Öppna högskolan

Universitetskurs

Anmäl dig här Vt21 Anmälningstestkurs

/

5

06.11.2020 kl. 14:00

31.05.2021

Ja

Terminsavgift

90

Testa att anmäla dig!

Här kan du prova på hur anmälningsproceduren går till. Kostar inget och vi tar bort alla registrerade från "kursen".

Fortbildningskurs

Anmäl dig här Vt21 Anmälningstestkurs fortbildningskurs

/

06.11.2020 kl. 09:00

31.05.2021

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

Testa att anmäla dig!

Här kan du prova på hur anmälningsproceduren går till. Kostar inget och vi tar bort alla registrerade från "kursen".

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi - Ht20 Ledarskap I

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

måndag 26.10.2020 kl.16:30-20:30

måndag 9.11.2020 kl.16:30-20:30

måndag 30.11.2020 kl.16:30-20:30

måndag 14.12.2020 kl.16:30-20:30

OBS! Vi har lång kölista till kursen, vänligen avboka din plats ifall du inte ämnar delta.

04.06.2020 kl. 09:00

30.09.2020

Terminsavgift

90

Tillämpa teorier om grupputveckling, arbetsengagemang och beteendeförändring för att leda sig själv i det egna arbetet eller i egna livssammanhang.

Kursen tar bl.a. upp:

- gruppens utveckling mot team

- positiv psykologi - koncentration på det som bygger upp glädje och effektivitet

- salutogent ledarskap - meningsfullt arbete

- coaching - ledarens nya utmaning?

Föreläsning, erfarenhetsbaserat utbyte av kunnande mellan deltagarna, arbete i smågrupper och självreflektion.

Bestäms tillsammans med gruppen under första utbildningstillfället.

Granér, R. (1994). Personalgruppens Psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Whitmore, J. (2003). Nya coachning för bättre resultat. Jönköping: Brain Books.

Hanson, Anders. (2010). Salutogent ledarskap - för hälsosam framgång. Stockholm Fortbildning Ab

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp, fem av kurserna) i arbetsplatspsykologi.

De olika delkurserna är:

Organisationspsykologi (5 sp)

Ledarskap I (5 sp)

Ledarskap II (5 sp)

Konflikthantering (5 sp)

Burnout-problematik (5 sp)

Arbetsplatsmobbning (5 sp)

Kom ihåg att anmäla dig separat till varje delkurs!

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi - Ht20 Organisationspsykologi

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen flyttad från våren till hösten. Nya tiderna:

måndag 31.8.2020 kl. 16:30-20:30

måndag 14.9.2020 kl. 16:30-20:30

måndag 5.10.2020 kl. 16:30-20:30

tisdag 1.12.2020 kl. 16:30-20:30

OBS! Vi har kö till kursen, vänligen hör av dig till kansliet ifall du inte ämnar gå den.

06.06.2020 kl. 09:00

25.08.2020

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs ska deltagarna kunna uppfatta hur omedvetna psykologiska och gruppdynamiska processer verkar i, under och bakom den målinriktade organisationsvärlden.

Föreläsningar, övningar, reflektioner och erfarenhetsutbyte.

Examinationssättet bestäms tillsammans med deltagarna.

Gunnar Aronsson, Johnny Hellgren mfl. (2012). Arbets- och organisationspsykologi: Individ och organisation i samspel.Natur & Kultur.

Eva Bejerot & Annika Härenstam. (2011). Sociala relationer i arbetslivet. Gleerups Utbildning AB

Birgitte Bonnerup & Annemette Hasselager. (2010). Arbetsgrupper – organisationspsykologi i praktiken. Gleerups Utbildning AB.

Kursen ingår i ett grundstudieblock om 25 sp i ämnet arbetsplatspsykologi (5 av 6 delkurser). De olika delarna är:

Organisationspsykologi (5 sp)

Ledarskap I (5 sp)

Ledarskap II (5 sp)

Konflikthantering (5 sp)

Utmattningssyndrom (tidigare Burnout-problematik) (5 sp)

Arbetsplatsmobbning (5 sp)

Skild anmälan ska göras till varje delkurs!

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi - Vt21 Konflikthantering

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

måndag 12.4.2021 kl. 17:00-20:15 (närstudier)

onsdag 21.4.2021 kl. 17:00-20:15 (distans)

måndag 3.5.2021 kl. 17:00-20:15 (närstudier)

onsdag 19.5.2021 kl. 17:00-20:15 (distans)

måndag 24.5.2021 kl. 17:00-20:15 (närstudier)

09.12.2020 kl. 09:00

22.03.2021

Terminsavgift

90

Studerande får en inblick i vad konflikter på arbetsplatser vanligtvis handlar om, vilka de vanligaste orsakerna är och hur det går till när en konflikt eskalerar. Kursen förmedlar kunskap om hur man kan hantera och lösa konflikter på en arbetsplats på ett konstruktivt sätt. Dessutom diskuteras hur man kan förebygga att konflikter uppstår och hur man bygger upp ett bra arbetsklimat.

Allmänfärdigheter: Efter genomgången kurs skall den studerande inneha kunskap om det som målsättningen eftersträvar.

Att ge en inblick i hur man kan hantera konflikter på arbetsplatsen.

Ledd undervisning, grupparbeten, individuellt arbete, övriga arbetsformer.

Examinationssättet bestäms tillsammans med deltagarna.

Jordan, T. 2015. Konflikthantering i arbetslivet. Förstå, hantera, förebygg. Gleerups.

Isokorpi, T. 2006. Napit vastakkain. Ristiriidat, rajat ja ratkaisut. PS-kustannus. (behandlas under kursen)

Lennéer Axelson & Thylefors. 1996. Om konflikter. Hemma och på jobbet. Stockholm: Natur och kultur.

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp, fem av kurserna) i arbetsplatspsykologi.

De olika delkurserna är:

Organisationspsykologi (5 sp)

Ledarskap I (5 sp)

Ledarskap II (5 sp)

Konflikthantering (5 sp)

Burnout-problematik (5 sp)

Arbetsplatsmobbning (5 sp)

Kom ihåg att anmäla dig separat till varje delkurs!

Universitetskurs

Arbetsplatspsykologi - Vt21 Ledarskap II

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

måndag 25.1.2021 kl. 17:00-20:15 (närstudier)

onsdag 10.2.2021 kl. 17:00-20:15 (distans)

måndag 15.2.2021 kl. 17:00-20:15 (närstudier)

onsdag 10.3.2021 kl. 17:00-20:15 (distans)

måndag 22.3.2021 kl. 17:00-20:15 (närstudier)

09.12.2020 kl. 09:00

04.01.2021

Terminsavgift

90

Efter godkänd kurs förväntas studerande: -Kunna definiera och förstå aktuella begrepp och moderna teorier kopplade till området ledarskap -Kunna analysera och diskutera praktiska implikationer som berör organisation och ledarskap ur olika synvinklar -Inneha fördjupade kunskaper om ledarskapets psykologi och förstå betydelsen av kontext

Allmänfärdigheter: Studerande utvecklar analytisk tankeförmåga, reflektionsfärdigheter, diskussionsfärdigheter, samt förmåga till både självständigt arbete och samarbete.

Ledarskap är ett tvärvetenskapligt område, och i denna kurs kommer ledarskap att behandlas ur både ett psykologiskt och organisatoriskt perspektiv. Kursen strävar efter att ge studerande fördjupade kunskaper om ledarskapets psykologi. Ledares roll i moderna organisationer kommer att diskuteras, där mycket fokus läggs på betydelsen av kontext. Dessutom kommer praktiska exempel att analyseras och diskuteras, med avstamp i moderna teorier och aktuell forskning.

Föreläsningar, gruppdiskussioner, praktikfall och självstudier.

Examinationssättet bestäms tillsammans med deltagarna.

Yukl, G. A. (2013). Leadership in organizations. Pearson Education.

Sowcik, M., Andenoro, A.C., McNutt, J. & Mu S.E. 2015. Building Leadership Bridges: Leadership 2050: Critical Challenges, Key Contexts and Emerging Trends. Emerald Group Publishing Limited.

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp, fem av kurserna) i arbetsplatspsykologi.

De olika delkurserna är:

Organisationspsykologi (5 sp)

Ledarskap I (5 sp)

Ledarskap II (5 sp)

Konflikthantering (5 sp)

Burnout-problematik (5 sp)

Arbetsplatsmobbning (5 sp)

Kom ihåg att anmäla dig separat till varje delkurs!

Yrkeshögskolekurs

Communication - Vt21 Intercultural Communication

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland. Kursen hålls på svenska ifall alla behärskar språket, i annat fall hålls kursen på engelska.

torsdag 4.2.2021 kl. 18:00-20:30

torsdag 11.2.2021 kl. 18:00-20:30

torsdag 18.2.2021 kl. 18:00-20:30

torsdag 4.3.2021 kl. 18:00-20:30

torsdag 11.3.2021 kl. 18:00-20:30

torsdag 18.3.2021 kl. 18:00-20:30

torsdag 25.3.2021 kl. 18:00-20:30

ONSDAG 31.3.2021 kl. 18:00-20:30

torsdag 8.4.2021 kl. 18:00-20:30

09.12.2020 kl. 09:00

13.01.2021

Terminsavgift

90

Upon completion of the course, the student will:

- know how cultures differ from each other (values, codes, symbols, rituals)

- be able to see how these differences affect reactions, nonverbal behavior, thinking, statements, cooperation, conflicts, integration, etc.

- be able to identify obstacles to good communication and know how to remove them

- know some key concepts in intercultural communication: values, norms, codes, categories, groups, roles, power, integration, stereotypes, communication processes, cultural clashes, culture shock, self-fulfilling prophecy, cultural dimensions, etc.

Efter avslutad kurs ska den studerande:

- ha kunskap om de olika sätt kulturer skiljer sig på och kompetens att se hur dessa skillnader påverkar reaktioner, icke-verbalt beteende, tänkande, uttalanden, samarbete, konflikter, integration, etc.

- kompetens att identifiera hinder för god kommunikation och veta hur de kan avlägsnas

- kunskap om några centrala begrepp i interkulturell kommunikation: värderingar, normer, koder, kategorier, grupper, roller, makt, integration, stereotyper, kommunikationsprocesser, kulturkrockar, kulturchock, den självuppfyllande profetian, kulturella dimensioner, etc.

Contents

- literature about what generally applies to communication across cultural borders

- current information about selected countries and groups in countries

- film and other cultural expressions for examples and analysis

- interviews of representatives of different cultures

- analysis of experiences and statements of and about their own and other cultures.

Innehåll

- litteratur om vad som allmänt gäller kommunikation över kulturella gränser

- aktuell information om utvalda länder och grupper inom länder

- film och andra kulturella yttringar för exempel och analys

- intervjuer av företrädare för olika kulturer

- analys av upplevelser och uttalanden av och om den egna och andras kulturer.

Litterature according to instructions by the lecturer.

Enligt föreläsarens anvisningar.

Fortbildningskurs

Företagsekonomi - Vt21 Löneräkning och personaladministration

/

Utbildningen ordnas i samarbete med Hanken & SSE Executive Education.

Modul 1:

Tisdag 20.4.2021 kl 09:00- 12:00 (ges online)

Onsdag 21.4.2021 kl 09:00-12:00 (ges online)

Torsdag 22.4. 2021 kl 09:00-16:00

Modul 2:

Tisdag 4.5.2021 kl 09:00-16:00

Onsdag 5.5.2021 kl 09:00-16:00

09.12.2020 kl. 09:00

23.03.2021

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

1590

inkl för- och eftermiddagskaffe och elektroniskt kursmaterial.

Utbildningen riktar sig till löneräknare och personaladministratörer som

ansvarar för företagets personal- och lönefrågor samt arbetsrättsliga frågor. Programmet vänder sig även till ägare/personal på bokföringsbyråer

som sköter löneräkning åt sina kundföretag.

Under utbildningen får du en grundläggande genomgång av de löneadministrativa rutinerna samt arbetsrättens koppling till löne- och personaladministrationen.

Utbildningen ger dig en inblick i hur den finska arbetsrätten fungerar.

Vi går även igenom de centrala punkterna i kollektivavtalen som deltagande

företag är bundna till.

Under utbildningens gång får du även möjlighet att diskutera

aktuella problem med övriga kolleger från andra organisationer

och få svar av experter på de frågor du har gällande din egen

organisation.

Tidigare deltagare har gett programmet snittbetyget 4,8/5.

Modul 1

20 april-21 april 2021: (Karl-Johan Sigfrids, online föreläsningar)

Företagets löneadministrativa

rutiner

- lönebetalning och krav på lönebokföring

- förskottsinnehållning

- arbetsgivaravgifter och deras betalningsgrund

- kostnadsersättningar

- natura förmåner och personalförmåner.

22 april 2021: (Dan Liljedal)

Praktisk och teknisk löneräkning

- genomgång av arbetsmetoder och -rutiner

olika problemsituationer

- underlag för löneräkning

- hantering av kontakter till löntagare och uppdragsgivare

- praktiska lösningar

- underlag för att underlätta praktiska löneräkningar

- möjligheter att överföra data från externa tidsuppföljningssystem.

Modul 2

4 maj 2021: (Max Lindholm)

Finsk arbetsrätt och centrala

kollektivavtal

- arbetsavtalsrätt (ingående av arbetsavtal, anställningsformer,

ändring av arbetsavtal, avslutande av arbetsavtal)

- arbetstagarens frånvaro (sjukfrånvaro, ledigheter,

semester).

5 maj 2021: (Max Lindholm)

Finsk arbetsrätt och

centalakollektivavtal, fortsätter

- integritetsskydd i arbetslivet

- centrala kollektivavtal (tillämpningsområden, arbetstidsreglering, semester,

lön, övriga bestämmelser)

- GDPR.

Utbildningen hålls av Karl-Johan Sigfrids, ekon.mag. Utexaminerad från Handelshögskolan vid Åbo Akademi 1981. Har under de senaste 20 åren på heltid arbetat med utbildning inom mervärdes- och företagsbeskattning samt extern redovisning med bl.a. de flesta av landets handelskamrar, Skatteförvaltningen, ett stort antal bokföringsbyråer, Finlands kommunförbund m.fl. som uppdragsgivare. Vald till Handelskamrarnas årets utbildare 2015. Hemsida: www.certima.fi

Dan Liljedal, ekon.mag, utexaminerad från Svenska handelshögskolan i Vasa 1985. GRM revisorsexamen år 1995. Grundade bokföringsbyrån Oy Dama Consulting Ab 1987 och har sedan dess arbetat heltid som företagare inom redovisningsbranschen. Löneredovisning har hela tiden varit en del av vardagen. Har vid sidan om företagande även kontinuerligt haft olika uppdrag som föreläsare.

Max Lindholm, advokat. Driver sedan 2009 en egen advokatbyrå i Helsingfors. Under studierna vid Helsingfors Universitet specialiserade han sig främst på arbetsrätt, men också på avtalsjuridik och familje- och kvarlåtenskapsrätt. Han har i drygt tio års tid jobbat med affärsjuridiska frågor på Förbundet för Finsk Handel och Företagarna i Finland samt som Personalchef för Varner Retail AS i Finland.

Hemsida: http://maxlindholm.fi/sv/

Fortbildningskurs

Förskolepedagogik - Vt21 Att stärka välbefinnande och resurser på daghem -positiv psykologi för barnomsorgen, (grupp 1, kl 8-11)

FD, neuropsykolog, psykoterapeut Fagerlund Åse /

Kursen handlar om att mångsidigt stärka psykologiskt välbefinnande hos både barn och personal genom ny forskning och praktisk tillämpning av metoder inom positiv psykologi.

Insatser i positiv psykologi* har visat sig främja välbefinnande, öka en positiv sinnesstämning och hoppfullhet hos barn samtidigt som negativa känslor och symptom på depression minskat.

*Åse Fagerlund, Folkhälsans forskningscentrum, projektet Styrka, glädje och medkänsla, 2020.

Tisdag 23.3.2021 kl 08:00-11:00

Måndag 17.5.2021 kl 08:00-11:00

Hösten 2021:

Måndag 27.9.2021 kl 08:00-11:00

OBS! Om coronaläget så kräver hålls dagarna på distans.

09.12.2020 kl. 09:00

19.02.2021

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

inkl. kaffe.

Finansieringen är under planering. Mer information kommer inom de närmaste veckorna.

Det erbjuds tre halvdagsföreläsningar med samma innehåll för två olika grupper, så att en grupp kan delta på förmiddagen och en på eftermiddagen. Deltagarna väljer själv vilken grupp de vill delta i.

Den här föreläsningen gäller grupp 1 som deltar på förmiddagar.

Max antal deltagare per grupp är 25.

Vid tillräckligt stort intresse erbjuds det eventuellt en ny omgång av föreläsningarna under hösten 2021.

Utbildningen riktar sig till all personal inom barnomsorgen och fritidsverksamheten.

Under kursen kommer bl.a följande teman tas upp:

- positiv sinnesstämning. Hur kan vi stärka en bra stämning i barngruppen och mellan kolleger på daghemmet?

- mina styrkor och goda egenskaper. Vi arbetar med hur vi kan stärka självkänsla genom att se och utgå från våra styrkor. Hur berömmer vi barn på ett sätt som stärker deras utveckling?

- positiva relationer. Positiva relationer handlar om att stärka vänlighet, tacksamhet, empati, hänsyn och förlåtelse. Vi tar upp praktiska metoder att systematiskt stärka goda relationer och sund konfliktlösning mellan både barn och personal.

Kursen genomförs som tre halvdagar.

Utbildningsdagarna innefattar teori, praktik och diskussioner kring praktisk tillämpning av positiv psykologi inom daghemmen. Mellan utbildningsdagarna ges praktiska uppgifter som syftar till att förankra innehållet i den vardagliga verksamheten både med barn och inom personalgruppen.

Syftet är både att få in nya metoder i de dagliga rutinerna och att personalen ska inspireras att skapa egna, kreativa tillämpningar av dem.

Åse Fagerlund, FD, PsL, specialistpsykolog i neuropsykologi, psykoterapeut och seniorforskare vid Folkhälsans forskningscentrum.

Åse har arbetat med barn med olika former av utmaningar i många år både som psykolog och forskare. Det har handlat om allt från inlärningssvårigheter till olika former av psykologiska svårigheter och utsatthet. I sökandet efter metoder att stärka barns resurser, potential och självkänsla kom Åse in på den positiva psykologin. Hon leder sedan några år forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla vid Folkhälsans forskningscentrum.

Projektet syftar till att ta fram metoder för att stärka barns och vuxnas välbefinnande. Åse har utbildat sig i positiv psykologi vid Oslo universitet och Institute of Positive Education vid Geelong Grammar School.

Till Åses styrkor hör hennes iver att lära sig nya saker, kreativitet och mod i omtanke om andra.

Fortbildningskurs

Förskolepedagogik - Vt21 Att stärka välbefinnande och resurser på daghem -positiv psykologi för barnomsorgen, (grupp 2, kl 13-16)

FD, neuropsykolog, psykoterapeut Fagerlund Åse /

Kursen handlar om att mångsidigt stärka psykologiskt välbefinnande hos både barn och personal genom ny forskning och praktisk tillämpning av metoder inom positiv psykologi.

Insatser i positiv psykologi* har visat sig främja välbefinnande, öka en positiv sinnesstämning och hoppfullhet hos barn samtidigt som negativa känslor och symptom på depression minskat.

*Åse Fagerlund, Folkhälsans forskningscentrum, projektet Styrka, glädje och medkänsla, 2020.

Tisdag 23.3.2021 kl 13:00-16:00

Måndag 17.5.2021 kl 13:00-16:00

Hösten 2021:

Måndag 27.9.2021 kl 13:00-16:00

OBS! Om coronaläget så kräver hålls dagarna på distans.

09.12.2020 kl. 09:00

19.02.2021

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

inkl. kaffe.

Finansieringen är under planering. Mer information kommer inom de närmaste veckorna.

Det erbjuds tre halvdagsföreläsningar med samma innehåll för två olika grupper så att en grupp kan delta på förmiddagen och en på eftermiddagen.

Deltagarna väljer själv vilken grupp de vill delta i.

Den här föreläsningen gäller grupp 2 som deltar på eftermiddagar.

Max antal deltagare per grupp är 25.

Vid tillräckligt stort intresse erbjuds det eventuellt en ny omgång av föreläsningarna under hösten 2021.

Utbildningen riktar sig till all personal inom barnomsorgen och fritidsverksamheten.

Under kursen kommer bl.a följande teman tas upp:

- positiv sinnesstämning. Hur kan vi stärka en bra stämning i barngruppen och mellan kolleger på daghemmet?

- mina styrkor och goda egenskaper. Vi arbetar med hur vi kan stärka självkänsla genom att se och utgå från våra styrkor. Hur berömmer vi barn på ett sätt som stärker deras utveckling?

- positiva relationer. Positiva relationer handlar om att stärka vänlighet, tacksamhet, empati, hänsyn och förlåtelse. Vi tar upp praktiska metoder att systematiskt stärka goda relationer och sund konfliktlösning mellan både barn och personal.

Kursen genomförs som tre halvdagar.

Utbildningsdagarna innefattar teori, praktik och diskussioner kring praktisk tillämpning av positiv psykologi inom daghemmen. Mellan utbildningsdagarna ges praktiska uppgifter som syftar till att förankra innehållet i den vardagliga verksamheten både med barn och inom personalgruppen.

Syftet är både att få in nya metoder i de dagliga rutinerna och att personalen ska inspireras att skapa egna, kreativa tillämpningar av dem.

Åse Fagerlund, FD, PsL, specialistpsykolog i neuropsykologi, psykoterapeut och seniorforskare vid Folkhälsans forskningscentrum.

Åse har arbetat med barn med olika former av utmaningar i många år både som psykolog och forskare. Det har handlat om allt från inlärningssvårigheter till olika former av psykologiska svårigheter och utsatthet. I sökandet efter metoder att stärka barns resurser, potential och självkänsla kom Åse in på den positiva psykologin. Hon leder sedan några år forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla vid Folkhälsans forskningscentrum.

Projektet syftar till att ta fram metoder för att stärka barns och vuxnas välbefinnande. Åse har utbildat sig i positiv psykologi vid Oslo universitet och Institute of Positive Education vid Geelong Grammar School.

Till Åses styrkor hör hennes iver att lära sig nya saker, kreativitet och mod i omtanke om andra.

Yrkeshögskolekurs

Hållbar utveckling/Sustainability Studies - Vt21 Fortsättningskurs i hållbar utveckling

MSc Scott Erica / m.fl.

5

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

torsdag 25.3.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 8.4.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 15.4.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 22.4.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 29.4.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 20.5.2021 kl.18:00-20:30

09.12.2020 kl. 09:00

03.03.2021

Terminsavgift

90

Godkänd närvaroprocent (75%) vid introduktionskursen i hållbar utveckling är ett krav för deltagande.

Deltagaren får fördjupad förståelse för komplexa utmaningar och möjligheter inom ledarskap och verksamhetsstyrning för hållbar utveckling på ett lokalt och globalt plan. Insikterna är tillämpningsbara i kursdeltagarens arbetsliv.

1. Översiktlig genomgång av hållbarhetsutmaningen och strategisk metod.

2. Fred och juridiska rättigheter som en förutsättning för hållbar utveckling.

3. Att göra skillnad med hjälp av psykologi.

4. Ekonomins roll som ett medel för hållbar utveckling.

5. Ledarskap för omställning.

6. Presentation av slutuppgift.

Kursen knyter genomgående an till Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och FN:s globala mål. Under kursens gång får deltagaren möjlighet att förhålla dig till hållbar utveckling på det individuella och kollektiva planet likväl som på ett globalt och lokalt plan. (läs mera i bifogade PDF-filen).

Aktiv närvaro vid närstudietillfällena (minst 75%), godkända kursuppgifter, godkänd slutuppgift.

Länk till PDF-fil med litteraturlista samt närmare presentation av innehållet och närstudiedagarna:

https://drive.google.com/file/d/1t-XElAC8bcnecq4vBWypugEMwwZ1Q2yy/view?usp=sharing

Yrkeshögskolekurs

Hållbar utveckling/Sustainability Studies - Vt21 Introduktion till hållbar utveckling

MSc Scott Erica / m.fl.

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

torsdag 21.1.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 28.1.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 4.2.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 11.2.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 18.2.2021 kl.18:00-20:30

torsdag 11.3.2021 kl.18:00-20:30

09.12.2020 kl. 09:00

06.01.2021

Terminsavgift

90

Deltagaren får grundläggande förståelse för utmaningar och möjligheter inom hållbar utveckling på ett lokalt och globalt plan. Kunskaperna och insikterna är tillämpningsbara i kursdeltagarens arbetsliv.

1. Nedslag i historien - från miljö till hållbar utveckling.

2. Strategisk hållbar utveckling.

3. Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland.

4. Planetära gränser och goda exempel.

5. Social hållbarhet.

6. Presentation av slutuppgift.

Kursen knyter genomgående an till Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och FN:s globala mål. Under kursens gång får deltagaren möjlighet att förhålla sig till hållbar utveckling på det individuella och kollektiva planet likväl som på ett globalt och lokalt plan (läs mer i bifogade PDF-filen).

Aktiv närvaro vid närstudietillfällena (minst 75%), godkända kursuppgifter, godkänd slutuppgift.

Länk till PDF-fil med litteraturlista samt närmare presentation av innehållet och närstudiedagarna:

https://drive.google.com/file/d/1vQThbslgOpZOXSBbhuQodHDRi3UJUxmg/view?usp=sharing

Våren 2021 erbjuds också en Fortsättningskurs i hållbar utveckling (5 sp).

Universitetskurs

Informationssystem - Vt21 Kravhantering av mjukvarusystem

ED Sell Anna /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen går online under tiden 12.1-17.3.2021.

09.12.2020 kl. 09:00

15.12.2020

Terminsavgift

90

Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna:

- definiera och förstå skillnaden mellan olika systemutvecklingsmetodologier och livscykler

- definiera och utföra en kravanalys samt förstå och definiera alla aspekter som täcks av en kravanalys (användbarhet, säkerhet, etik, legala aspekter osv).

- analysera ett domänproblem och modellera detta problem med hjälp av lämpliga modelleringstekniker (t.ex. UML).

Kursens syfte är att ge teoretiska och praktiska kunskaper i metoder, tekniker och verktyg för att analysera krav, behov och genomförbart av mjukvarusystem.

Enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Informationsvetenskap - Ht20 Grundkurs i informationsvetenskap

FM Pettersson Nancy /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen pågår på nätet under tiden 5.10-6.12.2020

Närstudieträff (online på nätet) lördagen den 10.10.2020 kl. 10:00-13:15

04.06.2020 kl. 09:00

07.10.2020

Terminsavgift

90

Ämnet informationsvetenskap är ämnet man läser då man t.ex. vill jobba som bibliotekarie eller andra yrken som kräver professionell informationshantering. I en tid av informationsöverflöd och falska nyheter blir den professionella informationshanteringen allt viktigare. Den information och kunskap vi besitter påverkar de beslut vi tar. Därför är strategisk informationsledning viktig både nu och i framtiden. Du som studerar informationsvetenskap lär dig hur böcker, webbsidor, ljudupptagningar, industridokument och andra typer av media lagras, återvinns, förmedlas och evalueras i ett digitalt informationssamhälle. Under studierna behandlas även informationsgången i olika miljöer (t.ex. på webben, marknader eller sociala nätverk), informationsprocesser i organisationer och företag, informationssökning, kundservice samt kommunikationsstrategier, -verktyg och -kanaler.

Lärandemål:

- att känna till och överskådligt kunna redogöra för informationsvetenskapens grundbegrepp, definitioner och värderingar

- att kunna beskriva informationsvetenskapliga områdets utveckling och grundläggande teorier

- att ha kunskap om informationssamhällets utveckling

- att ha kunskap om bibliotekets roll i informationssamhället

- att känna till olika informationsresurser, evaluering av information samt informationens användning (informationskompetens).

Målsättningar:

- att introducera informationsvetenskapens begreppsapparat

- att ge kännedom om informationens roll i samhället

- att ge en översikt av ämnets utveckling och forskningsområden.

Eftersom detta är en grundkurs bekantar vi oss först med vad informationsvetenskap är och de centrala begrepp och definitioner som hör till ämnet. Frågor som vi ser närmare på: Vilken roll har informationen i vårt samhälle? Och vilken roll har biblioteken i vårt digitaliserade samhälle?

Kort:

- informationen och informationsresurser i samhället

- bibliotekets roll i samhället

- modeller och teorier för informationsbehov och informationsanvändning

- användarperspektivet och informationskompetens.

Inlämningsövningar under kursens gång, diskussioner, hemtentamen (kurslitteraturen tillgänglig).

Titel: Informationssökningsprocessen : en lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus

Författare: Kuhlthau Carol Collier

Upplaga: 2006 Förläggare: Lund: Btj ISBN: 91-7018-560-3

Titel: Johdatus tiedonhankintatutkimukseen

Författare: Haasio, A., Harviainen, T.J. & Savolainen, R.

Upplaga: 2019 Förläggare: Helsingfors: Avain ISBN 978-952-304-229-2

Tilläggsinformation: Valda delar

För den som inte läser finska försöker jag leta fram någon litteratur som kunde ersätta.

Titel: Organisering och digitalisering: att skapa värde i det 21:a århundradet

Författare: Cöster, M., Ekenberg, L., Gullberg, C., Westelius, A. & Wettergren, G.

Upplaga: 2017 Förläggare: Liber ISBN: 978-91-47-11262-3

Tilläggsinformation: Valda delar

Titel: Handbook of Information Science.

Författare: Stock, Wolfgang G. & Stock, Mechtild

Upplaga: 2013 Förläggare: Berlin: de Gruyter

Tilläggsinformation: S. 1-87 (Introduktion, begrepp), 93-104 (Informationssökning), 445-452 (Informetri), 503-530 (Kunskapsorganisation)

E-bok tillgänglig via ÅAB

Övrigt material: webbmaterial

Kursen är den första delkursen i en större helhet i ämnet. I mån av intresse kan tom upp till 60 sp erbjudas, en stor del av dessa som nätkurser.

Universitetskurs

Informationsvetenskap - Vt21 Informationsledning

FM Pettersson Nancy /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen hålls online under tiden 15.3–23.5.2021.

09.12.2020 kl. 09:00

07.03.2021

Terminsavgift

90

- att ha kunskaper om begreppsapparaten i informationsledning och informationens och kunskapens roll i företag och organisationer

- att ha kunskaper om informations- och kunskapsprocesser och verktyg

- att ha kunskaper om grundläggande principer för informationshantering.

Efter genomgången kurs förväntas studenten känna till och överskådligt kunna redogöra för ämnets informationsledning grundbegrepp och definitioner samt områdets utveckling och grundläggande teorier. Studenten ska ha kännedom om informations- och kunskapsprocesser och verktyg i företag och andra organisationer samt kunskap om grundläggande principer för informationshantering.

Innehåll:

- centrala begrepp inom området informationsledning

- informationens och kunskapens roll i företag och organisationer

- informations- och kunskapsprocessmodeller

- verktyg för hantering av informations- och kunskapsprocesser

- principer för informationshantering

- strategisk ledning av informationshantering.

Nätkurs, uppgifter lämnas in kontinuerligt under kursens gång.

Titel: Kunskapsöverföring & knowledge management. Författare: Jonsson, A. Upplaga: 2012 Förläggare: Liber

Titel: Knowledge management in theory and practice. Författare: Dalkir, K. Upplaga: 2011 (eller nyare) Förläggare: MIT Press

Titel: Information management. Författare: Huotari, M.-L. Upplaga: 2002 Förläggare: Tampere University Press Tilläggsinformation: i Mäkinen, I. & Sandqvist, K. (Eds.) Introduktion till informationsvetenskapen, 134-166.

Övrigt material: Litteratur enligt överenskommelse

Universitetskurs

Internationell marknadsföring - Ht20 Sustainable business

ED Nyholm Monica /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

The course is held online during the time 7.9-8.11.2020.

04.06.2020 kl. 09:00

26.08.2020

Terminsavgift

90

After the course, the participant should be able to:

- examine the concept of sustainability from a business perspective

analyze the demands for sustainability that are set for the organization by different interest groups

- illustrate the sustainability efforts from a supply chain perspective

demonstrate the industry and market specific prerequisites for sustainable business

- explain the meaning of a pro-active stance to sustainability.

The aim is to enhance the participants' knowledge of sustainability from a business perspective; among other, including ethics, environmental issues and social responsibility. During the course we discuss ways in which a company can accommodate the demands for sustainability set by customers, authorities and other interest groups. Simultaneously we take a pro-active stance, studying how new markets and competitive advantages can be gained through sustainability.

The course includes lectures and practical seminars.

Students have to complete all required assignments and attend compulsory seminars and lectures. Basic understanding of the course objectives should be shown in the written assignments. Students should obtain 50-69 points for all assignments. Students have to obtain max 25 points for the final individual assignment.

Belz Frank-Martin and Ken Peattie (2012) Sustainability Marketing. Wiley.

Universitetskurs

Internationell marknadsföring - Vt21 Logistik

ED Nyholm Monica /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen pågår på nätet under tiden 18.1-28.3.2021

09.12.2020 kl. 09:00

06.01.2021

Terminsavgift

90

Grundkurs i marknadsföring 5 sp och Marknadsföring i praktiken 5 sp eller motsvarande kunskaper.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

- förstå och använda de grundläggande begreppen inom logistiken

- förklara kopplingen mellan logistik och marknadsföring

- visa en grundläggande förståelse för tjänstemarknadsföring på industriella marknader

- beskriva de aktiviteter och tjänster som ingår i logistikbranschen.

På kursen studeras grunderna i logistik och styrning av leveranskedjor. Logistiken ses här närmast ur ett marknadsföringsperspektiv, t.ex. distribution och värdeökande logistiktjänster. Samtidigt behandlas logistikbranschens uppbyggnad och utbudet av transport- och andra logistiktjänster ur ett tjänstemarknadsföringsperspektiv.

Övningar individuellt och i grupp, föreläsningar och seminarier.

Godkända övningar och seminarier.

Oskarsson, Björn, Håkan Aronsson och Bengt Ekdahl (2013): Modern logistik – för ökad lönsamhet, Liber

Annat material enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Juridik - Vt21 Prov i åländsk barnomsorgs- och grundskolelagstiftning 20.3.2020

/

Lördagen den 20 mars 2021 klockan 9:00-13:00

09.12.2020 kl. 09:00

11.03.2021

20

Provet i åländsk barnomsorgs- och grundskolelagstiftning är avsedd för personer som arbetar eller som planerar att arbeta inom utbildningsverksamheten på Åland. Enligt landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (2020:99) är avläggande av provet ett av behörighetskraven för tjänsterna som barnomsorgschef, grundskolechef, utbildningschef, daghemsföreståndare, rektor och skolföreståndare.

Examinanden ska känna till de ändringar av de till examensfordringarna hörande författningarna som har publicerats i Ålands författningssamling senast en månad före provtillfället.

Provet avläggs genom en skriftlig tentamen och består av tre essäfrågor. I den skriftliga tentamen får examinanden använda sig av de författningar och den litteratur som ingår enligt examensfordringarna. Materialet kan tas med till tentamenstillfället i fysiskt/digitalt format. Tentamen kan skrivas på egen medhavd dator.

Intyg skickas till examinanden efter att provprestationen har godkänts.

Författningslista, provet i LBG 10.11.2020

Ursprungliga lagförslaget

LF 28/2018–2019

Lag- och kulturutskottets betänkande 23/2018–2019

Lagtingets beslut 74/2019

Ålandsdelegationens utlåtande av 25.11.2019 (Diarienr. D 10 19 01 65)

Högsta domstolens utlåtande (OH 2019/268) gällande Ålands lagtings beslut 27.9.2019 om antagande av landskapslag om barnomsorg och grundskola

Landskapslag om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2020:32)

Första ändringsförslaget

LF 11/2019–2020

Lag- och kulturutskottets betänkande 7/2019-2020

Lagtingets beslut 11–19/2020

Ålandsdelegationens utlåtande 11.6.2020 (Diarienr D 10 20 01 18 - D 10 20 01 26)

Högsta domstolens utlåtande (OH 2020/168) gällande Ålands lagtings beslut 26.6.2020 om antagande av landskapslag om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland

Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2020:52)

Andra ändringsförslaget

LF 7/2019–2020

Social- och miljöutskottets betänkande 4/2019–2020

Lagtingets beslut 30/2019–2020

Ålandsdelegationens utlåtande 11.6.2020 (Diarienr D 10 20 01 5 - D 10 20 01 15)

Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2020:72)

Tredje ändringsförslaget

LF 28/2019–2020

Lag- och kulturutskottets betänkande 20/2019–2020

Lagtingets beslut 67/2020

Ålandsdelegationens utlåtande 28.10.2020 (Diarienr D 10 20 01 51)

Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (ej ännu publicerad i ÅFS, kompletteras med nummer så fort lagen utgivits)

Förordning om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2020:99)

Universitetskurs

Juridik - Vt21 Prov i åländsk barnomsorgs- och grundskolelagstiftning 22.5.2020

/

Lördagen den 22 maj 2021 klockan 9:00-13:00

09.12.2020 kl. 09:00

13.05.2021

20

Provet i åländsk barnomsorgs- och grundskolelagstiftning är avsedd för personer som arbetar eller som planerar att arbeta inom utbildningsverksamheten på Åland. Enligt landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (2020:99) är avläggande av provet ett av behörighetskraven för tjänsterna som barnomsorgschef, grundskolechef, utbildningschef, daghemsföreståndare, rektor och skolföreståndare.

Examinanden ska känna till de ändringar av de till examensfordringarna hörande författningarna som har publicerats i Ålands författningssamling senast en månad före provtillfället.

Provet avläggs genom en skriftlig tentamen och består av tre essäfrågor. I den skriftliga tentamen får examinanden använda sig av de författningar och den litteratur som ingår enligt examensfordringarna. Materialet kan tas med till tentamenstillfället i fysiskt/digitalt format. Tentamen kan skrivas på egen medhavd dator.

Intyg skickas till examinanden efter att provprestationen har godkänts.

Författningslista, provet i LBG 10.11.2020

Ursprungliga lagförslaget

LF 28/2018–2019

Lag- och kulturutskottets betänkande 23/2018–2019

Lagtingets beslut 74/2019

Ålandsdelegationens utlåtande av 25.11.2019 (Diarienr. D 10 19 01 65)

Högsta domstolens utlåtande (OH 2019/268) gällande Ålands lagtings beslut 27.9.2019 om antagande av landskapslag om barnomsorg och grundskola

Landskapslag om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2020:32)

Första ändringsförslaget

LF 11/2019–2020

Lag- och kulturutskottets betänkande 7/2019-2020

Lagtingets beslut 11–19/2020

Ålandsdelegationens utlåtande 11.6.2020 (Diarienr D 10 20 01 18 - D 10 20 01 26)

Högsta domstolens utlåtande (OH 2020/168) gällande Ålands lagtings beslut 26.6.2020 om antagande av landskapslag om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland

Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2020:52)

Andra ändringsförslaget

LF 7/2019–2020

Social- och miljöutskottets betänkande 4/2019–2020

Lagtingets beslut 30/2019–2020

Ålandsdelegationens utlåtande 11.6.2020 (Diarienr D 10 20 01 5 - D 10 20 01 15)

Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2020:72)

Tredje ändringsförslaget

LF 28/2019–2020

Lag- och kulturutskottets betänkande 20/2019–2020

Lagtingets beslut 67/2020

Ålandsdelegationens utlåtande 28.10.2020 (Diarienr D 10 20 01 51)

Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (ej ännu publicerad i ÅFS, kompletteras med nummer så fort lagen utgivits)

Förordning om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2020:99)

Universitetskurs

Juridik - Vt21 Prov i åländsk barnomsorgs- och grundskolelagstiftning 30.1.2020

/

Lördagen den 30 januari 2021 klockan 9:00-13:00

09.12.2020 kl. 09:00

21.01.2021

20

Provet i åländsk barnomsorgs- och grundskolelagstiftning är avsedd för personer som arbetar eller som planerar att arbeta inom utbildningsverksamheten på Åland. Enligt landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola (2020:99) är avläggande av provet ett av behörighetskraven för tjänsterna som barnomsorgschef, grundskolechef, utbildningschef, daghemsföreståndare, rektor och skolföreståndare.

Examinanden ska känna till de ändringar av de till examensfordringarna hörande författningarna som har publicerats i Ålands författningssamling senast en månad före provtillfället.

Provet avläggs genom en skriftlig tentamen och består av tre essäfrågor. I den skriftliga tentamen får examinanden använda sig av de författningar och den litteratur som ingår enligt examensfordringarna. Materialet kan tas med till tentamenstillfället i fysiskt/digitalt format. Tentamen kan skrivas på egen medhavd dator.

Intyg skickas till examinanden efter att provprestationen har godkänts.

Författningslista, provet i LBG 10.11.2020

Ursprungliga lagförslaget

LF 28/2018–2019

Lag- och kulturutskottets betänkande 23/2018–2019

Lagtingets beslut 74/2019

Ålandsdelegationens utlåtande av 25.11.2019 (Diarienr. D 10 19 01 65)

Högsta domstolens utlåtande (OH 2019/268) gällande Ålands lagtings beslut 27.9.2019 om antagande av landskapslag om barnomsorg och grundskola

Landskapslag om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2020:32)

Första ändringsförslaget

LF 11/2019–2020

Lag- och kulturutskottets betänkande 7/2019-2020

Lagtingets beslut 11–19/2020

Ålandsdelegationens utlåtande 11.6.2020 (Diarienr D 10 20 01 18 - D 10 20 01 26)

Högsta domstolens utlåtande (OH 2020/168) gällande Ålands lagtings beslut 26.6.2020 om antagande av landskapslag om ändring av grundskolelagen för landskapet Åland

Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2020:52)

Andra ändringsförslaget

LF 7/2019–2020

Social- och miljöutskottets betänkande 4/2019–2020

Lagtingets beslut 30/2019–2020

Ålandsdelegationens utlåtande 11.6.2020 (Diarienr D 10 20 01 5 - D 10 20 01 15)

Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2020:72)

Tredje ändringsförslaget

LF 28/2019–2020

Lag- och kulturutskottets betänkande 20/2019–2020

Lagtingets beslut 67/2020

Ålandsdelegationens utlåtande 28.10.2020 (Diarienr D 10 20 01 51)

Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola (ej ännu publicerad i ÅFS, kompletteras med nummer så fort lagen utgivits)

Förordning om barnomsorg och grundskola (ÅFS 2020:99)

Fortbildningskurs

Karriärvägledning - Vt21 Påtvingad förändring – öppning för nya möjligheter

PeM Lindholm-Gerlin Carola /

Står du inför förändringar i din yrkeskarriär?

Denna kurs är planerad för att utgående från den erfarenhet och de styrkor du har utforska hur även en påtvingad förändring kan leda till nya möjligheter. Kursen är främst riktad till dem som har högskoleutbildning.

Tisdag 16.2 2021 kl 09:00-12:00

Tisdag 9.3 2021 kl 09:00-12:00

Tisdag 13.4 2021 kl 09:00-12:00

Om coronan gör det omöligt att träffas, så ordnas kursen via zoom.

09.12.2020 kl. 09:00

29.01.2021

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

145

inkl för och eftermiddagskaffe.

Målet är att du har en individuell plan för hur gå vidare, baserat på dina intresseområden, styrkor och din motivation, och att du under våren tagit några steg åt detta håll och provat dig fram.

Deltagarna sparrar varandra i sparringpar, så att alla har en inidivid som är intresserad av det man provar på och uppmuntrar när man kanske känner sig uppgiven.

Påtvingad förändring och hjärnan

Identifiera det som händer i vår hjärna när något vi inte önskat oss sker och vad vi kan göra för att ur stress och försvar se möjligheter

- stress och känslohantering

- beslutsförmåga, planering

- relationer, samverkan

- förmåga till förändring och lärande.

Nya möjligheter

Kartläggning av historia, nuläge och framtid för att möjliggöra beslut

Besluta vad göra och prova sig fram

- eget kunnande

- livssituation

- intresseområden

- nätverk.

Uppföljning och nästa steg

Vad har jag lärt mig, var står jag nu, vad är nästa steg

- eget kunnande bas för produkter eller personligt brand

- olika former för arbete (företagare, freelancare osv).

Utbildningen är byggd enligt aktivitets- och erfarenhetsinlärning, dvs man har korta föreläsningar och provar sedan teorin i praktiken och följer upp även på litet längre sikt vad man konkret haft nytta av och lärt sig. Detta delger man sedan också åt varandra, så att man även har nytta av varandras erfarenheter och kunskap.

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare - Ht20 Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

07.10.2020 kl. 13:00

21.10.2020

100

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 21.10. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 2.12.2020 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

Del 3 Forskningskunskap

Del 4 Det sociala området på Åland

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Socialarbetare med utländsk examen, som vill avlägga lämplighetsprov för att erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, skriver utgående från nedanstående litteratur i social-, socialförsäkrings- och familjerätt tre uppsatser/svarar på frågor om ämne som ges av tentator. Skribenterna har rätt att komplettera nedanstående litteratur med övrig litteratur och internetmaterial hämtat från myndigheters hemsidor. Komplettering är t.o.m. önskvärd ifråga om familjerätten. Skribenterna kan även själv lämna förslag på ämne till tentator. Uppsatsen skrivs med användande av vetenskaplig metodik, där källhänvisningar används och en källförteckning finns i slutet av varje uppsats. Uppsatserna bör spegla insikter i centrala delar av de delområden inom social-, socialförsäkrings- och familjerätten som behandlas i uppsatserna. Skribenterna bör också i uppsatserna styrka att de kan använda lag- och förordningsmaterial som nämns nedan under de olika delområdena i rätten. Uppsatserna bedöms inte med vitsord, utan endast med Godkänd eller Underkänd.

Tentator i fråga om social- och socialförsäkringsrätt är universitetslektor Ulrika Krook, e-post ulrika.krook@helsinki.fi. Tentator i fråga om familjerätt är vicehäradshövding Max Lindholm, e-post ml@maxlindholm.fi

Självstudier, läskurs.

Uppgifter som skickas till de anmälda och som sedan bedöms med godkänd/underkänd. Provtid mellan 2.11 och 2.12.2020 kl. 12.00. Svaren mejlas till mirjam.schauman@ha.ax

Litteraturlista och anvisningar för uppgifterna:

https://drive.google.com/file/d/1b4RNQeEwc9nCaJTbYsI1PKeOV5xKgRGD/view?usp=sharing

Författningslistor:

https://drive.google.com/file/d/1A73e1NfPnOzNdiqhUEFUcl9diov95ztG/view?usp=sharing

https://drive.google.com/file/d/1cR5aRG854FUn_vfHB1es33s2HD340-x2/view?usp=sharing

Anvisningar om lagar:

https://drive.google.com/file/d/1cnOdPqkQOhuZQxGsayonqrlW4E9RveHo/view?usp=sharing

PowerPoint:

https://drive.google.com/file/d/1Pf-FPtJia2_UjgV99YIxqejEDPVXk3ZL/view?usp=sharing

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare - Ht20 Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:

Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 21.10. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 2.12.2020 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

Del 3 Forskningskunskap

Del 4 Det sociala området på Åland

07.10.2020 kl. 13:00

21.10.2020

100

Instruktioner och litteratur: Läs litteraturen och skriv sedan en essä där du diskuterar det sociala servicesystemets möjligheter och utmaningar i Finland? Vilka konsekvenser har dessa möjligheter och utmaningar för dig som socialarbetare? Hur ser det sociala servicesystemet ut ur klientens perspektiv? Reflektera också över hur du som socialarbetare kunde arbeta för en mera välfungerande social service?

Formkrav: Essän ska omfatta 8-10 sidor (font Times New Roman, fontstorlek 12, radavstånd 1,5) med normala marginaler för ett A4 dokument.

Kontaktperson är professor Helena Blomberg, (helena.blomberg@helsinki.fi)

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Självstudier, läskurs.

Essä. Mejlas till mirjam.schauman@ha.ax senast den 2.12.2020 klockan 12.00.

Anttonen, Anneli & Häikiö Liisa (2011). Care ’going market’: Finnish elderly-care policies in transition. Nordic Journal of Social Research Volume 2, Special Issue, pp. 1-21.

Forsberg, Hannele & Kröger, Teppo eds (2010). Social work and Child Welfare Politics. Through

Nordic lenses. Kapitlen 1-5 & 10-11 (s. 1-83, 147- 206). The Policy Press.

Kroll, Christian; Blomberg, Helena & Kallio, Johanna (2012). Om nordiska socialarbetares syn på fattiga och ökade krav på klienten (s.335-364). I Swärd, Hans & Engelmark, Lena (red). Fattigdom utan gränser. Carlssons Bokförlag.

Kröger, Teppo (2011). Returning the Nordic elfare municipality. Central regulation of social care under change in Finland. International Journal of Sociaology and Social Policy. Volume 31, Number 3-4, pp. 148-159.

Kuivalainen, Susanna & Niemelä, Mikko (2010). From universalism to selectivism: the ideational turn of the anti-poverty policies in Finland. Journal of European Social Policy Volume 20, Number 3, pp. 263-276.

Nygård, Mikael & Finnäs, Fjalar red. (2011). Hälsa och välfärd i ett föränderligt samhälle - festskrift till Gunborg Jakobsson. Del 2. Det sociala arbetets praktiker och omvandling (s.105-156). Åbo Akademis förlag.

Sipilä, Jorma; Anttonen, Anneli & Kröger, Teppo (2009). A Nordic welfare state in postindustrial society (s. 181-199). I Powell, Jason L. & Hendricks, John eds The welfare state in postindustrial society: A global perspective. Springer.

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare - Ht20 Del 3 Forskningskunskap

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:

Del 3 Forskningskunskap

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 21.10. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 2.12.2020 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

Del 3 Forskningskunskap

Del 4 Det sociala området på Åland

07.10.2020 kl. 13:00

21.10.2020

100

Instruktioner och litteratur:

Uppgiften är att skriva en metodologisk essä utgående från a) två finländska doktorsavhandlingar, b) en doktorsavhandling och fyra vetenskapliga artiklar. (Välj alternativ a eller b). Uppgiftens syfte är att ge studerandena en inblick i aktuell finländsk vetenskaplig forskning i ämnet socialt arbete: forskningsteman, teorier och metoder.

Kontaktperson är professor Helena Blomberg, (helena.blomberg@helsinki.fi)

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Självstudier, läskurs.

Essä. Mejlas till mirjam.schauman@ha.ax, senast den 2.12.2020 kl. 12.00.

Material samt formkrav:

Doktorsavhandlingar:

Clarke, Kris (2004). Access and Belonging in the Age of Viral Epidemic: Constructing MigrantsLiving with HIV/AIDS in the Finnish Welfare State. University of Tampere.

Forssen, Katja (1998). Children, families and the welfare state: Studies on the outcomes of the Finnish family policy. Turun yliopisto.

Julkunen, Ilse (2002). Being young and unemployed: reactions and actions in Northern Europe. Helsinki: University of Helsinki.

Lillrank, Annika (1998). Living one day at a time. Parental Dilemmas of Managing the Experience and the Care of Childhood Cancer. Stakesin tutkimuksia 89. Jyväskylä.

Lunabba, Harry (2013) När vuxna möter pojkar i skolan – insyn, inflytande och sociala relationer. Helsingfors: Mathilda Wrede-institutets forskningsserie 1/2013.

Nordberg, Camilla (2007). Boundaries of citizenship: the case of the Roma and the Finnish nation state. SSKH Srifter 23. Swedish Scool of Social Science, University of Helsinki.

Närhi, Kati (2004). The eco-social approach in social work and the challenges to the expertise of social work. Jyväskylän yliopisto.

Ranta-Tyrkkö, Satu (2010). At the intersection of theatre and social work in Orissa, India : Natya Chetana and its theatre. Tampere: Tampere University Press.

Satka, Mirja (1995). Making social citizenship : conceptual practices from the Finnish poor law toprofessional social work. Jyväskylä: University of Jyväkylä.

Turtiainen, Kati (2012). Possibilities of trust and recognition between refugees and authoroties -Resettlement as part of durable solutions of forced migration. Jyväskylä: University of Jyväskylä.

Wrede-Jäntti, Matilda (2010). Pengarna eller livet?: en kvalitativ och longitudinell studie om långtidsarbetslösa unga i aktörsperspektiv. Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd.

Vetenskapliga artiklar:

Clarke, Kris (2004). Invisible in plain sight – cultural diversity in Finnish multicultural vocational social care education. Nordisk sosialt arbeid 24 (2), 124-137.

Ellonen, Noora & Korkiamäki, Riikka (2008). Social capital, social work and young lives. Nordisk sosialt arbeid 28 (2), 2-19.

Julkunen, Ilse & Harder, Margit (2004). Från prevention till repression? – trender i socialt arbete i Norden. Nordiskt sosialt arbeid 24 (1), 34-48.

Malmberg-Heimonen, Ira (2006). Unemployment benefits, job search activity and mental health -discouraging or buffering effects? Nordisk sosialt arbeid 26 (4), 2-16.

Matthies, Aila-Leena & Kattilakoski, Mari & Rantamäki, Niina (2011). Citizens’ participation and community orientation – indicators of social sustainability of rural welfare services. Nordic Social Work Research 1 (2), 125-139.

Nordberg, Camilla (2007). Med ödmjuka hälsningar från marginalen - romers anspråk på fullvärdigt medborgarskap. Nordisk sosialt arbeid 27 (4), 295-306.

Pekkarinen, Elina (2007). Adolescent girls and group activity within the field of child welfare. Nordisk sosialt arbeid 27 (3), 182-193.

Reinikainen, Marjo-Riitta (2006). Everyday Discourses on Disability: A barrier to successful disability policy? Nordisk sosialt arbeid 26 (3), 194-206.

Instruktioner om essän: Essän ska vara mera än ett referat av avhandlingarna. Essäns fokus är forskningens teoretiska referensram och/eller begreppsliga utgångspunkter, forskningsfrågor, forskningsmaterialet och metoden samt de centrala forskningsresultaten. Skriv också ner dina egna reflektioner och tankar kring forskningen. Behandla avhandlingarna sida vid sida och diskutera valen av forskningsmaterial, metoder och forskningsresultat som en helhet (inte två miniessäer). I din text ska du svara på följande frågor:

- Vad berättar forskarna om de teoretiska utgångspunkterna för forskningen? Utgår forskningen från en eller flera teorier (har den en teoretisk referensram)?

- Vad undersöker forskarna? Vilka är forskningsfrågorna?

- På vilket sätt har forskarna sökt reda på svaren på sina forskningsfrågor? Hurdant är forskningsmaterialet? Hurdana är forskningsmetoderna (kvalitativa, kvantitativa)? Hur har forskarna analyserat forskningsmaterialet (t.ex. innehållsanalys, diskursanalys, grounded theory-metoden)?

- Vilka är forskningsresultaten? Hurdant svar har forskaren hittat till sina forskningsfrågor?

- Egna reflektioner; kändes teman som forskningarna behandlade aktuella? Är avhandlingarna/artiklarna välgjord och välmotiverad? Var det något i forskningsrapporterna som väckte frågor eller misstänksamhet? Vad är bekant från tidigare studier och/eller praktiskt arbete? Vad lärde du dig av avhandlingarna? Hur

kunde avhandlingarnas/artiklarnas resultat tillämpas i det praktiska sociala arbetet? Eller är de överhuvudtaget möjligt att tillämpa dem?

Formkrav:

- Essän ska omfatta 10-12 sidor (font Times New Roman, fontstorlek 12, radavstånd 1,5) med normala marginaler för ett A4 dokument.

- Essän ska ha ett pärmblad med en rubrik, lärarens namn och titel samt ditt namn (förnamn och släktnamn) och personbeteckning (dag, månad, år -).

- Rubriken kan du välja fritt. OBS! Du skriver en (1) essä där du behandlar båda avhandlingarna (avhandlingen + artiklarna) sida vid sida.

- Essän ska omfatta en innehållsförteckning.

- Essän ska vara indelad i kapitel.

- Essän ska ha sidnumrering (t.ex. längst nere mitt på sidan (sidhuvud).

- Ange gärna till vilka sidor i avhandlingarna/artiklarna du refererar till i det du skriver, sätt ut referenser.

- Du får gärna hänvisa till annan litteratur än avhandlingarna/artiklarna men det är inte nödvändigt.

Universitetskurs

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare - Ht20 Del 4 Det sociala området på Åland

/

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:

Del 4 Det sociala området på Åland

07.10.2020 kl. 13:00

21.10.2020

100

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 21.10. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 2.12.2020 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

Del 3 Forskningskunskap

Del 4 Det sociala området på Åland

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Tentamen består av frågor som visar att en socialarbetare är insatt i den åländska lagstiftning som ska tillämpas på Åland samt rättsfall som visar att en socialarbetare kan använda lagstiftningen i ett konkret ärende.

Tentator i fråga om det sociala området på Åland är vicehäradshövding Cecilia Magnusson, e-post: cecilia.magnusson@helsinki.fi

Självstudier, läskurs.

Uppgifter som skickas till de anmälda och som sedan bedöms enligt godkänd/underkänd. Provtid mellan 2.11 och 2.12.2020 kl. 12.00. Svaren mejlas till mirjam.schauman@ha.ax

Litteraturlista och anvisningar:

https://drive.google.com/file/d/1cUroi9rwsgGix3IkYNXudpaGmg_3wbZ1/view?usp=sharing

Anvisningar om lagar:

https://drive.google.com/file/d/1cnOdPqkQOhuZQxGsayonqrlW4E9RveHo/view?usp=sharing

Anvisningar till litteraturförteckningen:

https://drive.google.com/file/d/10rhwr9_vC7YANFLFYFVgzkFLLoNL9ASi/view?usp=sharing

Universitetskurs

Konstvetenskap - Ht20 Glada dryckesbröder, citronskal och tulpaner: En inblick i den holländska konstens guldålder

FM Wolff-Helminen Pia /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 23.10.2020 kl. 18:00-21:15

lördag 24.10.2020 kl. 09:00-12:15

fredag 6.11.2020 kl. 18:00-21:15

lördag 7.11.2020 kl. 09:00-12:15

04.06.2020 kl. 09:00

22.10.2020

Terminsavgift

90

Den holländska bildkonsten under 1600-talet avviker markant från konsten i övriga Europa under samma tid. Motiven är familjära, vardagliga, roliga, satiriska och vackra. Till skillnad från de övriga europeiska länderna föddes det i Holland en stor konstmarknad där kunderna var den vanliga människan, som ville pryda sitt hem med konst. Då som nu inverkade nyheter och trender på smak och tycke. Motiven bestämdes således av marknaden och konsthandlaren måste aktivt hålla sig á jour med hurudana bilder kunderna ville ha. Kursen Glada dryckesbröder, citroner och tulpaner: En inblick den holländska konstens guldålder tar en närmare titt på hur denna konsttradition uppstod och förklarar varför det fanns ett stort intresse för genremålningar med fylleslag och skojare, stilleben med halvt skalade citroner och halvätna pajbitar, storslagna landskapsmålningar med utsikt över fjärran städer och hav, och stora grupporträtt med ampra tanter och rundmagade herrar.

Med hjälp av bilder ser vi tillbaks på den konst ur vilken denna konstmarknadstradition föddes, på vilka faktorer som startade förändringen i den Holländska konsten och på den inverkan Hollands betydliga ekonomiska tillväxt genom starka handelsförbindelser med bl.a. exotiska länder hade på motiven.

Godkända arbetsuppgifter som görs i Moodle.

Kursmaterialet delges under kursen på Moodle.

Universitetskurs

Krispsykologi - Ht20 Introduktion till krispsykologi

Fysioterapeut, arbetshandledare, krigsbrottsforskare Carlsson Lise-Lotte /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen hålls online via Zoom under dessa tider:

fredag 30.10.2020 kl. 18:00-21:15

lördag 31.10.2020 kl. 09:00-16:30

söndag 1.11.2020 kl. 09:00-16:30

04.06.2020 kl. 09:00

10.10.2020

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- kunna redogöra allmänt för grundläggande teorier inom krispsykologi

- kunna beskriva hur de vanligaste krisreaktionerna och symptombilderna bland barn, ungdomar och vuxna ser ut

- kunna redogöra allmänt för de vanligaste behandlingsmodellerna.

Kursen innehåller en genomgång av den grundläggande teorin och praktiken inom krispsykologi. Mera i detalj gås grunder angående de vanligaste krisreaktionerna och symptombilderna bland barn och vuxna samt grunder kring behandlingsmodeller igenom.

Föreläsningar, hemuppgifter och tentamen/uppsats. Moodle används som lärplattform.

Tentamen/uppsats.

Raundalen, M. & Schulz, J-H. 2007. Krispedagogik - hjälp till barn och unga i kris. Studentlitteratur.

Dyregrov, A. 2012. Barn och trauma. Studentlitteratur.

Fahrman, M. 1993. Barn i kris. Studentlitteratur.

Saari, S. 2000. Kuin salaama kirkkaalta taivaalta. Otava. (behandlas under kursen)

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp) i ämnet Krispsykologi. De olika delkurserna är:

Introduktion till krispsykologi, 5 sp

Chock, 5 sp

Intervention, 5 sp

Storolyckor/katastrofberedskap, 5 sp

Massmedias roll vid kriser, 5 sp

PTSD/långtidsverkningar, 5 sp

För grundstudierna kan man välja vilka fem delkurser man vill.

Universitetskurs

Krispsykologi - Ht20 Massmedias roll vid kriser

PD Backholm Klas /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

OBS! Kursen körs online under tiderna:

fredag 11.9.2020 kl. 18:00-21:15

lördag 12.9.2020 kl. 09:00-15:30

söndag 13.9.2020 kl. 09:00-15:30

04.06.2020 kl. 09:00

19.08.2020

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs förväntas den studerande besitta

- grundläggande kunskaper om hur man som organisation/myndighet ska planera mötet med massmedier i en krissituation

- grundläggande kunskaper om hur journalister arbetar i en kris

- grundläggande kunskaper om vad lagstiftningen säger om massmedierapportering i krissituationer

- grundläggande kunskaper om vad forskningen säger om hur krisrapportering kan inverka på de drabbade och allmänheten.

På kursen presenteras massmediernas roll vid krissituationer ur de drabbades, myndigheternas, allmänhetens, och journalistens synvinkel. Mera bestämt presenteras massmediers arbets- och tankesätt vid kriser, vilka lagar som relaterar till mediernas arbete på krisplatser, och vad forskningen visat om mediers roll i kriser. Rekommendationer för hur en organisation ska planera sitt möte med medier vid en krissituation ges också.

Studenterna utvecklar förmåga till kritiskt tänkande, diskussion, argumentation, informationssökande, självständigt arbete och samarbete med andra.

Föreläsningar, hemuppgifter.

Hemuppsats.

Anvisning om litteraturen ges vid kursstart.

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp) i ämnet Krispsykologi. De olika delkurserna är:

Introduktion till krispsykologi, 5 sp

Chock, 5 sp

Intervention, 5 sp

Storolyckor/katastrofberedskap, 5 sp

Massmedias roll vid kriser, 5 sp

PTSD/långtidsverkningar, 5 sp

För grundstudierna kan man välja vilka fem delkurser man vill.

Universitetskurs

Krispsykologi - Vt21 Chock

Fysioterapeut, arbetshandledare, krigsbrottsforskare Carlsson Lise-Lotte /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 12.2.2021 kl. 18:00-21:15

lördag 13.2.2021 kl. 09:00-16:30

söndag 14.2.2021 kl. 09:00-16:30

09.12.2020 kl. 09:00

20.01.2021

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- kunna beskriva människors reaktioner i chockfasen mera ingående, såväl ur psykologisk som ur stressfysiologisk synvinkel

- göra en åtskiljning på normala och störande reaktioner.

Kursen fokuserar på teori och praktik kring akuta traumarelaterade stressreaktioner, närmare bestämt grunderna i psykotraumatologi och stressfysiologi i det akuta skedet efter en kris, samt de meningsfulla stressreaktionerna och traumans bio-psyko-sociala inverkan på människan i det akuta skedet.

Föreläsningar, hemuppgifter och tentamen/uppsats.

Tentamen/uppsats.

Michel, P-O., Lundin, T. & Otto, U. 2001. Psykotraumatologi. bedömning, bemötande och behandling av stresstillstånd. Studentlitteratur.

van der Kolk, A., Mcfarlane, A. C. & Weisaeth, L. 1996. Traumatic stress: The effects of overwhelming experience on body, mind and society. Guilford Press.

Kursen ingår i grundstudierna (25 sp) i ämnet Krispsykologi. De olika delkurserna är:

Introduktion till krispsykologi, 5 sp

Chock, 5 sp

Intervention, 5 sp

Storolyckor/katastrofberedskap, 5 sp

Massmedias roll vid kriser, 5 sp

PTSD/långtidsverkningar, 5 sp

För grundstudierna kan man välja vilka fem delkurser man vill.

Yrkeshögskolekurs

Law - Ht20 Territorial Autonomy as a Tool for Diversity Management: Lessons from the Åland Example

Associate Professor of International Law Spiliopoulou Åkermark Sia /

5

Framework: The course follows the requirements at the Åland University of Applied Sciences.

Online-course. Duration: 19.10.2020 – 08.01.2021

04.06.2020 kl. 09:00

26.09.2020

Terminsavgift

90

Prerequisites: The course approaches territorial autonomy from an interdisciplinary perspective, focusing on law and political science but with insights from many other angles. A bachelor’s degree in the humanities (political science, peace and conflict studies, international law, public administration or other relevant disciplines) or equivalent experience and a proficient command of English are recommended prerequisites for successful participation. Each module includes obligatory tasks that need to be fulfilled in order to proceed to the next module.

Learning objectives: The course is an introduction to territorial autonomy, in theory and practice, and the so-called “Åland Example”. The aim of the course is to provide participants with a broad academic framework for discussing territorial autonomy from different perspectives, among others against the background of concepts such as self-determination, power-sharing, regional integration and minority rights. After completion of the course the student should:

• have a solid knowledge about territorial autonomy based on a broad academic framework of different perspectives

• have a solid knowledge about the Åland islands solution and the concept of the “Åland Example”

• be able to relate the concept of autonomy to adjacent concepts such as power-sharing, self-determination, federalism and minority rights

• be acquainted with the characteristics of the Åland Island’s special status of demilitarisation, neutralisation and cultural and linguistic safeguards

• have knowledge about the relational processes between autonomous regions and the state

• be able to critically analyse and use mechanisms of territorial autonomy to different international situations, and

• be able to formulate, analyse and discuss central theoretical concepts of territorial conflict management.

Contents: The course encompasses 5 modules, as well as introductory reading materials and a final essay of 4000 words.

• Political power-sharing and institutional solutions for autonomy

• Linguistic safeguards, the ‘right of domicile’ and diversity issues

• Security perspectives: Demilitarisation, neutralisation, collective security

• The challenge of multi-level governance and regional integration

• Tools for Conflict Resolution and case studies

Approach: The Åland Example is used as a main case study. We will discuss the demilitarisation and neutralisation, the autonomy regime as well the cultural and linguistic safeguards involved. A focus will be on the development of the regime over time, including more recent developments and comparative elements. The course will also discuss the relevance of territorial autonomy as a possible tool for conflict resolution. Students shall be encouraged to critically reflect upon the relevance of autonomy as a potential solution to ethno-political conflicts.

Successful participants will be awarded 5 credit points based on the European Credit Transfer and Accumulation System (ECTS). The workload thus corresponds to approximately 132 hours of work, i.e. an average of 10 hrs/week. Student work includes compulsory reading, audio and video material, regular participation in forum discussions and short essays to be completed within every module. A final essay (4000 words) is due at the end of the course.

Format: The course will be taught online on a digital e-learning platform through a rich selection of resources including course literature, audio and video material and a discussion forum. All participants will receive further instructions upon admission to the course. The course presupposes an interactive use of the digital course platform by the students. The language of instruction is English. The course is offered in a cooperation between the Åland Islands Peace Institute and the Open University/Åland University of Applied Sciences.

Examination:

A final grade on grading scale A-E (where A is the highest possible grade) will be awarded for the final essay upon completion of the course and its compulsory tasks. Regular and substantive participation, oral and written, within deadlines across all modules is a prerequisite for being allowed to submit the final essay. A certificate is issued by the Open University/Åland University of Applied Sciences for those that have successfully completed all parts of the course.

Readings:

All compulsory course material will be provided on the e-platform.

Prior to the start of Module I, participants will be required to read two introductory texts (ca 40 pages).

Contact and registration:

Please contact main course teacher Sia Spiliopoulou Åkermark (sia[at]peace.ax) if you have questions about the content of the course, or Mirjam Lukola (mirjam[at]peace.ax)., course administrative assistant on all other matters.

Register by sending an e-mail to open@ha.ax, with the following information: 1. the course name, 2. your full name, 3. birth date, 4. address, 5. E-mail-address, 6. highest/latest university degree/qualification. Deadline 26/9/2020

The homepage of the Åland Islands Peace Institute can be accessed through www.peace.ax

Universitetskurs

Organisation och ledning - Ht20 Ledarskap i teori och praktik

TD Inkinen Heli /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen sker helt på nätet under tiden 24.9 – 26.11.2020.

04.06.2020 kl. 09:00

02.09.2020

Terminsavgift

90

15 sp i Organisation och ledning eller närliggande ämne eller relevant arbetserfarenhet.

Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:

- behärska ledarskapsforskningens historia

- uppvisa färdigheter i att analysera ledarskapspraktiker i olika kontext.

I den här kursen om ledarskap utgår från en tanke att hur vi förstår ledarskap förändrats genom tiderna. Från att ha sett ledarskap som förankrat i subjektet, ledaren, övergick vi till att betrakta ledarskap som bundet till en position. Mer nyligen har vi börjat betrakta ledarskapet som en process där olika människor, praktiker och artefakter tillsammans skapar ledarskapet.

Kursen "Ledarskap i teori och praktik" strävar till att ge verktyg för att identifiera och förstå olika syner på ledarskap och kritiskt reflektera över ledarskapspraktiker. Kursen tar också fasta vid aktuella frågeställningar inom ledarskap.

Kursens teman inkluderar:

ledarskapsforskningens historia

ledarskap som person, position och process

ledarskap som kulturellt fenomen

olika aktuella teman så som t.ex. ledarskap och genus

Seminarier, föreläsningar, inlämningsuppgifter. Bla Moodle och Zoom används.

Sten Jönsson & Lars Strannegård (red.) (2014) Ledarskapsboken. Liber (2:a upplagan) 9789147115167

Stefan Sveningsson & Mats Alvesson (2010) Ledarskap. Liber. 9789147094920

Universitetskurs

Organisation och ledning - Vt21 Change management and organizational behaviour

TD Inkinen Heli /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

The course is held in English online during 15.3. – 10.5.2021.

09.12.2020 kl. 09:00

07.03.2021

Terminsavgift

90

After the course the participants should be able to:

- analyse processes of organisational change

- discuss various perspectives of change management

- practically use various methods of change management

- conduct and summarize case analyses of change processes in organizations

- have a basic understanding of how change affects members in an organization.

The only thing constant in life is change. The world is constantly changing and the ability to change with it is of vital importance for the survival of an organization. Change is hence in many ways inevitable to life within organizations, and the ability to manage change have become crucial for the management of organizations. This course will give the participants an understanding of how to analyse, drive and lead organizational change, focusing on context, content, structures and processes. During the course you will hence get aquainted to several perspectives on change management. We will also look at how change affects the individual within organizations. E.g: How do people cope with change? How do people resist to change? And how can managers prevent resistance to change?

Jean Helms-Millls, Kelly Dye, Albert J Mills: Understanding Organizational Change or equivalent litterature.

Other material according to instructions by examiner.

Universitetskurs

Pedagogik - Ht20 Lämplighetsprov för lärare i samband med erkännande av yrkeskvalifikationer för lärare från Åland med grundlärarutbildning avlagd i Sverige

/

Är du lärare med en grundlärarexamen från Sverige avsedd för undervisning i F-3 eller 4–6 och har du fått ett villkorligt beslut på erkännande av yrkeskvalifikationer från Ålands landskapsregering kan du välja att anmäla dig till ett lämplighetsprov för lärare. I så fall ersätter lämplighetsprovet anpassningsperioden, som är det andra alternativet för dig med villkorligt beslut att erhålla slutligt beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer.

Lämplighetsprovet ordnas av Öppna högskolan på Åland på uppdrag av Ålands landskapsregering och sker i samarbete med Åbo Akademi, fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, som är det examinerande universitetet.

Lämplighetsprovet ordnas en gång per termin och sista anmälan för hösten är 26.8.2020.

04.06.2020 kl. 09:00

26.08.2020

400

Provet består av två delar:

Del 1: En essä om grundskolan på Åland. Deltagaren skriver en essä enligt anvisningar från examinator. Deadline för inlämning är 30.9.2020.

Del 2: Undervisningsprov som anordnas vid Vasa Övningsskola under tre dagar i november. Deltagaren står själv för resor och boende under provet i Vasa. Om coronaläget så kräver kommer undervisningsprovet att skötas på distans.

Man behöver bli godkänd i båda delarna för att få ett intyg från Öppna högskolan över avklarat lämplighetsprov. Mot uppvisande av intyget över godkänt lämplighetsprov för lärare ansöker man det slutliga beslutet om erkännande av yrkeskvalifikationer hos Ålands landskapsregering.

Vid frågor vänligen kontakta:

Mirjam Schauman, Öppna högskolan, 018-537712, mirjam.schauman@ha.ax

Susanne Nylund-Torp, Åbo Akademi, +358-504677315, susanne.nylund-torp@abo.fi

Fortbildningskurs

Pedagogik - Ht20 Teorier, modeller och metoder för karriärvägledning

/

Utbildningen ordnas i samarbete med Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.

Kurstart är flyttad till hösten 2020:

Måndag 28.9.2020 kl 08:30-16:00

Tisdag 29.9.2020 kl 09:00-16:00

Måndag 9.11.2020 kl 09:00-16:00

Tisdag 10.11.2020 kl 09:00-16:00

Övriga tider meddelas senare.

10.12.2019 kl. 09:00

25.09.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

400

Inkl. förmiddagskaffe samt kursmaterial.

Utbildningen stödfinansieras av

Visa vägen

- för en vägledning i samverkan

I det dagliga arbetet är det helt naturligt att vägledningens metod, modeller och tänkesätt blir en del av ens omedvetena kompetens. Vi kommer helt enkelt inte alltid ihåg varför vi vägleder som vi gör. Det här är en fortbildning för dig som vill förbättra, utöka och säkerställa din vetenskapliga grund för karriärvägledning, dvs. för vägledning till utbildning och arbete. Den riktar sig till dig som arbetar med vägledning/handledning för unga och vuxna inom och utom utbildningsväsendet.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:

- kunskap om modeller och metoder för vägledning och deras teoretiska grund

- kunskap om karriärteorier i vägledningsarbetet

Färdighet och förmåga:

- genomföra och analysera vägledningssamtal utifrån centrala begrepp

i olika vägledningsmodeller

- analysera fallbeskrivningar utifrån karriärteorier

- ge kvalificerad feedback på andras vägledningssamtal

- genomföra en egen karriärplanering

Kursen behandlar modeller och metoder för studie- och yrkesvägledning samt teorier som ligger till grund för dessa. Utifrån olika modeller tränas och analyseras färdigheter i vägledningssamtal. Kursen behandlar även gruppsykologi för skola och arbetsliv.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, laborativ färdighetsträning och Skypeseminarium.

För att få ett intyg skall samtliga uppgifter vara godkända och deltagaren medverkat vid de obligatoriska träffarna.

Egan Gerard, The skilled helper: a problem-management and opportunitydevelopment approach to helping.

Hägg Kerstin, Kuoppa Svea Maria, Professionell vägledning - med samtal som

redskap. Lund. Studentlitteratur.

Sharon Kolb, PATH metoden (artiklar samt PP, delas ut vid kursstart).

Hwang Philip, Nilsson Björn, Gruppsykologi: för skola, arbetsliv och fritid1. utg.

Stockholm, Natur & kultur 2014: 255 s. ISBN: 978-91-27-13368-6. Obligatorisk.

Jacobs Edward E., Group counseling:strategies and skills, ISBN 1305087305.

Lovén Anders, Karriärvägledning: en forskningsöversikt, Lund. Studentlitteratur 2015, 347 s. ISBN: 9 789 144 097 435.

Brown, Duane & Associates, Career Choice and Development. Fourth Edition.

Vetenskapliga artiklar på karriärteorier läggs ut på Cambro inför kursstart.

Cecilia Stigedahl Stenberg (universitetsadjunkt och vägledare) och Svea Maria Kuoppa (lektor och legitimerad psykolog, författare av vägledningslitteratur) är verksamma vid Umeå universitet och är erfarna lärare och har lång erfarenhet av vägledning, utbildning i vägledning för både studenter och yrkesverksamma vägledare.

Uppdragsutbildning

Pedagogik - Vt21 Fortbildning i förskolepedagogik, Dag 2

Wulff Anna /

Öppna högskolan arrangerar i samarbete med Centret för livslångt lärande en fortbildningshelhet i förskolepedagogik med fokus på verksamheten med 6-åriga barn.

Första kursdagen hölls på våren 2020 och nu kommer resterande fyra under våren 2021.

Fortbildningen är gratis för deltagarna och bekostas av Ålands landskapsregering.

Tisdagen den 9.2.2021 kl. 09:00-15:00 på Högskolan Norra, Neptunigatan 17.

OBS! Om coronaläget så kräver hålls dagen på distans.

Lunchpaus 12.00-13.00, möjlighet att värma medhavd mat finns. Kaféet är öppet under kaffepausen.

OBS! Ta gärna om möjligt med egen lärplatta, för att kunna titta närmare på de olika apparna.

09.12.2020 kl. 09:00

24.01.2021

Personal inom barnomsorgen på Åland.

Observera att önskemålet är att en person från varje daghem deltar vid varje tillfälle. Antingen samma person eller olika personer.

Antal platser: 38.

Inom förskoleundervisningen är barnets utveckling, lärprocesser och nyfikenhet i fokus samt att stöda det enskilda barnet att växa som människa. Den information som dokumentationen ger ska kunna användas för att anpassa arbetssätten, lärmiljön, målen med verksamheten, metoderna och innehållet kontinuerligt så att de möter barnets intressen och behov.

Olika digitala verktyg kan vara hjälpmedel som stöder den pedagogiska dokumentationen. Att fånga ögonblick, processer och lärande kan hjälpa personalen att tillrättalägga verksamheten ändamålsenligt. De digitala verktygen kan också ge barnet en mera aktiv roll i dokumentering. Barnets ”digitala öga” ger möjlighet till att öka barnets delaktighet i verksamheten.

Under dagen kommer vi att bekanta oss med och pröva på olika digitala verktyg som kan ge ett mervärde i den pedagogiska dokumentationen. Ta gärna med egen teknisk utrustning som ni har tillgång till i er verksamhet t.ex. lärplatta.

Digitala verktyg som hjälpmedel för att öka barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationen.

Eftersom tanken är att bara en person från varje daghem deltar ska hen föra kunskapen från kursdagen vidare till sina kolleger på jobbet. Verktyg och stöd för detta kommer att ges under dagen.

Här finns länk till programupplägget för alla fem olika kursdagarna våren 2020-våren 2021: https://drive.google.com/file/d/1L_TIBMVTUKWvowjpm1TGN_rrY3T_EdoM/view?usp=sharing

Flyern:

https://drive.google.com/file/d/1C86exsoRcK9fI2RYx-E3eY84Oma3Qt-i/view?usp=sharing

Utbildare är Anna Wulff, lärare och utbildningsplanerare, Åbo Akademi

Uppdragsutbildning

Pedagogik - Vt21 Fortbildning i förskolepedagogik, Dag 3

Speciallärare Björsell Maria /

Öppna högskolan arrangerar i samarbete med Centret för livslångt lärande en fort-bildningshelhet i förskolepedagogik med fokus på verksamheten med 6-åriga barn.

Första kursdagen hölls på våren 2020 och nu kommer resterande fyra under våren 2021.

Fortbildningen är gratis för deltagarna och bekostas av Ålands landskapsregering.

Tisdagen den 16.3.2021 klockan 9:00-15:00 på Högskolan Norra, Neptunigatan 17. OBS! Om coronaläget så kräver hålls dagen på distans.

Lunchpaus 12.00-13.00, möjlighet att värma medhavd mat finns. Kaféet är öppet under kaffepausen.

OBS! Ta med egen lärplatta eller telefon för att kunna dokumentera.

09.12.2020 kl. 09:00

28.02.2021

Personal inom barnomsorgen på Åland.

Observera att önskemålet är att en person från varje daghem deltar vid varje tillfälle. Antingen samma person eller olika personer.

Antal platser: 38.

Dagen betonar vilkten av förskolepedagogisk verksamhet för barns språkliga utveckling. Den tydliggör och visar vilken stor roll interaktion, lekar, samtal och pyssel har för barns kunskapsutveckling samt ger konkreta tips på språkutvecklande lärandelekar och synliggör den kompetens som många redan sitter på.

Dagen innehåller också en praktisk workshop där vi tränar på konkreta verktyg för att skapa läs- och lyssnarlust samt funderar kring hur vi kan lyfta sagostunden till en språkutvecklande stund med hjälp av utvecklande samtla och dialogisk läsning. Under workshopen arbetar och diskuterar vi också kring aktiv läsning med hjälp av lässtrategier, ämnesövergripande arbete med hjälp av sagor och lekar samt föräldradialog.

Språk och interaktion genom lärandelekar, utvecklande samtal och dialogisk läsning.

Eftersom tanken är att bara en person från varje daghem deltar ska hen föra kunskapen från kursdagen vidare till sina kolleger på jobbet. Verktyg och stöd för detta kommer att ges under dagen.

Här finns länk till programupplägget för alla fem olika kursdagarna våren 2020-våren 2021:

https://drive.google.com/file/d/1L_TIBMVTUKWvowjpm1TGN_rrY3T_EdoM/view?usp=sharing

Flyern:

https://drive.google.com/file/d/1C86exsoRcK9fI2RYx-E3eY84Oma3Qt-i/view?usp=sharing

Utbildare är Maria Björsell, speciallärare, författare, pedagogisk influenser och läromedelsutvecklare, Lärandelek (Sverige).

Uppdragsutbildning

Pedagogik - Vt21 Fortbildning i förskolepedagogik, Dag 4

PeD Henriksson Ann-Catherine /

Öppna högskolan arrangerar i samarbete med Centret för livslångt lärande en fort-bildningshelhet i förskolepedagogik med fokus på verksamheten med 6-åriga barn.

Första kursdagen hölls på våren 2020 och nu kommer resterande fyra under våren 2021.

Fortbildningen är gratis för deltagarna och bekostas av Ålands landskapsregering.

Tisdagen den 13.4.2021 klockan 9:00-15:00 på Högskolan Norra, Neptunigatan 17. OBS! Om coronaläget så kräver hålls dagen på distans.

Lunchpaus 12.00-13.00, möjlighet att värma medhavd mat finns. Kaféet är öppet under kaffepausen.

OBS! Ta med egen lärplatta eller telefon för att kunna dokumentera.

09.12.2020 kl. 09:00

28.03.2021

Personal inom barnomsorgen på Åland.

Observera att önskemålet är att en person från varje daghem deltar vid varje tillfälle. Antingen samma person eller olika personer.

Antal platser: 38.

Matematik finns överallt i förskolans vardag bara vi tittar omkring oss genom matematikglasögon. Under fortbildningsdagen utnyttjar vi bl.a. lekar, berättelser och rörelse som pedagogiskt stöd för att träna tal- och tidsuppfattning, mätning, geometri, matematiska relationer, programmering och problemlösning. Barnets helhetsbetonade lärande ökar då olika sinnen på flera olika sätt är involverade i aktiviteterna. Vi reflekterar kring hur det matematiska tänkandet utvecklas hos barn i olika ålder, hur det matematiska lärandet är kopplat till barnets språkutveckling och hur vi som pedagoger kan stöda barnets lärande.

Jag räknar och klurar - matematik och problemlösning i förskolan.

Eftersom tanken är att bara en person från varje daghem deltar ska hen föra kunskapen från kursdagen vidare till sina kolleger på jobbet. Verktyg och stöd för detta kommer att ges under dagen.

Här finns länk till programupplägget för alla fem olika kursdagarna våren 2020-våren 2021:

https://drive.google.com/file/d/1L_TIBMVTUKWvowjpm1TGN_rrY3T_EdoM/view?usp=sharing

Flyern:

https://drive.google.com/file/d/1C86exsoRcK9fI2RYx-E3eY84Oma3Qt-i/view?usp=sharing

Utbildare ärAnn-Catherine Henriksson, utbildare och ämnesdidaktisk handledare inom Centret för livslångt lärande och projektet Skolresurs, Åbo Akademi.

Uppdragsutbildning

Pedagogik - Vt21 Fortbildning i förskolepedagogik, Dag 5

PeD Henriksson Ann-Catherine /

Öppna högskolan arrangerar i samarbete med Centret för livslångt lärande en fort-bildningshelhet i förskolepedagogik med fokus på verksamheten med 6-åriga barn.

Första kursdagen hölls på våren 2020 och nu kommer resterande fyra under våren 2021.

Fortbildningen är gratis för deltagarna och bekostas av Ålands landskapsregering.

Tisdagen den 4.5.2021 klockan 9:00-15:00 på Högskolan Norra, Neptunigatan 17. OBS! Om coronaläget så kräver hålls dagen på distan

Lunchpaus 12.00-13.00, möjlighet att värma medhavd mat finns. Kaféet är öppet under kaffepausen.

OBS! Ta med egen lärplatta eller telefon för att kunna dokumentera.

09.12.2020 kl. 09:00

18.04.2021

Personal inom barnomsorgen på Åland.

Observera att önskemålet är att en person från varje daghem deltar vid varje tillfälle. Antingen samma person eller olika personer.

Antal platser: 38.

Barn är fyllda av naturlig nyfikenhet och kreativitet. Forskning visar att också unga barn är kompetenta att ta ställning till och vara delaktiga i beslut som berör hållbar utveckling. Varför regnar det? Vilken boll rullar snabbast? Hur blir skuggan längre? Barnet funderar, ställer frågor och söker svar på sina frågor. För pedagogen handlar det ofta om att fånga och utnyttja ögonblicken.

Under dagen får deltagaren redskap för hur vi kan ta tillvara och stärka barnets naturliga intresse genom att utmana barnets tankar, ställa öppna frågor och låta barnet undersöka, pröva och upptäcka. Dagen ger konkreta verktyg i form av sorteringsuppgifter och olika slags undersökningar för alla sinnen. Många av idéerna kan med fördel genomföras utomhus i olika lärmiljöer.

Jag undersöker och upptäcker - naturvetenskap i förskolan.

Eftersom tanken är att bara en person från varje daghem deltar ska hen föra kunskapen från kursdagen vidare till sina kolleger på jobbet. Verktyg och stöd för detta kommer att ges under dagen.

Här finns länk till programupplägget för alla fem olika kursdagarna våren 2020-våren 2021:

https://drive.google.com/file/d/1L_TIBMVTUKWvowjpm1TGN_rrY3T_EdoM/view?usp=sharing

Flyern:

https://drive.google.com/file/d/1C86exsoRcK9fI2RYx-E3eY84Oma3Qt-i/view?usp=sharing

Utbildare ärAnn-Catherine Henriksson, utbildare och ämnesdidaktisk handledare inom Centret för livslångt lärande och projektet Skolresurs, Åbo Akademi.

Universitetskurs

Pedagogik - Vt21 Lämplighetsprov för lärare i samband med erkännande av yrkeskvalifikationer för lärare från Åland med grundlärarutbildning avlagd i Sverige

/

Är du lärare med en grundlärarexamen från Sverige avsedd för undervisning i F-3 eller 4–6 och har du fått ett villkorligt beslut på erkännande av yrkeskvalifikationer från Ålands landskapsregering kan du välja att anmäla dig till ett lämplighetsprov för lärare. I så fall ersätter lämplighetsprovet anpassningsperioden, som är det andra alternativet för dig med villkorligt beslut att erhålla slutligt beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer.

Lämplighetsprovet ordnas av Öppna högskolan på Åland på uppdrag av Ålands landskapsregering och sker i samarbete med Åbo Akademi, fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, som är det examinerande universitetet.

Lämplighetsprovet ordnas en gång per termin och sista anmälan för våren är 25.1.2021

09.12.2020 kl. 09:00

25.01.2021

400

Provet består av två delar:

Del 1: En essä om grundskolan på Åland. Deltagaren skriver en essä enligt anvisningar från examinator. Deadline för inlämning är 1.3.2021 .

Del 2: Undervisningsprov som anordnas vid Vasa Övningsskola under tre dagar i april. Deltagaren står själv för resor och boende under provet i Vasa. Om coronaläget så kräver kommer undervisningsprovet att skötas på distans.

Man behöver bli godkänd i båda delarna för att få ett intyg från Öppna högskolan över avklarat lämplighetsprov. Mot uppvisande av intyget över godkänt lämplighetsprov för lärare ansöker man det slutliga beslutet om erkännande av yrkeskvalifikationer hos Ålands landskapsregering.

Vid frågor vänligen kontakta:

Mirjam Schauman, Öppna högskolan, 018-537712, mirjam.schauman@ha.ax

Susanne Nylund-Torp, Åbo Akademi, +358-504677315, susanne.nylund-torp@abo.fi

Universitetskurs

Pedagogik - Vt21 Pedagogikens sociologi

professor i pedagogik Eriksson Inger /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

måndag 22.3.2021 kl. 18:00-19:30

måndag 12.4.2021 kl. 18:00-20:30

fredag 23.4.2021 kl. 18:00-20:30

lördag 24.4.2021 kl. 09:00-11:30

måndag 10.5.2021 kl. 18:00-20:30

fredag 28.5.2021 kl. 18:00-20:30

lördag 29.5.2021 kl. 09:00-11:30

09.12.2020 kl. 09:00

01.03.2021

Terminsavgift

90

Efter genomgången kurs ska den studerande:

- ha kännedom om central teoribildning inom pedagogikens sociologi

- ha förståelse av relationen mellan fostran, utbildning och socialisation

- ha grundläggande insikter i samband mellan samhällsutveckling, samhällssituation och lärande

- ha utvecklat en förståelse för grupprocesser

- förstå betydelsen av en jämlikhetsbefrämjande pedagogik och undervisning.

Kursens målsättning är att studerande når kunskap om sociologiska perspektiv på identitetsformering och kompetensutveckling i institutionella och icke- institutionella sammanhang med särskilt fokus på det finländska samhället förr och nu.

I grupp och enskilt med inlämningsuppgifter. Föreläsningar.

Genom två mindre gruppuppgifter samt en individuell litteraturbaserad inlämningsuppgift.

Antikainen, A., Houtsonen, J., Kauppila, J. &Huotelin, H. (1996). Living in a learning society. New York: Routledge.

Giddens, A. (1999). Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos.

Gytz Olesen, S. & Moller Pedersen; P (red.). (2011). Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv. Lund: Studenstlitteratur.

Månsson, P. (2015). Moderna samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker. Stockholm: Norstedts.

Røthing, Å. (2011). Sex och samlevnad: perspektiv på undervisning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Saaristo, K. & Jokinen, K. (2005). Sociologi. St Mickel: Sanoma Pro.

Annat kursmaterial: Övrig litteratur enligt kursledarens anvisningar.

Kursen ingår i grundstudier i allmän pedagogik, 25 sp.

Universitetskurs

Psykologi - Ht20 Introduktion till psykologin

PsM, psykoterapeut Johansson Joachim /

10

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

OBS! Nya tider:

lördag 26.9.2020 kl. 09:00-17:30

söndag 27.9.2020 kl. 09:00-12:45

lördag 24.10.2020 kl. 09:00-15:30

söndag 25.10.2020 kl. 09:00-13:30

lördag 14.11.2020 kl. 09:00-15:30

söndag 15.11.2020 kl. 09:00-13:30

lördag 12.12.2020 kl.09:00-15:30

söndag 13.12.2020 kl. 09:00-13:30

04.06.2020 kl. 09:00

08.10.2020

Terminsavgift

90

Kursen har som syfte att ge en första allmän orientering i psykologi. Den omfattar psykologins historia, delområden, tillämpningsområden och psykologisk forskning. Under kursens gång fokuserar vi dessutom på olika psykologiska begrepp, problemställningar och teorier samt dagens psykologiska forskning, kunskap och trender. Efter genomgången kurs skall den studerande inneha kunskap om grundläggande teorier och delområden inom psykologin och kunna: -redogöra för psykologins olika inriktningar och deras vetenskapsteoretiska tankesätt -kritiskt utvärdera de olika huvudinriktningarna inom psykologin -kunna redogöra för centrala psykologiska processer -känna till psykologins studieobjekt generellt sätt -känna till psykologins vanligaste tillämpningsområden

Föreläsningar, hemuppgifter samt hemtentamen.

Hemtentamen.

Karlsson, Lars (sjätte upplagan). Psykologins grunder. Stockholm: Studentlitteratur (ISBN 9789144115931)

Övrigt material enligt föreläsarens anvisningar.

Fortbildningskurs

Psykologi - Ht20 Introduktionskurs i KBT

/

Kursen ordnas i samarbete med Öppna högskolan och Skandinaviska institutet för Evidensbaserad Psykologi (Siep).

SIEP i samarbete med Öppna högskolan erbjuder nu för första gången utbildning i Finland och har valt att ge introduktionsutbildningen för att sprida kunskap och med särskild hänsyn till den rådande situationen med mycket osäkerhet och stress i samhället.

Kursen ger en introduktion till KBT med inriktning

på ACT (acceptance and commitment therapy) och tredje vågens KBT.

Vid tillräckligt stort intresse kommer mer omfattande utbildning i KBT och ACT erbjudas under 2021 och framöver.

Kursen går helt på nätet under tiden 14.9.2020-18.12.2020 och kan göras i egen takt.

Kursen öppnas för kursdeltagarna på studieplattformen Learnster den 14.9.2020.

21.08.2020 kl. 09:00

23.10.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

20

Kurspriset bestäms direkt efter att anmälningstiden gått ut och är enligt följande:

vid minst 10 deltagare 36€ + 24% moms

vid minst 15 deltagare 25€ + 24% moms

vid minst 20 deltagare 20€ + 24% moms

Inga förkunskaper krävs men god svenska i tal och skrift samt vana vid att använda dator är en fördel.

Kursen riktar sig till dig som arbetar med människor eller bara är nyfiken på att lära dig mer om KBT och ACT.

Efter avslutad utbildning har deltagarna fått en inblick i:

-historik inom KBT

-inlärningsteori, RFT och kognitiv teori

-beteendeanalys

-stressproblematik

-ångestproblematik och depression

-prosocialt beteende och relationer

-tredje vågens KBT.

Kursen ger dig ökad förståelse för metoder som ingår i KBT.

-grunder i KBT för att förstå vad inlärningsteori, RFT, kognitiv teori innebär

-beskrivning av beteendeanalys

-genomgång av vanliga förändringsmetoder inom KBT

-vanliga problemområden, depression, ångest, stress, smärta och sömnproblem

-orientering av tredje vågens beteendeterapi

-övningar.

Under kursen används lärplattformen Learnster. Mer information om lärplattformen skickas till alla anmälda efter att anmälningstiden gått ut.

Total tidsåtgång för att tillgodogöra sig materialet är 30 timmar och man väljer själv vid vilka tidpunkter under kursens gång som man vill studera. Utbildningen motsvarar fyra studiedagar på plats.

Vid frågor om utbildningen vänligen kontakta

Fredrika Kvist-Snellman, kontaktperson för SIEP i Finland, fredrika.kvist.snellman@gmail.com (kursinnehåll)

Pia Sjöstrand, Öppna högskolan, 018-537713, pia.sjostrand@ha.ax (anmälan, intyg)

Fortbildningskurs

Psykologi - Ht20 KBT för elev- och studerandehälsan

/

Kognitiva beteendeterapeutiska verktyg för skolkuratorer och andra yrkesgrupper inom elev- och studerandehälsan som arbetar hälsofrämjande och förebyggande med barn och ungdomar.

Hösten 2020:

12-13 november 2020 kl 09:15-16:00 (online)

Våren 2021:

19-20 januari 2021 kl 09:15-16:00

16-17 mars 2021 kl 09:15-16:00

11-12 maj 2021 kl 09:15-16:00

Hösten 2021:

27-28 augusti 2021 kl 09:15-16:00

09.09.2020 kl. 09:00

04.11.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

2350

Inkl för- och eftermiddagskaffe

Utbildningen ordnas i samarbete med Magelungen Utveckling AB.

Utbildningen riktar sig till dig som arbetar inom elev- och studerandehälsan, men även till dig som arbetar hälsofrämjande och förebyggande med barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården eller inom tredje sektorn.

Personal inom elev- och studerandehälsan har många och viktiga arbetsuppgifter där en av de viktigaste är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest stöd i forskning när det gäller att minska symptom på stress (Cognitive Behavior Therapy for Stress-Related Disorders - Elin Lindsäter, Karolinska Institutet 2020).

Denna utbildning i KBT-verktyg och metoder för personalen inom elev- och studerandehälsan syftar till att utrusta deltagarna med verktyg och metoder för att klara det utmanande arbetet att hjälpa elever och studerande att klara skolan.

En grundläggande del av KBT är att göra en noggrann och detaljerad analys av olika situationer. Att tillämpa beteendeanalys kräver upprepad träning och behärskning av inlärningspsykologiska principer.

Att använda beteendeanalys i skolan har också visat sig vara ett bra och effektivt sätt att hjälpa barn och lärare med olika typer av beteendeproblem i klassrummet. Förståelse handlar om att öva samtliga steg i beteendeanalysen utifrån egna och fiktiva fallbeskrivningar.

Att skapa förutsättningar för förändring är en fördjupning i de kommunikativa verktygen som används för att öka chansen till en god relation och gott samarbete med exempelvis en elev eller ett lärarlag.

Utbildningen är uppdelad i två block som utgår från kunskapen om hur vi får till en förändring på både individ- och organisationsnivå. Samtliga delar i utbildningen vilar på en vetenskaplig grund.

Del 1: Förståelse och att skapa förutsättningar för förändring

Utbildningsdag 1: Introduktion och översikt samt grundläggande inlärningsteori

Utbildningsdag 2: Inlärningsteori fortsättning

Utbildningsdag 3: Tillämpad beteendeanalys

Utbildningsdag 4: Relation & kommunikation

Utbildningsdag 5: Öka begripligheten, mål och värderingar

Utbildningsdag 6: Tillämpad beteendeanalys

Utbildningsdag 7: Förståelse och anpassning vid neuropsykiatriska funktionsvariationer.

Del 2: Skapa och bibehålla förändring

Utbildningsdag 8: Feedback

Utbildningsdag 9: Färdighetsträning

Utbildningsdag 10: Stress hos elever/studerande.

Tio heldagar fördelas under tre terminer och kursdagarna ordnas på två varandra följande dagar.

Under närstudiedagarna varvas föreläsningar med övningar i grupp.

En del videomaterial används som diskussionsunderlag och för att illustrera nyckelfärdigheter. Övningar med direkt återkoppling och skattningar används för att träna på de verktyg som lärs ut under kursen.

För att bli godkänd på utbildningen krävs:

- obligatorisk närvaro vid samtliga utbildningstillfällen, för att bli godkänd krävs minst 80% närvaro

- aktivt deltagande i muntliga och skriftliga övningar

- genomförd examination i form av hemskrivning efter sista kurstillfället

- betygsskalan godkänd/underkänd.

Förberedande litteratur som deltagarna skaffar och bekostar på egen hand.

Linton, Steven & Flink, Ida (2011), 12 verktyg i KBT. Från teori till färdighet. Stockholm: Natur & Kultur.

Kåver, Anna (2016). KBT i utveckling. En introduktion till kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Natur & Kultur. Tidigare upplagor går också bra att använda.

Linton, Steven. Berggbom. Landström Flink, Ida, (2019). Beteendeanalys steg för steg. Studentlitteratur.

Stöd i skolan – ett sätt att lyckas, Ålands landskapsregering. 2019.

Artiklar och litteratur tillkommer under utbildningens gång.

Fortbildningskurs

Psykologi - Vt21 Motiverande samtal (MI), grundkurs

leg.sjuksköterska, magister i folkhälsoarbete och utbildad tränare i Motiverande samtal Höddelius Lisbeth /

2

Kursen följer fordringar vid Högskolan på Åland.

Motiverande samtal är en metod som bygger på att aktivt lyssna och att med respekt, medkänsla och genom bekräftelse stärka personens egen inre motivation till en beteendeförändring. Genom att lägga stor vikt vid att utforska hans/hennes egen syn på problem och lösningar. Rådgivaren lyssnar, försöker förstå personens perspektiv och väntar sig att han/hon själv ska hitta sina svar, ta ansvar för sitt eget liv och fatta egna beslut. Metoden kan användas när man vill motivera någon till ändrat beteende, som till exempel vid samtal om alkohol, droger, kost/övervikt, fysisk aktivitet, tobak, sexuellt riskbeteende, spelberoende, skolmotivation och kriminalitet.

Onsdag 24.3.2021 kl 09:00-16:00

Torsdag 25.3.2021 kl 09:00-16:00

Onsdag 5.5.2021 kl 08:00-15:30

09.12.2020 kl. 09:00

26.02.2021

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

445

Inkl för- och eftermiddagskaffe.

Kursen riktar sig till personal inom hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialvård, tandvård och skola.

Syftet med kursen är att deltagarna ska utvecklas i sin roll som rådgivare och få en modell att följa i egna samtal om livsstilsförändringar eller andra livsförändringar där klienten har tydliga valmöjligheter.

Dag 1:

- teori, bakgrund, evidens

- fyra processer i MI

- förhållningssätt/MI-andan

- motivation

- diskrepans

- lyssnarteknik och kommunikationsfärdigheter

- träna tekniken i motiverande samtal.

Dag 2:

- förändringsprocessen

- förändringsprat

- ambivalensutforskning och övriga strategier vid beteendeförändringar

- lära sig att förebygga och hantera motstånd

- träna tekniken i motiverande samtal.

Dag 3

- repetition av teori och teknik i motiverande samtal

- deltagarnas erfarenheter av att prova motiverande samtal i praktiken diskuteras

- träning på motiverande samtal.

Utbildningen varvar teori, praktiska övningar, demonstration och film och utgår från de problemområden som är aktuella för deltagarna.

Till det sista tillfället får deltagarna spela in och skriva ner ett samtal från sitt dagliga arbete och får då samtidigt praktiskt träna sina MI-kunskaper i sin vardag. Deltagarna sitter i grupper och kodar samtalen utifrån metoden och får konstruktiv återkoppling.

Holm Ivarsson, B. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för skolan. Gothia Förlag.

Holm Ivarsson, B. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för hälso- och sjukvården. Gothia Förlag.

Holm Ivarsson, B, Ortiz L, Wirbing P. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för socialt arbete. Gothia Förlag.

Holm Ivarsson, B, Sjögren, K. (2016) MI Motiverande Samtal. Praktisk handbok för tandvården. Gothia Förlag.

Holm Ivarsson, B. (2013) Motiverande samtal. Praktisk handbok för äldreomsorgen. Gothia Förlag.

Det rekommenderas att deltagarna skaffar sig en av de ovanstående kursböckerna.

Lisbeth Höddelius är legitimerad sjuksköterska och vårdlärare med magisterexamen i folkhälsoarbete och utbildad tränare i Motiverande samtal. Hon har under många år arbetat med folkhälsofrågor i landstingets regi. I dag arbetar hon i eget företag med utbildningar i Motiverande samtal, Handledning och Coaching. Lisbeth Höddelius är medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers).

Universitetskurs

Psykologi - Vt21 Socialpsykologi

Leg.psyk, PsM Toivonen Anna /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

lördag 8.5.2021 kl. 09:00-16:00

söndag 9.5.2021 kl. 09:00-13:00

lördag 22.5.2021 kl. 09:00-16:00

söndag 23.5.2021 kl. 09:00-13:00

09.12.2020 kl. 09:00

14.04.2021

Terminsavgift

90

Målsättningen är att ge deltagarna kännedom om teorier och begrepp inom socialpsykologin. Deltagarna skall efter kursen ha en baskunskap i hur den sociala miljön och interaktionen i och mellan grupper inverkar på individens tänkande, känslor och handling.

Efter avklarad kurs ska studerande:

- känna till socialpsykologisk forskning

- känna till vad socialt tänkande är

- känna till hur attityder skapas, upprätthålls och hur de kan förändras

- känna till olika aspekter av sociala relationer på individ och samhällsnivå

- känna till var och hur i samhället man kan studera socialpsykologiska fenomen.

På kursen behandlas: Social perception och kognition, Socialisation, Grupper och deras dynamik, Attraktion, Attityder och fördomar, Ledarskap och makt, Normer och roller, Genus och Social påverkan.

Föreläsningar, gruppuppgift.

Tentamen.

Artiklar och e-material enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Ryska - Ht20-Vt21 Ryska 2

FM, universitetslektor Kristola-Backlund Carina /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

OBS! Kursen hålls till en början som onlinekurs. Ifall coronaläget lättar kan det tänkas att man återgår till närstudier. Kursen körs enligt de planerade tiderna:

fredag 18.9.2020 kl. 18:00-20:30

lördag 19.9.2020 kl. 09:00-12:15

fredag 9.10.2020 kl.18:00-20:30

lördag 10.10.2020 kl. 09:00-12:15

fredag 6.11.2020 kl. 18:00-20:15

lördag 7.11.2020 kl. 09:00-12:15

fredag 4.12.2020 kl. 18:00-20:15

lördag 5.12.2020 kl. 09:00-12:15

OBS! Kursen fortsätter under våren 2021.

04.06.2020 kl. 09:00

26.08.2020

Terminsavgift

90

Avklarad Ryska 1, 5 sp eller motsvarande kunskaper (A1).

Lärandemål: Färdighetsnivå A1- A2 enligt den europeiska referensramen för språk.

Efter avslutad kurs förväntas de studerande kunna läsa och förstå vardagsnära texter (tryckstil och skrivstil) med bekant tema;

kunna förstå vardagligt tal med långsamt tempo på standardspråk;

kunna skriva dialoger och enkla texter med någorlunda korrekta språkliga grundstrukturer om sig själv, sin boendemiljö och personliga erfarenheter; och

kunna berätta om sig själv samt klara av korta sociala samtal om bekanta ämnen även utan längre förberedelse.

Ryska 2 bygger direkt vidare på Ryska 1. Kursen riktar sig till studerande från alla fakultetsområden. Kursdeltagarna lär sig förstå och använda ryska i bekanta, vardagliga situationer.

Vi utvidgar ordförrådet och diskuterar bl.a. intressen, boende, hälsotillstånd, resor, kulturevenemang och aktuella händelser i Ryssland. Vi repeterar, utvidgar och aktiverar kasusböjningen av adjektiv, substantiv och pronomen. Aspektsystemet, tempusformerna behandlas mera ingående än på grundkursen. Imperativanvändningen och rörelseverben introduceras och aktiveras.

De grammatikaliska strukturerna övas i både muntliga kommunikativa övningar och i skriftliga översättningar och kortare uppsatser. Kursdeltagarna ges också en möjlighet att öva hörförståelser och grammatik via nätet.

Föreläsningar och övningar. Moodle används som lärplattform.

Tentamen. Minst 75% närvaro krävs för godkänd kurs.

Kafe Piter 2.

Kompendium som kan köpas vid kursstart eller från kansliet för 7 €.

Universitetskurs

Rättsvetenskap - Ht20 Arbetsrätt

JD, ED Enkvist Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

Kursen körs online under tiden:

fredag 11.9.2020 kl.17:00-21:00

lördag 12.9.2020 kl. 09:00-15:00

söndag 13.9.2020 kl. 09:00-13:00

04.06.2020 kl. 09:00

27.08.2020

Terminsavgift

90

Kursen riktar sig till envar som är intresserad av att känna till vilka rättsregler

som gäller inom ett anställningsförhållande. Vilka rättigheter och skyldigheter

har man som anställd eller som arbetsgivare? Inom ramen för denna kurs

behandlas inte de regler som gäller tjänsteavtalsförhållanden.

Målsättningen är att ge de studerande insikter i arbetsrättens centrala delar,

varvid särskild uppmärksamhet ägnas arbetsförhållandets reglering i lag,

arbetsavtal och kollektivavtal. Härtill behandlas bl.a. frågor i anslutning till

arbetstids- och semesterlagstiftning, arbetarskyddet samt företagsdemokrati

och jämställdhet.

Efter genomgången kurs förväntas de studerande ha ingående kunskaper om

arbetsrättens centrala delar.

Föreläsningar online, litteraturstudier.

Tentamen.

1. Paanetoja, Jaana. (2017). Työoikeus tutuksi – käsikirja. (behandlas under kursen). Alternativ och stödlitteratur använda Bruun & von Koskull, Allmän arbetsrätt (2006) kombinerad med den Anställningsguide (ej kap. 7-9, 19-20, 25-26 och 28) som man finner på internet:

 https://www.lakimiesliitto.fi/site/assets/files/19707/anstallningsguide28122016.pdf

2. Författningar:

Arbetsavtalslag (55/2001)

ArbetarskyddsL (738/2002)

Diskrimineringslag (1325/2014)

L om samarbete inom företag (334/2007)

L om samarbete inom finska företagsgrupper och grupper av gemenskapsföretag (335/2007)

L om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986)

L om jämställdhetsombudsmannen och jämställdhetsnämnden (610/1986)

L om kollektivavtal (436/1946)

L om arbetsdomstolen (646/1974)

L om medling i arbetstvister (420/1962)

L om samarbete inom företag (334/2007)

L om personalenrepresentation i företagens förvaltning (725/1990)

Personalfondslag (934/2010)

Arbetstidslag (605/1996)

Semesterlag (162/2005)

Skadeståndslag (412/1974) 3, 4, 7 kap.

Lagstiftningen finns på svenska på:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/

Fortbildningskurs

Rättsvetenskap - Ht20 Medling och restorativ rättvisa: grundkurs för nya medlare i brott och tvister

Medlingsansvarig Granholm Petra / Medlingshandledare Bischoff Mona

Intervjuer under vecka 39.

Kurstider:

fredag 9.10.2020 kl. 17:00-20:00

lördag 10.10.2020 kl. 09:00-16:00

fredag 23.10.2020 kl. 17:00-20:00

lördag 24.10.2020 kl.09:00-16:0

måndag 2.11.2020 kl. 18:00-20:00

fredag 6.11.2020 kl. 17:00-20:00

lördag 7.11.2020 kl. 09:00-16:00

fredag 20.11.2020 kl. 17:00-20:00

lördag 21.11.2020 kl. 09:00-16:00

04.06.2020 kl. 09:00

05.10.2020

Innan kursen ska deltagarna fylla i ett frågeformulär samt delta i en intervju för att säkerställa lämplighet för medlingsuppdrag. Meddelande om antagning till kursen ges senast 30.9.

Ingen specifik utbildning eller förkunskap krävs, men ett intresse för människor och konfliktlösning är en förutsättning. Det är en fördel om deltagarna har olika bakgrund och utbildning och yrkeserfarenheter.

Övriga rekryteringskriterier är:

- sociala mellanmänskliga färdigheter och hänsyn för olikheter i människors beteenden, kulturer och relationer

- förmåga att lyssna och uppmuntra, utan att ta beslut för någon annan förmåga att hålla egna åsikter utanför medlingen

- motivation till frivilliguppdrag och medvetenhet om förväntningar och krav som förknippas med uppgiften

- förmåga att uttrycka sig korrekt i tal och skrift samt grundkunskaper i användning av dataprogram

- inga akuta eller obearbetade personliga kriser.

Utöver detta ska medlare också förbinda sig till handledning och fortbildningar som ordnas av medlingsbyrån och vara redo för självreflektion i medlaruppdraget samt att ta emot feedback från medlarkollegor och medlingsbyråns personal.

Grundkursen i medling och restorativ rättvisa riktar sig till personer som är intresserade och redo att efter genomförd utbildning ta sig an frivilliga uppdrag som medlare i brott och tvister.

Kursen är kostnadsfri för deltagarna.

Grundkursens målsättning är inte enbart att öka nivån av kunskap om medling utan även att lära sig det restorativa förhållningssättet, attityden och färdigheterna. Inlärning av medlingsfärdigheterna stöds av övningssituationer med erfarna tutormedlare eller med personalen, med efterföljande

reflektiva diskussioner, feedback och inlärningsdagbok.

I kursen ingår att lära sig om medlingssystemet för brott och tvister i Finland, den restorativa rättens metod, brottsprocessen och medlingens roll i den, parternas ställning i medlingen, bemötande och dialog i medling, polisens och åklagarens arbete samt praktisk övning av fiktiva medlingssituationer.

Den medling som tas upp i den här utbildningen avser den i Finland lagstadgade medlingen i brott och tvister. Medling är en metod för att lösa konflikter med hjälp av en utomstående neutral och opartisk tredje part. Vid brott kan medling fungera som ett komplement eller alternativ till en

rättegång. I medlingen deltar parterna och två frivilliga, utbildade och opartiska medlare. Medlarna assisterar parterna i ett brottmål eller en tvist med att nå en lösning genom konstruktiva samtal.

I Finland är medlingen avgiftsfri, tillgänglig för alla, konfidentiell och baserad på frivillighet. Medling i brott och tvister grundar sig på teorin om restorativ rätt. Enligt den restorativa rättens tankemodell är det viktigt att människor möter varandra för att ta ansvar för sina egna konflikter.

Behovet hos personer som utsatts för skada och ansvaret hos den som förorsakat den klargörs. Förutom att man behandla konflikten tar man i beaktade de känslor som uppstått hos parterna på grund av brottet samt parternas önskemål angående framtiden.

Föreläsningar samt distansstudier.

Flinck, Aune. (2015). Vi bygger upp förlikning- guide för medling i brott- och tvistemål.

Kursen ges i samarbete med Ålands medlingsbyrå och Västra Nylands medlingsbyrå.

Universitetskurs

Rättsvetenskap - Vt21 Avtalsrätt

JD, ED Enkvist Joachim /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet.

fredag 9.4.2021 kl. 17:00-21:00

lördag 10.4.2021 kl. 09:00-15:00

söndag 11.4.2021 kl. 09:00-13:00

Kursen hålls med närstudier, ifall coronaläget så kräver hålls kursen online under samma tidpunkt.

09.12.2020 kl. 09:00

21.03.2021

Terminsavgift

90

Efter en genomgången kurs förväntas den studerande kunna redogöra för de centrala normerna för allmän avtalsrätt och köprätt samt annan kontraktsrätt. Den studerande förutsätts även kunna identifiera rättsliga problem och fenomen inom dessa områden och behärska de grundläggande principerna för hur sådana problem ska lösas.

Studieperioden är avsedd att ge de studerande en helhetsbild över de centrala frågorna inom områdena för allmän avtalsrätt och annan kontraktsrätt (särskilt köprätt).

Kursen innefattar följande delområden:

Allmän avtalsrätt; köp- och annan kontraktsrätt; internationella köp.

Föreläsningar.

Tentamen.

1) Wilhelmsson & Sevon & Koskelo: Huvudpunkter i köplagen. 3. rev. uppl. Helsingfors: Talentum 2006. ISBN 952-14-0950-9

2) Sandvik, Björn - Sisula-Tulokas, Lena: Internationella köplagen. Lakimiesliiton Kustannus 2013. ISBN: 978-952-246-239-8. Obs. Det är rekommendabelt att läsa boken Huvudpunkter i köplagen innan denna bok läses.

3) Saarnilehto, Ari: Sopimusoikeuden perusteet. 7., uud. painos. Helsinki: Talentum 2009. ISBN: 978-952-14-1374-2 (behandlas under kursen)

Författningar:

Köplag (355/1987)

F (796/1988) om ikraftträdande av konventionen angående avtal om internationella köp av varor samt av lagen om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen

L om bostadsköp (843/1994) kap. 1, 4 och 6

Jordabalk (540/1995) kap. 2

Konsumentskyddslag (38/1978) kap. 5, övriga kapitel i huvuddrag

L om försäkringsavtal (543/1994) i huvuddrag

L om preskription av skulder (728/2003) i huvuddrag

I kurslitteraturen nämnda författningar i övrigt läses kursoriskt.

Universitetskurs

Skolpsykologi - Vt21 Missbrukarproblematik

Socionom YH, leg. psykoterapeut Rönnlund-Nygård Anette /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 9.4.2021 kl. 17:00-21:00

lördag 10.4.2021 kl. 09:00-13:00

fredag 7.5.2021 kl. 17:00-21:00

lördag 8.5.2021 kl. 09:00-13:00

09.12.2020 kl. 09:00

17.03.2021

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs förväntas de studerande inneha kunskap om missbrukarproblematik, dess orsaker, förlopp, konsekvenser och behandlingsformer. Kursen omfattar beskrivningar av olika typer av missbruk med speciell fokus på alkohol- och narkotikamissbruk hos ungdomar. Bakgrunden till missbruk tas upp.

Kursen omfattar kopplingar till såväl medicinsk problematik som psykologiska symptom som uppstår i samband med olika former av missbruk. Social problem i anknytning till missbruk tas också upp. Dessutom behandlas skillnader beroende på kön och ålder. Sjukdomsförloppet beskrivs, från debuten till det starkaste beroendet. Dessutom presenteras olika behandlingsformer och hur man väljer behandlingsform beroende på klientens personlighet och problematik.

Ledd undervisning, grupparbeten, individuellt arbete, övriga arbetsformer.

Tentamen eller uppsats.

Andréasson, S. 2002. Den svenska supen i det nya Europa. Nya villkor för alkoholprevention. Statens folkhälsoinstitut.

Agerberg, M. 2004. Kidnabbad hjärna. En bok om missbruk och beroende. Studentlitteratur.

Johansson, J. & Wirbring, P. 2005. Riskbruk och missbruk. Natur och kultur.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik - Ht20 Finska/pedagogik

FM Mäkinen Tiina /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen pågår på nätet under tiden 1.9.2020-18.12.2020.

04.06.2020 kl. 09:00

30.08.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Kursen är främst avsedd för deltagare inom Kompletterande utbildning för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik på Åland 2019-2022.

Färdighetsnivå A1 enligt den europeiska referensramen för språk

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas de studerande

• kunna förstå huvuddragen i enkla texter som innehåller bekanta ord och fraser

• kunna uppfatta information som gäller bekanta vardagssituationer när taltempot är långsamt

• kunna skriva en enkel text om sig och sitt liv

• kunna uttala enligt de grundläggande reglerna och besvara frågor om teman som har behandlats under kursen.

Kursen ger de studerande baskunskaper i språket.

De lär sig förstå och använda finska i vardagssituationer.

De lär sig läsa och förstå kortare texter om bekanta teman och skriva och berätta enkelt om sin närmaste krets och miljö.

Vi bekantar oss med det finska språket. och lär oss en del ord och uttryck som relaterar till arbetet på daghem och i förskola samt till litteratur som berör pedagogik.

Vi lär oss beskriva situationer och personer samt att på ett enkelt sätt kommunicera med barn och föräldrar på finska.

Kursdeltagarna lär sig grunderna i grammatiken (bl.a. substantiv- och adjektivböjning, verbens presens, pronomen och räkneord). Språket övas både skriftligt och muntligt i kommunikativa situationer, bl.a. i pardialoger och intervjuer.

Gruppundervisning och olika slags övningar kring de fyra språkliga färdighetsområdena: läsa, skriva,

lyssna, tala. Studentens tidsanvändning; gruppundervisning (eller distansundervisning) 56 timmar, övrigt arbete 74 timmar.

Kursen är en nätkurs och finns på lärplattform Google Classroom.

Uppgifterna görs skriftligt och muntlig - individuellt, i par och i grupp och redovisas som inlämningsuppgifter samt (video)inspelningar.

Aktivt deltagande samt ansvarstagande på Meet-möten med och utan lärare. Genomgång av grammatik samt andra kortare föreläsningar visas som Screencastify videoinspelningar med möjlighet till frågor och svar. Handledning erbjuds under hela kursen.

Skriftliga och muntliga examinationsuppgifter som grundar sig på kursens

lärandemål. Aktivt och regelbundet deltagande i undervisningen, uppgifter som ingår i kursen, mellan- och slutförhör.

Suomen Mestari 1 (kapitel 1-9, helst 2020).

From Start to Finnish eller motsvarande material enligt lärarens val.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik - Ht20 Flerspråkighetsdidaktik

Professor Svensson Ann-Katrin / Universitetslärare, FM Kvist Maria

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen kommer att pågå under veckorna 39-42 (18.9-16.10.2020).

Nätnärstudier (via zoom) hålls:

fredag 18.9.2020 kl. 17:00-20:00

lördag 19.9.2020 kl. 09:00-12:00

fredag 9.10.2020 kl. 17:00-20:00

lördag 10.10.2020 kl. 09:00-12:00

04.06.2020 kl. 09:00

10.09.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Kurserna ”Språkdidaktik” och ”Multilitteracitet” eller motsvarande.

Att den studerande

- fördjupar sin förmåga att beakta den språkliga mångfalden i barngruppen

- behärskar centrala teorier om andraspråksinlärning och flerspråkig utveckling

- utvecklar sin förmåga att diskutera andraspråksinlärning och flerspråkig utveckling under olika betingelser

- bekantar sig med olika pedagogiska modeller för andraspråksinlärning.

Lärandemål:

Att den studerande

- kan beakta den språkliga mångfalden i barngruppen

- kan redogöra för och diskutera andraspråksutveckling och flerspråkig utveckling under olika betingelser

- kan redogöra för hur utveckling på andraspråket skiljer sig från utveckling på förstaspråket

- känner till olika pedagogiska modeller för andraspråksinlärning (språkbad, språkdusch, tandeminlärning).

Cummins: J. (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur och Kultur.

Elmeroth, E. (2017). Möte med andraspråkselever. Lund: Studentlitteratur.

Palojärvi, A., Palviainen, Å. & Mård-Miettinen, K. (2016). På finska och svenska – Tvåspråkig pedagogik i daghem och förskola. Jyväskylä universitet.

Sallinen, J. & Hertzberg, V. (2011). Flerspråkighet i barns vardag. Handledning för pedagoger som arbetar med småbarn. Monikielisyys lapsen arjessa. Opas pienten lasten parissa työskenteleville. Projektet Melt. Tillgänglig på http://www.npld.eu/uploads/publications/279.pdf

Savijärvi, M. (2015). Förstaspråket som resurs i språkbadsdaghem. I J.K. Kalliokoski, K. Mård-Miettinen & T. Nikula (Toim.), Kieli koulutuksen resurssina: vieraalla ja toisella kielellä oppimisen ja opetuksen näkökulmia. AFinLa-e. Soveltavan kielitieteen tutkimuksia 8, 113–129.

Övrig litteratur enligt lärarnas anvisningar.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik - Ht20 Matematik och naturvetenskap

PeD Henriksson Ann-Catherine /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

OBS! Kursen körs helt på distans under följande tider:

torsdag 10.12.2020 kl. 18:00-21:15

fredag 11.12.2020 kl. 18:00-21:15

lördag 12.12.2020 kl. 09:00-14:45

söndag 13.12.2020 kl. 09:00-14:45

04.06.2020 kl. 09:00

18.11.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Lärandemål:

- tillägnar sig kunskap om småbarns lärande inom matematik och naturvetenskap

- utvecklar förståelse och blir medveten om den vuxnes pedagogiska förhållningssätt som förutsättning för lärande inom matematik och naturvetenskap

- lär sig omsätta teoretiska kunskaper i praktisk verksamhet

- utvecklar beredskap för att tolka och ta tillvara de pedagogiska möjligheter som vardagssituationer erbjuder

- tillägnar sig kunskap om miljöns betydelse för barns lärande inom matematik och naturvetenskap

- tillägnar sig förståelse för vikten av variation och mångsidighet.

- barns utveckling och lärande inom matematik och naturvetenskap

- pedagogiskt förhållningssätt som förutsättning för småbarns lärande

- vardagens rika möjligheter till lärande

- miljöns betydelse för barns lärande

- vikten av variation och mångsidighet gällande barns lärande.

Arbetsuppgifter, seminarier, gruppövningar. Moodle och zoom används som verktyg.

Inlämningsuppgift.

Areskoug, M., Ekborg, m., Rosberg, M. &Thulin, S. (2016). Naturvetenskapens bärande idéer för förskollärare. Malmö: Gleerups.

Björklund, C. (2013). Vad räknas i förskolan? Matematik 3-5år. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-08488-6.

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber. ISBN 978-91-47-08422-7

Björklund, C. Palmér, H. (2018). Matematikundervisning i förskolan. Stockholm: Natur och Kultur. ISBN 9789127822580.

Solem, I:H:, Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke: matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. (1. uppl.) Kund: studentlitteratur. (valda delar)

Universitetskurs

Småbarnspedagogik - Ht20 Multilitteracitet

Professor Svensson Ann-Katrin /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen går helt som nätkurs och pågår under tiden 19.10-27.11.2020.

Frivilliga nätträffar för diskussion och frågor:

torsdag 29.10.2020 kl. 17:30-18:30

fredag 6.11.2020 kl. 17:30-18:30

tisdag 17.11.2020 kl. 17:30-18:30

torsdag 26.11.2020 kl. 17:30-18:30

04.06.2020 kl. 09:00

07.10.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Att den studerande:

- fördjupar sin förmåga att arbeta utgående från ett vidgat textbegrepp och skapa rika, multimodala språkstimulerande miljöer för tal-, läs- och skrivutveckling

- utvecklar sin beredskap att genomföra språkstimulerande aktiviteter för att utveckla barns språkliga medvetenhet och skriftspråksutveckling

- utvecklar sin förmåga att stimulera barns literacyhändelser

- utvecklar sin förmåga till kommunikation genom olika uttryckssätt och med alla barn bekantar sig med den formella läs- och skrivundervisningen i nybörjarundervisningen

Lärandemål:

Att den studerande

– har utvecklat sin förmåga att stimulera alla barns språkutveckling

- kan stimulera literacyhändelser hos enskilda barn och i barngruppen

- har fördjupat sin förmåga att använda digitala medier för att stimulera barns muntliga och skriftliga kommunikation

- känner till nybörjarundervisningens läs- och skrivundervisning.

- språklig medvetenhet

- tidig skriftspråksutveckling

- formell läs- och skrivundervisning

- multilitteracitet multimodalitet

- det vidgade textbegreppet

- digitala verktyg och medier.

- kommunikation genom olika uttryckssätt.

Bendroth Karlsson, M. & Karlsson Häikiö, T. (Red.) (2014). Bild, konst och medier för yngre barn. Lund: Studentlitteratur.

Bruce, B, Ivarsson, U., Svensson, A-K & Sventelius E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Hvit, S. (2015). Literacy events in toddler groups: Preschool educators’ talk about their work with literacy among toddlers. Journal of Early Childhood Literacy 15 (3), 311–330.

Lundgren Öhman, U-K. (2014). Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget. Paro, C. & Ruuhinen, P. (2014). Läsundervisning i årskurs 1 i Svenskfinland läsåret 2011–2012.

Undheim, M. & Vangsnes, V. (2017). Digitale fortellinger i barnehagen. Nordic Early Childhood Education Research Journal. https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/1761/1950

Wedin, Å. &Hedman, C. (Red.) (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur.

Övrig litteratur enligt lärarnas anvisningar.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik - Ht20 Specialpedagogik för yngre barn

PeM Staffans Eva /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen är en nätkurs som pågår under tiden 18.8-18.9.2020.

Obligatorisk träff på nätet tisdagen den 18.8 klockan 18.00-19.30.

04.06.2020 kl. 09:00

17.08.2020

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Att den studerande

- får kunskap om specialpedagogik som vetenskap, dess fackterminologi och grundbegrepp

- utvecklar förståelse för hur nätverk kring barn i behov av särskilt stöd fungerar

- får förståelse för lösningsfokuserat arbetssätt

- utvecklar förståelse för hur olika funktionsnedsättningar kan ta sig uttryck

får förståelse för olika stödåtgärder.

- specialpedagogik som vetenskap, dess fackterminologi och grundbegrepp

- olika funktionsnedsättningar

- olika stödformer

- nätverks betydelse

- utvecklar ett lösningsfokuserat arbetssätt.

Föreläsningar, gruppövningar, seminarium.

Tentamen, skriftlig arbetsuppgift, litteraturseminarium.

Jakobsson, I-L. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och Kultur. ISBN 978-91-27-12020-4 (valda delar)

Universitetskurs

Småbarnspedagogik - Vt21 Musikdidaktik

PeM, MuM Henriksson Monica /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 12.2.2021 kl. 17:00-21:00

lördag 13.2.2021 kl. 09:00-13:00

fredag 12.3.2021 kl. 17:00-21:00

lördag 13.3.2021 kl. 09:00-13:00

09.12.2020 kl. 09:00

20.02.2021

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Att den studerande:

- blir medveten om betydelsen av musikaliska läroprocesser och utvecklar ett målinriktat arbetssätt

- utvecklar förståelse för att skapa musikaliskt inspirerande lärmiljöer

- blir medveten om hur man stöder och utvecklar barns musikalitet genom att fokusera på de musikaliska grundelementen

- utvecklar förståelse för att använda musik som medel och mål i den pedagogiska verksamheten

- blir medveten om läroplanernas mål och innehåll i musik

- utvecklar förståelse för kritiska aspekter för lärande i musik.

Lärandemål:

Att den studerande:

- har tillägnat sig fördjupad kunskap i att planera, genomföra och utvärdera musikpedagogik verksamhet för barn i åldern 3-6 år

- har tillägnat sig fördjupad kunskap i att skapa musikaliskt inspirerande lärmiljöer

- har tillägnat sig kunskap i att använda musiken som mål och medel i daghems- och förskoleverksamheten.

- musikaliska lärprocesser

- lärmiljöer

- planering, dokumentation och utvärdering

- musikaliska grundelement

- musiken som medel och mål

- läroplanernas innehåll.

kritiska aspekter

Föreläsningar, gruppundervisning, självstudier, seminarier, verksamhetsförlagd undervisning.

Skriftliga inlämningsuppgifter, seminarier, muntliga presentationer, gruppuppgifter, tentamen.

Angelo, E. & Sæter, M. (2014). Barnet och musiken. En introduktion i musikpedagogik för förskollärare. Malmö: Gleerups. (valda delar)

Holmberg, Y. (2012). Musikstunder i förskolepraktik. Samband mellan musikens mening, aktivitet och aktivitetsformer. Nordisk barnehageforskning 5 (1), 1-14. Pramling Samuelsson, I, Asplund Carlsson, M., Olsson, B., Pramling, N. & Wallerstedt, C. (2008). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Nordsteds Akademiska. ISBN: 978-91-7227-574-4 . (valda delar)

Pramling Samuelsson, I. & Tallberg Broman, I. (2013). (Red.) Barndom, lärande och ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. (valda delar).

Ruokonen, I. (2016). Esi- ja alkuopetuksen didaktiikka. Helsinki: Finn Lectura. (valda delar, behandlas under kursen)

Still, J. (2011). Musikalisk lärandemiljö. Planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem. Åbo Akademi. www.doria.fi. (valda delar)

Wallerstedt, C. (2015). Musikdidaktik i förskolan. Att utveckla barns skapande förmåga. Stockholm: Gothia. (s. 7-77)

Wallerstedt, C., Lagerlöf , P. & Pramling, N. (2014). Lärande i musik. Barn och lärare i tongivande samspel. Malmö: Gleerups. (valda delar)

Studerande gör självständig internationell artikelsökning.

Övrig kurslitteratur enligt lärarens anvisningar

Universitetskurs

Småbarnspedagogik - Vt21 Rörelsedidaktik

speciallärare, gymnastiklärare Nykvist Tom /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 26.3.2021 kl. 18:00-21:15

lördag 27.3.2021 kl. 09:00-16:30

söndag 28.3.2021 kl. 09:00-16:30

09.12.2020 kl. 09:00

03.03.2021

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Att den studerande:

- tillägnar sig kunskap om barns fysiska och motoriska utveckling samt utvecklar sin egen syn på motorisk utveckling

- utvecklar förståelse för den vuxnes pedagogiska förhållningssätt för att stödja barns fysiska och motoriska utveckling

- lär sig omsätta teoretiska kunskaper i praktisk verksamhet genom att utveckla sin förmåga att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera olika lek- och rörelseaktiviteter

- tillägnar sig kunskap om den fysiska miljöns betydelse för barns fysiska- och motoriska utveckling samt lek och lärande.

Lärandemål

Att den studerande:

- kan beskriva barns fysiska och motoriska utveckling samt motivera och beskriva sin egen syn på motorisk utveckling

- lärt sig omsätta teoretiska kunskaper i praktisk verksamhet genom att utveckla sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera lek- och rörelseaktiviteter med småbarn.

- fysisk och motorisk utveckling

- pedagogiska förhållningssätt

- fysiska miljön

- planering, dokumentation och utvärdering

- lek- och rörelseaktiviteter-

Föreläsningar, gruppundervisning, övningar, seminarier, självstudier.

Tentamen, skriftliga inlämningsuppgifter, seminarier och arbetsuppgifter utförda under småbarnspraktiken.

Osnes, H., Skaug, HN. & Eid Kaarby, KM. (2012). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar)

Soini, A., Tammelin, T., Sääkslahti, A., Watt, A., Villberg, J., Kettunen, T., Mehtälä, A. & Poskiparta, M. (2014). Seasonal and daily variation in physical activity among three-year-old Finnish preschool children. Early Child Development and Care, 2014, 184 (4), 589-601

Sääkslahti, A. (2018). Liikunta varhaiskasvatuksessa. Jyväskylä: PS-kustannus. (behandlas under kursen)

Artiklar och annat material enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Småbarnspedagogik - Vt21 Vetenskaplig metod

Professor Svensson Ann-Katrin /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

Kursen hålls online under tiden 12.4.-21.5.2021.

09.12.2020 kl. 09:00

22.03.2021

Terminsavgift

90

Kursen ingår i de kompletterande studierna för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik.

Den studerande ska:

- få kunskap om vetenskapsteori, centrala ansatser och grundbegrepp inom forskning

- utveckla ett grundläggande vetenskapligt förhållningssätt

- utveckla förståelse för kvalitativ och kvantitativ inriktning i pedagogisk forskning

- få kännedom om metoder för insamling och analys av empirisk data

- kunna reflektera över olika metoders användbarhet i förhållande till forskningsfrågan

- ha fördjupad kunskap om etiskt förhållningssätt i forskning dess tillämpning, särskilt i förhållande till barn.

Kursen ska introducera studeranden i vetenskapligt tänkande med fokus på pedagogisk forskning och de olika metodologiska ansatser som finns inom densamma. Kursen ska ge kunskaper om hur olika data insamlingsmetoder såsom intervju, observation och enkät kan konstrueras och bearbetas och analyseras. Vidare behandlas forskningsetiska frågor och etiskt förhållningssätt vid studier av barn och pedagoger.

Gruppundervisning, grupparbete, litteraturstudier, självstudier, verksamhetsintegrerade dagar.

Tentamen, skriftliga inlämningsuppgifter, muntliga presentationer.

Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.) (2016). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. (275 s)

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur. (208 s).

Doverborg, E. & Pramling-Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar – kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber. 93 s

Fejes, A. & Thornberg, R. (red). 2015. Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. (288 s)

Lindgren, A-L. (2016). Etik, integritet och dokumentation i förskolan. Stockholm: Gleerups. (127 s.)

Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (2014), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber (188 s).

Thurén, T. (2007), Vetenskapsteori för nybörjare. 2 upplagan. Stockholm: Liber (184 s).

Fortbildningskurs

Specialpedagogik - Ht20 Certifieringskurs i LOGOS

PeM, speciallärare Risberg Ann-Katrin /

Tisdag 24.11.2020 kl 9.00-16.00

04.06.2020 kl. 09:00

19.11.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

350

Inkl. lunch och för- och eftermiddagskaffe.

I kursavgiften ingår inte testprogrammet.

LOGOS är ett datorbaserat test för att identifiera läs- och skrivsvårigheter hos elever, från årskurs 2 upp till gymnasienivå.

För att gå kursen ska man först skaffa sig programmet via Logometrica (www.logometrica.se). En licens per skola rekommenderas.

Logoskursen riktar sig främst till speciallärare. För att få använda LOGOS ska man gå igenom certifieringskursen på en dag, kartlägga en elev och få godkänt sin elevrapport. Före kursdagen bör man ha satt sig in i testet och studerat handboken. Handboken finns för nedladdning och behöver inte köpas.

Kursen fortsätter efter närstudiedagen med deltagarnas egna arbete med testning och rapportering, som utbildaren sedan ska läsa, kommentera och godkänna innan deltagarna får sina intyg.

Som kursledare fungerar PeM, speciallärare Ann-Katrine Risberg

(Åbo Akademi i Vasa), som har rätt att ge certifieringskurser i Finland.

Ann-Katrine arbetar som universitetslärare vid Åbo Akademi samt som projektforskare vid Niilo Mäki Institutet. Ann-Katrine har lång erfarenhet av att utreda barn och unga med inlärningssvårigheter, främst läs- och skrivsvårigheter. Hon är även medförfattare till flera finlandssvenska material för kartläggning av läs- och skrivförmåga inklusive läsförståelse. Hennes föreläsningsteman berör främst läs- och skrivsvårigheter och kartläggning av dessa. Hon ger även utbildning i det datorbaserade programmet ”Logos”, som testar elevers läs- och skrivförmåga.

Universitetskurs

Specialpedagogik - Ht20 Särskilt begåvade barn och ungdomar

PeM, speciallärare Kåll Lotta /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 6.11.2020 kl. 17:00-21:00

lördag 7.11.2020 kl. 09:00-16:30

söndag 8.11.2020 kl. 09:00-15:45

04.06.2020 kl. 09:00

13.10.2020

Terminsavgift

90

Efter avslutad kurs förväntas den studerande:

- kunna redogöra för vad särskild begåvning kan innebära samt ha redskap för att kunna identifiera särskild begåvning bland barn och ungdomar

- ha en förståelse för vilka implikationer särskild begåvning kan ha för den kognitiva, sociala och emotionella utvecklingen hos barn och ungdomar

- ha kunskap om olika typer av undervisningsarrangemang och stödåtgärder som kan vara lämpliga för barn och ungdomar med särskild begåvning samt hur dessa dokumenteras i enlighet med Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen.

- särskild begåvning: definitioner, förekomst och uttrycksformer; identifiering; implikationer för kognitiv, social och emotionell utveckling

- elever med särskild begåvning i skolsammanhang

- undervisningsarrangemang och arbetssätt t.ex. acceleration och berikning

- dokumentation.

Tentamen eller inlämningsuppgift.

Liljedahl, M. (2018). Särskilt begåvade barn: Förskolans utmaning och möjlighet (Första upplagan.). Stockholm: Gothia Fortbildning AB.

Liljedahl, M. (2017). Särskilt begåvade elever: Pedagogens utmaning och möjlighet (Första upplagan.). Stockholm: Gothia fortbildning.

Neihart, M., Reis, S.M., Robinson N.M. & Moon, S.M. (2002). The social and emotional development of gifted children: What do we know? Waco, Tex.: Prufrock Press.

Robinson, A., Shore, B. M. & Enersen, D. L. (2007). Best practices in gifted education: An evidence-based guide. Waco, TX: Prufrock Press.

Silverman, L. K. (2016). Särskilt begåvade barn. Stockholm: Natur & Kultur.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Specialpedagogik - Vt21 Elevers välbefinnande och elevvård

Speciallärare Siemssen Andreas /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

fredag 16.4.2021 kl. 17:00-21:00

lördag 17.4.2021 kl. 09:00-16:30

söndag 18.4.2021 kl. 09.00-15.45

09.12.2020 kl. 09:00

24.03.2021

Terminsavgift

90

Efter kursens slut kan den studerande:

- beskriva olika perspektiv på barn och ungas psykiska välbefinnande

- ge exempel på uttrycksformer för barn och ungas psykiska välbefinnande samt hur dessa uttryck påverkar vardagen i daghems- och skolkontext

- redogöra för huvuddragen i barnskyddslagen och bestämmelser kring elevvården

- ge exempel på elevvårdens olika stödinsatser samt faktorer som kan påverka till bättre utvecklingsmöjligheter

- olika perspektiv på barn och ungas välbefinnande

- olika uttrycksformer för barn och ungas psykiska välbefinnande

- tillämpning av barnskyddslagen

- tillämpning av lagen om elev- och studerandevård

- förebyggande arbetsmetoder i daghem/skola

- kunskap om hur daghem/skola, hem och instanser utanför skolan kan samarbeta för att stödja barn och unga som visar tecken på psykisk ohälsa

Tentamen eller inlämningsuppgift.

Broberg, A. (2015 eller tidigare upplagan 2003). Klinisk barnpsykologi- utveckling på avvägar. Stockholm: Natur & Kultur.

Buhler, M. m.fl. (2018). Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro. Lund: Studentlitteratur.

Börjesson, M. (2019). Hälsofrämjande samtal med tonåringar och unga vuxna. Lund: Studentlitteratur.

Gren Landell, M. (2014). Orolig och blyg i skolan: att möta elever med vanliga och osynliga besvär. Stockholm: Natur & Kultur.

Von Knorring, A-L. (2012). Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur.

Åkerman, S. (2009). För att överleva: en bok om självskadebeteende. Stockholm: Natur & kultur.

Övriga styrdokument och övrig aktuell lagstiftning enligt föreläsarens anvisningar.

Yrkeshögskolekurs

Språk - Ht20 Italienska grundkurs

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

Kursen körs som närstudier:

torsdag 10.9.2020 kl.18:00-20:45

torsdag 17.9.2020 kl. 18:00-20:45

torsdag 24.9.2020 kl.18:00-20:45

torsdag 1.10.2020 kl.18:00-20:45

torsdag 8.10.2020 kl.18:00-20:45

torsdag 22.10.2020 kl.18:00-20:45

torsdag 29.10.2020 kl.18:00-20:45

torsdag 5.11.2020 kl.18:00-20:45

torsdag 12.11.2020 kl.18:00-20:45

04.06.2020 kl. 09:00

16.11.2020

Terminsavgift YH

90

Efter avslutad kurs har den studerande bekantat sig med språket och den italienska kulturen, lärt sig förstå tydligt tal i lugnt tempo och börjat använda språket i tal och skrift i enkla vardagssituationer. Målet är också ett gott uttal.

Under kursen övas förståelse av enkelt tal med enkel vokabulär som anknyter till konkreta situationer eller den egna erfarenheten. De studerande lär sig berätta om sig själv och sin närmaste krets, att reda sig i enkelt umgänge och i de vanligaste servicesituationerna. De läser korta texter från vardagliga sammanhang (reklam, brev, matsedlar, tidtabeller, texter i dialogform o. dyl.) och skriver korta, enkla meddelanden som har att göra med vardagliga behov och enkla beskrivningar om mycket bekanta ämnen (verkliga eller fiktiva personer, händelser, egna och familjens planer). Studerande ska vid uppgifter öva olika branschspecifika frågor och teman och på detta vis lära sig språket inom sitt branschområde.

Dialoger i smågrupper, läsförståelseträning, uttalsövningar, skrivuppgifter, hemläxor.

Aktivt deltagande, minst 75 % närvaro samt godkända övnings- och inlämningsuppgifter.

Skriftlig tentamen.

Kursmaterialet återfinns i kursrummet på läroplattformen

Yrkeshögskolekurs

Språk - Ht20 Spanska grundkurs

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

Kursen körs som närstudier:

tisdag 8.9.2020 kl.18:00-20:45

tisdag 15.9.2020 kl. 18:00-20:45

tisdag 22.9.2020 kl.18:00-20:45

tisdag 29.9.2020 kl.18:00-20:45

tisdag 6.10.2020 kl. 18:00-20:45

tisdag 2010.2020 kl.18:00-20:45

tisdag 27.10.2020 kl.18:00-20:45

tisdag 3.11.2020 kl.18:00-20:45

tisdag 10.11.2020 kl.18:00-20:45

04.06.2020 kl. 09:00

26.08.2020

Terminsavgift

90

Inga förkunskaper krävs.

Efter avslutad kurs har den studerande bekantat sig med språket och den spanska kulturen, lärt sig förstå tydligt tal i lugnt tempo och börjat använda språket i tal och skrift i enkla vardagssituationer. Målet är också ett gott uttal av europeisk spanska.

Under kursen övas förståelse av enkelt tal med enkel vokabulär som anknyter till konkreta situationer eller den egna erfarenheten. De studerande lär sig berätta om sig själv och sin närmaste krets, att reda sig i enkelt umgänge och i de vanligaste servicesituationerna. De läser korta texter från vardagliga sammanhang (reklam, brev, matsedlar, tidtabeller, texter i dialogform o. dyl.) och skriver korta, enkla meddelanden som har att göra med vardagliga behov och enkla beskrivningar om mycket bekanta ämnen (verkliga eller fiktiva personer, händelser, egna och familjens planer). Studerande ska vid uppgifter öva olika branschspecifika frågor och teman och på detta vis lära sig språket inom sitt branschområde.

Gruppundervisning samt övrigt arbete.

Aktivt deltagande, minst 75 % närvaro samt godkända övnings- och inlämningsuppgifter. Skriftlig tentamen.

Waldenström, Westerman, Wik-Bretz. (2007). Caminando 1. Natur & Kultur läromedel.

Yrkeshögskolekurs

Språk - Vt21 Spanska fortsättningskurs

FM Hemming Erik /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

tisdag 19.1.2021 kl. 18:00-20:45

tisdag 26.1.2021 kl. 18:00-20:45

tisdag 2.2.2021 kl. 18:00-20:45

tisdag 9.2.2021 kl. 18:00-20:45

tisdag 16.2.2021 kl. 18:00-20:45

tisdag 2.3.2021 kl. 18:00-20:45

tisdag 9.3.2021 kl. 18:00-20:45

tisdag 16.3.2021 kl. 18:00-20:45

09.12.2020 kl. 09:00

06.01.2021

Terminsavgift

90

Spanska grundkurs, 3 sp eller motsvarande.

Den studerande skall efter genomgången kurs ha kommunikativa kompetenser motsvarande nivå B1 på CEFR-skalan:

- Förstå det huvudsakliga innehållet i tydligt talad standardspanska om ämnet är bekant

- Förstå det huvudsakliga innehållet i texter som handlar om redan bekanta förhållanden i vanliga genrer

- Samtala om enkla sakförhållanden och ens personliga situation med en välvillig interlokutör

- Skriva korta och enkla meningar om konkreta saker i presens, framtid och dåtid

- Texter ur läroboken och från andra media, i sht Internet. Texterna förekommer alltid i samband med bilder och/eller ljud/video för att ge mera kontext.

- Betoning på interaktion och att det inte alltid är nödvändigt att förstå 100 % av texter - ej heller att producera helt korrekta meningar

- Jämförelser med engelska texter för att understryka att cirka 50% av de spanska orden bör vara bekanta

- Ljudinspelningar för att träna uttal

- Skrivande, i sht dialoger, som sedan framförs

- Internetresurser: språkinställningar av mjukvara, nyheter, musik, video

Muntliga och skriftliga övningar.

Skriftlig tentamen, minst 50% närvaro och alla muntliga och skriftliga uppgifter godkända.

Waldenström, E., Westerman, N. & Wik-Bretz, M. (2007). Caminando. 1. Stockholm: Natur & Kultur.

Undervisningsmaterial (högskolan tillhandahåller):

Webbplattform med dokument och länkar till material.

Universitetskurs

Utvecklingspsykologi - Ht20 Idrottspsykologiskt ledarskap

Idrottspsykologisk rådgivare och mental coach Treier Christoph /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

OBS! Lite ändrade klockslag:

fredag 20.11.2020 kl. 17:00-21:00

lördag 21.11.2020 kl. 09:00-17:15

söndag 22.11.2020 kl. 09:00-13:45

04.06.2020 kl. 09:00

10.11.2020

90

Motivation och intresse för ämnet.

Att deltagarna skall tillägna sig målsättningarna för kursen och erhålla grundläggande kunskap om idrottsledarskap. Kursen är inte avsedd att ge kompetens för att undervisa andra i ämnet.

Idrottsledarskap handlar om konsten att leda inom idrottens värld. Kursen handlar om hur idrottspsykologiskt ledarskap ska utföras i syfte att nå bästa möjliga resultat, samtidigt med att man håller individens psykiska hälsa i främsta rummet. Kursen ger både teoretisk och evidensbaserad praktiskt tillämpbar kunskap. Vi arbetar både teoretiskt och praktiskt med ledarskap och chefskap.

Kursen är en introduktionskurs som vänder sig till såväl tävlings- som motionsidrottare och icke-idrottare, eftersom framgångsfaktorerna är desamma inom idrott som inom andra områden. Vi berör också visioner, kommunikation, makt och inflytande. Kursen ger dig en god självkännedom och en förmåga att hantera konflikter. Du lär dig att förstå individ- och grupprocesser och vad som krävs för att leda individer, grupper eller organisationer.

Inlämningsarbete.

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2010). Idrottsledarskap. Natur & Kultur.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar.

Universitetskurs

Utvecklingspsykologi - Ht20 Ätstörningar

Docent i utvecklingspsykologi och psykoterapeut Isomaa Rasmus /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

OBS! Lite ändrade tider, närstudier:

fredag 18.9.2020 kl. 18:00-20:30

lördag 19.9.2020 kl. 09:00-16:30

söndag 20.9.2020 kl. 09:00-13:30

lördag 10.10.2020 kl. 09:00-14:30 (sista lördagen via Zoom)

04.06.2020 kl. 09:00

02.09.2020

Terminsavgift

90

Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna beskriva olika former av ätstörningar, redogöra för faktorer som påverkar uppkomsten av ätstörningar och diskutera förebyggande åtgärder och behandlingsformer.

Kursens mål är att ge en översiktlig bild av ätstörningar som fenomen. Innehållet omfattar ätstörningarnas historia, diagnostik, epidemiologi, uppkomst och behandling. Därtill diskuteras möjliga förebyggande åtgärder i olika utvecklingsmiljöer.

Hemuppgift.

Övrigt material:

Isomaa, R. (2011). Eating disorders, weight perception and dieting in adolescence. Doktorsavhandling.

Kurslitteratur:

Meurling, B. (red. 2003). Varför flickor? Ideal, självbilder och ätstörningar. Studentlitteratur.

Clinton, D. & Norring, C. (2002/2009). Ätstörningar. Bakgrund och aktuella behandlingsmetoder. Natur och Kultur.

Universitetskurs

Utvecklingspsykologi - Vt21 Introduktion till konstterapi

Leg.psykoterapeut MPF, konstterapeut Sylvest Tine /

5

Kursen erbjuds inom ramen för Åbo Akademis öppna universitet/Vasa.

lördag 16.1.2021 kl. 10:00-16:15

söndag 17.1.2021 kl. 10:00-16:15

lördag 6.2.2021 kl. 10:00-16:15

söndag 7.2.2021 kl. 10:00-17.00

09.12.2020 kl. 09:00

21.12.2020

Terminsavgift

90

Ge kännedom om psykoterapeutiskt tänkesätt som arbetar integrerat med konstnärliga uttrycksmedel. Att ge en inblick i hur konstterapi utförs med människor, när och i vilka situationer sådan ges och vad som kan och inte kan åstadkommas med hjälp av konstterapi.

Under kursen bekantar sig deltagarna genom teoristudier och praktiska övningar med hur man kan använda konstnärliga uttrycksmedel som redskap i psykoterapeutiskt orienterat arbete med människor. Det teoretiska innehållet i kursen inkluderar allmän psykologi samt konstterapeutisk och gestaltterapeutisk teori. På den senare del av kursen har deltagarna möjlighet att pröva på praktisk användning av ett eller flera av de konstnärliga uttrycksmedlen i konstterapeutisk kontext, bl.a. sång, teckning, målning, drama, sagoberättande, skulpterande m.m. Arbetsformen under den praktiska delen av kursen är demonstrationsinriktat, så att deltagarna utan att själva gå in i egna processer ändå får en idé om hur konstterapeutiskt arbete kan fungera.

Föreläsningar och praktiska övningar.

Färdighetsprov som görs under kursen.

Hostrup Larsen, H. (1987) Tegneterapi. Tegning som terapeutisk redskab i neurosebehandling. Dansk Psykologisk Forlag.

Groth, J. (1994) Drömmearbejde. Om at anvende det ubevidstes symboler. Munksgaard. 1. udgave, 1. oplag.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar.

Stödmaterial:

Hostrup, H. (2004) Gestaltterapi. En introduktion till grundbegreppen. Översatt till svenska. ScandBook AB, Smedjebacken.

Yrkeshögskolekurs

Vård - Ht20 Grundkurs i forensisk omvårdnad

Specialistsjuksköterska Kvarnström Ann / doktorand, fil.mag i vårdvetenskap, spec. sjuksköterska Lundberg Anna

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

måndag 26.10.2020 kl. 18:00-21:30

tisdag 27.10.2020 kl. 18:00-21:30

onsdag 4.11.2020 kl. 18:00-21:30

måndag 9.11.2020 kl. 18:00-21:30

tisdag 10.11.2020 kl. 18:00-21:30

04.06.2020 kl. 09:00

07.10.2020

Terminsavgift

90

Inga förkunskaper krävs.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna:

- känna till och tillämpa självständigt relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt

- ha kunskap om samtalstekniker och upptagning av anamnes i misstanke om våldssituationer

- ha kunskap om spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp

- ha kännedom kring grundprinciperna gällande provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi inom ämnet

- ha kunskap om att kunna beskriva krisreaktioner, både akuta och kroniska

- ha kunskap gällande olika aktörers ansvarsområden i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman

- ha kännedom kring att samordna resurser medicinskt, psykologiskt, och rättsligt i samband med att ett brott har begåtts och kunna samverka med andra aktörer inom området.

Relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt.

Samtalstekniker och upptagning av anamnes i situationer där misstanke om våld och brott finns.

Spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp.

Provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi.

Krisreaktioner, både akuta och kroniska.

Identifikation om olika parters ansvarsområden/arbetsuppgifter som sker i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman.

Olika resurser inom både medicinska, psykologiska, och rättsliga kontextet och samverkan mellan dessa.

Obligatoriska föreläsningar som består dels av teori, gruppdiskussioner, praktiska övningar, självstudier samt examination i form av en hemuppgift.

100 % närvaro krävs för godkänd kurs. Vid frånvaro får den studerande en individuell kompletterande studieuppgift av kursledaren.

Examinationen sker genom en individuell studieuppgift som inlämnas till examinator på utsatt tid. Innehållet i examinationsuppgiften är enligt kursinnehållet som presenterats i kursen.

Förundersökningslagen (805/2011). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110805

Hedrenius, S., & Johansson, S. (2016). Krisstöd. Vid olyckor, katastrofer och svåra händelser. Stockholm: Natur och kultur.

Isdal, P. (2017). Medkänslans pris: om sekundärtraumatisering, compassion fatigue och utbrändhet hos yrkesverksamma. Stockholm: Gothia fortbildning.

Isdal, P. (2017). Meningen med våld. (2. uppl.). Stockholm: Gothia fortbildning.

Koskinen, L., Likitalo, H., Aho, J., Vuorio, O., & Meretoja, R. (2014). The professional competence

profile of Finnish nurses practising in a forensic setting. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 21(4), 320-326. doi: 10.1111/jpm.12093

Lange Thomsen, J. (2006). Rättsmedicin. Stockholm: Liber.

Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P., & Paavilainen, E. (2010). Identification of women exposed to acute physical intimate partner violence in an emergency department setting in Finland. Scandinavian

Journal of Caring Sciences, 24(4), 638-647. doi: 10.1111/j.1471- 6712.2009.00754.x

Lynch, V. A., & Duval, J. B. (2011.) Forensic nursing science. (2. ed.). St. Louis: Mosby/Elsevier. (utvalda delar).

Nationellt centrum för Kvinnofrid (NCK). (2011). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (2010:4). Hämtat från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/492/nck-rapport-att-fraga-om-valdsutsatthet-som-en-del-av-anamnesen-2010-4.pdf#__utma=1.1486299927.1570097249.1570608644.1571037352.3&__utmb=1.3.10.1571037352&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1570537741.1.1.utmcsr=(direct)|utmccn=(direct)|utmcmd=(none)&__utmv=-&__utmk=121920651

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2008). Handbok: nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. (2008:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/483/nck-handbok-nationellt-handlingsprogram-sexuella-overgrepp-2008-rev2010.pdf#__utma=1.573362438.1569244898.1569244898.1569246704.2&__utmb=1.1.10.1569246704&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1569246704.2.2.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=106075523

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2016). Våld mot äldre kvinnor: En forsknings- och kunskapsöversikt. (2016:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/512/nck-rapport-vald-mot-aldre-kvinnor-2016-1.pdf

Olsson, J., & Kupper, T. (2009). Grundläggande kriminalteknik. Stockholm: Jure förlag.

Rahmqvist, J. (2018). Forensic care for victims of violence and their family members in the emergency department. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Växjö, Linnaeus University Dissertations ; 337/2018). Hämtad från http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1262268/FULLTEXT01.pdf

Socialstyrelsen. (2016). Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. (Artikelnummer 2016-6-37). Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf

Strafflagen (39/1889). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1889/18890039001

World Health Organization. (2005). WHO multi-country study on womens health and domestic violence against women: initial results on prevalence, health outcomes and womens responses. Retrieved from https://www.who.int/reproductivehealth/publications/violence/24159358X/en/

van Wyk, N., & van der Wath, A. (2015). Two male nurses’ experiences of caring for female patients after intimate partner violence: a South African perspective. Contemporary Nurse, 50(1), 94-103.

doi: 10.1080/10376178.2015.1010254

Som examinator på kursen fungerar doktorand, FM i vårdvetenskap, spec.sjukskötare Anna Lundberg.

Fortbildningskurs

Vård - Ht20 Mikrober och mikrobsjukdomar, del II bakterier och bakteriesjukdomar

Med lic Häggblom Tony / Medicine licentiat, doktor i statsvetenskap Laurent Helene

Kurspriset bestäms direkt efter att anmälningstiden gått ut och är enligt följande:

Vid minst 10 deltagare 365€+24 % moms

Vid minst 12 deltagare 330€+24% moms

Vid minst 15 deltagare 280€ +24% moms

Kursen ges på distans under tiden:

Fredag 20.11.2020 kl 09:00-16:00

04.06.2020 kl. 09:00

18.11.2020

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

365

Inkl. för- och eftermiddagskaffe.

Målgrupp för utbildningen är vårdare inom allmän sjukvård, farmaceuter och provisorer.

Målsättningen med utbildningen är att repetera deltagarnas kunskaper om bakterier, infektionssjukdomar och antibiotika. Den huvudsakliga tyngdpunkten ligger på bakterier och bakteriesjukdomar.

Målet är därmed att uppdatera deltagarnas kompetens om olika typer av bakterier och infektionssjukdomar, samt deras diagnostik, vård och preventivvård. Tanken är att efter denna utbildningsdag kan deltagarna bättre ge råd till sina egna patienter, klienter eller kunder gällande bakteriesjukdomar och deras vård och preventivvård.

Ytterligare kommer ett inlägg om vaccinationsprogram för smittosamma sjukdomar i Norden att presenteras under utbildningsdagen.

Innehållet i utbildningen är bl.a. följande:

- vad är bakterier och bakteriesjukdomar

- bakterier, infektionssjukdomar och antibiotika –diagnostik, vård och preventivvård

- vaccinationsprogram för smittosamma sjukdomar i Norden.

Utbildningen består av föreläsningar, diskussioner och eventuellt även praktiska patientfall.

Med.lic Tony Häggblom är specialistläkare i infektionssjukdomar, internmedicin samt geriatrik. Han arbetar på Åbo stadssjukhus som avdelningsläkare och utbildar specialiserande sjukhusläkare. Han har 20 års erfarenhet av kliniskt arbete, varav största delen på sjukhus och en mindre del inom bashälsovården.

ML Helene Laurent har över 35 års erfarenhet av läkaryrket och är specialistläkare i öron-, näs- och strupsjukdomar. Hon har även tjänstgjort i sex år som smittskyddsläkare i Esbo, samt forskat i medicinhistoria speciellt inom folkhälsa. År 2017 disputerade hon om utvecklingen av barnrådgivningsverksamheten i Finland.

Fortbildningskurs

Vård - Vt21 Fysiologiska mekanismer bakom mediciner

/

Kurspriset bestäms direkt efter att anmälningstiden gått ut och är enligt följande:

Vid minst 10 deltagare 365€+24 % moms

Vid minst 12 deltagare 330€+24% moms

Vid minst 15 deltagare 280€ +24% moms

Fredag den 19.3.2021 kl 09:00-16:00

OBS! Om coronaläget så kräver hålls dagen på distans.

09.12.2020 kl. 09:00

19.02.2021

Ja.

Kursavgift (24% moms tillkommer)

365

Målgrupp för utbildningen är vårdare inom allmän sjukvård, farmaceuter och provisorer.

Innehållet är under arbete och kompletteras senare.

I innehållet ingår bl.a. följande:

- kroppens regleringssystem och kompensationsmekanismer

- vätskebehov/vätskebehandling och elektrolyter

- matspjälkning

- urinutsöndring, njurar, lever

- blodcirkulationssystemet.

Utbildningen består av föreläsningar, diskussioner och eventuellt även praktiska patientfall.

Utbildningen hålls av FD Mikael Segerstråle, som arbetar som universitetslektor i fysiologi och neurovetenskap vid Helsingfors 

universitet.

Yrkeshögskolekurs

Vård - Vt21 Grundkurs i forensisk omvårdnad

Specialistsjuksköterska Kvarnström Ann /

3

Kursen följer fordringarna vid Högskolan på Åland.

måndag 1.3.2021 kl. 18:00-21:30

tisdag 2.3.2021 kl. 18:00-21:30

onsdag 10.3.2021 kl. 18:00-21:30

måndag 15.3.2021 kl. 18:00-21:30

tisdag 16.3.2021 kl. 18:00-21:30

09.12.2020 kl. 09:00

10.02.2021

Terminsavgift

90

Inga förkunskaper krävs.

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna:

- känna till och tillämpa självständigt relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt

- ha kunskap om samtalstekniker och upptagning av anamnes i misstanke om våldssituationer

- ha kunskap om spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp

- ha kännedom kring grundprinciperna gällande provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi inom ämnet

- ha kunskap om att kunna beskriva krisreaktioner, både akuta och kroniska

- ha kunskap gällande olika aktörers ansvarsområden i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman

- ha kännedom kring att samordna resurser medicinskt, psykologiskt, och rättsligt i samband med att ett brott har begåtts och kunna samverka med andra aktörer inom området.

Relevanta lagar, författningar och övriga styrdokument utifrån ett vetenskapligt och reflekterande förhållningssätt.

Samtalstekniker och upptagning av anamnes i situationer där misstanke om våld och brott finns.

Spårsäkring och skadedokumentation samt hur avläsning sker och värdering av fysiska skador på en kropp.

Provtagning för sexuellt överförbara infektioner och toxikologi.

Krisreaktioner, både akuta och kroniska.

Identifikation om olika parters ansvarsområden/arbetsuppgifter som sker i samverkan runt offer, närstående samt gärningsman.

Olika resurser inom både medicinska, psykologiska, och rättsliga kontextet och samverkan mellan dessa.

Obligatoriska föreläsningar som består dels av teori, gruppdiskussioner, praktiska övningar, självstudier samt examination i form av en hemuppgift.

100 % närvaro krävs för godkänd kurs. Vid frånvaro får den studerande en individuell kompletterande studieuppgift av kursledaren.

Examinationen sker genom en individuell studieuppgift som inlämnas till examinator på utsatt tid. Innehållet i examinationsuppgiften är enligt kursinnehållet som presenterats i kursen.

Förundersökningslagen (805/2011). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110805

Hedrenius, S., & Johansson, S. (2016). Krisstöd. Vid olyckor, katastrofer och svåra händelser. Stockholm: Natur och kultur.

Isdal, P. (2017). Medkänslans pris: om sekundärtraumatisering, compassion fatigue och utbrändhet hos yrkesverksamma. Stockholm: Gothia fortbildning.

Isdal, P. (2017). Meningen med våld. (2. uppl.). Stockholm: Gothia fortbildning.

Koskinen, L., Likitalo, H., Aho, J., Vuorio, O., & Meretoja, R. (2014). The professional competence

profile of Finnish nurses practising in a forensic setting. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 21(4), 320-326. doi: 10.1111/jpm.12093

Lange Thomsen, J. (2006). Rättsmedicin. Stockholm: Liber.

Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P., & Paavilainen, E. (2010). Identification of women exposed to acute physical intimate partner violence in an emergency department setting in Finland. Scandinavian

Journal of Caring Sciences, 24(4), 638-647. doi: 10.1111/j.1471- 6712.2009.00754.x

Lynch, V. A., & Duval, J. B. (2011.) Forensic nursing science. (2. ed.). St. Louis: Mosby/Elsevier. (utvalda delar).

Nationellt centrum för Kvinnofrid (NCK). (2011). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (2010:4). Hämtat från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/492/nck-rapport-att-fraga-om-valdsutsatthet-som-en-del-av-anamnesen-2010-4.pdf#__utma=1.1486299927.1570097249.1570608644.1571037352.3&__utmb=1.3.10.1571037352&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1570537741.1.1.utmcsr=(direct)|utmccn=(direct)|utmcmd=(none)&__utmv=-&__utmk=121920651

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2008). Handbok: nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. (2008:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/483/nck-handbok-nationellt-handlingsprogram-sexuella-overgrepp-2008-rev2010.pdf#__utma=1.573362438.1569244898.1569244898.1569246704.2&__utmb=1.1.10.1569246704&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1569246704.2.2.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=106075523

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2016). Våld mot äldre kvinnor: En forsknings- och kunskapsöversikt. (2016:1). Hämtad från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/512/nck-rapport-vald-mot-aldre-kvinnor-2016-1.pdf

Olsson, J., & Kupper, T. (2009). Grundläggande kriminalteknik. Stockholm: Jure förlag.

Rahmqvist, J. (2018). Forensic care for victims of violence and their family members in the emergency department. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Växjö, Linnaeus University Dissertations ; 337/2018). Hämtad från http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1262268/FULLTEXT01.pdf

Socialstyrelsen. (2016). Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. (Artikelnummer 2016-6-37). Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2016-6-37.pdf

Strafflagen (39/1889). Hämtad från Finlex webbplats: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1889/18890039001

World Health Organization. (2005). WHO multi-country study on womens health and domestic violence against women: initial results on prevalence, health outcomes and womens responses. Retrieved from https://www.who.int/reproductivehealth/publications/violence/24159358X/en/

van Wyk, N., & van der Wath, A. (2015). Two male nurses’ experiences of caring for female patients after intimate partner violence: a South African perspective. Contemporary Nurse, 50(1), 94-103.

doi: 10.1080/10376178.2015.1010254

Som examinator på kursen fungerar doktorand, FM i vårdvetenskap, spec.sjukskötare Anna Lundberg.

Fortbildningskurs

Vård - Vt21 Handledarutbildning -att utvecklas som handledare

HvM Ulenius Katarina / Fil.mag Lindroth Mona

7 1/2

Kurspriset bestäms direkt efter att anmälningstiden gått ut och är

enligt följande:

Vid minst 10 deltagare 230€+ moms

Vid minst 12 deltagare 200€+ moms

Vid minst 15 deltagare 165€+moms

Torsdag 4.3.2021 kl 09:00-16:00

Fredag 5.3.2021 kl 09:00-16:00

Måndag 29.3.2021 kl 08:00-16:00

Tisdag 30.03.2021 kl 08:00-16:00

Tisdag 20.4.2021 kl 08:00-16:00

Onsdag 21.4.2021 kl 08:00-16:00

OBS! Om coronaläget så kräver hålls dagarna på distans.

Övriga tider (under hösten 2021) meddelas senare.

09.12.2020 kl. 09:00

09.02.2021

Ja.

inkl. för- och eftermiddagskaffe.

Kursen följer fordringar vid Högskolan på Åland.

Utbildningen vänder sig till dig som är eller vill bli handledare för sjukskötarstuderande i verksamhetsförlagd utbildning. Den vänder sig även till dig som vill utveckla din roll som handledare och förtydliga din egen

betydelse som handledare.

Under utbildningen är målet att – enskilt och i grupp – få reflektera över studerandes lärande, hur du som handledare kan bidra i detta lärande,

etiska aspekter på handledning samt återkoppling och

bedömning av de studerande.

Du som handledare lär dig att med hjälp av styrdokument och lagar, utbildningsplaner och kursbeskrivningar få veta vad studerande kan och ska kunna under och efter den verksamhetsförlagda utbildningen, liksom betydelsen av studerandes individuella behov i lärandeprocessen.

Efter avslutad kurs ska du som kursdeltagare visa att du har:

- kunskap om handledning som pedagogisk process, om strategier för handledning, bedömning, vetenskaplighet och profession, reflekterande handledning samt om etik och handledning

- förmåga att i handledningsprocessen använda pedagogisk kunskap, omvårdnadskunskap samt kunskap i personlig utveckling

- förmåga att tillämpa grundläggande kunskaper om handledning i yrkesmässig växt, att stödja och vägleda studerande i verksamhetsförlagd utbildning samt att utvärdera och bedöma den studerandes kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i vårdande och vårdarbete

- ett kritiskt, analyserande och reflekterande förhållningssätt och förmåga att bedöma och värdera handledningssituationer etiskt samt utifrån genusperspektiv.

- insikter i den kommunikativa process och de pedagogiska strategier som utformar grunden för handledningsprocessen.

Innehållet i utbildningen är bl.a. följande:

- sjukskötarutbildningen i dag, lagstiftning och styrdokument

- litteratursökning samt introduktion till digitala lärrum (Google Classroom)

- integrering teori och praktik under den verksamhetsförlagda utbildningen samt vad är vetenskapligt förhållningssätt i samband med detta

- vård/omvårdnad som vetenskaplig disciplin och evidensbaserat arbete som mål och verktyg

- pedagogik, reflektion och handledarrollen

- handledningsprocessen, bedömning och praktiska rutiner

- betydelsen av etik och genus i samband med handledning av sjukskötarstuderande.

Utbildningen är uppbyggd på 6 närstudietillfällen (12 dagar) där förmiddagen består av föreläsningar och eftermiddagen av workshops där teoretiskt material bearbetas och diskuteras för att sedan användas i handledning av sjukskötarstuderande. Vi delar erfarenheter av att handleda, diskuterar hur

litteraturen kan användas för att utveckla handledningen av studerande och även omvårdnaden och vårdarbetet tillsammans med den studerande och kolleger.

Ubildningen består av föreläsningar, litteraturstudier, grupparbeten och workshops samt reflektionstillfällen i samband med närstudierna, självstudier och handledning av sjukskötarstuderanden under verksamhetsförlagd

utbildning. Utbildningen är delvis nätbaserad.

Examination sker i form av workshops baserade på kurslitteratur och annat relevant material, handledning av sjukskötarstuderande under verksamhetsförlagd utbildning samt handledares loggbok under den tiden.