Öppna högskolan

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi – Ht18 Arbetsplatsmobbning

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

tisdag 21.8.2018 kl.16:30-20:30
tisdag 11.9.2018 kl.16:30-20:30
tisdag 2.10.2018 kl.16:30-20:30
tisdag 23.10.2018 kl.16:30-20:30

07.06.2018 kl. 09:00

19.06.2018

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs ska deltagarna kunna identifiera arbetsplatsmobbning och förbereda sätt att motverka den genom att:
– se de organisatoriska skeenden som möjliggör mobbning på arbetsplatser
– identifiera gruppens del i mobbningsskeendet och individuella beteenden som kan sätta igång mobbningen och urskilja sätt att motverka mobbningsskeendet.

Föreläsningar, övningar, reflektioner och erfarenhetsutbyte.

Examinationssättet bestäms tillsammans med deltagarna.

Blomberg, Stefan. (2016). Mobbning på jobbet: uttryck och åtgärder. Lund: Studentlitteratur.
Kristina Östberg & Lasse Eriksson. (2009). Mobbning på arbetsplatsen: Handbok i konsten att slå tillbaka med hedern i behåll. Malmö:Liber.
Lillemor R-M Hallberg & Margaretha Strandmark. (2004). Vuxenmobbning i människovårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

Kursen ingår i ett grundstudieblock om 25 sp i ämnet arbetsplatspsykologi (5 av 6 delkurser). De olika delarna är:
Organisationspsykologi (5 sp)
Ledarskap I (5 sp)
Ledarskap II (5 sp)
Konflikthantering (5 sp)
Utmattningssyndrom (tidigare Burnout-problematik) (5 sp)
Arbetsplatsmobbning (5 sp)
Skild anmälan ska göras till varje delkurs!

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi – Ht18 Organisationspsykologi

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

tisdag 6.11.2018 kl.16:30-20:30
tisdag 20.11.2018 kl.16:30-20:30
tisdag 4.12.2018 kl.16:30-20:30
tisdag 18.12.2018 kl.16:30-20:30

07.06.2018 kl. 09:00

15.10.2018

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs ska deltagarna kunna uppfatta hur omedvetna psykologiska och gruppdynamiska processer verkar i, under och bakom den målinriktade organisationsvärlden.

Föreläsningar, övningar, reflektioner och erfarenhetsutbyte.

Examinationssättet bestäms tillsammans med deltagarna.

Gunnar Aronsson, Johnny Hellgren mfl. (2012). Arbets- och organisationspsykologi: Individ och organisation i samspel.Natur & Kultur.
Eva Bejerot & Annika Härenstam. (2011). Sociala relationer i arbetslivet. Gleerups Utbildning AB
Birgitte Bonnerup & Annemette Hasselager. (2010). Arbetsgrupper – organisationspsykologi i praktiken. Gleerups Utbildning AB.

Kursen ingår i ett grundstudieblock om 25 sp i ämnet arbetsplatspsykologi (5 av 6 delkurser). De olika delarna är:
Organisationspsykologi (5 sp)
Ledarskap I (5 sp)
Ledarskap II (5 sp)
Konflikthantering (5 sp)
Utmattningssyndrom (tidigare Burnout-problematik) (5 sp)
Arbetsplatsmobbning (5 sp)
Skild anmälan ska göras till varje delkurs!

Yrkeshögskolekurs

Communication – Ht18 Intercultural Communication

FM Hemming Erik /

2

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

torsdag 20.9.2018 kl. 18:00-20:45
torsdag 27.9.2018 kl. 18:00-20:45
torsdag 4.10.2018 kl. 18:00-20:45
torsdag 11.10.2018 kl. 18:00-20:45
onsdag 31.10.2018 kl. 18:00-20:45
torsdag 8.11.2018 kl. 18:00-20:45
torsdag 15.11.2018 kl. 18:00-20:45

07.06.2018 kl. 09:00

06.09.2018

Terminsavgift

90

Knowledge of a few of the ways culture differ and competence to see how these differences affect reactions, non-verbal behaviour, cognition, expressions, cooperation, conflicts, integration, etc.
Competence to identify obstacles to good communication and how they can be removed
Knowledge of cultural differences in business communication
Competence to describe the invisible characteristics of a culture and to link them to identifiable phenomena
Competence to describe a foreign culture in an ethnorelativistic and neutral way
Competence to analyse conflicts by means of Intercultural Communication
Ability to see communication from both sides
Knowledge of how groups function with regard to leadership, roles, and power
Awareness of the difference between facts and opinions and between valid and invalid generalisations
Perspectives of one’s own lack of knowledge and how it influences one’s conclusions
Knowledge of central concepts in Intercultural Communication: values, norms, codes, categories, groups, roles, power, integration, stereotyping, communication processes, clashes of culture, culture shock, the self-fulfilling prophecy, etc.
Knowledge of a few researchers in Intercultural Communication: Hofstede, Trompenaars, Hall, Antonovsky, etc…

Literature on communication across cultures
Current information on selected countries and groups within them.
Film and other cultural expressions as examples and for analysis.
Interviewing people representing other cultures.
Analysis of experiences and statements of and about one’s own and other cultures.

Presentations, writing, acting as opponent, literature studies.

Sufficient presence is required to be able to carry out all assignments included in the course.

Hanvey, R.G. (1976). “Cross-cultural Awareness” (Dimension 3, p 10-19). In: The American Forum for Global Education: An Attainable Global Perspective. Retrieved from http://www.globaled.org/an_att_glob_persp_04_11_29.pdf on the 15th of Aug. 2011
Hemming, E. (2006). Intercultural Communication – an introduction. Åland University of Applied Sciences.
Hofstede, G. (1990). Software of the Mind (in English). Organisationer och kulturer (in Swedish). Chapter 1: Levels of Culture. London: McGraw-Hill.

Universitetskurs

Filosofi – Ht18 Emotioner

FD Gustafsson Ylva /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

torsdag 15.11.2018 kl.17:30-20:00
fredag 16.11.2018 kl.17:30-20:00
lördag 17.11.2018 kl.09:00-14:00
söndag 18.11.2018 kl.09:00-12:15

07.06.2018 kl. 09:00

24.10.2018

Terminsavgift

90

Vad betyder det att styras av sina känslor, att kontrollera sina känslor eller att kämpa mot sina känslor? Är emotioner inre upplevelser som uppstår av kausala orsaker? Ibland ansvarar man för sina känslor, ibland inte. Vilken är relationen mellan känsla och förnuft? Vilken är relationen mellan kropp och känsla? Hur förstår vi andra människors känslor? Vad är empati? Är känslor naturliga eller är de historiskt föränderliga fenomen? Vad är emotionell intelligens, empatiskt lyssnande och mindfulness? Avspeglar den ökade betoningen på emotioner inom yrkeslivet något om dagens samhälle? Är utbrändhet ett modernt fenomen? Kursen behandlar centrala problem och frågeställningar i både äldre och modernare filosofers syn på känslor. Vi ser bl.a. närmare på Aristoteles, stoikerna, René Descartes och William James syn på sådant som vrede, rädsla, stolthet, sorg, melankoli m.m. Också modernare filosofer så som Jean Paul Sartre, Antonio Damasio, Robert Solomon, Martha Nussbaum, Karin Johannisson med flera diskuteras.

Föreläsningar, gruppdiskussioner, litteraturläsning.

Hemtentamen eller uppsats.

Enligt examinators anvisningar.

Universitetskurs

Finska – Ht18 Finska som främmande språk, nivå 1

FM Pesonen Teemu /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 14.9.2018 kl.18:00-20:30
lördag 15.9.2018 kl.09:00-12:15
fredag 5.10.2018 kl.18:00-20:30
lördag 6.10.2018 kl.09:00-12:15
fredag 26.10.2018 kl.18:00-20:30
lördag 27.10.2018 kl.09:00-12:15
fredag 23.11.2018 kl. 18:00-20:30
lördag 24.11.2018 kl. 09:00-12:15
OBS! Kursen fortsätter under våren 2019!

07.06.2018 kl. 09:00

04.09.2018

Terminsavgift

90

Kursen är en grundkurs och förutsätter inga förkunskaper.

Färdighetsnivå A1 enligt den europeiska referensramen för språk.
Att ge de studerande grundläggande kunskaper i det finska språket för att klara sig i olika vardagssituationer på finska. De studerande lär sig att förstå och använda finska både muntligt och skriftligt. Kursen ger en grundläggande start med grammatiken.
Efter avslutad kurs förväntas de studerande:
– kunna läsa och förstå korta enkla texter och annat skriftligt material som behandlar vardagliga och bekanta saker
– kunna läsa och förstå huvudinnehållet i enkla instruktioner och anvisningar
– kunna förstå vanliga ord och enkla fraser samt enkel, långsam och tydlig konversation som anknyter till dem själva, familjen och den egna intressesfären
– kunna förstå enkla instruktioner och anvisningar i vardagssituationer när de tilltalas långsamt och tydligt
– kunna skriftligt ge grundläggande personlig information om sig själv och t.ex. fylla i enkla blanketter och frågeformulär
– kunna producera korta och mycket enkla texter som förståeligt beskriver bekanta förhållanden, t.ex. skriva ett kort brev eller meddelande
– kunna delta i enkla samtal som gäller vardagliga situationer och vanliga ämnesområden, t.ex. familjeförhållanden, boende, studier och motsvarande, om samtalsparten talar långsamt och tydligt och är beredd att hjälpa till
– kunna använda enkla ord och fraser, kunna ställa och besvara enkla frågor som gäller bekanta samtalsämnen och situationer, t.ex. hälsningsfraser, shoppingterminologi, be om hjälp och motsvarande.

Under lektionerna ges grunder i grammatik och varierande uppgifter tränas par- och gruppvis. Uttalsövningar, hörförståelseövningar, kommunikationsövningar och några skriftliga uppgifter.

Närundervisning 56 timmar, övrigt arbete 74 timmar.

Skriftliga och muntliga examinationsuppgifter, förhör, aktiv närvaro.

Sonja Gehring & Sanni Heinzmann. Suomen mestari 1. ISBN: 978-951-792-436-8, eller nyare upplagan ISBN: 978-951-792-543-3 (tex via AdLibris). Ha gärna boken med från kursstart.

Universitetskurs

Flerspråkighetsdidaktik och interkulturell pedagogik – HT18 Språkutvecklande ämnesundervisning

PeD, docent Slotte Anna /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

OBS! Nya kurstider
torsdag 29.11.2018 kl. 16:00-21:00
fredag 30.11.2018 kl. 16:00-21:00
lördag 1.12.2018 kl. 09:00-16:30

07.06.2018 kl. 09:00

07.11.2018

Terminsavgift

90

Efter godkänd kurs förväntas studerande på en grundläggande nivå kunna
– kritiskt diskutera innehållet i kurslitteraturen vad gäller teori, metoder och
innehåll för språkutvecklande ämnesundervisning
– tillämpa sina kunskaper inom området för att planera språkutvecklande
ämnesundervisning
– sammanställa kriterier för undervisning som beaktar hur elever med annan
språklig och kulturell bakgrund kan integreras och stödjas i den ordinarie
undervisningen, med fokus på språkliga aspekter.

Kursen behandlar didaktiska perspektiv för det flerspråkiga klassrummet, mer specifikt hur lärare i sin ämnesundervisning kan stöda elevers både språkliga och innehållsliga lärande. Huvudfokus ligger på skolspråket och dess utveckling från vardagsspråk till ämnesrelaterat språk. Under kursen behandlas olika pedagogiska modeller och arbetssätt såsom genrepedagogik, textsamtal och interaktionens betydelse för lärandeprocessen.

Interaktiva föreläsningar, grupparbeten, litteraturstudier, övningsuppgifter. Film, drama och digitala verktyg används. OBS! Kursdeltagarna kommer att göra en mindre förhandsuppgift inför kursen. Några veckor innan kursen inleds ges noggrannare instruktioner om denna.

Godkända skriftliga reflektioner baserade på kurslitteratur.
Godkända analys-/planeringsuppgifter.

Under kursen läses ett urval av dessa texter. En kompletterande referenslista ges under kursen.

Bjar, Louise (red.) (2006). Det hänger på språket. Studentlitteratur.
Gibbons, P. (2006/2013). Stärk språket. Stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren.
Gibbons, Pauline (2006 / 2013). Lyft språket, lyft tänkandet. Stockholm: Natur & Kultur.
Hajer, M. & Meestringa, T. (2010/2014). Språkinriktad undervisning – En handbok. Hallgren & Fallgren.
Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004/2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur.
Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur och Kultur.
Roe, A. (2014). Läsdidaktik efter den första läsinlärningen. Malmö: Gleerups.
Skolverket. (2011). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Skolverket.
http://www.lh.umu.se/digitalAssets/82/82559_greppa-sprket-pdf.pdf
Slotte, A & Forsman, L. (2016). Språkinriktat arbete och bekräftande mångfald stöder alla elevers lärande. I G. Oker-Blom, A. Westerholm (red.). Språk i rörelse – skolspråk, flerspråkighet och lärande (s. 102–125). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. Guider och handböcker 2016:4. http://www.oph.fi/download/180986_Sprak_i_rorelse.pdf.
Slotte-Lüttge, A. & Forsman, L. (2013). Skolspråk och lärande. Utbildningsstyrelsen. http://www.oph.fi/download/150655_Skolsprak_och_larande.pdf

+ ett antal artiklar från Lärportalen (https://larportalen.skolverket.se).

Kursen ingår i grundstudierna i Flerspråkighetsdidaktik och interkulturell pedagogik (25 sp). I mån av intresse kommer flera delkurser i ämnet att erbjudas.

Fortbildningskurs

Företagsekonomi – Ht18 Ekonomi för icke-ekonomer del 1

Civilekonom, Jur kand, Fil kand Hörnstedt Anne Louise /

Vi ger dig helt ny kompetens och insikt i ekonomiska rapporter, rutiner
och begrepp. Redan dagen efter kursen är du tryggare när du
framöver kommunicerar ekonomi.

19.11.2018 kl 9-16
20.11.2018 kl 9-16

07.06.2018 kl. 09:00

19.10.2018

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

455

inkl kaffe och kursmaterial

Kursen arrangeras i samarbete med Roda Utbildning Ab.

För denna ekonomikurs krävs inga förkunskaper.

Den här kursen är perfekt för assistenter, sekreterare och andra som arbetar med administrativa uppgifter och som behöver få en bättre förståelse för ekonomi och dess olika begrepp. Kursen passar även för personer som har eller ska få ansvar för en avdelning eller grupp och behöver komplettera eller fräscha upp sina ekonomiska kunskaper.

Konkreta exempel på vad du kan efter kursen är:
– förstå och använda ekonomiska termer
– dra slutsatser och beskriva samband för att kunna starta och delta i ekonomiska resonemang
– kunskap om olika sätt att påverka lönsamheten
– läsa ekonomiska rapporter och tolka innebörden
– olika ekonomirutiner och vilka samband som finns dem emellan.

– vad ekonomi är
– olika tolkningar av begreppet ekonomi
– olika företagsformer
– förstå och använd ekonomiska rapporter
– vad är egentligen en balansräkning?
– intäkter och utgifter
– fasta och rörliga kostnader
– olika typer av tillgångar och skulder
– periodiseringar, avskrivningar och årsbokslut
– budgetering
– lär dig tolka bokslutet
– momshantering
– betalningar
– bokföring
– fakturering
– hur man gör en budget
– förstå grunderna i företagandet.

Vi varvar med mycket övningar och praktiska exempel
hämtade från dagens företagsverklighet.

Fortbildningskurs

Företagsekonomi – Säljacceleratorn – en modern säljkurs för företag

Nordkvist Patrik /

Kursen arrangeras i samarbete med Hanken Fortbildning och Öppna högskolan.

4.12.2018 kl 9-16
5.12.2018 kl 9-16

01.10.2018 kl. 09:00

09.11.2018

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

790

En praktisk säljutbildning med tyngdpunkt på den personliga försäljningen. Samtidigt kommer du få lära dig hur du kan använda dig av modern teknik för att ytterligare öka och förenkla din försäljning. Programmet fäster uppmärksamhet vid olika utmaningar som en försäljare möter i sitt arbete, t.ex. hur man hittar sina kunder online, skapar en dialog både digital och personligen, skapar en bra relation till kunden, face to face försäljning samt konsten att presentera sin produkt eller tjänst för kunden på ett övertygande sätt.

Utbildningen riktar sig till företagare och anställda i företag som kontinuerligt eller sporadiskt arbetar med försäljning.
Utbildningen lämpar sig för såväl företagare, försäljningsproffs, butiksförsäljare som personer i kundbetjäning.
Vi berör försäljningsfrågor främst ur ett B2B -perspektiv men betonar det personliga mötet mellan två individer.

Utbildningen ger dig metoder och exempel på ett effektivt säljarbete och en stark personlig försäljning i kombination med moderna digitala verktyg. Med mål att du kan ta tag i och förbättra din egen säljprocess och effektivera din försäljning. Du får även en praktisk modell och tips och råd hur du lättare hittar och bygger relationer med nya potentiella kunder. Vilket kraftigt underlättar att genomföra framgångsrik försäljning.
Du får kunskap hur du ytterligare kan utveckla dig själv som säljare samt hur du kan inspirera dig själv och andra till ett bättre säljresultat. Genom utbildningen får du kunskap om försäljningsprocessens olika steg, din och motpartens roll i säljsituationen och hur du genom rätt argumentationsteknik erhåller en större säkerhet i krävande säljsituationer.

DAG 1:
– skapa fler affärer
– identifiera din idealkund
– hur du hittar potentiella kunder online och offline?
– social försäljning – Öka sannolikheten till affär via sociala nätverk
– hur du skapar en första kontakt
– kundbesökets tre första minuter
– hur du gör säljande presentationer?

DAG 2:
– stäng fler affärer till bättre pris
– hur stänger du fler affärer på kortare tid
– köpsignaler och avslutningsteknik
– hur du får de pris du vill?
– argumentations- och motargumentationsteknik
– försäljningspsykologi
– säljstyrning för det lilla och stora bolaget.

Patrik Nordkvist är grundare av Försäljningschefen, där han hjälper företag och individer att öka sin försäljning och vinst. Han har över 20 års erfarenhet som försäljningschef och VD på flera snabbväxande bolag inom flera olika branscher så som outsourcing, utbildning, IT och butiksinredning. Lär mer om Patrik, https://www.linkedin.com/in/patriknordkvist

Universitetskurs

Hälsoteknologi – Ht18 Etik, individ och hälsoteknologi

HVD Nyholm Linda /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 14.9.2018 kl.18:00-21:15
lördag 15.9.2018 kl.09:00-16:30
lördag 10.11.2018 kl.09:00-16:30

07.06.2018 kl. 09:00

26.09.2018

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs ska studerande kunna:
– beskriva vad digitalisering inom vård och omsorg innebär ur ett etiskt perspektiv
– redogöra för minst tre centrala begrepp i relation till etiska frågeställningar inom hälsoteknologin
– diskutera etiska frågor om teknologi i vård och omsorg utgående från de etiska riktlinjer som finns presenterade i kurslitteraturen
– förklara hur hälsoteknologiska lösningar kan underlätta för sårbara grupper
– känna till etiska utmaningar vid utvecklandet av olika evidensbaserade hälsoteknologiska och användarvänliga lösningar.

Kursen ger grundläggande kunskaper i hälsoteknologi samt kunskap om de etiska utmaningar som kan förekomma vid olika aspekter av eHälsa, patientcentrerade eHälsotjänster och digitala vårdsystem som berör individer inom social- och hälsovård. Kursen innefattar centrala begrepp i relation till etiska frågeställningar inom hälsoteknologi som exempelvis ansvar, värdighet, integritet och självbestämmanderätt. Hälsoteknologi som ett verktyg för sårbara grupper. Etiska riktlinjer gällande hälsoteknologi i vård och omsorg samt etisk utvärdering.

Föreläsningar, grupparbeten, seminarier, självstudier. Studiebesök.
Möjlighet att delta på distans via Adobe Connect bereds vid behov.

Godkänt grupparbete, skriftligt övningsarbete.

Birkler, J. & Dahl, M.R. (2014). Den digitala patienten. Stockholm, Liber. (Kap 1,
4, 5)
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund,
Studentlitteratur. (valda delar)
Suomen sairaanhoitajaliitto ry. (2016). Teknologia sosiaali- ja
terveydenhuollossa. Hoitotyön vuosikirja. Porvoo, Fioca Oy. (behandlas under kursen)
Social- och hälsovårdsministeriet. (2010). Teknologia ja etiikka sosiaali ja

terveysalan hoidossa ja hoivassa. Rapport 30.(behandlas under kursen)
Sävenstedt, S., Zingmark, K. & Sävenstedt, G. (2007). E-hälsa i vård och
omsorg av äldre: teknik, etik och praktik. Lund, Studentlitteratur. (Kapitel 11).
Social och hälsovårdsministeriet. (2011). Den etiska grunden för social och
hälsovården.
http://etene.fi/documents/1429646/1571620/Publikation+33+Den+etiska+grunden+f%C3%B6r+social+och+h%C3%A4lsov%C3%A5rden%2C+2011.pdf/3cd3621e-5301-43d7-9eeb5f6aecf84f5e
Sandås , S., & Koskinen , C. (2015). Vårdpersonalens erfarenheter av
datateknologins inverkan på vårdarbete och vårdrelation. Hoitotiede 27(1),43-52.

Fortbildningskurs

Informationsbehandling – Ht18 Det Nya Mediesamhället

Andersson Ronny /

Kommer vi år 2022 att konsumera mer falsk information än sann?
Informationsbyrån Gartner – som brukar ha rätt i det mesta – påstår så. Påståendet har makt att i grunden förändra villkoren för skola, informationsspridning, kunskapsinhämtning samt begreppen sanning och fakta.
Detta är en heldag om den utveckling som under dessa 25 år lett fram till dagens situation med helt nya villkor för spridning av och åtkomst till information och kunskap.

8.11.2018 kl 09:00-16:00

30.08.2018 kl. 09:00

22.10.2018

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

40

inkl kaffe

Kursen delfinaniseras av utbildnings- och kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering.

Inga förkunskaper krävs.

Kursen kan vara att stort intresse för dig som är lärare, bibliotekarie eller har annat arbete inom kunskap, media och information.

Vad menas med ”det nya mediesamhället”? Vad har egentligen hänt på 20 år? Ett avstamp för resten av dagen.
Internethjärnan – hur den nya tekniken påverkar oss. Vad säger forskningen?
Kommersialismen tar för sig på webben, blir smartare och mindre direkt igenkännbar. Vad betyder det för oss användare? För utbildningen?
Information och nyheter gifter sig med reklamen.
Spelar det någon roll egentligen?

Algoritmerna och flödena tar över. Här beskrivs allt du inte visste om hur information idag förpackas och distribueras. Allt beskrivs in i minsta detalj, det är nämligen helt avgörande att i grunden förstå hur algoritmer och flöden formar och bekräftar världsbilder.

Delandet i sociala medier, varför och vad blir effekterna? Kampanjerna, bluffarna och konspirationerna. Nya och aktuella exempel.
Alla dessa hatforum. Vad är det som skrivs? Vilka deltar? Vad händer sedan med hatet?

Hur tänker Google fortsätta hantera sin position? Filterbubblor och faktaranking. Googles och de stora nätjättarnas världssyn styr alltmer vad vi får läsa. Är inte det som händer nu egentligen att betrakta som censur.

Internet som arena för marknadsföring av världsbilder, åsikter och politiskt/socialt kampanjande. Fakta och faktaresistens. Finns det överhuvudtaget en sanning? Hur ska vi i så fall bevisa den och hävda den i en tid när fejkade nyheter och förpackad information blir allt vanligare?
”Gammelmedia” och traditionell journalistik lämnar plats för Det Nya Mediesamhället. Ungdomars konsumtion av nyheter och information via sociala medier och flöden.

Vad säger forskningen om allt det här? Ser vi egentligen några nya problem? Eller är det bara ”samma gamla vanliga” men i ny förpackning?

Sist men inte minst – Hur kan det som sker tänkas påverka skolan? Läsförmågan? Gemensam kunskapsinhämtning? Synen på världen? Demokratin?

Och hur ska man ställa sig till den fråga som dagen inleddes med?

IT-pedagog Ronny Andersson har under 25 års tid framgångsrikt föreläst för och utbildat svenska folk-, skol- och gymnasiebibliotek samt skolor om källkritik på internet. Hans kurser har i utvärderingar fått mycket bra betyg och ansetts vara en god hjälp vid arbetet med bedömning av webbsidors innehåll och tillförlitlighet.

Fortbildningskurs

Informationsbehandling – Ht18 Infografik – att visualisera utifrån underlag och producera enklare infografik

Bildpedagog/bildlärare Lindqvist Anna-Lena /

Torsdag 11.10.2018 kl 9-16
Tisdag 23.10.2018 kl 9-16

22.08.2018 kl. 09:00

02.10.2018

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

395

inkl kurskompendium och kaffe

Med infografik menar man visualisering av data, information och statistik.
Att visuellt förklara komplext och svårbegripligt material, komplicerade sammanhang eller skeenden. En organisation kan till exempel behöva beskriva sin verksamhet eller vilken nytta ett projekt tillför, ett företag kan ta hjälp av infografik för att beskriva sin affärsidé eller en svår kommunikationsfråga. Infografik är en visuell lösning som bär ett budskap hela vägen fram till målgruppen.

Kursen vänder sig till alla som vill lära sig grunderna i infografik och kunna presentera sin information på ett komprimerat och överskådligt sätt.
Kursen kan vara till nytta för dem som jobbar med information i en kommun,
på en myndighet eller i någon annan organisation. Kursen kan även vara till nytta för redaktörer och andra som sysslar med marknadsföringsmaterial eller internkommunikation.

Målet med utbildningen är att ge dig ett starkt verktyg i Adobe Illustrator att själv kunna göra enklare infografik. Du får en introduktion i när man kan använda infografik och vad ett underlag består av. Du får lära om olika uttryck/infografikens formspråk och se styrkan med infografik. Vi tar även upp does and don`ts för att undvika vanliga misstag. Du får färdigheter för att kunna använda underlag och förvandla dessa underlag till tilltalande och visuellt intresseväckande och förklarande infografik. Du får lära dig de verktyg i Adobe Illustrator som behövs för att skapa infografik och du ska kunna publicera infografiken på webb, sociala medier eller i print-media.

Under kursen går vi igenom:

– introduktion och översikt, ”Show–Dont Tell”.
– olika manér och designtraditioner inom infografik
– när kan man använda –och vad kan man göra själv?
– olika case där infografiken har löst kommunikationen
– vad är ett underlag? –och olika typer av underlag
– färger och formspråk
– statistik och olika typer av diagram
– does and donts – Misstag och hur ska det bli rätt istället?
– Adobe Illustrator – Ett verktyg för att göra infografik
– genomgång av funktioner i Illustrator som används vid produktion av infografik. (Kompendium delas ut).

– Workshop – producera infografik utifrån givna underlag. Visuellt tänkande
(1 dag)
– publicera grafiken på olika plattformar.

Kursen omfattar två heldagar med paus mellan kursdagarna.
Mellan kurstillfällena jobbar deltagarna med sitt eget material. Kurskompendium med tips & tricks för Infografik i Adobe Illustrator ingår och det kan användas för att träna på egen hand till andra kurstillfället. Då fokuseras det på workshop med olika underlag. Sista tillfället avslutas med en gemensam reflektion samt feedback från föreläsaren.

Kursarrangören tillhandahåller programvaran.

Anna-Lena Lindqvist har examen från Konstfack i Stockholm som bildpedagog/bildlärare samt tio års erfarenhet av nyhetsgrafik på Stockholms redaktioner inom dagspress och TV (SVT, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet) Hon har unik kompetens inom infografik och håller också kurser inom det samt har olika uppdrag inom visuell kommunikation hos olika företag.

Universitetskurs

Internationell marknadsföring – Ht18 Marknadskommunikation

ED Ramström Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen pågår på nätet 28.9-21.12.
Närstudier fre 28.9 kl. 18.00-20.30 och lördag 29.9 kl. 9.30-13

07.06.2018 kl. 09:00

24.09.2018

Terminsavgift

90

Introduktion till marknadsföring, 5 sp samt Marknadsföring i praktiken, 5 sp, Konsumentbeteende, 5 sp eller motsvarande kunskaper.

Efter genomgången kurs förväntas att studeranden:
– kan identifiera, utvärdera och analysera val av kommunikationsstrategi, både teoretiskt och praktiskt
– kan planera, genomföra och utvärdera reklamplanering och utformning av reklamkampanjer
– har förmåga att tillämpa grundläggande begrepp beträffande kommunikationsteori och varumärkesteori

Kursen introducerar deltagarna till marknadskommunikationens grunder, med särskilt fokus på budskap och kanal. Kursen strävar efter att ge en djupare kunskap kring hur företag effektivt kan kommunicera (internt och externt) i syfte att bygga starka varumärken både nationellt och internationellt. Reklam- och varumärkesteori är viktiga delområden inom kursen, liksom digitala miljöer och sociala medier. Studerandena har efter kursen insikter i hur man i företag och andra organisationer kan hantera marknadskommunikation och varumärken på ett framgångsrikt sätt.

Kursen behandlar kommunikationsteori och -strategier, reklamteori, varumärkesteorier, digital marknadsföring, social media osv. Under kursen jobbar deltagarna projektbaserat i team med uppdrag från näringslivet.

– individuella litteraturgenomgångar
– övningar i form av observationer, analys av olika slags marknadsföringsmaterial
– skriftlig reflektion om sig själv som konsument och mottagare av marknadsföring
– slutrapport i form av en sammanställning av utvalda teman
– självutvärdering.

Optimal marknadskommunikation, Micael Dahlen, Fredrik Lange, Sara Rosengren, 2017, Liber
Marknadskommunikation, Rita Mårtensson, 2008, Studentlitteratur

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare – Ht18 ALLMÄN INFORMATION

/

KOMPLETTERANDE STUDIER, LÄMPLIGHETSPROV, FÖR BEHÖRIGHET SOM SOCIALARBETARE PÅ ÅLAND

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar
erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår
från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Även övriga berörda och intresserade av området kan ges möjlighet att ta del av studierna.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt
Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland
Del 3 Forskningskunskap
Del 4 Det sociala området på Åland

19.09.2018 kl. 09:00

19.09.2018

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 24.10. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 3.12.2018 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare – Ht18 Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:
Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

01.10.2018 kl. 11:00

24.10.2018

100

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Socialarbetare med utländsk examen, som vill avlägga lämplighetsprov för att erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, skriver utgående från nedanstående litteratur i social-, socialförsäkrings- och familjerätt tre uppsatser om ämne som ges av tentator. Skribenterna har rätt att komplettera nedanstående litteratur med övrig litteratur och internetmaterial hämtat från myndigheters hemsidor. Komplettering är t.o.m. önskvärd ifråga om familjerätten. Skribenterna kan även själv lämna förslag på ämne till tentator. Uppsatsen skrivs med användande av vetenskaplig metodik, där källhänvisningar används och en källförteckning finns i slutet av varje uppsats. Uppsatserna bör spegla insikter i centrala delar av de delområden inom social-, socialförsäkrings- och familjerätten som behandlas i uppsatserna. Skribenterna bör också i uppsatserna styrka att de kan använda lag- och förordningsmaterial som nämns nedan under de olika delområdena i rätten. Uppsatserna bedöms inte med vitsord, utan endast med Godkänd eller Underkänd.
Tentator i fråga om social- och socialförsäkringsrätt är docent Paul Van Aerschot, e-post paul.vanaerschot@helsinki.fi. Tentator i fråga om familjerätt är vicehäradshövding Max Lindholm, e-post ml@maxlindholm.fi

Självstudier, läskurs.

Uppgifter som skickas till de anmälda och som sedan bedöms med godkänd/underkänd. Provtid mellan 2.11 och 3.12.2018. Svaren mejlas till mirjam.schauman@ha.ax

Litteraturlista och anvisningar för uppgifterna:
https://drive.google.com/open?id=1Mf-reErYBFvwko8f9USlbJGlwZY_2-nl

PP om socialvårdslagen:
https://drive.google.com/open?id=1Pf-FPtJia2_UjgV99YIxqejEDPVXk3ZL

Anvisningar:
https://drive.google.com/open?id=1kbpkkr_qQuSu7bQoCt7x1KGdnPxaQ69m

Kursen är en del av fyra:
Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt
Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland
Del 3 Forskningskunskap
Del 4 Det sociala området på Åland

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare – Ht18 Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:
Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

01.10.2018 kl. 11:00

24.10.2018

100

Instruktioner och litteratur: Läs litteraturen och skriv sedan en essä där du diskuterar det sociala servicesystemets möjligheter och utmaningar i Finland? Vilka konsekvenser har dessa möjligheter och utmaningar för dig som socialarbetare? Hur ser det sociala servicesystemet ut ur klientens perspektiv? Reflektera också över hur du som socialarbetare kunde arbeta för en mera välfungerande social service?
Formkrav: Essän ska omfatta 8-10 sidor (font Times New Roman, fontstorlek 12, radavstånd 1,5) med normala marginaler för ett A4 dokument.
Examinator är Universitetslektor Johannes Kananen (johanner.kananen@helsinki.fi)

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Självstudier, läskurs.

Essä. Mejlas till mirjam.schauman@ha.ax senast den 3.12.2018.

Anttonen, Anneli & Häikiö Liisa (2011). Care ’going market’: Finnish elderly-care policies in transition. Nordic Journal of Social Research Volume 2, Special Issue, pp. 1-21.

Forsberg, Hannele & Kröger, Teppo eds (2010). Social work and Child Welfare Politics. Through

Nordic lenses. Kapitlen 1-5 & 10-11 (s. 1-83, 147- 206). The Policy Press.

Kroll, Christian; Blomberg, Helena & Kallio, Johanna (2012). Om nordiska socialarbetares syn på fattiga och ökade krav på klienten (s.335-364). I Swärd, Hans & Engelmark, Lena (red). Fattigdom utan gränser. Carlssons Bokförlag.

Kröger, Teppo (2011). Returning the Nordic elfare municipality. Central regulation of social care under change in Finland. International Journal of Sociaology and Social Policy. Volume 31, Number 3-4, pp. 148-159.

Kuivalainen, Susanna & Niemelä, Mikko (2010). From universalism to selectivism: the ideational turn of the anti-poverty policies in Finland. Journal of European Social Policy Volume 20, Number 3, pp. 263-276.

Nygård, Mikael & Finnäs, Fjalar red. (2011). Hälsa och välfärd i ett föränderligt samhälle – festskrift till Gunborg Jakobsson. Del 2. Det sociala arbetets praktiker och omvandling (s.105-156). Åbo Akademis förlag.

Sipilä, Jorma; Anttonen, Anneli & Kröger, Teppo (2009). A Nordic welfare state in postindustrial society (s. 181-199). I Powell, Jason L. & Hendricks, John eds The welfare state in postindustrial society: A global perspective. Springer.

Kursen är en del av fyra:
Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt
Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland
Del 3 Forskningskunskap
Del 4 Det sociala området på Åland

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare – Ht18 Del 3 Forskningskunskap

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:
Del 3 Forskningskunskap

01.10.2018 kl. 11:00

24.10.2018

100

Instruktioner och litteratur:
Uppgiften är att skriva en metodologisk essä utgående från a) två finländska doktorsavhandlingar, b) en doktorsavhandling och fyra vetenskapliga artiklar. (Välj alternativ a eller b). Uppgiftens syfte är att ge studerandena en inblick i aktuell finländsk vetenskaplig forskning i ämnet socialt arbete: forskningsteman, teorier och metoder.
Examinator är är Universitetslektor Johannes Kananen (johanner.kananen@helsinki.fi)

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Självstudier, läskurs.

Essä. Mejlas till mirjam.schauman@ha.ax, senast den 3.12.2018.

Material samt formkrav:
Doktorsavhandlingar:

Clarke, Kris (2004). Access and Belonging in the Age of Viral Epidemic: Constructing MigrantsLiving with HIV/AIDS in the Finnish Welfare State. University of Tampere.

Forssen, Katja (1998). Children, families and the welfare state: Studies on the outcomes of the Finnish family policy. Turun yliopisto.

Julkunen, Ilse (2002). Being young and unemployed: reactions and actions in Northern Europe. Helsinki: University of Helsinki.

Lillrank, Annika (1998). Living one day at a time. Parental Dilemmas of Managing the Experience and the Care of Childhood Cancer. Stakesin tutkimuksia 89. Jyväskylä.

Lunabba, Harry (2013) När vuxna möter pojkar i skolan – insyn, inflytande och sociala relationer. Helsingfors: Mathilda Wrede-institutets forskningsserie 1/2013.

Nordberg, Camilla (2007). Boundaries of citizenship: the case of the Roma and the Finnish nation state. SSKH Srifter 23. Swedish Scool of Social Science, University of Helsinki.

Närhi, Kati (2004). The eco-social approach in social work and the challenges to the expertise of social work. Jyväskylän yliopisto.

Ranta-Tyrkkö, Satu (2010). At the intersection of theatre and social work in Orissa, India : Natya Chetana and its theatre. Tampere: Tampere University Press.

Satka, Mirja (1995). Making social citizenship : conceptual practices from the Finnish poor law toprofessional social work. Jyväskylä: University of Jyväkylä.

Turtiainen, Kati (2012). Possibilities of trust and recognition between refugees and authoroties -Resettlement as part of durable solutions of forced migration. Jyväskylä: University of Jyväskylä.

Wrede-Jäntti, Matilda (2010). Pengarna eller livet?: en kvalitativ och longitudinell studie om långtidsarbetslösa unga i aktörsperspektiv. Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd.

Vetenskapliga artiklar:

Clarke, Kris (2004). Invisible in plain sight – cultural diversity in Finnish multicultural vocational social care education. Nordisk sosialt arbeid 24 (2), 124-137.

Ellonen, Noora & Korkiamäki, Riikka (2008). Social capital, social work and young lives. Nordisk sosialt arbeid 28 (2), 2-19.

Julkunen, Ilse & Harder, Margit (2004). Från prevention till repression? – trender i socialt arbete i Norden. Nordiskt sosialt arbeid 24 (1), 34-48.

Malmberg-Heimonen, Ira (2006). Unemployment benefits, job search activity and mental health -discouraging or buffering effects? Nordisk sosialt arbeid 26 (4), 2-16.

Matthies, Aila-Leena & Kattilakoski, Mari & Rantamäki, Niina (2011). Citizens’ participation and community orientation – indicators of social sustainability of rural welfare services. Nordic Social Work Research 1 (2), 125-139.

Nordberg, Camilla (2007). Med ödmjuka hälsningar från marginalen – romers anspråk på fullvärdigt medborgarskap. Nordisk sosialt arbeid 27 (4), 295-306.

Pekkarinen, Elina (2007). Adolescent girls and group activity within the field of child welfare. Nordisk sosialt arbeid 27 (3), 182-193.

Reinikainen, Marjo-Riitta (2006). Everyday Discourses on Disability: A barrier to successful disability policy? Nordisk sosialt arbeid 26 (3), 194-206.

Instruktioner om essän: Essän ska vara mera än ett referat av avhandlingarna. Essäns fokus är forskningens teoretiska referensram och/eller begreppsliga utgångspunkter, forskningsfrågor, forskningsmaterialet och metoden samt de centrala forskningsresultaten. Skriv också ner dina egna reflektioner och tankar kring forskningen. Behandla avhandlingarna sida vid sida och diskutera valen av forskningsmaterial, metoder och forskningsresultat som en helhet (inte två miniessäer). I din text ska du svara på följande frågor:

– Vad berättar forskarna om de teoretiska utgångspunkterna för forskningen? Utgår forskningen från en eller flera teorier (har den en teoretisk referensram)?

– Vad undersöker forskarna? Vilka är forskningsfrågorna?

– På vilket sätt har forskarna sökt reda på svaren på sina forskningsfrågor? Hurdant är forskningsmaterialet? Hurdana är forskningsmetoderna (kvalitativa, kvantitativa)? Hur har forskarna analyserat forskningsmaterialet (t.ex. innehållsanalys, diskursanalys, grounded theory-metoden)?

– Vilka är forskningsresultaten? Hurdant svar har forskaren hittat till sina forskningsfrågor?

– Egna reflektioner; kändes teman som forskningarna behandlade aktuella? Är avhandlingarna/artiklarna välgjord och välmotiverad? Var det något i forskningsrapporterna som väckte frågor eller misstänksamhet? Vad är bekant från tidigare studier och/eller praktiskt arbete? Vad lärde du dig av avhandlingarna? Hur

kunde avhandlingarnas/artiklarnas resultat tillämpas i det praktiska sociala arbetet? Eller är de överhuvudtaget möjligt att tillämpa dem?

Formkrav:

– Essän ska omfatta 10-12 sidor (font Times New Roman, fontstorlek 12, radavstånd 1,5) med normala marginaler för ett A4 dokument.

– Essän ska ha ett pärmblad med en rubrik, lärarens namn och titel samt ditt namn (förnamn och släktnamn) och personbeteckning (dag, månad, år -).

– Rubriken kan du välja fritt. OBS! Du skriver en (1) essä där du behandlar båda avhandlingarna (avhandlingen + artiklarna) sida vid sida.

– Essän ska omfatta en innehållsförteckning.

– Essän ska vara indelad i kapitel.

– Essän ska ha sidnumrering (t.ex. längst nere mitt på sidan (sidhuvud).

– Ange gärna till vilka sidor i avhandlingarna/artiklarna du refererar till i det du skriver, sätt ut referenser.

– Du får gärna hänvisa till annan litteratur än avhandlingarna/artiklarna men det är inte nödvändigt.

Kursen är en del av fyra:
Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt
Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland
Del 3 Forskningskunskap
Del 4 Det sociala området på Åland

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare – Ht18 Del 4 Det sociala området på Åland

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:
Del 4 Det sociala området på Åland

01.10.2018 kl. 11:00

24.10.2018

100

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Tentamen består av frågor som visar att en socialarbetare är insatt i den åländska lagstiftning som ska tillämpas på Åland samt rättsfall som visar att en socialarbetare kan använda lagstiftningen i ett konkret ärende.
Tentator i fråga om det sociala området på Åland är vicehäradshövding Cecilia Magnusson, e-post: cecilia.magnusson@helsinki.fi

Självstudier, läskurs.

Uppgifter som skickas till de anmälda och som sedan bedöms enligt godkänd/underkänd. Provtid mellan 2.11 och 3.12.2018. Svaren mejlas till mirjam.schauman@ha.ax

Litteraturlista och anvisningar för uppgifterna:
https://drive.google.com/open?id=1Y5YoK2zDAj8XuACvVMGEBFTNFOGYtCH-

Anvisningar:
https://drive.google.com/open?id=1qVyWEgJHxftFhLXB69PHDxSlgJRmb4It
https://drive.google.com/open?id=1kbpkkr_qQuSu7bQoCt7x1KGdnPxaQ69m

Universitetskurs

Krispsykologi – Ht18 Introduktion till krispsykologi

FM Kjerulf Anne-Charlotte /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 23.11.2018 kl. 17:00-21:00
lördag 24.11.2018 kl. 09:00-16:30
söndag 25.11.2018 kl. 09:00-15:30

07.06.2018 kl. 09:00

31.10.2018

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:
– kunna redogöra allmänt för grundläggande teori inom krispsykologi
– kunna beskriva hur de vanligaste krisreaktionerna och symptombilderna bland barn och vuxna ser ut
– kunna redogöra allmänt för de vanligaste behandlingsmodellerna.

Kursen innehåller en genomgång av den grundläggande teorin och praktiken inom krispsykologi. Mera i detalj gås grunder angående de vanligaste krisreaktionerna och symptombilderna bland barn och vuxna samt grunder kring behandlingsmodeller igenom.

Föreläsningar, gruppdiskussioner.

Hemtentamen.

Litteratur:
Raundalen, M. & Schulz, J.-H. (2007). Krispedagogik – hjälp till barn och unga i kris. Lund: Studentlitteratur.
Dyregrov, A. (2007). Sorg hos barn – En handledning för vuxna. Lund: Studentlitteratur.
Fahrman, M. (1993). Barn i kris. Lund: Studentlitteratur.

Kursen inleder ett nytt grundstudieblock (25 sp) i ämnet krispsykologi. Delkurserna är
– Introduktion till krispsykologi, 5 sp
– Chock, 5 sp
– Intervention, 5 sp
– Storolyckor/katastrofberedskap, 5 sp
– Massmedias roll vid kriser, 5 sp
– PTSD/långtidsverkningar, 5 sp.

För grundstudierna på 25 sp kan väljas valbart vilka fem kurser som helst av dessa sex. I mån av intresse och möjlighet kommer alla delkurser att erbjudas.

Universitetskurs

Krispsykologi – Ht18 Storolyckor/katastrofberedskap

FM Kjerulf Anne-Charlotte /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 5.10.2018 kl. 17:00-21:00
lördag 6.10.2018 kl. 9:00-16:30
söndag 7.10.2018 kl.9:00-15:30

07.06.2018 kl. 09:00

01.10.2018

Terminsavgift

90

Lärandemål:
Efter genomgången kurs förväntas den studerande:
– kunna beskriva grunderna i räddningsarbete vid storolyckor och katastrofer, såväl ur en teoretisk synvinkel som praktiskt i Finland.

I kursen presenteras grunderna i myndigheters och andra aktörers räddningsarbete vid kriser och katastrofer, inklusive timing av agerande, struktur och informationsflöde vid kriser.

Föreläsningar och övningar, aktiv närvaro i minst 75%. Eventuellt även gästföreläsningar.

Aktivitet under närstudierna, reflekterande dagbok, hemtentamen.

Dyregrov, A. (2002). Katastrofpsykologi. Studentlitteratur
Leppävuori, A., Paimio, S., Avikainen, T., Nordman, T., Puustinen, K., & Riska, M. (2009).Suuronnettomuustilanteiden kriisityö. Tammi (behandlas under kursen)
Övrigt material enligt föreläsarens anvisningar.

Kursen hör till grundstudieblocket (25 sp) i ämnet krispsykologi. Delkurserna är
– Introduktion till krispsykologi, 5 sp
– Chock, 5 sp
– Intervention, 5 sp
– Storolyckor/katastrofberedskap, 5 sp
– Massmedias roll vid kriser, 5 sp
– PTSD/långtidsverkningar, 5 sp.

För grundstudierna på 25 sp kan väljas valbart vilka fem kurser som helst av dessa sex. I mån av intresse och möjlighet kommer alla delkurser att erbjudas.

Yrkeshögskolekurs

Law – Ht18 Territorial Autonomy as a Tool for Diversity Management: Lessons from the Åland Example

Associate Professor of International Law Spiliopoulou Åkermark Sia /

5

Framework: The course follows the requirements at the Åland University of Applied Sciences.

Duration: 15.10.2018 – 07.01.2019

07.06.2018 kl. 09:00

24.09.2018

Terminsavgift

90

Prerequisites: The course approaches territorial autonomy from an interdisciplinary perspective, focusing on law and political science. A bachelor’s degree in the humanities (political science, peace and conflict studies, international law, public administration or other relevant disciplines) or equivalent experience and a proficient command of English are recommended prerequisites for successful participation. Each module includes obligatory tasks that need to be fulfilled in order to proceed to the next module.

Learning objectives: The course is an introduction to territorial autonomy, in theory and practice, and the so-called “Åland Example”. The aim of the course is to provide participants with a broad academic framework for discussing territorial autonomy from different perspectives, among others against the background of concepts such as self-determination, power-sharing and minority rights. After completion of the course the student should:
• have a solid knowledge about territorial autonomy and the Åland Islands case based on a broad academic framework of different perspectives
• be able to relate the concept of autonomy to related concepts such as power-sharing, self-determination and minority rights
• be well acquainted with the characteristics of the Åland Island’s special status regarding demilitarisation, neutralisation and cultural and linguistic safe-guards
• have knowledge about the processes of development of the Åland autonomy within the Finnish national political system
• be able to critically analyse and employ mechanisms of territorial autonomy to different international situations, and
• be able to formulate, analyse and discuss central theoretical concepts of territorial conflict management.

Contents: The course encompasses 5 modules, as well as introductory reading materials and a final essay of 4000 words.
• Political power-sharing and institutional solutions for autonomy
• Linguistic safeguards, the ‘right of domicile’ and diversity issues
• Security perspectives: Demilitarisation, neutralisation, collective security
• The Challenge of multi-level governance and regional Integration
• Tools for Conflict Resolution and case studies

Approach: The Åland Example is used as the main case study. We will discuss the demilitarisation and neutralisation, the autonomy regime as well the cultural and linguistic safeguards pertaining to Åland. A focus will be on the development of the regime over time, including more recent shifts in the regime. The course will also discuss the relevance of territorial autonomy as a possible tool for conflict resolution. Students shall be encouraged to critically reflect upon the relevance of autonomy as a potential solution to ethno-political conflicts.
Successful participants will be awarded 5 credit points based on the European Credit Transfer and Accumulation System (ECTS). The workload thus corresponds to approximately 132 hours of work. Student work includes compulsory reading, audio and video material, regular participation in forum discussions and short essays to be completed within every module. A final essay (4000 words) is due at the end of the course.
Format: The course will be taught online on a digital e-learning platform through rich selections of resources including course literature, audio and video material and a discussion forum. All participants will get log-in details and further instructions upon registration. The course presupposes an interactive use of the digital course platform by the students. The language of instruction is English. The course is offered in cooperation with the Åland Islands Peace Institute.

Examination:
A final grade on grading scale A-E (where A is the highest possible grade) will be awarded for the final essay upon completion of the course and its compulsory tasks. Regular and substantive participation within deadlines across all modules is a prerequisite for being able to submit the final essay. A certificate is issued by the Open University/Åland University of Applied Sciences for those that have successfully completed the course.

Readings:
All compulsory course material will be provided on the e-platform.
Prior to the start of Module I, participants will be required to read two introductory texts (ca 40 pages).

Contact person:
Please contact main course teacher Sia Spiliopoulou Åkermark (sia[at]peace.ax) if you have questions about the course.
The homepage of the Åland Islands Peace Institute can be accessed through www.peace.ax.

Register by sending an e-mail to the course organizer, open@ha.ax, with the course name, your name, birth date and address, incl. mail-address.

Fortbildningskurs

Ledarskap – Ht18 Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetslivINSTÄLLD

Filosofie doktor i psykologi Mellner Christin /

Det moderna arbetslivet kännetecknas av globalisering, snabb teknologisk utveckling, hög komplexitet och konkurrens, ofta i kombination med ökade kostnader och minskande resurser inom organisationer.

Detta ställer höga krav på flexibilitet och att klara av snabba omställningar. Dessa villkor innebär en kombination av osäkra och oförutsägbara förhållanden vilket skapar stress för både chefer och medarbetare.

Som chef är man i frontlinjen av dessa förändringar med ansvar att leda medarbetare och verksamhet i komplexa högstressmiljöer och står därmed inför en mängd nya utmaningar som innebär bredare, tyngre och otydligare ansvarsroller. Mot bakgrund av denna utveckling framstår rollen som ledare i dagens arbetsliv som allt mer betydelsefull, samtidigt visar undersökningar att stress och sjukskrivningar bland chefer ökar och att chefsomsättningen är hög. Det ställer frågor kring hur villkoren i det moderna arbetslivet ser ut för chefer och hur de upplever sitt eget ledarskap utifrån ett hållbarhetsperspektiv, dvs förutsättningar för att kunna, orka, och vilja ha ett chefsuppdrag idag, att som chef hålla på sikt, samt ett hållbart, hälsofrämjande ledarskap gentemot sina medarbetare.

30.10.2018 kl 9-12

07.06.2018 kl. 09:00

02.10.2018

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

200

inkl kaffe.

Denna halvdag består av föreläsning, vilket integreras med inslag av seminarium där deltagarna i mindre grupper diskuterar olika frågeställningar.

Inga förkunskaper krävs.

Föreläsningen riktar sig till alla som har ledande position inom sin organisation både inom offentlig och privat sektor.

Föreläsningen utgår ifrån:
– hur ser chefers egna villkor ut i dagens alltmer komplexa organisationsstruktur?
– vilka krav och förväntningar behöver de leva upp till i sin roll?
– hur ser deras förutsättningar och behov ut för att kunna, orka, och vilja leda i det moderna arbetslivet?
– vilka faktorer, i form av organisatoriska förutsättningar och individuella förhållningssätt, hjälper – stjälper chefer att hålla i sin roll?
Vad är viktigt, och varför?

Föreläsning och diskussioner.

Christin Mellner, fil. dr. och forskare i arbets- och organisationspsykologi vid Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet ger här en halvdags föredrag och seminarium baserat på resultaten från sitt forskningsprojekt Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv (2014 – 2017) genomfört bland 1,600 chefer.

Fortbildningskurs

Ledarskap – Ht18 Practical Workshop Facilitation Skills

Agil Coach Janlén Jimmy /

Att facilitera bra workshops och möten som resulterar i tydliga inkluderande beslut och engagemang är en konstform i sig. Under denna kurs kommer du att lära dig verktyg, färdigheter, olika workshop-format, tekniker och tips vilka gör dig till en skickligare och starkare facilitator. Moderna organisationer förlitar sig på effektiv kommunikation, kunskapsspridning och distribuerat beslutsfattande – allt detta händer typiskt i möten mellan människor. Efter denna kurs kommer du klara av att facilitera effektivare möten som engagerar alla deltagare och som resulterar i tydliga beslut, åtgärder och enighet om planen framåt.

27.11.2018 kl 9-16

07.06.2018 kl. 09:00

29.10.2018

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

370

inkl. kaffe.

Kursen vänder sig till dig som ofta finner dig leda och facilitera möten och vill lära dig hur du kan göra dessa möten roligare, mer engagerande, effektivare och som resulterar i starkare och tydligare beslut. Du har kanske en roll som chef, Scrum Master, projektledare, produktägare eller utbildare.

Målet med utbildningen är att ge dig verktyg, tips, tekniker och färdigheter för att bli en starkare och bättre facilitator. Det du lär dig kommer gå att applicera på avdelningsmöten, i planeringsmöten, på retrospektiv, när du håller utbildning och i diskussionstunga möten.

Under kursen går vi bland annat genom:
– hur du faciliterar engagerande möten
– hur Groan Zone-modellen används för att forma en workshop för att nå inkluderande beslutsfattande
– förberedelser innan workshoppen
– hur du sätter scenen och kickar igång mötet med Check-ins för att på så sätt öka närvaron och sätta fokus på målet med workshoppen
– en bred repertoar av olika workshop-format, samt förståelse för att välja lämpligt format givet förutsättningarna och syftet för mötet
– massor av faciliterings-tekniker och tips som gör dig till en grym och uppskattad facilitator
– hur du som facilitator kan arbeta med energin och engagemanget i mötet
– olika metoder och tekniker för beslutsfattande.

Föreläsning, övningar, diskussioner.

Bok- och lästips ges under kursen.

Jimmy Janlén är agil coach och utbildare på konsultbolaget Crisp i Stockholm. Som agil coach stöttar han företag, ledning, chefer och team att hitta vägar till effektivare samarbete med mindre byråkrati med hjälp av agile och lean. Utöver detta håller Jimmy ofta kurser och föreläsningar inom ämnen som agilt ledarskap, facilitering, visualisering, effektiva team, agile på stor skala och mycket mera. Jimmy och Crisp är även kända för sina böcker och utbildningsfilmer på YouTube.

Universitetskurs

Logopedi – Ht18 Rösten INSTÄLLD

FD Holmqvist-Jämsén Sofia /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 26.10.2018 kl.17:00-21:00
lördag 27.10.2018 kl.09:00-13:00
fredag 9.11.2018 kl.17:00-21:00
lördag 10.11.2018 kl.09:00-13:00

07.06.2018 kl. 09:00

03.10.2018

Terminsavgift

90

För dej som har rösten som arbetsredskap, tex lärare, präster, föredragshållare mm. Även sångare kan ha behållning av kursen.

Målet med kursen är att ge en bred kännedom om rösten i teori och praktik.
Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas studerandena kunna:
a) beskriva normal röstproduktion
b) beskriva röstens utveckling och åldrande
c) diskutera akustisk analys av röstkvalitet
d) utföra perceptuell bedömning av röstkvalitet
e) definiera termer gällande röstproduktion och bedömningen av den
f) utföra röstövningar och ha kännedom om den egna rösten och egen
röstergonomi

Föreläsningar och praktiska övningar.

litteraturtentamen

Sundberg, Johan. (2007). Röstlära: fakta om rösten i tal och sång. Konsultfirman Johan Sundberg.
Elliot, Ninni. (2009). Röstboken: tal-, röst- och sångövningar. Studentlitteratur.
Lindblad. (första upplagan). Rösten. Studentlitteratur.

Universitetskurs

Nordiska språk – Ht18 Danska INSTÄLLD

FM Borch Adam /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 12.10.2018 kl.18:00-20:30
lördag 13.10.2018 kl. 09:00-14:45
söndag 14.10.2018 kl.09:00-13:00
fredag 26.10.2018 kl.18:00-20:30
lördag 27.10.2018 kl.09:00-14:45
söndag 28.10.2018 kl.09:00-13.00

07.06.2018 kl. 09:00

20.09.2018

Terminsavgift

90

Forkundskaber: Det forventes at man kan tale og forstå svensk. Derudover kræves ingen forkundskaber.

Kursusbeskrivelse: Målet med kurset er ikke at du skal lære at tale dansk, men at du skal lære at forstå talt dansk. Kurset vil derfor først og fremmest bestå af lytteøvelser af forskellig slags. På kurset vil vi desuden studere de vigtigste forskelle mellem dansk og svensk ordforråd.

Mundlige og skriftlige øvelser.

Skriftlig eksamen.

Et udvalg af udprinted/elektronisk materiale.

Universitetskurs

Organisation och ledning – Ht18 Förändringsledning

TD Inkinen Heli /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen pågår på nätet under 17.9-12.12.2018.
Närstudieträff 21-22.9, fre 18:00-20:30, lö 09:00-13:00,
föreläsningar och grupparbete.
En reflektionsuppgift skickas in före närträffen. Närvaro obligatoriskt.

07.06.2018 kl. 09:00

13.09.2018

Terminsavgift

90

Grundkurs i organisation och ledning eller motsvarande kunskaper.

Kursens lärandemål:
-beskriva vad som händer i en organisation i förändring
-analysera prosessen av organisationsförändring
-diskutera olika perspektiver av förändringsledning
-använda i praktiken flera metoder av förändringsledning
-leda och sammanfatta caseanalyser av förändringsprocesser.

Det enda beständiga är förändring. Vår omvärld förändras och förändringen i omvärlden påverkar också organisationerna. I denna kurs lär du dig hur man kan analysera, driva och leda organisationsförändringar med fokus på kontext, innehåll, strukturer o processer.

Under kursen bekantar du dig med fem olika perspektiv på förändringsledning men du får också lära dig mera praktiska redskap som drivkrafter, innehåll, kontext, strukturer, strategier och processer.

En reflektionsuppgift skickas in före närträffen. Närvaro obligatoriskt på träffen. (20 % av vitsordet), 4 individuella uppgifter baserad på kursmaterialen (40 % av vitsordet), en individuell uppgift (40 % av vitsordet).

Jean Helms Mills, Kelly Dye & Albert J.Mills (2009): Understanding Organizational Change.
Samt artiklar enligt föreläsarens anvisningar.

Fortbildningskurs

Pedagogik – Ht18 21 vägar till kunskapstörst -nå ut -nå alla!

Mellanstadielärare, föreläsare och författare Hermansson Micke /

Grej of the day (GOTD) är en av de senaste årens mest uppskattade undervisningsinnovationer.

I detta seminarium visar Micke Hermansson, upphovsmannen till GOTD, varför de olika elementen i GOTD är framgångsrika. Genom att botanisera bland de bästa retorikerna och de mest framgångsrika pedagogerna och forskarna söker han svar på frågorna:
– hur når man fram till sina åhörare?
– hur får man dem att lära och minnas?

Välkommen till ett seminarium som bjuder på såväl forskning som beprövad erfarenhet – och en stor portion humor. Det här är grejen för dig!

12.11.2018 kl 13-15

07.06.2018 kl. 09:00

15.10.2018

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

115

inkl kaffe.

Utbildningen vänder sig till all personal i förskola och skola.

Kursens mål är att deltagarna lär sig användbara tekniker, förankrade i forskning, som hjälper dig som lärare att nå ut till alla.

Micke Hermansson är mellanstadielärare med 25 år i yrket. Han håller utbildningar om det kunskapslyftande, motivationshöjande och prisbelönta projektet ”Grej of the Day” – ett slags mikrolektioner med makroeffekt. Projektet fick Lärarförbundets pedagogpris 2011 och Micke Hermansson blev utnämd till Årets lärare 2015 av Handelskammaren.

I TEDx Ideas from Europe, en tävling för digitala entreprenörer som jobbar med att lösa viktiga samhällsutmaningar, utsågs Micke Hermansson till vinnare i den svenska deltävlingen på Stora Tillväxtdagen i Stockholm den 8 oktober 2015.

Fortbildningskurs

Pedagogik – Ht18 Hjärnskap för tonårshjärnanINSTÄLLD

Gymnasielärare Gutestam Malin /

5.11.2018 kl 9-13

07.06.2018 kl. 09:00

08.10.2018

Ja

Kursavgift (24% moms tillkommer)

195

inkl kaffe.

Kursen vänder sig till dem som jobbar med undervisning och utbildning samt andra intresserade.

Du kommer att få ta del av forskning kring vad som är speciellt för tonårshjärnan och hur det påverkar förutsättningar för lärande. Kursen handlar om vilka mentala aktiviteter hjärnan behöver under en skoldag.

Tonårshjärnan:
– vad är speciellt med tonårshjärnan?
– varför minns vi mycket från tonåren?
– vad främjar tänkande och hjärnans utveckling under tonåren?
Tonårshjärnan i skolan:
– vilka aktiviteter behöver hjärnan under en skoldag?
– hur kan vi skapa förutsättningar för uppmärksamhet och minne?
– vad krävs för att skapa nya studievanor?
Studien Unga hjärnor:
– hur kan vi minska onödig stress och öka mentalt välbefinnande?
– vad händer när unga får lära sig mer om sin hjärna?
– resultat och lärdomar.

Föreläsningen sker under en halvdag. Det sker i form av en interaktiv föreläsning med praktiska exempel och utrymme för reflektion.

Malin Gutestam är gymnasielärare med en magisterexamen i Neuroscience in Leadership. År 2016 tilldelades hon Helgepriset, Sveriges största pedagogiska utvecklingspris, för att skriva en bok för tonåringar och föräldrar baserad på pilotstudien Unga hjärnor. Malin är även en flitigt anlitad föreläsare.

Universitetskurs

Pedagogik – Ht18 Pedagogikens sociologi

FD Saarukka Siv /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

torsdag 11.10.2018 kl.17:00-21:00
fredag 12.10.2018 kl.16:30-20:30
torsdag 8.11.2018 kl.17:00-21:00
fredag 9.11.2018 kl.16:30-20:30

07.06.2018 kl. 09:00

26.09.2018

Terminsavgift

90

Kursens målsättning är att ge studerande insikter om sociologiska perspektiv på identitetsformering och kompetens- och samhällsutveckling med särskilt fokus på det finländska samhället.

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:
– ha kännedom om grundbegrepp inom sociologin, samt central teoribildning inom pedagogikens sociologi
– ha förståelse för relationen mellan fostran, utbildning och socialisation
– ha grundläggande insikter i sambandet mellan samhällsutveckling, samhällssituation och lärande
– ha förmåga att förstå och diskutera sociologiska frågeställningar.

Föreläsningar, litteraturuppgifter relaterade nedan angiven litteratur och gruppdiskussioner.

Reflekterande portfolio samt essä.

Giddens, A. (1999). Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos.
Berger, P. (2011 el. senare). Invitation till sociologi: ett humanistiskt perspektiv. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Månsson, P. (2010). Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker. Stockholm: Norstedts.

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp) i pedagogik.

Fortbildningskurs

Psykologi – Ht18 Motiverande samtal (MI), grundkurs

leg.sjuksköterska, magister i folkhälsoarbete och utbildad tränare i Motiverande samtal Höddelius Lisbeth /

2

Kursen följer fordringar vid Högskolan på Åland.

Motiverande samtal är en metod som bygger på att aktivt lyssna och att med respekt, medkänsla och genom bekräftelse stärka personens egen inre motivation till en beteendeförändring. Genom att lägga stor vikt vid att utforska hans/hennes egen syn på problem och lösningar. Rådgivaren lyssnar, försöker förstå personens perspektiv och väntar sig att han/hon själv ska hitta sina svar, ta ansvar för sitt eget liv och fatta egna beslut. Metoden kan användas när man vill motivera någon till ändrat beteende, som till exempel vid samtal om alkohol, droger, kost/övervikt, fysisk aktivitet, tobak, sexuellt riskbeteende, spelberoende, skolmotivation och kriminalitet.

26.9.2018 kl 9-16
27.9.2018 kl 9-16
24.10.2018 kl 9-16

07.06.2018 kl. 09:00

26.09.2018

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

445

inkl kaffe.

Kursen riktar sig till personal inom hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialvård, tandvård och skola.

Syftet med kursen är att deltagarna skall utvecklas i sin roll som rådgivare och få en modell att följa i egna samtal om livsstilsförändringar eller andra livsförändringar där klienten har tydliga valmöjligheter.

Dag 1:
– teori, bakgrund, evidens
– fyra processer i MI
– förhållningssätt/MI-andan
– motivation
– diskrepans
– lyssnarteknik och kommunikationsfärdigheter
– träna tekniken i motiverande samtal.
Dag 2:
– förändringsprocessen
– förändringsprat
– ambivalensutforskning
– lära sig att förebygga och hantera motstånd
– träna tekniken i motiverande samtal.
Dag 3
– repetition av teori och teknik i motiverande samtal
– deltagarnas erfarenheter av att prova motiverande samtal i praktiken diskuteras
– träning på motiverande samtal.

Utbildningen varvar teori, praktiska övningar, demonstration och film och utgår från de problemområden som är aktuella för deltagarna.

Till det sista tillfället får deltagarna spela in och skriva ner ett samtal från sitt dagliga arbete och får då samtidigt praktiskt träna sina MI-kunskaper i sin vardag. Deltagarna sitter i grupper och kodar samtalen utifrån metoden och får konstruktiv återkoppling.

Holm Ivarsson, B. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för skolan. Gothia Förlag.
Holm Ivarsson, B. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för hälso- och sjukvården. Gothia Förlag.
Holm Ivarsson, B, Ortiz L, Wirbing P. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för socialt arbete. Gothia Förlag.
Holm Ivarsson, B, Sjögren, K. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för tandvården. Gothia Förlag.
Holm Ivarsson, B. (2013) Motiverande samtal. Praktisk handbok för äldreomsorgen. Gothia Förlag.

Det rekommenderas att deltagarna skaffar sig en av de ovanstående kursböckerna.

Lisbeth Höddelius är legitimerad sjuksköterska och vårdlärare med magisterexamen i folkhälsoarbete och utbildad tränare i Motiverande samtal. Hon har under många år arbetat med folkhälsofrågor i landstingets regi. I dag arbetar hon i eget företag med utbildningar i Motiverande samtal, Handledning och Coaching. Lisbeth Höddelius är medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers).

Universitetskurs

Psykologi – Ht18 Rättspsykologi

PsM, rättspsykolog Pakkanen Tom /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 28.9.2018 kl.17:00 – 21:00
lördag 29.9.2018 kl. 09:00 – 16:30
söndag 30.9.2018 kl. 09:00 – 15:30

07.06.2018 kl. 09:00

18.09.2018

Terminsavgift

90

Kursens mål är att förmedla grundläggande teoretiska, empiriska och metodologiska kunskaper i rättspsykologi.

Rättspsykologi är, med en bred definition, tillämpningen av psykologiska kunskaper och metoder i det rättsliga sammanhanget. Under kursen presenteras centrala rättspsykologiska delområden såsom:
– Vittnespsykologi, t ex hur kan minnesfel leda till oriktiga beslut inom rättssystemet?
– Undersökande intervjuns psykologi, t ex hur maximerar vi den information vi får, medan vi minimerar risken för minnesfövrängningar? Intervjustrategier med misstänkta.
– Brottsutredningspsykologi, exempelvis typiska tänkefel inom förundersökningen samt profilering.
– Farlighetsbedömningar och bedömning av hot.

Föreläsningar, inlämningsuppgift som examination (litteraturförslag och närmare instruktioner vid kursstarten).

Enligt föreläsarens anvisningar. Artiklaroch övrigt material på svenska och engelska.

Universitetskurs

Rättsvetenskap – Ht18 Godstransporter I

PM Blomstedt-Björk Monika /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Fredag 5.10.2018 kl. 17:30-20:45
Lördag 6.10.2018 kl. 09:00-15:00
Söndag 7.10.2018 kl. 09:00-12:00

07.06.2018 kl. 09:00

13.09.2018

Terminsavgift

90

Kursen riktar sig till personer som ämnar arbeta/arbetar med transportfrågor till sjöss, land eller luft och som behöver information om de juridiska dokument som används inom denna sektor.

Efter en avklarad kurs förväntas den studerande behärska den rättsliga regleringen av de olika transportsätten (land, luft, sjö) samt den närmare tolkningen av de relevanta normerna inom dessa områden.

Studieperioden är avsedd att ge de studerande insikter i sjö-, transport- och befraktningsrättens centrala delar, varvid särskild uppmärksamhet ägnas reglerna för de olika transportsätten (land, luft, sjö), förhållandet köp – försäkring – transport och dokumentens juridiska betydelse vid transport samt de olika befraktningsavtalen, befraktningsavtalens bindande verkan och tolkningen av befraktningsavtal.

Föreläsningar, litteraturstudier.

Tentamen.

1. Falkanger & Bull: Sjorett, 2010 (ej avsnitt, 12, 14 och 22)
2. Sisula-Tulokas, Kuljetusoikeuden perusteet, 2007 (behandlas under kursen)
3. Författningar:
SjöL (674/1994)
F om tillämpningsföreskrifter till SjöL stadganden om sjöförklaring (321/1967)
L om tillsyn över fartygssäkerheten (370/1995)
F ang gemensamt haveri (502/1980)
LuftfartsL (1194/2009)
L om sättande i kraft och tillämpning av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om vissa enhetliga regler för internationella lufttransporter (1228/2002)
L om vägbefordringsavtal (345/1979)
Järnvägstransportlag (1119/2000)
FartygsregisterL (512/1993)
Miljöskyddslag för sjöfarten (1672/2009)

Lagstiftningen finns på svenska på:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/

Universitetskurs

Rättsvetenskap – Ht18 Godstransporter II INSTÄLLD

PM Blomstedt-Björk Monika /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Fredag 26.10.2018 kl. 17:30-20:45
Lördag 27.10.2018 kl. 09:00-15:00
Söndag 28.10.2018 kl. 09:00-15:00

07.06.2018 kl. 09:00

04.10.2018

Kursavgift (24% moms tillkommer)

90

Kursen riktar sig till personer som ämnar arbeta/arbetar med transportfrågor till sjöss, land eller luft och som behöver information om de juridiska dokument som används inom denna sektor.

Efter en avklarad kurs förväntas den studerande behärska den rättsliga regleringen av de olika transportsätten (land, luft, sjö) samt den närmare tolkningen av de relevanta normerna inom dessa områden.

Studieperioden är avsedd att ge de studerande insikter i sjö-, transport- och befraktningsrättens centrala delar, varvid särskild uppmärksamhet ägnas reglerna för de olika transportsätten (land, luft, sjö), förhållandet köp – försäkring – transport och dokumentens juridiska betydelse vid transport samt de olika befraktningsavtalen, befraktningsavtalens bindande verkan och tolkningen av befraktningsavtal.

Föreläsningar, litteraturstudier.

Tentamen.

1. Wetterstein, Redarens miljöskadeansvar, 2003 (läs kap. 3)
2. Selvig, Fra kjopsrettens og transportrettens grenseland. Om transportdokumentens kjopsrettslige funksjoner, 1975 (läses med beaktande av gällande rätt)
3. Honka (red), New carriage of goods by sea. The Nordic approach including comparisons with some other jurisdictions, 1997 (läses avsnittet av Honka)
4. Annat kursmaterial:
Nya speditionsvillkor, se:
http://www.huolintaliitto.fi/huolintaliikkeidenliitto/se/
Författningar:
SjöL (674/1994)
Förordning med tillämpningsföreskrifter till sjölagens stadganden om sjöförklaring (sjöförklaringsförordning) (321/1967)
Lag om marin utrustning (1503/2011)
Statsrådets förordning om tillämpning av 10 a kap. 8 § i sjölagen (72/2009)
L om tillsyn över fartygssäkerheten (370/1995)
F ang gemensamt haveri (502/1980)
LuftfartsL (1194/2009)
L om sättande i kraft och tillämpning av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om vissa enhetliga regler för internationella lufttransporter (1228/2002)
L om vägbefordringsavtal (345/1979)
Järnvägstransportlag (1119/2000)
FartygsregisterL (512/1993)
Miljöskyddslag för sjöfarten (1672/2009)

Lagstiftningen finns på svenska på:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/

Universitetskurs

Spanska – Ht18 Spanska 2 INSTÄLLD

FM Laaksonen Marjaana /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 14.9.2018 kl.18:00-21:00
lördag 15.9.2018 kl.09:15-13:00
fredag 28.9.2018 kl.18:00-21:00
lördag 29.9.2018 kl.09:15-13:00
fredag 12.10.2018 kl.18:00-21:00
lördag 13.10.2018 kl.09:15-13:00
fredag 26.10.2018 kl.18:00-21:00
lördag 27.10.2018 kl.09:15-13:00

OBS! Kursen fortsätter under våren 2019!

07.06.2018 kl. 09:00

23.08.2018

Terminsavgift

90

Spanska 1 eller motsvarande kunskaper.

Lärandemål: Färdighetsnivå A2 enligt den europeiska referensramen för språk
Efter avslutad kurs förväntas de studerande:
– kunna förstå huvuddragen i texter som behandlar bekanta ämnesområden
– kunna förstå information i berättelser och diskussioner om bekanta teman på standardspråk om inte tempot är för snabbt
– kunna skriva om sitt liv och sin närmiljö
– kunna delta i samtal om bekanta ämnen.

Under Spanska 2 utvecklas de studerandes förmåga att förstå det mest väsentliga i enkla diskussioner om vardagliga ämnen när talet är tydligt och tempot lugnt och att tillgodogöra sig innehållet i språkligt relativt okomplicerade texter samt att uttrycka sig flytande och mera mångsidigt både muntligt och skriftligt i större helheter. De studerande breddar sin kännedom om vardagslivet och levnadsförhållanden i några av de länder där språket talas.
Under lektionerna tränas fortfarande den muntliga kommunikationen, de skriftliga övningarna görs för det mesta hemma. Under kursens lopp skriver man tre kortare uppsatser om varierande vardagsnära ämnen.
Inom grammatiken behandlas speciellt preteritum och imperfekt och deras användning. Det tas också upp andra verbformer och objektspronomen.

Skriftliga och muntliga examinationsuppgifter som grundar sig på kursens lärandemål. Aktivt och regelbundet deltagande i undervisningen, uppgifter som ingår i kursen, mellan- och slutförhör.

Waldenström, E., Westerman, N., Wik-Bretz, M & Gustafsson, Å. Caminando 2. 2016, 4.upplagans andra tryckning. ISBN 978-91-27-43827-9

Fortbildningskurs

Specialpedagogik – Ht18 Den omotiverade eleven – vad kan ligga bakom skolleda?INSTÄLLD

Psykolog, barn-och ungdomspsykoterapeut Regnell Raija /

Fredagen den 26.10.2018 kl 9-15

07.06.2018 kl. 09:00

28.09.2018

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

195

inkl kaffe.

Kursen riktar sig till undervisande personal och elevvårdspersonal inom grundskolan och andra stadiet.

Kursens syfte är att öka förståelsen för emotionella inlärningssvårigheter.
Att ge tips och råd för att hjälpa eleven att öka nyfikenhet och motivation för skolarbetet, tillsammans med vägledning för skolpersonal som önskar ett intensivare samarbete i skolan.

Kursen ger deltagarna ökad förståelse för vad elevens inlärningssvårigheter kan bero på.
– vilka orsaker kan ligga bakom skolleda?
– behöver eleverna något mer än bra pedagogik och effektiv inlärning?
– hur kan jag som pedagog hjälpa de omotiverade eleverna?
– kan elevernas emotionella utveckling ha betydelse för deras kapacitet att lära sig?
– hur kan vi öka vår förståelse för eleven?

Föreläsning och gruppdiskussioner.

Referenslitteratur:
Miller, J.F. 2015. Do you Read me? Karnac.

Psykolog och barn- och ungdomspsykoterapeut Raija Regnell jobbar på barnpsykiatriska polikliniken i Borgå med barn i skolåldern samt har privatpraktik som psykoterapeut, föreläsare och handledare.
Hon har intresserat sig för skolproblematik och emotionella inlärningssvårigheter till följd av sitt intensiva samarbete med skolpersonalen i skolorna på båda språken i Borgå. Hon har också jobbat som skolpsykolog i flera år innan hon kom till barnpsykiatrin.

Fortbildningskurs

Specialpedagogik – Ht18 Stöd för lärande och skolgång- att möta elever med särskilda behov

Vataja Pia /

Kursen finansieras av utbildningsavdelningen vid Ålands landskapsregering och är således kostnadsfri för deltagarna.
Kaffe ingår.

onsdag 14.11.18 kl. 08:00 – 11:30 klasslärare, skolledare
onsdag 14.11.18 kl. 12.30 – 16.00 ämneslärare, skolledare och elevvårdspersonal

10.10.2018 kl. 09:00

01.11.2018

Ja

Hur fungerar stöd för lärande och skolgång i din undervisningsgrupp? Denna halvdagskurs tar upp den åländska läroplanen om stöd för lärande och skolgång och anknyter stödet till skolans vardag. Under kursen får lärarna praktiska verktyg till hur man kan stöda elever med särskilda behov i klassen.

Kursen är avsedd för ålandska grundskole- och ämneslärare samt skolledare och elevvårdspersonal.

Kursens målsättning, syfte och innehåll är att:
– känna till bakgrund, mål och styrdokument kring stöd för lärande och skolgång
– veta vad allmänpedagogiskt, specialpedagogiskt och mångprofessionellt stöd innebär i praktiken för eleven och läraren
– få beredskap till att identifiera, stöda, bedöma och planera stödåtgärder för elever med särskilda behov
– få förslag på stödåtgärder till skolvardagen.

Lärandemålen för kursen är att:
– känna till den åländska läroplanen om stöd för lärande
– få verktyg för att kunna använda stödet i praktiken i skolans vardag.

Pia Vataja är pedagogie magister och speciallärare vid Svenska samskolan i Tammerfors. Hon är också doktorand vid Jyväskylä universitet. Pia har varit med om utvecklandet av trestegsstödet från teorin till praktiken. Hon har fungerat från början av reformen som koordinator för trestegsstödet. Pia är en flitigt anlitad föreläsare i Finland både som lärarfortbildare och som timlärare vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Hennes föreläsningsteman handlar om att möta elever med olika behov och hur dessa behov kan bemötas. Förutom trestegsstödet är bl.a. differentiering, teamlärarskap, elevbedömning, samt hinder för lärandet och pedagogiska konsekvenser hennes föreläsningsteman.

Universitetskurs

Specialpedagogik – Ht18 Utvecklingsstörning och autism

PeM Åman Ulla Stina /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

lördag 15.9.2018 kl. 09:00-13:00
söndag 16.9.2018 kl.09:00-13:00
lördag 22.9.2018 kl.09:00-13:00
söndag 23.9.2018 kl.09:00-13:00

07.06.2018 kl. 09:00

25.08.2018

Terminsavgift

90

Kursens syfte är att ge kunskaper om utvecklingsstörning och autism med fokus på habilitering och undervisning av barn och unga med utvecklingsstörning och autism.

– begrepp, orsaker och förekomst samt kartläggning av funktionsnivå och stödbehov
– tidig habilitering och nätverksarbete
– stödåtgärder i dagvård, skola och arbetsliv
– undervisningsarrangemang, undervisningsmetoder och pedagogiska arbetssätt.

Föreläsning, diskussion, par- och/eller grupparbete, hemuppgifter.

Hemtentamen.

Seppälä, Heikki (2017). Erilaiset eväät Kirja kehitysvammaisuudesta. Helsinki Opike (behandlas under kursen)
Söderman, Lena och Antonson, Sivert (red) (2012). Nya Omsorgsboken. Malmö Liber
Kaski, Markus (red), Manninen. Anja, Pihko, Helena (2012). Utvecklingsstörning. Helsingfors Utbildningsstyrelsen
Carlsson Kendall, G. (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter: vad gör vi och varför? (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Sjölund Anna, Jahn Cajsa, Lindgren Ann, Reuterswärd Malin (2017). Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm Natur och Kultur Akademisk.
Samt material som föreläsaren delar ut.

Yrkeshögskolekurs

Språk – Ht18 Kommunicera på engelska inom vården/Health Care English INSTÄLLD

FM Hemming Erik /

2

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.
Framework: The course follows the requirements at the Åland University of Applied Sciences.

måndag 1.10.2018 kl.18:00-20:30
måndag 8.10.2018 kl.18:00-20:30
måndag 29.10.2018 kl.18:00-20:30
måndag 5.11.2018 kl.18:00-20:30
måndag 12.11.2018 kl.18:00-20:30
måndag 19.11.2018 kl.18:00-20:30
måndag 26.11.2018 kl.18:00-20:30
måndag 3.12.2018 kl. 18:00-20:30
måndag 10.12.2018 kl.18:00-20:30

07.06.2018 kl. 09:00

17.09.2018

Terminsavgift

90

Grundläggande kunskaper i engelska, motsvarande B1 på CEFR-skalan.
Prerequisites: Basic knowledge of English, equivalent to B1 on the CEFR scale.

Arbetar du inom vården och möter emellanåt patienter eller anhöriga som inte pratar svenska? Skulle du vilja bli säkrare på att uttrycka dig på engelska för att ge ett ännu bättre bemötande? Då är den här kursen för dig!

Do you work in care and sometimes meet patients or relatives who do not speak Swedish? Would you like to be more confident in expressing yourself in English to provide even better treatment? Then this course is for you!

Den studerande förväntas efter avslutad kurs kunna använda engelska för att skaffa sig och förmedla information och kunskaper inom yrkesområdet.
Aim: The student is expected to be able to use English to acquire and convey information and knowledge within health care professions

Under kursen lär sig den studerande att på engelska
– bli säkrare i mötet med engelsktalande patienter
– främst muntligt men även skriftligt kommunicera med patienten och de anhöriga
– utforma och besvara förfrågningar
– använda medicinska begrepp
– ge klara och tydliga anvisningar, instruktioner och besked, muntligt och skriftligt, per telefon eller fax, IT eller annan lämplig teknisk kommunikationsväg
– beskriva olika typer av kulturella skillnader inom yrkesområdet
– bemöta patienter på bra sätt.
Contents: During the course, the student trains English in order to be able to:
– feel more relaxed when meeting English-speaking patients
– communicate verbally primarily but also in writing with the patients and their kin
– make and reply to requests
– use medical concepts
– provide clear instructions orally
and in writing, by telephone or IT
communication
– treat patients well regardless of cultural background

Föreläsning, rollspel, gruppdiskussion, presentation och självstudier i form av litteraturläsning och skriftliga kursuppgifter.
Method of work: Lectures, roleplaying, group discussions, presentations and written assignments.

Fullgjorda muntliga och skriftliga uppgifter.
Examination: Completed oral and written assignments.

Artikelsamling.
Literature: Article collection and web links

Yrkeshögskolekurs

Språk – Ht18 Spanska grundkurs

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

tisdag 4.9.2018 kl.18:00-20:45
tisdag 11.9.2018 kl.18:00-20:45
tisdag 18.9.2018 kl.18:00-20:45
tisdag 25.9.2018 kl.18:00-20:45
tisdag 2.10.2018 kl.18:00-20:45
tisdag 9.10.2018 kl.18:00-20:45
tisdag 30.10.2018 kl.18:00-20:45
tisdag 6.11.2018 kl.18:00-20:45
tisdag 13.11.2018 kl.18:00-20:45

07.06.2018 kl. 09:00

23.08.2018

Terminsavgift

90

Inga förkunskaper krävs.

Efter avslutad kurs har den studerande bekantat sig med språket och den spanska kulturen, lärt sig förstå tydligt tal i lugnt tempo och börjat använda språket i tal och skrift i enkla vardagssituationer. Målet är också ett gott uttal av europeisk spanska.

Under kursen övas förståelse av enkelt tal med enkel vokabulär som anknyter till konkreta situationer eller den egna erfarenheten. De studerande lär sig berätta om sig själv och sin närmaste krets, att reda sig i enkelt umgänge och i de vanligaste servicesituationerna. De läser korta texter från vardagliga sammanhang (reklam, brev, matsedlar, tidtabeller, texter i dialogform o. dyl.) och skriver korta, enkla meddelanden som har att göra med vardagliga behov och enkla beskrivningar om mycket bekanta ämnen (verkliga eller fiktiva personer, händelser, egna och familjens planer). Studerande ska vid uppgifter öva olika branschspecifika frågor och teman och på detta vis lära sig språket inom sitt branschområde.

Gruppundervisning samt övrigt arbete.

Aktivt deltagande, minst 75 % närvaro samt godkända övnings- och inlämningsuppgifter. Skriftlig tentamen.

Waldenström, Westerman, Wik-Bretz. (2007). Caminando 1. Natur & Kultur läromedel.

Universitetskurs

Ungdomsvetenskap – Ht18 Ungdomskulturer och medieanvändning INSTÄLLD

PD Granholm Camilla /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Lördag 29.9.2018 kl. 16:00-18:00
Söndag 30.9.2018 kl. 11:00-16:00
Lördag 13.10.2018 kl. 12:00-16:00
Söndag 14.10.2018 kl. 11:00-16:00

07.06.2018 kl. 09:00

05.09.2018

Terminsavgift

90

OBS! Ta med surfplatta, bärbar dator eller smarttelefon till närstudietillfällena.

Alla intresserade av ämnet, tex föräldrar, skolpersonal och andra som arbetar med ungdomar.

Kursens mål är att ge en översiktlig bild av ungdomars identitetsskapande och
dagens ungdomskulturer, main stream och motståndskulturer. Därtill behandlas
ungdomars användning av nya medier.
Lärandemål: Efter godkänd kurs förväntas studerande kunna redogöra för ungdomars identitetsskapande och för deras användning av nya medier samt diskutera och kritiskt granska litteratur i ämnet.

Föreläsning av kursens lärare, diskussion utifrån artiklar och material som delas ut vid närundervisningstillfällena, smågruppsarbete. För kursen skapas en sluten facebooksida där material och diskussionunderlag kommer att finnas.

Essä. Aktivt deltagande vid närstudietillfällena.

Lalander, P. & Johansson, T. (4/2012). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Studentlitteratur.
Carlsson, U. (red.) (2010). Barn och unga i den digitala mediekulturen. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet.
Findahl, O. (2013). Svenskarna och Internet.
Lesko, N. (1996). Past, Present and Future Conceptions of Adolescence ISBN/ISSN:
Tilläggsinformation: Educational Theory 46/4, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1741-5446.1996.00453.x/abstract;jsessionid=D6D0E9C7CA7414A895F1F84498B3A039.f02t03?deniedAccessCustomisedMessage=&userIsAuthenticated=false
Lindgren, Simon. (2009). Ungdomskulturer. Malmö: Gleerup.

Universitetskurs

Utvecklingspsykologi – Ht18 Introduktion till kognitiv beteendeterapi

Psykoterapeut Berg Petra /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

tisdag 11.9.2018 kl. 18:00-21:15
onsdag 12.9.2018 kl. 18:00-21:15
tisdag 25.9.2018 kl. 18:00-21:15
onsdag 26.9.2018 kl. 18:00-21:15
tisdag 9.10.2018 kl. 18:00-21:15

07.06.2018 kl. 09:00

23.08.2018

Terminsavgift

90

OBS! Kursen har väntelista. Vänligen meddela kansliet omgående om du inte ämnar gå kursen så någon annan kan få din plats.

Kursens målsättning är att ge en introduktion till kognitiv beteendeterapi; dess ursprung, uppläggning och olika arbetsmetoder. Under kursen får de studerande en god insikt i vilka olika teman som hör till KBT-paraplyet.
Efter godkänd kurs förväntas den studerande känna till den kognitiva beteendeterapins centrala begrepp och vissa arbetsmetoder. Den studerande har en förståelse för terapiprocessens uppbyggnad och målsättning samt vet vad KBT som terapiform står för.
Den studerande kan i studiepraktik eller yrkesutövning använda sig av ett kognitivt förhållningssätt genom att föra ett samtal i reflektiv riktning och utöva några arbetsmetoder som kan vara till hjälp i utvecklings- och förändringsprocesser hos människor.

Föreläsningar, diskussioner, övningar i klass, hemuppgifter.

Närvaro minst 75 %, utförda hemuppgifter samt hemuppsats.

James Linton, Steven & Flink, Ida (2011): 12 verktyg i KBT. Natur & Kultur
Wadström, O. (2007): Sluta älta och grubbla
Greenberger, D. & Padesky, C. A. (1995): Mind over mood.

Fortbildningskurs

Vård – Ht18 Akut traumasjukvård enligt ABCDE konceptet

Fil.mag i vårdvetenskap, specialist sjuksköterska Lundberg Anna /

Måndagen den 3.12.2018 kl 09:00-16:00

07.06.2018 kl. 09:00

05.11.2018

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

175

inkl kaffe och kursmaterial

Det krävs att man är legitimerad sjukskötare/hälsovårdare för att delta i kursen.

Efter avslutad kurs ska deltagaren:
– ha kunskap om konceptet ABCDE samt lättare kunna göra sin bedömning av akut sjuka patienter i sitt arbete men även vid den icke akut sjuka patienten
– kunna ge en insjuknad eller skadad person omedelbar och sakenlig vård
– kunna tillämpa teoretiska kunskaper om principer för akut omhändertagande, bedömning, prioritering, vård och övervakning av
patient som utsatt för akut sjukdom/trauma. Deltagarna kommer att öva på teamwork och prioriteringar av patienter.
Genomgång sker under kursens gång av praktiska hjälpmedel i samband med
ABCDE, samt övriga sjuksköterske vårdåtgärder som behövs vid omhändertagandet av patienten. Därtill HLR övningar och defibrillator.

– teorigenomgång av konceptet ABCDE
– praktiska övningar i samband med ABCDE
– kort uppdatering av Hjärt- och Lung Räddning och defibrillatorn.

I kursen ingår patientfall på vårdsimulatorn som avslutning där allt det praktiska övas tillsammans med kursledaren.

Föreläsningar, praktiska övningar, användning av vårdsimulator SimMan3G.

Godkänd/underkänd. 100% deltagande i kursen berättigar till ett intyg efter kursen.

Kurslitteratur och studiematerial delas ut till deltagarna före och under kursen. Undervisningsmaterial tillhandahålls av kursarrangören.

Spec.ssk/fil mag. Anna Lundberg har arbetat 10 år som sjukskötare inom
akutsjukvård både på Åland och i Sverige. Anna har även gått kurser inom akutsjukvård som ATSS, AMLS och den prehospitala specialiseringen som sjuksköterska vid Linneuniversitetet i Kalmar 2010. Anna arbetar vid Högskolan på Åland/sjöfart som timlärare och håller kurser för sjöbefäl och skolans elever i Hälso och sjukvårdskurser enligt STCW-2010. Hon är även involverad i EU projektet On Board Med 2016-2019 samt doktorand vid Umeå Universitet sen april 2018.

Fortbildningskurs

Vård – Ht18 Inläggande och handhavande av perifer venkateter

Fil.mag i vårdvetenskap, specialist sjuksköterska Lundberg Anna /

Tisdagen den 6.11.2018 kl 09:00-12:15

07.06.2018 kl. 09:00

09.10.2018

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

135

inkl kaffe

Legitimerad sjuksköterska. Kursdeltagaren skall ha läst litteraturen innan kursdagen.

Kursen är avsedd för sjukskötare/sjuksköterskor som vill uppdatera sina kunskaper inom PVK samt praktiska övningar vid PVK inläggningen. Kursdeltagaren skall ha läst litteraturen innan kursdagen.

Syftet med kursen är att sjukskötaren skall uppdatera sin kunskap om indikationer för intravenös behandling med betoning på perifer venkateter (PVK) samt inläggande och handhavande av PVK. Syftet är även att sjukskötaren har kunskaper i hur komplikationer vid hantering av PVK förebyggs och hanteras.

– indikationer för intravenös behandling
– inläggning av PVK
– handhavande av PVK
– förebyggande av komplikationer vid hantering av PVK
– handhavande av komplikationer vid hantering av PVK.

Kursen inleds med en teoretisk utbildning och därefter följer praktiska övningar på inläggning av PVK på en övningsarm och ev. på de andra kursdeltagarna.

Godkänt inläggande av perifer venkateter och deltagande i diskussionerna. Deltagaren erhåller kursbevis över godkänd kurs.

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/2858/Stickr%C3%A4dsla.pdf?sequence=1&isAllowed=y

https://www.mededcoventry.com/Specialties/Anaesthetics/Essence_of_Clinical_Procedures/3_Peripheral_venous_cannulation.pdf

(nedanstående två artiklar skickas ut till deltagarna i fulltext via mejl före kursstarten)

Aziz AM. Improving peripheral IV cannula care: implementing high-impact interventions. Br J Nurs. Nov 12-25 2009; 18(20): 1242-6.

Rickard CM, Webster J, Wallis MC, Marsh N, McGrail MR, French V, et al. Routine versus clinically indicated replacement of peripheral intravenous catheters: a randomized controlled equivalence trial. Lancet. Sep 22 2012; 380(9847): 1066-74.

Vårdhandboken:
http://www.vardhandboken.se/Texter/Perifer-venkateter/Oversikt/

Högskolan tillhandahåller kurslitteraturen (artiklar). Materialet skickas ut till deltagarna via mejl före kursstarten.