp=sharing

Yrkeshögskolekurs

Hållbar utveckling/Sustainability Studies – Ht19 Introduktion till hållbar utveckling

MSc Scott Erica / m.fl.

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

torsdag 29.8.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 5.9.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 12.9.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 19.9.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 26.9.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 10.10.2019 kl.18:00-20:30

06.06.2019 kl. 09:00

12.08.2019

Terminsavgift

90

Deltagaren får grundläggande förståelse för utmaningar och möjligheter inom hållbar utveckling på ett lokalt och globalt plan. Kunskaperna och insikterna är tillämpningsbara i kursdeltagarens arbetsliv.

1. Nedslag i historien – från miljö till hållbar utveckling.
2. Strategisk hållbar utveckling.
3. Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland.
4. Planetära gränser och goda exempel.
5. Social hållbarhet.
6. Presentation av slutuppgift.

Kursen knyter genomgående an till Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och FN:s globala mål. Under kursens gång får deltagaren möjlighet att förhålla sig till hållbar utveckling på det individuella och kollektiva planet likväl som på ett globalt och lokalt plan (läs mer i bifogade PDF-filen).

Aktiv närvaro vid närstudietillfällena (minst 75%), godkända kursuppgifter, godkänd slutuppgift.

Länk till PDF-fil med litteraturlista samt närmare presentation av innehållet och närstudiedagarna:
https://drive.google.com/file/d/12jn4WiaQ-MOD36rgraFgqpcoAE9mj2ig/view?usp=sharing

Hösten 2019 erbjuds också en Fortsättningskurs i hållbar utveckling (5 sp).

Fortbildningskurs

Informationsbehandling – Ht19 Att utbilda i källkritik

Andersson Ronny /

Äntligen en kurs som hjälper dig skapa lektioner, undervisningspass, temaarbeten och arbetssätt för källkritiskt tänkande och källkritiska färdigheter i skolan och andra utbildningssammanhang.

Ronny Andersson har under närmare 25 år undervisat om internet, utvecklingen på webben, lärresurser samt källkritik.

Under de senaste åren har Ronny genomfört två stycken utbildningar om och relaterade till källkritiskt arbete – Källkritik på webben samt Heldag om Det Nya Mediesamhället.

Nu kommer den tredje och avslutande kursen som tar upp tips och metoder för att arbeta med källkritik i olika utbildningssammanhang.

Detta är tänkt att vara en givande kursdag för dig som arbetar inom utbildningsområdet eller behöver konkreta tips hur man kan undervisa om och arbeta med källkritiska frågor, planera ett kortare eller längre arbete i källkritik.

Utbildningen är fristående och kräver inte deltagande i de två tidigare kurserna.

Måndag 4.11.2019 kl 09:00-16:00

06.06.2019 kl. 09:00

07.10.2019

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

195

Inkl för- och eftermiddagskaffe.

Kursen vänder sig till pedagoger, bibliotekarier och alla andra med arbete inom kunskap, undervisning, media och information.

Målsättningen med kursen är ge dig de verktyg som krävs för att själv eller tillsammans med andra kunna planera och genomföra lektioner, projektarbeten eller långsiktigt källkritiskt arbete inom ett ämne eller som ett pågående arbete under en termin eller en årskurs eller en hel skolgång.

– Källkritik kräver att det finns en sanning. Vi fastställer en utgångspunkt för det källkritiska arbetet
– vi diskuterar de grundläggande begreppen sanning, objektivitet och åsikt
– vad säger forskningen om (skol)ungdomars intresse för och förmåga till källkritiskt arbete?
– hur skapar man ett naturligt källkritiskt förhållningssätt?
– klassiska exempel: Begreppen sanning, objektivitet och åsikt i förhållande till tre historiska exempel – Förintelsen, Klimatförändringen samt Chem Trails. Diskussion och slutsatser.
– en snabbresa genom det nya informationssamhället. Hur har de nya förutsättningarna påverkat möjligheterna och motivationen att bedriva källkritik?
– källkritik idag och källkritik ”igår”. Är det svårare idag än tidigare? I så fall varför?
– vad säger läroplanerna?
– källkritiskt arbete på kort och på lång sikt.
– hur skapa ett långsyftande källkritiskt förhållningssätt hos elever och ungdomar?
– vad innebär begreppet källtillit? Hur utvecklar man den?
– hur utarbeta lektioner och källkritiska teman?
– konkreta tips för dig som ska undervisa om källkritik
– exempel på hur skolor på olika nivåer arbetar med källkritik
– att vara stöd för andra som arbetar med källkritik
– sammanfattning.

Utan sanning är ingen källkritik möjlig. Så förhoppningsvis finns det en sanning?

Kursen inleds med att definiera och diskutera de grundläggande begreppen sanning, objektivitet och åsikt. Forskning om ungdomars/skolungdomars källkritiska förmåga redovisas.

Steg för steg tar kursen upp hur man kan motivera och skapa intresse för och förmåga till källkritiskt arbete i skolan. Kursen diskuterar de olika faktorer som gör källkritik idag till något helt annat än källkritik för låt oss säga 20 år sedan.
Utbildningen ger dig riktlinjer för att lägga upp ett källkritiskt arbete på kort och lång sikt. Du får mängder med konkreta tips och en djupare insikt i hur skolor idag arbetar med källkritik.

Universitetskurs

Informationssystem – Ht19 Analytics

Universitetslärare Heikkilä Markku /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 13.9.2019 kl. 18:00-21:15
lördag 14.9.2019 kl. 9:00-13:00
fredag 4.10.2019 kl. 18:00-21:15
lördag 5.10.2019 kl. 9:00-13:00

06.06.2019 kl. 09:00

02.09.2019

Terminsavgift

90

Efter avklarad kurs bör de studerande:
– förstå varför analytiskt kunnande är viktigt i näringslivet
– känna till hur data används i företag för att göra bättre beslut och för
att vara mera effektiva och konkurrenskraftiga
– känna till grundläggande terminologi och metoder inom analytik
– förstå och kunna beskriva skillnaderna mellan deskriptiv analytik,
prediktiv analytik och preskriptiv analytik
– förstå nyttan av att visualisera data samt kunna skapa ändamålsenliga
visualiseringar av data
– ha grundläggande färdigheter i deskriptiv analytik.
Allmänfärdigheter:
– analytiskt och systematiskt tänkesätt
– problemlösningsförmåga
– IT-kunskaper
– teoretiskt kunnande inom den egna branschen.

Beslutsfattande är en central del av vardagen för såväl privatpersoner som företagsledare.
Beslut görs om bl.a vilka produkter som skall produceras, hur de skall prissättas, hur många personer skall anställas, hur allokera marknadsföringsbudgeten och ifall en investering skall göras.
Företagen har i dagsläget tillgång till en allt större mängd data och information från olika källor, t.ex via sociala medier, sensorsystem och internet. Många av besluten kan vara svåra att göra eftersom de har betydande ekonomiska konsekvenser och inverkar på företagets fortsatta
framgång. Dessutom är framtiden alltid osäker och många som deltar i beslutsfattandet kan ha olika åsikter. Ekonomer behöver därför kunna hantera data och information; förvandla dem till insikter och värdefull kunskap för företaget.
Under kursen får de studerande insikter i hur data och information används i företag för att fatta goda beslut och lär sig dessutom grunderna i datavisualisering och deskriptiv analytik.

Universitetskurs

Internationell marknadsföring – Ht19 Introduktion till marknadsföring

ED Ramström Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 27.9.2019 kl. 18:00-20:00
lördag 28.9.2019 kl. 9:30-13:00
Kursen pågår på nätet under tiden 27.9-22.12.2019

06.06.2019 kl. 09:00

05.09.2019

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
– förklara och använda grundläggande begrepp inom marknadsföring
– analysera ett företags situation på marknaden med hjälp av teorier, modeller och verktyg inom marknadsföringsfältet
– identifiera, analysera och planera strategier för ett företags kundrelationer, marknadskommunikation och konkurrenssituation.

Målet med kursen är att introducera studenterna till marknadsföringens grundläggande begrepp, principer, teorier och modeller. Fokus ligger på att undersöka och diskutera kundens, kommunikationens och konkurrenssituationens centrala roller inom marknadsföring. Studenterna jobbar aktivt med olika verktyg för att analysera och förstå kundbeteende, kundrelationer, kommunikationsstrategier och konkurrensstrategier.

Inlämningsuppgifter under kursens gång, aktivt deltagande.

Marknadsföringsboken Författare: Mossberg Lena och Malin Sundström Upplaga: 2011 Förläggare: Studentlitteratur ISBN: 978-91-44-05618-0
Principles of marketing (European Edition) Författare: Philip Kotler … [et al.] Upplaga: 2017 (eller tidigare) Förläggare: Harlow: Pearson
Marknadsföring: teori, strategi och praktik Författare: Philip Kotler … [et al.] Upplaga: 2017 (eller tidigare)

Fortbildningskurs

Kommunikation – Ht19 Effektiv kommunikation med infografik – hur information presenteras visuellt i teorin och praktiken?

Kandidat i konst, Kok Hildén Jonatan /

För levererad individuell feedback (frivilligt) tillkommer
60€ + 24% moms/deltagare.

Torsdag 24.10.2019 kl 09:00-16:00
Fredag 25.10.2019 kl 09:00-13:00

06.06.2019 kl. 09:00

30.09.2019

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

395

Inkl kaffe

Allmän datorvana. Grundkunskaper i programmen (Illustrator och Excel) är till hjälp.

Kursen riktar sig till dig som bl.a. arbetar med webb och sociala medier, som kommunikatör, grafiker eller som annars har behov av att skapa insiktsfull och snygg infografik digitalt eller i tryck. Den passar också för dig som ännu inte gjort mycket grafik själv, men skulle vilja börja med att lära dig viktiga grundprinciper. Kursen passar för dig som jobbar med tal och statistik, och för dig som vill lära dig presentera kvalitativ information tydligare.

Du får lära dig grundprinciperna för effektiv visuell presentation av information och vilka framställningssätt som passar för vilken sorts information.

Vi går kort igenom vad forskningen har att säga om hur människans visuella perception fungerar och hur man ska ta dess styrkor och svagheter i beaktande när man formger grafik.

Vi bekantar oss med olika grafiktyper och du får lära dig om hur man väljer rätt sorts grafik för olika sorter av data. Vi studerar skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ information och hur de presenteras visuellt. Vi behandlar också layout, typografi och effektiv användning av färger i infografik.

Vi bekantar oss med att göra publikationsklar grafik med Adobe Illustrator och tabellprogram (Excel). Grundkunskaper i programmen är till hjälp. Du kan också få hjälp med andra program (ex. Tableau).

I kursen ingår också ett paket med tips om olika program för skapande och publicering av grafik på nätet (som t.ex. Datawrapper).

Kursen omfattar en och en halv dag samt möjlighet till kommentar av utbildaren efteråt.

Första dagen består av teoriföreläsningar och diskussionsuppgifter. Deltagarna får allt teorimaterial under kursen. Dag två är reserverad för övningsuppgiften och vi jobbar fram till lunch med personlig handledning. Övningsuppgiften går ut på att planera och skissa en grafik som du kunde publicera i ditt arbete.

Efter kursen kan du fortsätta jobba på din grafik och skicka in den till utbildaren som, om du önskar, ger kommentarer och utvecklingsförslag per epost.

Datorprogram som används:
Excel (Numbers, LibreOffice)
Adobe Illustrator
(Valfria egna program)

Inledande förhandsuppgift
Välj en grafik du fastnat för, på gott eller ont. Det kan vara någon du gjort själv eller en du sett någonstans. Skicka in din grafik innan kursdagen och förbered dig att berätta kort om varför du valde just den.

Material för övningsuppgiften
Tag med eget material att använda i övningsuppgiften på kursen om du har möjlighet, se till att det är i användbar form.
Har du inte eget datamaterial du vill använda så finns det färdigt övningsmaterial tillgängligt.

Kursarrangören tillhandahåller programvaran.

Jonatan Hildén är informationsdesigner. Han har formgett informationsgrafik till tidskrifter, fakta- och skolböcker samt olika nättjänster. Jonatan har undervisat sedan 2012 och verkar som timlärare vid Aalto-universitetets magisterprogram i informationsdesign. Han har också hållit fortbildningskurser inom media, för företag och inom den offentliga sektorn. Tillsammans med Juuso Koponen är han författare till boken Data visualization handbook och grundare av designbyrån Koponen+Hildén. Byråns arbeten har belönats bl.a. i Vuoden Huiput -tävlingen för kreativ design.
https://datavizhandbook.info/
http://koponen-hilden.fi/

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare – Ht19 Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:
Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

27.09.2019 kl. 09:00

24.10.2019

100

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 24.10. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 4.12.2019 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt
Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland
Del 3 Forskningskunskap
Del 4 Det sociala området på Åland

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Socialarbetare med utländsk examen, som vill avlägga lämplighetsprov för att erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, skriver utgående från nedanstående litteratur i social-, socialförsäkrings- och familjerätt tre uppsatser om ämne som ges av tentator. Skribenterna har rätt att komplettera nedanstående litteratur med övrig litteratur och internetmaterial hämtat från myndigheters hemsidor. Komplettering är t.o.m. önskvärd ifråga om familjerätten. Skribenterna kan även själv lämna förslag på ämne till tentator. Uppsatsen skrivs med användande av vetenskaplig metodik, där källhänvisningar används och en källförteckning finns i slutet av varje uppsats. Uppsatserna bör spegla insikter i centrala delar av de delområden inom social-, socialförsäkrings- och familjerätten som behandlas i uppsatserna. Skribenterna bör också i uppsatserna styrka att de kan använda lag- och förordningsmaterial som nämns nedan under de olika delområdena i rätten. Uppsatserna bedöms inte med vitsord, utan endast med Godkänd eller Underkänd.
Tentator i fråga om social- och socialförsäkringsrätt är universitetslektor Ulrika Krook, e-post ulrika.krook@helsinki.fi. Tentator i fråga om familjerätt är vicehäradshövding Max Lindholm, e-post ml@maxlindholm.fi

Självstudier, läskurs.

Uppgifter som skickas till de anmälda och som sedan bedöms med godkänd/underkänd. Provtid mellan 4.11 och 4.12.2019. Svaren mejlas till mirjam.schauman@ha.ax

Litteraturlista och anvisningar för uppgifterna:
https://drive.google.com/file/d/10FVOqiVwojWykmdlUq-aUDG4pWY9XRRL/view?usp=sharing

Anvisningar om lagar:
https://drive.google.com/open?id=1VD2g4NaRDra1KFqY9g-cni5d31V7AogO

PowerPoint:
https://drive.google.com/open?id=1Pf-FPtJia2_UjgV99YIxqejEDPVXk3ZL

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare – Ht19 Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:
Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 24.10. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 4.12.2019 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt
Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland
Del 3 Forskningskunskap
Del 4 Det sociala området på Åland

27.09.2019 kl. 09:00

24.10.2019

100

Instruktioner och litteratur: Läs litteraturen och skriv sedan en essä där du diskuterar det sociala servicesystemets möjligheter och utmaningar i Finland? Vilka konsekvenser har dessa möjligheter och utmaningar för dig som socialarbetare? Hur ser det sociala servicesystemet ut ur klientens perspektiv? Reflektera också över hur du som socialarbetare kunde arbeta för en mera välfungerande social service?
Formkrav: Essän ska omfatta 8-10 sidor (font Times New Roman, fontstorlek 12, radavstånd 1,5) med normala marginaler för ett A4 dokument.
Kontaktperson är professor Helena Blomberg, (helena.blomberg@helsinki.fi)

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Självstudier, läskurs.

Essä. Mejlas till mirjam.schauman@ha.ax senast den 4.12.2019 klockan 12.00.

Anttonen, Anneli & Häikiö Liisa (2011). Care ’going market’: Finnish elderly-care policies in transition. Nordic Journal of Social Research Volume 2, Special Issue, pp. 1-21.

Forsberg, Hannele & Kröger, Teppo eds (2010). Social work and Child Welfare Politics. Through

Nordic lenses. Kapitlen 1-5 & 10-11 (s. 1-83, 147- 206). The Policy Press.

Kroll, Christian; Blomberg, Helena & Kallio, Johanna (2012). Om nordiska socialarbetares syn på fattiga och ökade krav på klienten (s.335-364). I Swärd, Hans & Engelmark, Lena (red). Fattigdom utan gränser. Carlssons Bokförlag.

Kröger, Teppo (2011). Returning the Nordic elfare municipality. Central regulation of social care under change in Finland. International Journal of Sociaology and Social Policy. Volume 31, Number 3-4, pp. 148-159.

Kuivalainen, Susanna & Niemelä, Mikko (2010). From universalism to selectivism: the ideational turn of the anti-poverty policies in Finland. Journal of European Social Policy Volume 20, Number 3, pp. 263-276.

Nygård, Mikael & Finnäs, Fjalar red. (2011). Hälsa och välfärd i ett föränderligt samhälle – festskrift till Gunborg Jakobsson. Del 2. Det sociala arbetets praktiker och omvandling (s.105-156). Åbo Akademis förlag.

Sipilä, Jorma; Anttonen, Anneli & Kröger, Teppo (2009). A Nordic welfare state in postindustrial society (s. 181-199). I Powell, Jason L. & Hendricks, John eds The welfare state in postindustrial society: A global perspective. Springer.

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare – Ht19 Del 3 Forskningskunskap

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:
Del 3 Forskningskunskap

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 24.10. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 4.12.2019 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt
Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland
Del 3 Forskningskunskap
Del 4 Det sociala området på Åland

27.09.2019 kl. 09:00

24.10.2019

100

Instruktioner och litteratur:
Uppgiften är att skriva en metodologisk essä utgående från a) två finländska doktorsavhandlingar, b) en doktorsavhandling och fyra vetenskapliga artiklar. (Välj alternativ a eller b). Uppgiftens syfte är att ge studerandena en inblick i aktuell finländsk vetenskaplig forskning i ämnet socialt arbete: forskningsteman, teorier och metoder.
Kontaktperson är professor Helena Blomberg, (helena.blomberg@helsinki.fi)

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Självstudier, läskurs.

Essä. Mejlas till mirjam.schauman@ha.ax, senast den 4.12.2019 klockan 12.00.

Material samt formkrav:
Doktorsavhandlingar:

Clarke, Kris (2004). Access and Belonging in the Age of Viral Epidemic: Constructing MigrantsLiving with HIV/AIDS in the Finnish Welfare State. University of Tampere.

Forssen, Katja (1998). Children, families and the welfare state: Studies on the outcomes of the Finnish family policy. Turun yliopisto.

Julkunen, Ilse (2002). Being young and unemployed: reactions and actions in Northern Europe. Helsinki: University of Helsinki.

Lillrank, Annika (1998). Living one day at a time. Parental Dilemmas of Managing the Experience and the Care of Childhood Cancer. Stakesin tutkimuksia 89. Jyväskylä.

Lunabba, Harry (2013) När vuxna möter pojkar i skolan – insyn, inflytande och sociala relationer. Helsingfors: Mathilda Wrede-institutets forskningsserie 1/2013.

Nordberg, Camilla (2007). Boundaries of citizenship: the case of the Roma and the Finnish nation state. SSKH Srifter 23. Swedish Scool of Social Science, University of Helsinki.

Närhi, Kati (2004). The eco-social approach in social work and the challenges to the expertise of social work. Jyväskylän yliopisto.

Ranta-Tyrkkö, Satu (2010). At the intersection of theatre and social work in Orissa, India : Natya Chetana and its theatre. Tampere: Tampere University Press.

Satka, Mirja (1995). Making social citizenship : conceptual practices from the Finnish poor law toprofessional social work. Jyväskylä: University of Jyväkylä.

Turtiainen, Kati (2012). Possibilities of trust and recognition between refugees and authoroties -Resettlement as part of durable solutions of forced migration. Jyväskylä: University of Jyväskylä.

Wrede-Jäntti, Matilda (2010). Pengarna eller livet?: en kvalitativ och longitudinell studie om långtidsarbetslösa unga i aktörsperspektiv. Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd.

Vetenskapliga artiklar:

Clarke, Kris (2004). Invisible in plain sight – cultural diversity in Finnish multicultural vocational social care education. Nordisk sosialt arbeid 24 (2), 124-137.

Ellonen, Noora & Korkiamäki, Riikka (2008). Social capital, social work and young lives. Nordisk sosialt arbeid 28 (2), 2-19.

Julkunen, Ilse & Harder, Margit (2004). Från prevention till repression? – trender i socialt arbete i Norden. Nordiskt sosialt arbeid 24 (1), 34-48.

Malmberg-Heimonen, Ira (2006). Unemployment benefits, job search activity and mental health -discouraging or buffering effects? Nordisk sosialt arbeid 26 (4), 2-16.

Matthies, Aila-Leena & Kattilakoski, Mari & Rantamäki, Niina (2011). Citizens’ participation and community orientation – indicators of social sustainability of rural welfare services. Nordic Social Work Research 1 (2), 125-139.

Nordberg, Camilla (2007). Med ödmjuka hälsningar från marginalen – romers anspråk på fullvärdigt medborgarskap. Nordisk sosialt arbeid 27 (4), 295-306.

Pekkarinen, Elina (2007). Adolescent girls and group activity within the field of child welfare. Nordisk sosialt arbeid 27 (3), 182-193.

Reinikainen, Marjo-Riitta (2006). Everyday Discourses on Disability: A barrier to successful disability policy? Nordisk sosialt arbeid 26 (3), 194-206.

Instruktioner om essän: Essän ska vara mera än ett referat av avhandlingarna. Essäns fokus är forskningens teoretiska referensram och/eller begreppsliga utgångspunkter, forskningsfrågor, forskningsmaterialet och metoden samt de centrala forskningsresultaten. Skriv också ner dina egna reflektioner och tankar kring forskningen. Behandla avhandlingarna sida vid sida och diskutera valen av forskningsmaterial, metoder och forskningsresultat som en helhet (inte två miniessäer). I din text ska du svara på följande frågor:

– Vad berättar forskarna om de teoretiska utgångspunkterna för forskningen? Utgår forskningen från en eller flera teorier (har den en teoretisk referensram)?

– Vad undersöker forskarna? Vilka är forskningsfrågorna?

– På vilket sätt har forskarna sökt reda på svaren på sina forskningsfrågor? Hurdant är forskningsmaterialet? Hurdana är forskningsmetoderna (kvalitativa, kvantitativa)? Hur har forskarna analyserat forskningsmaterialet (t.ex. innehållsanalys, diskursanalys, grounded theory-metoden)?

– Vilka är forskningsresultaten? Hurdant svar har forskaren hittat till sina forskningsfrågor?

– Egna reflektioner; kändes teman som forskningarna behandlade aktuella? Är avhandlingarna/artiklarna välgjord och välmotiverad? Var det något i forskningsrapporterna som väckte frågor eller misstänksamhet? Vad är bekant från tidigare studier och/eller praktiskt arbete? Vad lärde du dig av avhandlingarna? Hur

kunde avhandlingarnas/artiklarnas resultat tillämpas i det praktiska sociala arbetet? Eller är de överhuvudtaget möjligt att tillämpa dem?

Formkrav:

– Essän ska omfatta 10-12 sidor (font Times New Roman, fontstorlek 12, radavstånd 1,5) med normala marginaler för ett A4 dokument.

– Essän ska ha ett pärmblad med en rubrik, lärarens namn och titel samt ditt namn (förnamn och släktnamn) och personbeteckning (dag, månad, år -).

– Rubriken kan du välja fritt. OBS! Du skriver en (1) essä där du behandlar båda avhandlingarna (avhandlingen + artiklarna) sida vid sida.

– Essän ska omfatta en innehållsförteckning.

– Essän ska vara indelad i kapitel.

– Essän ska ha sidnumrering (t.ex. längst nere mitt på sidan (sidhuvud).

– Ange gärna till vilka sidor i avhandlingarna/artiklarna du refererar till i det du skriver, sätt ut referenser.

– Du får gärna hänvisa till annan litteratur än avhandlingarna/artiklarna men det är inte nödvändigt.

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare – Ht19 Del 4 Det sociala området på Åland

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:
Del 4 Det sociala området på Åland

27.09.2019 kl. 09:00

24.10.2019

100

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 24.10. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 4.12.2019 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt
Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland
Del 3 Forskningskunskap
Del 4 Det sociala området på Åland

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Tentamen består av frågor som visar att en socialarbetare är insatt i den åländska lagstiftning som ska tillämpas på Åland samt rättsfall som visar att en socialarbetare kan använda lagstiftningen i ett konkret ärende.
Tentator i fråga om det sociala området på Åland är vicehäradshövding Cecilia Magnusson, e-post: cecilia.magnusson@helsinki.fi

Självstudier, läskurs.

Uppgifter som skickas till de anmälda och som sedan bedöms enligt godkänd/underkänd. Provtid mellan 4.11 och 4.12.2019. Svaren mejlas till mirjam.schauman@ha.ax

Litteraturlista och anvisningar:
https://drive.google.com/open?id=1Y8OiMVQlLguj8x3iuyRQniEJSU7HnFeq

Anvisningar om lagar:
https://drive.google.com/open?id=1VD2g4NaRDra1KFqY9g-cni5d31V7AogO

Anvisningar till litteraturförteckningen:
https://drive.google.com/open?id=1r0H3928yeQoax2Nw2SWoa2gdkBfqgue9

Universitetskurs

Konstvetenskap – Ht19 Arkitekturhistoria

FM Wolff-Helminen Pia /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 25.10.2019 kl. 18:00-21:15
lördag 26.10.2019 kl. 08:45-13:45
fredag 8.11.2019 kl. 18:00-21:15
lördag 9.11.2019 kl. 08:45-13:45

06.06.2019 kl. 09:00

14.10.2019

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs förväntas studenten:
– kunna överblicka arkitekturens kronologiska utveckling och dess lokala varianter
– kunna identifiera olika stilar inom arkitekturen och placera dem i tid och rum
– sammanfatta de viktigaste arkitekternas livsverk, ge exempel på enskilda monument
– kunna redogöra för arkitekturteorins betydelse för västerlandets arkitekturhistoria.

Kursen fördjupar kunskaperna om den västerländska arkitekturens utveckling från antiken till postmodernismen, med tonvikt på arkitekturteori och funktion, byggnadsmaterial och byggnadstekniska innovationer.

Föreläsningar och skriftliga uppgifter.

Godkända arbeten.

Fazio, Michael & Marian Moffett, Lawrence Wodehouse, A World History of Architecture (2013)

Universitetskurs

Krispsykologi – Ht19 PTSD/långtidsverkningar

Psykolog Garoff Ferdinand /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 4.10.2019 kl. 17:00-21:00
lördag 5.10.2019 kl. 9:00-16:30
söndag 6.10.2019 kl. 9:00-15:30

06.06.2019 kl. 09:00

11.09.2019

Terminsavgift

90

Lärandemål

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

– kunna ge en ingående beskrivning av symptombilden och aktuella teorier beträffande posttraumatiskt stressyndrom
– beskriva förekomst av PTSD, riskfaktorer, och samsjuklighet
– beskriva lämpliga diagnosticerings- och behandlingsmetoder och främjande av psykisk hälsa efter kriser.

Kursen presenterar diagnoser, teori och praktik kring posttraumatisk stress och relaterade diagnoser. Kursinnehållet fokuserar på vad PTSD är, samsjuklighet mellan PTSD och andra diagnoser, och hur man kan främja psykisk hälsa på lång sikt efter ett trauma.

Föreläsningar, hemuppgifter och tentamen/uppsats.

Tentamen/uppsats.

Friedman, M. J., Keane, T. M. & Resick, P. A. (ed). 2014. Handbook of PTSD: Science and practice. Guilford Press.

Fortbildningskurs

Ledarskap – Ht19 Mötesfacilitering – bli bättre på att leda grupper och möten Obs! Nytt datum!

HvM Hinders Marica /

Kom med på en dag där vi diskuterar mötesledarens roll, deltagarnas ansvar, mötesprocessen, olika verktyg samt grupprocesser.

Det är viktigt att respektera och ta till vara organisationens kompetens och resurser. För att göra det underlättar det om man har förmågan att leda möten på ett effektivt och meningsfullt sätt.
Hur man skapar förutsättningar för konstruktiva möten och bygger konsensus kring resultat är viktigt för att deltagarna inte upplever ”att man sitter av tiden” eller ”slösar tid”.

Fredag 8.11.2019 kl 09:00-16:00

06.06.2019 kl. 09:00

09.10.2019

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

245

Inkl för- och eftermiddagskaffe.

Kursen riktar sig till ledare, projektledare eller teamledare.

Kursens innehåll är bl.a.följande:

– vad innebär rollen som facilitator
– mötesprocessen
– hur skapar man effektiva möten som driver verksamhet framåt
– hur skapar man delaktighet och kreativitet
– konkreta verktyg för arbetsmöten
– praktiska övningar.

HvM Marica Hinders är certiferad inom Lean Competency systems samt certifierad Ledarstegen coach. Marica håller även kurser inom förbättrings arbete samt ledarskap.

Universitetskurs

Nationalekonomi – Ht19 Grundkurs i nationalekonomi, Makroekonomi

Biträdande professor Johansson Edvard /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

torsdag 5.9.2019 kl. 19:00-20:30
onsdag 11.9.2019 kl. 19:00-20:30
onsdag 18.9.2019 kl. 19:00-20:30
onsdag 25.9.2019 kl. 19:00-20:30
torsdag 3.10.2019 kl. 19:00-20:30
onsdag 9.10.2019 kl. 19:00-20:30
onsdag 16.10.2019 kl. 19:00-20:30

06.06.2019 kl. 09:00

14.08.2019

Terminsavgift

90

Studerande förväntas efter avslutad kurs:
1) kunna förklara hur svängningar i ekonomin uppstår och utvecklas
2) veta hur ekonomisk-politiska ingrepp påverkar ekonomin
3) grafiskt och matematiskt kunna använda grundläggande makroteorier för att analysera samhällsekonomin på kort och lång sikt.

På kursen får du en bred introduktion till hela samhällsekonomin. Hur ser världsekonomin ut? Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Varför svänger ekonomin över tid? Kan ekonomisk politik styra hur ett land utvecklas på kort och lång sikt?

Lärplattformen Moodle används. Studenterna förväntas ta del av inspelade föreläsningar inför varje tillfälle, där sedan det viktigaste av innehållet diskuteras. Frivilliga, men poänggivande inlämningsuppgifter varje vecka, som kan ge maximalt 25% av kursens totala poäng.

Sluttentamen, som ger maximalt 75% av kursens totala poäng. 50% av poängen i sluttentamen krävs dock för godkänd kurs.

”The Economy” (tillgänglig på: https://www.core-econ.org/project/core-the-economy/ ), kapitlen 1-3, 6-7, 9-10 och 13-17.
Övrigt material enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Nordiska språk – Ht19 Danska

FM Borch Adam /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 8.11.2019 kl.18:00-20:30
lördag 9.11.2019 kl. 09:00-14:45
söndag 10.11.2019 kl.09:00-13:00
fredag 15.11.2019 kl.18:00-20:30
lördag 16.11.2019 kl.09:00-14:45
söndag 17.11.2019 kl.09:00-13.00

06.06.2019 kl. 09:00

21.10.2019

Terminsavgift

90

Forkundskaber: Det forventes at man kan tale og forstå svensk. Derudover kræves ingen forkundskaber.

Udgangspunktet for kurset er at du skal lære at forstå talt dansk da
det oftest er den største udfordring for svensk talende. Kursets fokus
vil derfor først og fremmest ligge på at træne dine evner til at
forstå talt dansk gennem lytteøvelser af forskellige slags. Vi vil
også øve os i dansk udtale og gennemgå andre væsentlige forskelle
mellem dansk og svensk (fx ordforråd). Dertil vil vi også beskræftige
os med dansk kultur og samfundsforhold.

Mundlige og skriftlige øvelser.

Skriftlig eksamen.

Et udvalg af udprinted/elektronisk materiale.

Universitetskurs

Organisation och ledning – Ht19 Grundkurs i organisation och ledning

EM, FM West Jessica /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen pågår på nätet 9.9.2019-8.11.2019

Obligatorisk nätföreläsning den 14.9.2019 klockan 12-14. Du tar del av nätföreläsningen på Zoom via egen dator hemma eller på annan valfri plats.

06.06.2019 kl. 09:00

02.09.2019

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna:
-visa insikt om de centrala begrepp som behandlats
-beskriva dem med egna ord
-använda dem i analys av organisationer och beskriva dem i förhållande till varandra
-diskutera dem med andra kursdeltagare.

Kursen förmedlar grundläggande insikter och teoretiska färdigheter i organisation och ledning. Efter kursen skall deltagarna ha de basfärdigheter som krävs för fortsatta studier i ämnet, en helhetsförståelse för hur kunskapsbildningen inom ämnet fungerar, samt grundläggande färdigheter i organisationsanalys.
Kursen går igenom de grundläggande koncepten och teorierna i fältet, strävande till att skapa en förståelse för organisationer och ledning som ett mångdimensionellt och sammansatt fält. I detta ingår teman som: organisation, strategi, struktur, kultur, ledning, personal och förändring.

Essäer, uppgifter, diskussioner och grupparbete.

Magnus Forslund. (2013/2019). Organisering och ledning.

Fortbildningskurs

Pedagogik – Ht19 Fortbildning för ämneslärare i naturvetenskap och matematik INSTÄLLD

Akademilektor Kurtén Berit /

torsdag 12.9.2019 kl. 9-16
tisdag 15.10.2019 kl. 9-16
onsdag 20.11.2019 kl. 9-16

06.06.2019 kl. 09:00

25.08.2019

”Undersökande arbetssätt, öppna laborationer och problemlösning, elevaktiverande arbetsmetoder”

LUMA-FINLAND är ett nationellt projekt, som syftar till att stärka det naturvetenskapliga kunnandet och intresset för de naturvetenskapliga ämnena hos 6-16 åriga elever. Projektet, som startade 2014, avslutas i dess nuvarande form hösten 2019. Skolresurs har under denna period erbjudit kursen ”Öppna laborationer och undersökande arbetssätt” åt lärare i naturvetenskap i olika delar av Svenskfinland.
Ett annat projekt, bekostat av Svenska kulturfonden, är Skolvist lärande som initierats av och genomförs i Skolresurs (RC) regi. Detta projekt riktar sig till matematiklärare och lärare i naturvetenskap i högstadiet och gymnasiet. Inom detta projekt har en bärande idé är att alla lärare i dessa ämnen i ett enskilt kollegium deltar i fortbildning, för att man på så sätt gemensamt ska kunna utveckla undervisningen i ämnena i den egna skolan.
Nu erbjuds en fortbildning för högstadielärare i matematik och naturvetenskap på Åland, där de både fortbildningsprojekten kombineras. Fortbildningen är en s.k. longitudinell fortbildning, vilket innebär att den pågår under hösten 2019, med eventuell möjligheter till förlängning till vårterminen 2020. Fortbildningen är uppbyggd kring några närstudiedagar (9-16) som hålls i Mariehamn + eget arbete mellan träffarna. Det egna arbetet innebär att deltagarna använder idéer och metoder som behandlas i kursen, i den egna undervisning, och delar med sig av sina erfarenheter vid närstudietillfällena. Möjlighet till distansträffar mellan närstudietillfällena finns också.
Kursen inleds med fokus på öppna laborationer och den naturvetenskapliga undersökande metoden. Arbetssättet ligger dock nära matematiken där lärarna idag förväntas jobba med öppna uppgifter och problemlösning, vilket innebär att även lärare som undervisar enbart matematik har behållning av den.
Om matematiklärarna och lärarna i naturvetenskap i en enskild skola vill utveckla något speciellt område inom undervisningen (t.ex. fördjupa sig i hur man jobbar med elevers förståelse med hjälp av begreppskartor, begreppsbubblor, peer instruction, användning av digitala hjälpmedel för att få fram elevernas (miss-)uppfattningar kring ett begrepp eller fenomen, elevaktiverande metoder såsom exempelvis laborativa metoder i matematikundervisning etc.) finns det också möjligheter till detta.

Kursen är avgiftsfri för deltagarna.

Lärare i naturvetenskap och matematik i årskurs 7-9. Om möjligt alla lärare i naturvetenskap från en och samma skola.
Intresserade klasslärare åk 5-6 anmäler sig inte i första hand men kan höra av sig om eventuella restplatser på open@ha.ax efter den 23.8.2019 för en senare anmälan.

Preliminärt program

Närstudiedag 1: torsdagen den 12 september 2019 kl. 9-16
Vad innebär det att arbeta på ett naturvetenskapligt sätt? Skillnader mellan öppna och slutna laborationer. Hur kan jag gradvis öppna laborationer i min undervisning?
Hur kan eleverna dokumentera sitt arbete då de arbetar med öppna laborationer?
Uppgift till följande närstudiedag.

Närstudiedag 2: tisdagen den 15 oktober 2019 kl. 9-16
Deltagarnas presentationer av arbete i egen klass.
Formativ och summativ utvärdering. Självutvärdering och kamratrespons.
Utvärdering av elevernas arbete med öppna laborationer.
Uppgift till följande närstudiedag.

Närstudiedag 3: onsdagen den 20 november 2019 kl. 9-16
Deltagarnas presentationer av arbete i egen klass.
Att utveckla förståelse; verktyg och elevaktiva metoder.

Möjlighet till 1 – 2 närstudiedagar under vårterminen 2020. Riktar sig till färre skolor och förutsätter (om möjligt) 100 %-igt deltagande från en och samma skola. Programmet utformas då i dialog med deltagande lärarna.

Frågor kring upplägg och innehåll kan riktas till: berit.kurten@abo.fi, tfn +358 50 5649309
Kontaktperson på Öppna högskolan är Mirjam Schauman: mirjam.schauman@ha.ax,
tfn 018-537712

Universitetskurs

Pedagogik – Ht19 Projektledning, resursering och uppföljning INSTÄLLD

PeM Laurell Ester /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 6.9.2019 kl. 18:00-21:15
lördag 7.9.2019 kl. 09:00-14:45
fredag 4.10.2019 kl. 18:00-21:15
lördag 5.10.2019 kl. 09:00-14:45

06.06.2019 kl. 09:00

19.08.2019

Terminsavgift

90

Lärandemål:
– utveckla förståelse för projektverksamhet i organisationer
– ha förmåga att leda projektverksamhet i olika sammanhang
– problematisera utgångspunkterna för och komplexiteten i projektverksamhet.

Kursen erbjuder kunskap om vad som kännetecknar ett projekt samt ger perspektiv på de väsentliga processerna i projektgenomförande. Dessa processer granskas med perspektiv på projektets organisatoriska kontext. Under kursen ökas förståelsen för projekt som ett medel att fylla ett förändringsbehov. Vidare problematiseras projektverksamheten som ett dynamiskt och komplext fenomen på olika nivåer med syfte att skapa mervärde i basorganisationen.

Kursen genomförs som föreläsningar, grupparbete samt individuella prestationer. Kursen förutsätter aktiv interaktion deltagarna emellan; deltagarna antar olika uppgifter i en fiktiv styrgrupp vars uppdrag är att hitta alternativa lösningar till projektrelaterade, praktiknära dilemman av olika slag.

Aktivt deltagande i föreläsningar. Mellanuppgift i grupp. Rapport över case study.

Essä utgående från kurslitteraturen.

Andersen, H. S. & Söndergaard, K. R. (red.) (2013). Systemisk projektledning. Studentlitteratur: Lund.
Skyttermoen, T. & Vaagaasar, A. L. (2017). Värdeskapande projektledning. Studentlitteratur: Lund.
Wisén, J. & Lindblom, B. (2008). Effektivt projektarbete. Norstedts Juridik: Stockholm.

Universitetskurs

Psykologi – Ht19 Utvecklingspsykologi

PsM, psykoterapeut Johansson Joachim /

10

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

lördag 2.11.2019 kl. 9:00-15:30
söndag 3.11.2019 kl. 9:00-14:45
lördag 23.11.2019 kl. 9:00-15:30
söndag 24.11.2019 kl. 9:00-15:30

06.06.2019 kl. 09:00

08.10.2019

Terminsavgift

90

Kursens syfte är att ge en översikt av individens psykologiska utveckling i ett relations- och livscykelperspektiv med en strävan till helhetssyn på utveckling som en sammansatt och under hela livet pågående process. Utgående från etablerade teorier och aktuell forskning ses utvecklingen som ett samspel mellan en mångfald faktorer såväl inom som utanför individen. En bärande tanke är att följa hur personligheten grundläggs under barns- och ungdomsåren och fortsätter att utvecklas i vuxen ålder. Under kursen behandlas olika livsteman bl a anknytning, självutveckling, kognitiv utveckling, könsdifferentiering, könsroller och moralutveckling utgående från aktuell forskning.

Kursens syfte är att ge en översikt av individens psykologiska utveckling i ett relations- och livscykelperspektiv med en strävan till helhetssyn på utveckling som en sammansatt och under hela livet pågående process. Utgående från etablerade teorier och aktuell forskning ses utvecklingen som ett samspel mellan en mångfald faktorer såväl inom som utanför individen. En bärande tanke är att följa hur personligheten grundläggs under barns- och ungdomsåren och fortsätter att utvecklas i vuxen ålder. Under kursen behandlas olika livsteman bl a anknytning, självutveckling, kognitiv utveckling, könsdifferentiering, könsroller och moralutveckling utgående från aktuell forskning.

Föreläsningar, diskussioner och arbete i smågrupper.

Deltagande i och rapportering från smågruppsträffar. Godkänd sluttentamen. Obligatorisk närvaro 80%.

Havnesköld, L. & Risholm-Mothander, P (2002): Utvecklingspsykologi. Psykodynamisk teori i nya perspektiv. Liber utbildning AB.
Singelman, C.K. & Shaffer, D.R. (1995): Life-Span Human Development. Brooks/Cole: Pacific grove.
von Tetzchner, S. (2016): Utvecklingspsykologi: barn- och ungdomsåren. Lund: Studentlitteratur.

I kursen ingår föreläsningsklipp och material som sedan behandlas i följande arbetspass: -Gener, fosterutveckling och tidig neurologisk utveckling -Perception och motorik -Kognitiv utveckling -Emotionell utveckling, temperament och personlighet -Kommunikation och språk -Sociala relationer, självförståelse och moral samt verksamheter kön och ungdom -Utvecklingen under livet.

Universitetskurs

Redovisning – Ht19 Bokföring – praktikfall

ED Söderlund Karolina / EM Jakas Åsa

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 20.9. 2019 kl. 17:00-21:00
lördag 21.9.2019 kl. 9:00-13:30
fredag 8.11.2019 kl. 17:00-21:00
lördag 9.11.2019 kl. 9:00-13:30
Däremellan handledning individuellt på distans, pågår på nätet till 29.11.2019.

06.06.2019 kl. 09:00

05.09.2019

Terminsavgift

90

Grundkurs i redovisning eller motsvarande kunskaper.

Efter fullgjord kurs ska den studerande:
– känna till hur en kontoplan är uppbyggd och hur ett bokföringsprogram fungerar
– självständigt visa insikt om bokföring och göra bokslut i ett mindre aktiebolag
– självständigt kunna söka fram och tolka relevant och aktuell information samt tillämpa den i problemlösningssituationer
– visa förståelse av innehållet i olika bokslutsposter, noggrann dokumentation och betydelsen av avstämningsrutiner.

Detta är en kurs i bokförings- och bokslutsteknik. Räkenskapsperiodens olika arbetsskeden gås igenom sett ur producentens synvinkel med hjälp av ett praktikfall – från verifikat till bokslut – där kursdeltagarna samtidigt kan bekanta sig med hur ett bokföringsprogram är uppbyggt.

Tomperi, Soile.(2013). Bokföring i praktiken. Utbildningsstyrelsen.

Bokslutsmodell för aktiebolag Författare: KTH-yhdistys – Föreningen CGR

Universitetskurs

Ryska – Ht19-Vt20 Ryska 1

FM, universitetslektor Kristola-Backlund Carina /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Obs! Ändrad kursstart och ny helg i november
fredag 11.10.2019 kl. 18:00-20:30
lördag 12.10.2019 kl. 09:00-12:15
fredag 25.10.2019 kl.18:00-20:30
lördag 26.10.2019 kl. 09:00-12:15
fredag 8.11.2019 kl. 18:00-20:15
lördag 9.11.2019 kl. 09:00-12:15
fredag 22.11.2019 kl. 18:00-20:15
lördag 23.11.2019 kl. 09:00-12:15

OBS! Kursen fortsätter under våren 2020 med lika många kurstillfällen.

06.06.2019 kl. 09:00

15.09.2019

Terminsavgift

90

Färdighetsnivå A1 enligt den europeiska referensramen för språk

Efter avslutad kurs förväntas de studerande:
– kunna läsa kyrillisk skrift (både tryckstil och skrivstil) och förstå enkla texter och meddelanden med bekant tema
– kunna förstå vanliga fraser, instruktioner och frågor i konkreta talsituationer, då temat är bekant och taltempot långsamt kunna med kyrilliska bokstäver (tryckstil) skriva korta, enkla texter som anknyter till vardagliga behov och erfarenheter
– kunna med enkla ord berätta om sig själv och sin närmaste krets samt reda sig i enklare dialoger och servicesituationer
– kunna uttala ord och fraser och använda intonationsmönster så att en person med ryska som modersmål förstår det sagda.

Ryska 1 ger baskunskaper i språket och riktar sig till studerande från alla fakultetsområden. Vi bekantar oss med Ryssland, dess historia och vardag. Kursdeltagarna lär sig förstå och använda ryska i enkla dialoger och servicesituationer.
Grammatikaliska grundstrukturer (bl.a. kasusböjning, aspektbegreppet, verbböjning, räkneord) övas i kommunikativa situationer, både muntligt och skriftligt. Kursdeltagarna ges också en möjlighet att öva ryska via nätet.

Föreläsningar och övningar. Moodle används som lärplattform.

Tentamen. Minst 75% närvaro krävs för godkänd kurs.

Kafe Piter 1

Universitetskurs

Rättsvetenskap – Ht19 Avtalsrätt

JD, ED Enkvist Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 1.11.2019 kl.17:00-21:00
lördag 2.11.2019 kl. 09:00-15:00
söndag 3.11.2019 kl. 09:00-13:00

06.06.2019 kl. 09:00

23.10.2019

Terminsavgift

90

OBS! Kursen har väldigt många anmälda vilket är glädjande. Men om du inte tänker delta, vänligen avanmäl dig senast måndagen den 14.10 klockan 12.00 med ett mejl till open@ha.ax

Vid senare avanmälan fås en annulleringsavgift på 20€.

Studieperioden är avsedd att ge de studerande en helhetsbild över de centrala frågorna inom områdena för allmän avtalsrätt och annan kontraktsrätt (särskilt köprätt). Kursen innefattar följande delområden: Allmän avtalsrätt; köp- och annan kontraktsrätt; internationella köp.

Efter en genomgången kurs förväntas den studerande kunna redogöra för de centrala normerna för allmän avtalsrätt och köprätt samt annan kontraktsrätt. Den studerande förutsätts även kunna identifiera rättsliga problem och fenomen inom dessa områden och behärska de grundläggande principerna för hur sådana problem ska lösas.

Inom kursen avtalsrätt behandlas juridiska frågor som kan uppkomma mellan olika avtalsparter. Om ett avtal är ofullständigt eller diffust formulerat bör man finna en sådan lösning som är rättvis gentemot bägge parter. Inom kursen behandlas också som ett exempel på en särskild avtalstyp köpavtalet.

Föreläsningar och litteraturstudier.

Tentamen.

1. Wilhelmsson & Sévon & Koskelo, Huvudpunkter i köplagen, 3 rev. uppl., 2006
2. Sandvik & Sisula-Tulokas. Internationella köplagen, 2013
3. Saarnilehto, Sopimusoikeuden perusteet, 7 uud. pain., 2009 (behandlas under kursen)
4. Författningar:
Köplag (355/1987)
F (796/1988) om ikraftträdande av konventionen angående avtal om internationella köp av varor samt av lagen om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen
L om bostadsköp (843/1994) kap. 1, 4 och 6
Jordabalk (540/1995) kap. 2
Konsumentskyddslag (38/1978) kap. 5, övriga kapitel i huvuddrag
L om försäkringsavtal (543/1994) i huvuddrag
L om preskription av skulder (728/2003) i huvuddrag

Universitetskurs

Rättsvetenskap – Ht19 Skadeståndsrätt

JD, ED Enkvist Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 15.11.2019 kl.17:00-21:00
lördag 16.11.2019 kl. 09:00-15:00
söndag 17.11.2019 kl. 09:00-13:00

06.06.2019 kl. 09:00

23.10.2019

Terminsavgift

90

Studieperioden är avsedd att bibringa de studerande goda insikter i den utomkontraktuella skadeståndsrätten, såsom även en översikt över skadestånd vid avtalsbrott. Kursen omfattar följande frågor och områden: – allmän (utomkontraktuell) skadeståndsrätt – skadestånd i avtalsförhållanden.

Efter genomgången kurs förväntas den studerande 1) behärska de centrala delarna av skadeståndsrätt och 2) ha fördjupade insikter i produktansvar, miljöskadeansvar och i skadestånd vid avtalsbrott.

Kursen behandlar frågor om såväl inom- som utomobligatoriskt skadeståndsansvar. Ämnen som omfattas är de s.k. ansvarsgrunderna (culpa, strikt ansvar, olika försäkringslösningar etc.), kausalitetsproblem, adekvans, beräkning av ersättning, miljöskador, produktskador, tredjemans-skador, rena förmögenhetsskador, ideell ersättning, skador p.g.a. myndighetsutövning etc.

Föreläsningar och litteraturstudier.

Tentamen.

1. Ståhlberg, & Karhu, Finsk skadeståndsrätt, 2014 eller alternativt p. 3 nedan
2. Saxén, H: Skadestånd vid avtalsbrott. HD-praxis i Finland, 1995
3. Routamo & Stählberg & Karhu. Suomen vahingonkorvaus, 2013 (behandlas under kursen)
Författningar:
SkadeståndsL (412/1974)
KöpL (355/1987): de skadeståndsrättsligt relevanta bestämmelserna läses ingående; i övrigt kan KöpL läsas kursoriskt
Konsumentskyddslag: de skadeståndsrättsligt relevanta bestämmelserna läses ingående; i övrigt kan KSL läsas kursoriskt
PatientskadeL (585/1986), kursoriskt
LuftfartsL (1194/2009) 15 kap., kursoriskt
L om ansvar i spårtrafik (113/1999), kursoriskt
L om ersättning för miljöskador (737/1994), kursoriskt
Produktansvarslag (694/1990), kursoriskt

Universitetskurs

Småbarnspedagogik – Ht19 Akademiska studiefärdigheter/Nätbaserad

FM Pettersson Nancy /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen går helt på nätet under tiden 7.10-8.12.2019.

06.06.2019 kl. 09:00

11.09.2019

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Den som siktar på lärarbehörighet inom småbarnspedagogik, den som vill förkovra sina tidigare kunskaper inom området samt alla andra intresserade.

Lärandemål
Studerande förväntas efter avslutad kurs kunna
 verka effektivt i studiemiljön vid ÅA
 känna igen egna lärstilar och studievanor och kunna välja rätt lärstrategier för att stödja sitt lärande på bästa sätt samt behärska effektiv tidsplanering
 planera, följa upp och utvärdera sina studier
 använda relevanta informationsresurser och bibliotekstjänster effektivt samt kunna tillämpa olika sökstrategier.

Kursen ger en introduktion i akademiska studier, studiemiljön, studieteknik och studieplanering, samt informationskompetens

Kursen går helt på nätet, lärplattformen Moodle används.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik – Ht19 Relationer, samspel och konflikthantering

PeM Gammelgård Lillemor /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

torsdag 7.11.2019 kl. 17:00-20:15
fredag 8.11.2019 kl. 17:00-20:15
lördag 9.11.2019 kl. 9:00-15:30
söndag 10.11.2019 kl.9:00-13:00

06.06.2019 kl. 09:00

15.10.2019

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Den som siktar på lärarbehörighet inom småbarnspedagogik, den som vill förkovra sina tidigare kunskaper inom området samt alla andra intresserade.

Lärandemål
– ökar sin förståelse för relationernas, samspelets och kommunikationens betydelse för lärande och utveckling
– utvecklar sin förståelse för arbetsplatsrelationer och deras betydelse inom dagvård och förskola
– utvecklar sin förmåga att skapa och upprätthålla optimala vuxenrelationer i det pedagogiska arbetet
– tillägnar sig kunskaper om kriser och konflikter samt hur man som pedagog hanterar dem
– utvecklar sin förmåga att arbeta förbyggande vad gäller mobbning, diskriminering och trakasserier.

– relationernas betydelse för utveckling och lärande
– relationskompetens
– kris- och konfliktsituationer
– mobbningsförebyggande arbete
– stress och utbrändhet.

Gruppövningar, tentamen, skriftlig examinationsuppgift, gruppuppgift, seminarier.

Hilmarsson, (2010). Samtalet med känslomässig intelligens. Lund: Studentlitteratur
Hougaard, B. (2011). Praktisk vägledning i kommunikation. För lärare i förskola och skola.
Stockholm: Liber. Juul, J. & Jensen, H. (2007). Relationskompetens i pedagogernas värld.
Stockholm: Liber Raundalen, M. (2007). Krispedagogik. Lund: Studentlitteratur

Universitetskurs

Småbarnspedagogik – Ht19 Vetenskapliga perspektiv och metoder för barnträdgårdslärare

Professor Svensson Ann-Katrin /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 6.9.2019 kl. 17:00-21:00
lördag 7.9.2019 kl. 9:00-13:00
fredag 4.10.2019 kl. 17:00-21:00
lördag 5.10.2019 kl. 9:00-13:00

06.06.2019 kl. 09:00

14.08.2019

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Den som siktar på lärarbehörighet inom småbarnspedagogik, den som vill förkovra sina tidigare kunskaper inom området samt alla andra intresserade.

Den studerande ska
– få kännedom om centrala ansatser inom vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder
– få kunskap om observationsmetoder och barnintervjuer som underlag för utveckling av daghems- och förskoleverksamheten
– få kunskap om kartläggningsmetoder som underlag för utveckling av daghems- och förskoleverksamheten
– få grundläggande insikter i att analysera olika sätt att organisera pedagogiska miljöer vad gäller tid, rum och material i daghem/förskolan och dess pedagogiska
konsekvenser
– få kunskaper om etiska aspekter vid observationer och barnintervjuer
– få kunskaper om pedagogikens grundbegrepp.

Kursen fokuserar metoder som barnträdgårdslärare/förskollärare kan använda som underlag för kollektiv reflektion i syfte att utveckla verksamheten utifrån barnens perspektiv. I kursen behandlas även etiska aspekter i samband med observationer av och intervjuer med barn.
Kursen tar även upp grundläggande insikter i att analysera olika sätt att organisera pedagogiska miljöer vad gäller tid, rum och material i förskolan och dess pedagogiska konsekvenser. I kursen ges en introduktion till pedagogikens grundbegrepp och centrala ansatser inom vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Kursdeltagarna
förväntas delta i ett gemensamt skapande och kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Tentamen, skriftliga inlämningsuppgifter, digitala redovisningar, muntliga presentationer.

Brodin, J. & Renblad, K. (2015). Perspektiv på kvalitet i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (139 s)

Doverborg, E. & Pramling-Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar – kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber. (93 s)

Lindgren, A-L. (2016). Etik, integritet och dokumentation i förskolan. Stockholm: Gleerups. (127 s.)

Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., & Franzén, H. (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber. (188 s.)

Sheridan, S. Williams, P & Sandberg, A. (2012). Systematic Quality Work in preschool. International Journal of Early Childhood. Pp 123-150.

Artiklar och annat material tillkommer enligt kursledarens anvisningar

Universitetskurs

Småbarnspedagogik – Ht19-Vt20 Engelska/pedagogik

FM Hemming Erik /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

måndag 9.9.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 23.9.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 7.10.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 21.10.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 4.11.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 18.11.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 2.12.2019 kl. 18:00-20:30
måndag 16.12.2019 kl. 18:00-21:15

måndag 13.1.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 27.1.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 10.2.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 24.2.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 9.3.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 23.3.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 6.4.2020 kl. 18:00-20:30
måndag 20.4.2020 kl. 18:00-21:15

06.06.2019 kl. 09:00

09.09.2019

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Den som siktar på lärarbehörighet inom småbarnspedagogik, den som vill förkovra sina tidigare kunskaper inom området samt alla andra intresserade.

Färdighetsnivå B2-C1 enligt den europeiska referensramen för språk.

Efter avslutad kurs förväntas de studerande:
– kunna förstå och tillägna sig information från tidningsartiklar, akademiska texter och andra texter som har anknytning till det egna akademiska området
– kunna förstå presentationer, diskussioner, föreläsningar, TV-inslag och videon på standardengelska, såväl inom det egna akademiska området som inom närliggande ämnesområden
– kunna skriva en uppsats, sammanfattning, rapport eller annan text om ett givet ämne inom ett specifikt akademiskt eller yrkesrelaterat område på strukturellt och stilistiskt korrekt språk
– kunna leda och delta i diskussioner med anknytning till såväl det egna akademiska området som närliggande ämnesområden
– kunna hålla ett föredrag med anknytning till det egna akademiska området.

Färdigheterna bedöms på skalan 0-5 beroende på hur väl studerande uppfyller lärandemålen.

Specialkursen i engelska är avsedd att hjälpa kursdeltagarna att arbeta effektivt på engelska inom det egna ämnesområdet och att vara verksam i en internationell omgivning. Kursinnehåll: valfri vetenskaplig artikel och några kortare texter för utvidgande av vokabulär samt som underlag för diskussion. I kursen ingår också introduktion till akademiskt skrivande, skrivuppgifter och uppsats, muntliga presentationer, diskussionsövningar, tent, läsförståelse, hörförståelse och grammatikövningar.

Läsa: 1/5: kunna förstå och tillägna sig det huvudsakliga innehållet i tidningsartiklar, akademiska texter och andra texter som har anknytning till det egna akademiska området. Lyssna: 1/5: kunna förstå huvuddragen i presentationer, föreläsningar, TV-inslag och videon på standardengelska, såväl inom det egna akademiska området som inom närliggande ämnesområden. Skriva: 1/5: kunna skriva en uppsats, sammanfattning, rapport eller annan text om ett givet ämne inom ett specifikt akademiskt eller yrkesrelaterat område, trots att språkfel förekommer och textens struktur och stil innehåller brister. Tala: 1/5: kunna hålla föredrag, leda och delta i diskussioner med anknytning till såväl det egna akademiska området som närliggande ämnesområden, trots att språkliga och stilistiska fel förekommer.

Enligt föreläsarens anvisningar.

Fortbildningskurs

Socialt arbete – Ht19 Att förebygga rusmedels- och spelmissbruk

FM Normann Maria /

5

Kurspriset bestäms direkt efter att anmälningstiden gått ut och är enligt följande:
Vid minst 15 deltagare 320€+24 % moms
Vid minst 20 deltagare 270€+24% moms

Kursen börjar på nätet på måndag den 28.10.2019 och pågår till v 52/2019.

Två närstudietillfällen:

Tisdag 12.11.2019 kl 09:00-15:00
Onsdag 13.11.2019 kl 09:00-15:00

06.06.2019 kl. 09:00

01.10.2019

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

320

Inkl. för- och eftermiddagskaffe

Kursen riktar sig till yrkesverksamma personer som i sitt arbete möter barn, unga och vuxna, samt jobbar med att främja hälsa och välmående och förebygga marginalisering. Yrkesgrupper som kan ha nytta av kursen är bl.a. personal inom elevvården, ungdomsservice, polis och social och hälsovård samt socialhandledare och familjearbetare.

Efter kursen kan deltagaren:
– identifiera det rusmedelsförebyggande arbetets nivåer och målsättningar
– tillämpa grundläggande kvalitetskriterier på sitt eget rusmedelsförebyggande arbete
– identifiera etiska frågeställningar inom det förebyggande arbetet och hitta information som behövs för ett kunskapsbaserat förebyggande arbete.

Kursens innehåll är bl.a. följande:
– det förebyggande arbetets nivåer och målsättningar
– kunskapskällor och kunskap om olika befolkningsgruppers rusmedels- och spelvanor
– teoretisk grund för förebyggande verksamhet
– kvalitet, utvärdering och etik
– eget arbetsrelaterat utvecklingsarbete.

Kursdeltagarna gör en förhandsuppgift två veckor innan närstudiedagarna. Kursen omfattar 2 närstudiedagar, 2 korta gruppuppgifter att göra på nätet och till sist ett utvecklingsarbete samt peer review (kamratbedömning) av en annan utvecklingsuppgift. Beräknad tid för uppgifterna efter närstudiedagarna är 5-7 veckor.

Arbetslivsorienterat utvecklingsarbete.

Normann, Maria & Odell, Heidi & Tapio, Mari & Vuohelainen, Elsi 2016. Rusmedelsförebyggande arbete inom ungdomssektorn – häng med! Humanistiska yrkeshögskolan, Publikationer 19. http://preventiimi.humak.fi/wp-content/uploads/sites/28/2016/05/Nuorisoalan-ehkaiseva-RUOTSI-netti.pdf
Normann, Maria & Vuohelainen, Elsi (red.) 2014. Synvinklar på det rusmedelsförebyggande arbetet med unga i Finland. HUMAK Publications E 10. Humanistiska yrkeshögskolan. http://www.humak.fi/wp-content/uploads/2015/02/humak_artikkelit_ruo01_3.pdf
Övrig litteratur och material tillkommer. Bland annat enkäten Hälsa i Skolan, aktuellt material från Institutet från Hälsa och Välfärd, Nordens Välfärdscenter samt Svenska Folkhälsoinstitutet.

Under kursens andra dag får kursdeltagarna konsultera en sakkunnig i förebyggande av cannabisbruk per skype.

Universitetskurs

Sociologi – Ht19 Genus och kriminologi

FM Normann Maria /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 4.10.2019 kl. 18:00-21:15
lördag 5.10.2019 kl. 9:00-14:45
söndag 6.10.2019 kl. 9:00-14:45

06.06.2019 kl. 09:00

11.09.2019

Terminsavgift

90

Studerande i sociologi och beteendevetenskaper, yrkesverksamma som i arbetslivet som jobbar med socialt arbete, samt andra intresserade av ämnet.

Kursens syfte är att granska tolkningar av brott, avvikande beteende och utsatthet för brott ur ett genusteoretiskt och intersektionellt perspektiv. Under kursens gång behandlas kriminologisk teori men även praktiska följder av kriminologisk teori och forskning. Särskild vikt läggs vid att förstå hur synen på
sexualitet och genus formar handlingar, tolkningar av dem och deras konsekvenser på olika nivåer inom prevention, påföljd, brottsofferhjälp mm.
Efter avlagd kurs
– kan studeranden analysera populärkulturella och mediala beskrivningar av brott ur ett genusteoretiskt perspektiv
– förstår studeranden skillnader och likheter i kvinnors och mäns avvikande och antisociala beteende
– kan studeranden argumentera för betydelsen av att inkludera ett genus- och intersektionellt perspektiv på klassiska och aktuella kriminologiska frågeställningar.

Examination för närstudier: Obligatorisk närvaro, gruppuppgifter, hemuppgift

Examinatorn anvisar övrig litteratur vid kursstart.
Valda delar ur
Sarnecki J, 2014. Introduktion till kriminologi Volym 1. Studentlitteratur
Sarnecki J, 2015. Introduktion till kriminologi Volym 2. Studentlitteratur
Barter Christine, McCarry Melanie, Berridge David and Evans Kathy: Partner exploitation and violence in
teenage intimate relationships. University of Bristol, 2009. Valda delar.
http://www.nspcc.org.uk/Inform/research/findings/partner_exploitation_and_violence_report_wdf701
29.pdf
Bredström, A: ”Maskulinitet och kamp om nationella arenor – reflektioner kring bilden av ’invandrarkillar’ I svensk media” I (red.) de los Reyes, Molina och Mulinari Maktens (o)lika förklädnader.
Kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige. Stockholm, Atlas, 2001.
Christie, Nils: ”Det idealiska offret”. I Sahlin, I, Åkerström, Det motspänstiga offret. Lund, Studentlitteratur. 2001.
Lander, Ingrid, Ravn, Signe, Jon, Nina: Masculinities in the Criminological Field. Control, Vulnerability and Risk-Taking. Taylor and Francis. 2016.

Universitetskurs

Specialpedagogik – Ht19 Inkludering i skolkontext

PeM Silvander Yvonne /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

lördag 21.9.2019 kl. 9:00-14:45
söndag 22.9.2019 kl. 9:00-12:15
lördag 2.11.2019 kl. 9:00-14:45
söndag 3.11.2019 kl. 9:00-12:15

06.06.2019 kl. 09:00

28.08.2019

Terminsavgift

Efter avslutad kurs skall den studerande:
– kunna redogöra för internationella och nationella styrdokument som rör inkluderande utbildning
– känna till centrala begrepp inom inkluderande utbildning
– ha kännedom om verksamhetsmodeller och arbetsformer som främjar inkluderande undervisning
– ha kunskap om skolans stödformer (allmänt stöd, intensifierat stöd samt särskilt stöd) samt beredskap att göra upp pedagogisk bedömning och plan för elevens lärande.

Kursens syfte är att studerande tillägnar sig teoretisk kunskap för att kunna motivera en inkluderande utbildning samt praktisk beredskap för inkluderande arbetsmetoder i skolan. Kursen syftar även till att ge den studerande en fördjupad kunskap om skolans stödformer (allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd).

Föreläsning, diskussioner, arbeten och litteraturstudier.

Godkända arbeten samt uppsats.

Brodin, J., & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Huhtanen, K. (2011). Tehostettu tuki perusopetuksessa. Työvälineeksi pedagoginen ennakointi. Jyväskylä: PS-kustannus. (behandlas under kursen)
Kiuppis, F., & Hausstätter, R. S. (Eds.). (2015). Inclusive education twenty years after Salamanca. New York. NY: Peter Lang.
Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan: Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur.
Sirpaoja (red.). (2012). Kaikille kelpo koulu. Kolmiportaisen tuen toteuttaminen ja kehittäminen. Jyväskylä: PS-kustannus. (behandlas under kursen)
Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar.

Yrkeshögskolekurs

Språk – Ht19 Italienska grundkurs

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

torsdag 5.9.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 12.9.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 19.9.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 26.9.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 10.10.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 24.10.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 31.10.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 7.11.2019 kl.18:00-20:30
torsdag 14.11.2019 kl.18:00-20:30

06.06.2019 kl. 09:00

21.08.2019

Terminsavgift YH

90

Efter avslutad kurs har den studerande bekantat sig med språket och den italienska kulturen, lärt sig förstå tydligt tal i lugnt tempo och börjat använda språket i tal och skrift i enkla vardagssituationer. Målet är också ett gott uttal.

Under kursen övas förståelse av enkelt tal med enkel vokabulär som anknyter till konkreta situationer eller den egna erfarenheten. De studerande lär sig berätta om sig själv och sin närmaste krets, att reda sig i enkelt umgänge och i de vanligaste servicesituationerna. De läser korta texter från vardagliga sammanhang (reklam, brev, matsedlar, tidtabeller, texter i dialogform o. dyl.) och skriver korta, enkla meddelanden som har att göra med vardagliga behov och enkla beskrivningar om mycket bekanta ämnen (verkliga eller fiktiva personer, händelser, egna och familjens planer). Studerande ska vid uppgifter öva olika branschspecifika frågor och teman och på detta vis lära sig språket inom sitt branschområde.

Dialoger i smågrupper, läsförståelseträning, uttalsövningar, skrivuppgifter, hemläxor.

Aktivt deltagande, minst 75 % närvaro samt godkända övnings- och inlämningsuppgifter.
Skriftlig tentamen.

Kursmaterialet återfinns i kursrummet på läroplattformen

Yrkeshögskolekurs

Språk – Ht19 Kommunicera på finska inom vården/Hoitotyön suomea

FM Mäkinen Tiina /

2

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

onsdag 11.9.2019 kl. 18:00-20:30
onsdag 18.9.2019 kl. 18:00-20:30
onsdag 25.9.2019 kl. 18:00-20:30
onsdag 9.10.2019 kl. 18:00-20:30
onsdag 23.10.2019 kl. 18:00-20:30
onsdag 30.10.2019 kl. 18:00-20:30
onsdag 13.11.2019 kl. 18:00-20:30
onsdag 20.11.2019 kl. 18:00-20:30

06.06.2019 kl. 09:00

28.08.2019

Terminsavgift

90

Grundläggande kunskaper i finska på motsvarande A2/B1 – på CEFR-skalan.

Edellytykset osallistumiselle
A2/B1 CERF-asteikolla vastaavat suomenkielen perustiedot.

Den studerande förväntas efter avslutad kurs kunna använda finska för att för att förmedla information och kunskaper inom yrkesområdet.

Under kursen lär sig den studerande att på finska
– bli säkrare i mötet med finsktalande patienter
– främst muntligt (men även skriftligt) kommunicera med patienten och de anhöriga
– utforma och besvara förfrågningar
– använda medicinska begrepp
– ge anvisningar, instruktioner och besked
– bemöta patienten på bra sätt.

Osaamistavoitteet

Opiskelija osaa käyttää suomea kurssin jälkeen välittääkseen tietoa ja alansa tietämystä.
Kurssin aikana opiskelija oppii
– kohtaamaan suomenkielisiä potilaita
– kommunikoimaan lähinnä suullisesti ( myöskin kirjallisesti) potilaan ja omaisten kanssa
– tekemään kysymyksiä ja vastaamaan kysymyksiin
– käyttämään hoitoalan termejä
– antamaan ohjeita ja neuvoja.

Föreläsningar, rollspel, gruppdiskussioner, presentation och självstudier i form av skriftliga uppgifter. Fackterminologi.

Kurssin sisältö
Luentoja, roolipelejä, ryhmäkeskusteluja, pienehkö esitelmä ja omia opintoja, lähinnä kirjallisia tehtäviä. Hoitoalan sanastoa.

Uppgifter individuellt och i grupp. Rollspel, intervjuer samt ljudinspelningar.

Työmuodot
Tehtäviä yksin ja ryhmässä. Roolipelejä, haastatteluja ja ääninauhoituksia.

Aktivt deltagande samt godkända uppgifter. Obligatorisk närvaro 75%.

Eksaminaatio
Aktiivinen osallistuminen ja hyväksytyt tehtävät. Läsnäolovelvvollisuus 75%.

Kommunikativa uppgifter samt texter och länkar.

Opetusmateriaali
Toiminnallisia harjoituksia, tekstejä ja web-linkkejä.

Yrkeshögskolekurs

Språk – Ht19 Spanska grundkurs

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

tisdag 3.9.2019 kl.18:00-20:30
tisdag 10.9.2019 kl.18:00-20:30
tisdag 17.9.2019 kl.18:00-20:30
tisdag 24.9.2019 OBS! kl.19:00-21:15
tisdag 8.10.2019 kl.18:00-20:30
tisdag 22.10.2019 kl.18:00-20:30
tisdag 29.10.2019 kl.18:00-20:30
tisdag 5.11.2019 kl.18:00-20:30
tisdag 12.11.2019 kl.18:00-20:30

06.06.2019 kl. 09:00

02.09.2019

Terminsavgift

90

Inga förkunskaper krävs.

Efter avslutad kurs har den studerande bekantat sig med språket och den spanska kulturen, lärt sig förstå tydligt tal i lugnt tempo och börjat använda språket i tal och skrift i enkla vardagssituationer. Målet är också ett gott uttal av europeisk spanska.

Under kursen övas förståelse av enkelt tal med enkel vokabulär som anknyter till konkreta situationer eller den egna erfarenheten. De studerande lär sig berätta om sig själv och sin närmaste krets, att reda sig i enkelt umgänge och i de vanligaste servicesituationerna. De läser korta texter från vardagliga sammanhang (reklam, brev, matsedlar, tidtabeller, texter i dialogform o. dyl.) och skriver korta, enkla meddelanden som har att göra med vardagliga behov och enkla beskrivningar om mycket bekanta ämnen (verkliga eller fiktiva personer, händelser, egna och familjens planer). Studerande ska vid uppgifter öva olika branschspecifika frågor och teman och på detta vis lära sig språket inom sitt branschområde.

Gruppundervisning samt övrigt arbete.

Aktivt deltagande, minst 75 % närvaro samt godkända övnings- och inlämningsuppgifter. Skriftlig tentamen.

Waldenström, Westerman, Wik-Bretz. (2007). Caminando 1. Natur & Kultur läromedel.

Universitetskurs

Utvecklingspsykologi – Ht19 Idrottspsykologisk coaching

Idrottspsykologisk rådgivare och mental coach Treier Christoph /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 25.10.2019 kl.17:00-21.00
lördag 26.10.2019 kl. 09:00-16:00
söndag 27.10.2019 kl. 09:00-15.00

06.06.2019 kl. 09:00

02.10.2019

Terminsavgift

90

Motivation och intresse för ämnet.

Att deltagarna skall tillägna sig målsättningarna för kursen och erhålla grundläggande kunskap om idrottspsykologisk coaching. Kursen är inte avsedd att ge kompetens för att undervisa andra i ämnet.

Kursen är en introduktionskurs som vänder sig till såväl tävlings- som motionsidrottare och icke-idrottare, eftersom framgångsfaktorerna är desamma inom idrott som inom andra områden. Kursen handlar om hur idrottspsykologisk coaching utförs i syfte att nå bästa möjliga resultat, främst inom idrott, friskvård och hälsa. Kursen ger både teoretisk och evidensbaserad praktiskt tillämpbar kunskap.

Föreläsningar, seminarier och hemuppgifter.

Tentamen eller uppsats.

Uneståhl. L.-E. & Schill, G. (2012) Coaching med mental träning: Den ideala kombinationen. B4PRESS.

Fortbildningskurs

Vård – Ht19 Akut traumasjukvård enligt ABCDE konceptet

doktorand, fil.mag i vårdvetenskap, spec. sjuksköterska Lundberg Anna /

Tisdag 10.12.2019 kl 09:00-16:00

06.06.2019 kl. 09:00

12.11.2019

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

175

inkl. kaffe

Legitimerad sjukskötare/hälsovårdare.

Efter avslutad kurs ska deltagaren:
– ha kunskap om konceptet ABCDE samt kunna göra sin bedömning av akut sjuka patienter i sitt arbete men även vid den icke akut sjuka patienten
– kunna ge en insjuknad eller skadad person omedelbar och sakenlig vård
– kunna tillämpa teoretiska kunskaper om principer för akut omhändertagande, bedömning, prioritering, vård och övervakning av patient som utsatts för akut sjukdom/trauma.

Deltagarna övar på teamwork och prioriteringar av patienter.
Genomgång sker under kursens gång av praktiska hjälpmedel i samband med
ABCDE, samt övriga vårdåtgärder av sjukskötare som behövs vid omhändertagandet av patienten.
Därtill HLR övningar och defibrillator.

– teorigenomgång av konceptet ABCDE
– praktiska övningar i samband med ABCDE
– kort uppdatering av hjärt-lungräddning och defibrillator.

I kursen ingår patientfall på vårdsimulatorn som avslutning där allt det praktiska övas tillsammans med kursledaren.

Föreläsningar, praktiska övningar, användning av vårdsimulator SimMan3G.

Godkänd/underkänd. 100% deltagande i kursen berättigar till ett intyg efter kursen.

Kurslitteratur och studiematerial delas ut till deltagarna före och under kursen. Undervisningsmaterial tillhandahålls av kursarrangören.

Spec.ssk/fil mag. Anna Lundberg har arbetat 10 år som sjukskötare inom
akutsjukvård både på Åland och i Sverige. Anna har även gått kurser inom akutsjukvård som ATSS, AMLS och den prehospitala specialiseringen som sjukskötare vid Linneuniversitetet i Kalmar 2010. Anna arbetar vid Högskolan på Åland/sjöfart som timlärare och håller kurser för sjöbefäl och skolans studerande i Hälso och sjukvårdskurser enligt STCW-2010. Hon är även involverad i EU projektet On Board Med 2016-2019 samt doktorand vid Umeå Universitet sen april 2018.

Yrkeshögskolekurs

Vård – Ht19 Grundkurs i forensisk omvårdnad

Specialistsjuksköterska Kvarnström Ann /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

tisdag 5.11.2019 kl. 18:00-21:30
onsdag 6.11.2019 kl. 18:00-21:30
onsdag 13.11.2019 kl. 18:00-21:30
måndag 18.11.2019 kl. 18:00-21:30
tisdag 19.11.2019 kl. 18:00-21:30

24.09.2019 kl. 12:00

21.10.2019

Terminsavgift

90

Inga förkunskaper krävs.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna:
– känna till och tillämpa självständigt relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt
– ha kunskap om samtalstekniker och upptagning av anamnes i misstanke om våldssituationer
– ha kunskap om spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp
– ha kännedom kring grundprinciperna gällande provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi inom ämnet
– ha kunskap om att kunna beskriva krisreaktioner, både akuta och kroniska
– ha kunskap gällande olika aktörers ansvarsområden i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman
– ha kännedom kring att samordna resurser medicinskt, psykologiskt, och rättsligt i samband med att ett brott har begåtts och kunna samverka med andra aktörer inom området.

Relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt.
Samtalstekniker och upptagning av anamnes i situationer där misstanke om våld och brott finns.
Spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp.
Provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi.
Krisreaktioner, både akuta och kroniska.
Identifikation om olika parters ansvarsområden/arbetsuppgifter som sker i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman.
Olika resurser inom både medicinska, psykologiska, och rättsliga kontextet och samverkan mellan dessa.

Obligatoriska föreläsningar som består dels av teori, gruppdiskussioner, praktiska övningar, självstudier samt examination i form av en hemuppgift.
100 % närvaro krävs för godkänd kurs. Vid frånvaro får den studerande en individuell kompletterande studieuppgift av kursledaren.

Examinationen sker genom en individuell studieuppgift som inlämnas till examinator på utsatt tid. Innehållet i examinationsuppgiften är enligt kursinnehållet som presenterats i kursen.

Förundersökningslagen (805/2011). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110805

Hedrenius, S., & Johansson, S. (2016). Krisstöd. Vid olyckor, katastrofer och svåra händelser. Stockholm: Natur och kultur.

Isdal, P. (2017). Medkänslans pris: om sekundärtraumatisering, compassion fatigue och utbrändhet hos yrkesverksamma. Stockholm: Gothia fortbildning.

Isdal, P. (2017). Meningen med våld. (2. uppl.). Stockholm: Gothia fortbildning.

Koskinen, L., Likitalo, H., Aho, J., Vuorio, O., & Meretoja, R. (2014). The professional competence profile of Finnish nurses practising in a forensic setting. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 21(4), 320-326. doi: 10.1111/jpm.12093

Lange Thomsen, J. (2006). Rättsmedicin. Stockholm: Liber.

Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P., & Paavilainen, E. (2010). Identification of women exposed to acute physical intimate partner violence in an emergency department setting in Finland. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(4), 638-647. doi: 10.1111/j.1471- 6712.2009.00754.x

Lynch, V. A., & Duval, J. B. (2011.) Forensic nursing science. (2. ed.). St. Louis: Mosby/Elsevier. (utvalda delar).

Nationellt centrum för Kvinnofrid (NCK). (2011). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (2010:4). Hämtat från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/492/nck-rapport-att-fraga-om-valdsutsatthet-som-en-del-av-anamnesen-2010-4.pdf#__utma=1.1486299927.1570097249.1570608644.1571037352.3&__utmb=1.3.10.1571037352&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1570537741.1.1.utmcsr=(direct)|utmccn=(direct)|utmcmd=(none)&__utmv=-&__utmk=121920651

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2008). Handbok: nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. (2008:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/483/nck-handbok-nationellt-handlingsprogram-sexuella-overgrepp-2008-rev2010.pdf#__utma=1.573362438.1569244898.1569244898.1569246704.2&__utmb=1.1.10.1569246704&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1569246704.2.2.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=106075523

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2016). Våld mot äldre kvinnor: En forsknings- och kunskapsöversikt. (2016:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/512/nck-rapport-vald-mot-aldre-kvinnor-2016-1.pdf

Olsson, J., & Kupper, T. (2009). Grundläggande kriminalteknik. Stockholm: Jure förlag.

Rahmqvist, J. (2018). Forensic care for victims of violence and their family members in the emergency department. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Växjö, Linnaeus University Dissertations ; 337/2018). Hämtad från http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1262268/FULLTEXT01.pdf

Socialstyrelsen. (2016). Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. (Artikelnummer 2016-6-37). Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf

Strafflagen (39/1889). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1889/18890039001

World Health Organization. (2005). WHO multi-country study on womens health and domestic violence against women: initial results on prevalence, health outcomes and womens responses. Retrieved from https://www.who.int/reproductivehealth/publications/violence/24159358X/en/

van Wyk, N., & van der Wath, A. (2015). Two male nurses’ experiences of caring for female patients
after intimate partner violence: a South African perspective. Contemporary Nurse, 50(1), 94-103.
doi: 10.1080/10376178.2015.1010254

Som examinator på kursen fungerar doktorand, FM i vårdvetenskap, spec.sjukskötare Anna Lundberg.

Fortbildningskurs

Vård – Ht19 Handledarutbildning – att utvecklas som handledare, 7,5 sp

HvM Ulenius Katarina / Fil.mag Lindroth Mona

7 1/2

Torsdag 19.9.2019 kl 9.00-16.00
Fredag 20.9.2019 kl 9.00-16.00
Torsdag 10.10.2019 kl 8.00-16.00
Fredag 11.10.2019 kl 8.00-16.00
Torsdag 7.11.2019 kl 8.00-16.00
Fredag 8.11.2019 kl 8.00-16.00
Torsdag 28.11.2019 kl 8.00-16.00
Fredag 29.11.2019 kl 8.00-16.00

Kursen fortsätter under våren 2020 med ytterligare två kurstillfällen (4 dagar).
Vårens tider meddelas i samband med höstens kurstart.

08.08.2019 kl. 13:00

17.09.2019

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

165

Inkl för- och eftermiddagskaffe

Kursen vänder sig till dig som är eller vill bli handledare för sjukskötarstuderande i verksamhetsförlagd utbildning. Den vänder sig till dig som vill utveckla din roll som handledare och förtydliga din egen
betydelse som handledare.

Under kursen är målet att – enskilt och i grupp – få reflektera över studerandes lärande, hur du som handledare kan bidra i detta lärande,
etiska aspekter på handledning samt återkoppling och
bedömning av de studerande.

Du som handledare lär dig att med hjälp av styrdokument och lagar, utbildningsplaner och kursbeskrivningar få veta vad studerande kan och ska kunna under och efter den verksamhetsförlagda utbildningen, liksom betydelsen av studerandes individuella behov i lärandeprocessen.

Efter avslutad kurs ska du som kursdeltagare visa att du har:
– kunskap om handledning som pedagogisk process, om strategier för handledning, bedömning, vetenskaplighet och profession, reflekterande handledning samt om etik och handledning
– förmåga att i handledningsprocessen använda pedagogisk kunskap, omvårdnadskunskap samt kunskap i personlig utveckling
– förmåga att tillämpa grundläggande kunskaper om handledning i yrkesmässig växt, att stödja och vägleda studerande i verksamhetsförlagd utbildning samt att utvärdera och bedöma den studerandes kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i vårdande och vårdarbete
– ett kritiskt, analyserande och reflekterande förhållningssätt och förmåga att bedöma och värdera handledningssituationer etiskt samt utifrån genusperspektiv.

– sjukskötarutbildningen i dag, lagstiftning och styrdokument
– litteratursökning samt introduktion till digitala lärrum (Google Classroom)
– integrering teori och praktik under den verksamhetsförlagda utbildningen samt vad är vetenskapligt förhållningssätt i samband med detta
– vård/omvårdnad som vetenskaplig disciplin och evidensbaserat arbete som mål och verktyg
– pedagogik, reflektion och handledarrollen
– handledningsprocessen, bedömning och praktiska rutiner
– betydelsen av etik och genus i samband med handledning av sjukskötarstuderande.

Kursen är uppbyggd på 6 närstudietillfällen (12 dagar) där förmiddagen består av föreläsningar och eftermiddagen av workshops där teoretiskt material bearbetas och diskuteras för att sedan användas i handledning av sjukskötarstuderande. Vi delar erfarenheter av att handleda, diskuterar hur
litteraturen kan användas för att utveckla handledningen av studerande och även omvårdnaden och vårdarbetet tillsammans med den studerande och kolleger.

Kursen består av föreläsningar, litteraturstudier, grupparbeten och workshops samt reflektionstillfällen i samband med närstudierna, självstudier och handledning av sjukskötarstuderanden under verksamhetsförlagd
utbildning. Kursen är delvis nätbaserad.

Examination sker i form av workshops baserade på kurslitteratur och annat relevant material, handledning av sjukskötarstuderande under verksamhetsförlagd utbildning samt handledares loggbok under den tiden.

Fortbildningskurs

Vård – Ht19 Mikrober och mikrobsjukdomar, del 1: introduktion och virussjukdomar

Docent i virologi, universitetslektor, specialist i klinisk mikrobiologi Söderlund-Venermo Maria / FM Virtanen Kira

Kurspriset bestäms direkt efter att anmälningstiden gått ut och är enligt följande:
Vid minst 10 deltagare 365€+24 % moms
Vid minst 12 deltagare 330€+24% moms
Vid minst 15 deltagare 280€ +24% moms

Denna föreläsning följs senare av del 2 där fokus kommer att ligga på bakterier, infektionssjukdomar och antibiotika.
Mer information om kursinnehållet vid del 2 ges under den första kursdelen samt på hemsidan www.open.ax under hösten.

Onsdag 23.10.2019 kl 09:00-16:00

06.06.2019 kl. 09:00

25.09.2019

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

280

Inkl för- och eftermiddagskaffe

Utbildningen ordnas i samarbete med Helsingfors universitets
utbildnings- och utvecklingstjänster HY+

Preliminär målgrupp för utbildningen är vårdare inom allmän sjukvård, farmaceuter och provisorer.

Målsättningen med utbildningen är att repetera deltagarnas kunskaper om mikrober, deras förökning och hur mikrobsjukdomar smittar. Speciell fokus under utbildningsdagen läggs på virus och virussjukdomar, där målet är att uppdatera kompetensen om olika typer av allmänt förekommande patogena virus samt hur man diagnostiserar och preventivvårdar och vårdar virussjukdomar. Avsikten med uppdateringen av kompetensen är att deltagarna bättre kan ge råd till sina egna patienter, klienter eller kunder gällande virussjukdomar och deras vård samt känner till hur de själva kan agera preventivt i sin vardag för att förhindra mikrobsjukdomar från att smittas. Även ett inlägg om aseptik och aseptiska arbetssätt belyser hur man i sitt eget arbete ska agera för att förhindra mikrober från att sprida sig i sjukhusmiljö och vid läkemedelsframställning.

Under utbildningsdagen behandlas följande teman:
– introduktion i mikrobiologi – kort om bakterier, svampar, parasiter och virus samt om mikrobsjukdomarnas smittovägar, diagnostik och immunitet
– vad är virus, hur de klassificeras och hur de förökar sig
– patogena virus och deras sjukdomar, vård/preventiv vård, diagnostik, o.s.v.
– aseptiska arbetssätt med tanke på arbetarens och patientens hälsa samt vid läkemedelsframställning.

Innehållet grundar sig på gällande kunskap och senaste forskningsresultat.

Utbildningen består av föreläsningar, diskussioner och eventuellt även praktiska patientfall.

Docent Maria Söderlund-Venermo fungerar som universitetslektor i virologi vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet där hon till vardags utbildar blivande läkare. Med bakgrund som mikrobiolog och gedigen forskning om virus och virussjukdomar hör hon till nationella toppexperter inom virologi. Hon är även medförfattare i virologiska lärobokskapitel både i Finland och Sverige så väl som i USA.

FM Kira Virtanen är utbildad mikrobiolog och gör som bästa sina specialiseringsstudier i sjukhusmikrobiologi i Uleåborg, NordLab.