Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare - Ht20 Del 3 Forskningskunskap

Öppna högskolan på Åland - Kursbeskrivning

Kurstyp

Universitetskurs

Ämne/kursnamn

Kompletterande studier, lämplighetsprov, för socialarbetare - Ht20 Del 3 Forskningskunskap

Föreläsare

/

Kursram

Kompletterande studier (lämplighetsprov) för behörighet som socialarbetare på Åland:

Del 3 Forskningskunskap

Beslut om erkännande av behörighet som socialarbetare fås på en personlig ansökan hos Ålands landskapsregering. Ansökningsblankett och -anvisning finns på landskapsregeringens webbsida http://www.regeringen.ax/utbildning-larande/behorigheter-erkannande-validering/utlandska-hogskoleexamina-studieprestationer

Efter att landskapsregeringen givit en sökande besked om vilka provdelar som behöver avläggas anmäler man sig till Högskolan på Åland/Öppna högskolan, på webbadressen www.open.ax. Där finns de olika delarna med litteraturförteckning och instruktioner. Uppgifterna skickas direkt till den anmälda.

Man kan anmäla sig till så många provdelar man vill, men allra senast 21.10. Samtliga provuppgifter har sista inlämningsdag 2.12.2020 kl. 12.00.

Då uppgifterna lämnats in till Öppna högskolan skickas de vidare till examinatorerna för bedömning. Vid bedömningen följs kriterier för skalan ”godkända/underkända” prestationer. Bedömningen dokumenteras i ett vederbörligt intyg.

Då studierna har avlagts kan en sökande anhålla hos Ålands landskapsregering om ett slutligt beslut om sin yrkesbehörighet. Till sin ansökan ska sökanden bifoga av högskolan utfärdat intyg på att studierna har genomförts och godkänts.

Studierna omfattar fyra delar:

Del 1 Social-, socialförsäkrings- och familjerätt

Del 2 Det sociala servicesystemet i Finland

Del 3 Forskningskunskap

Del 4 Det sociala området på Åland

Första anmälan

07.10.2020 kl. 13:00

Sista anmälan

21.10.2020

Avgift €

100

Inledning

Instruktioner och litteratur:

Uppgiften är att skriva en metodologisk essä utgående från a) två finländska doktorsavhandlingar, b) en doktorsavhandling och fyra vetenskapliga artiklar. (Välj alternativ a eller b). Uppgiftens syfte är att ge studerandena en inblick i aktuell finländsk vetenskaplig forskning i ämnet socialt arbete: forskningsteman, teorier och metoder.

Kontaktperson är professor Helena Blomberg, (helena.blomberg@helsinki.fi)

Målgrupp

Personer som utomlands avlagt en utbildning, som i en EU- eller EES-stat ger behörighet (yrkeskvalifikation) som socialarbetare, och som önskar erhålla behörighet som socialarbetare på Åland, erbjuds möjlighet att avlägga kompletterande studier, ett lämplighetsprov. Studieupplägget utgår från att yrkesutövning inom socialvårdsområdet kräver exakta kunskaper i såväl nationell rätt som åländsk lagstiftning.

Arbetssätt

Självstudier, läskurs.

Examination

Essä. Mejlas till mirjam.schauman@ha.ax, senast den 2.12.2020 kl. 12.00.

Litteratur

Material samt formkrav:

Doktorsavhandlingar:

Clarke, Kris (2004). Access and Belonging in the Age of Viral Epidemic: Constructing MigrantsLiving with HIV/AIDS in the Finnish Welfare State. University of Tampere.

Forssen, Katja (1998). Children, families and the welfare state: Studies on the outcomes of the Finnish family policy. Turun yliopisto.

Julkunen, Ilse (2002). Being young and unemployed: reactions and actions in Northern Europe. Helsinki: University of Helsinki.

Lillrank, Annika (1998). Living one day at a time. Parental Dilemmas of Managing the Experience and the Care of Childhood Cancer. Stakesin tutkimuksia 89. Jyväskylä.

Lunabba, Harry (2013) När vuxna möter pojkar i skolan – insyn, inflytande och sociala relationer. Helsingfors: Mathilda Wrede-institutets forskningsserie 1/2013.

Nordberg, Camilla (2007). Boundaries of citizenship: the case of the Roma and the Finnish nation state. SSKH Srifter 23. Swedish Scool of Social Science, University of Helsinki.

Närhi, Kati (2004). The eco-social approach in social work and the challenges to the expertise of social work. Jyväskylän yliopisto.

Ranta-Tyrkkö, Satu (2010). At the intersection of theatre and social work in Orissa, India : Natya Chetana and its theatre. Tampere: Tampere University Press.

Satka, Mirja (1995). Making social citizenship : conceptual practices from the Finnish poor law toprofessional social work. Jyväskylä: University of Jyväkylä.

Turtiainen, Kati (2012). Possibilities of trust and recognition between refugees and authoroties -Resettlement as part of durable solutions of forced migration. Jyväskylä: University of Jyväskylä.

Wrede-Jäntti, Matilda (2010). Pengarna eller livet?: en kvalitativ och longitudinell studie om långtidsarbetslösa unga i aktörsperspektiv. Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd.

Vetenskapliga artiklar:

Clarke, Kris (2004). Invisible in plain sight – cultural diversity in Finnish multicultural vocational social care education. Nordisk sosialt arbeid 24 (2), 124-137.

Ellonen, Noora & Korkiamäki, Riikka (2008). Social capital, social work and young lives. Nordisk sosialt arbeid 28 (2), 2-19.

Julkunen, Ilse & Harder, Margit (2004). Från prevention till repression? – trender i socialt arbete i Norden. Nordiskt sosialt arbeid 24 (1), 34-48.

Malmberg-Heimonen, Ira (2006). Unemployment benefits, job search activity and mental health -discouraging or buffering effects? Nordisk sosialt arbeid 26 (4), 2-16.

Matthies, Aila-Leena & Kattilakoski, Mari & Rantamäki, Niina (2011). Citizens’ participation and community orientation – indicators of social sustainability of rural welfare services. Nordic Social Work Research 1 (2), 125-139.

Nordberg, Camilla (2007). Med ödmjuka hälsningar från marginalen - romers anspråk på fullvärdigt medborgarskap. Nordisk sosialt arbeid 27 (4), 295-306.

Pekkarinen, Elina (2007). Adolescent girls and group activity within the field of child welfare. Nordisk sosialt arbeid 27 (3), 182-193.

Reinikainen, Marjo-Riitta (2006). Everyday Discourses on Disability: A barrier to successful disability policy? Nordisk sosialt arbeid 26 (3), 194-206.

Instruktioner om essän: Essän ska vara mera än ett referat av avhandlingarna. Essäns fokus är forskningens teoretiska referensram och/eller begreppsliga utgångspunkter, forskningsfrågor, forskningsmaterialet och metoden samt de centrala forskningsresultaten. Skriv också ner dina egna reflektioner och tankar kring forskningen. Behandla avhandlingarna sida vid sida och diskutera valen av forskningsmaterial, metoder och forskningsresultat som en helhet (inte två miniessäer). I din text ska du svara på följande frågor:

- Vad berättar forskarna om de teoretiska utgångspunkterna för forskningen? Utgår forskningen från en eller flera teorier (har den en teoretisk referensram)?

- Vad undersöker forskarna? Vilka är forskningsfrågorna?

- På vilket sätt har forskarna sökt reda på svaren på sina forskningsfrågor? Hurdant är forskningsmaterialet? Hurdana är forskningsmetoderna (kvalitativa, kvantitativa)? Hur har forskarna analyserat forskningsmaterialet (t.ex. innehållsanalys, diskursanalys, grounded theory-metoden)?

- Vilka är forskningsresultaten? Hurdant svar har forskaren hittat till sina forskningsfrågor?

- Egna reflektioner; kändes teman som forskningarna behandlade aktuella? Är avhandlingarna/artiklarna välgjord och välmotiverad? Var det något i forskningsrapporterna som väckte frågor eller misstänksamhet? Vad är bekant från tidigare studier och/eller praktiskt arbete? Vad lärde du dig av avhandlingarna? Hur

kunde avhandlingarnas/artiklarnas resultat tillämpas i det praktiska sociala arbetet? Eller är de överhuvudtaget möjligt att tillämpa dem?

Formkrav:

- Essän ska omfatta 10-12 sidor (font Times New Roman, fontstorlek 12, radavstånd 1,5) med normala marginaler för ett A4 dokument.

- Essän ska ha ett pärmblad med en rubrik, lärarens namn och titel samt ditt namn (förnamn och släktnamn) och personbeteckning (dag, månad, år -).

- Rubriken kan du välja fritt. OBS! Du skriver en (1) essä där du behandlar båda avhandlingarna (avhandlingen + artiklarna) sida vid sida.

- Essän ska omfatta en innehållsförteckning.

- Essän ska vara indelad i kapitel.

- Essän ska ha sidnumrering (t.ex. längst nere mitt på sidan (sidhuvud).

- Ange gärna till vilka sidor i avhandlingarna/artiklarna du refererar till i det du skriver, sätt ut referenser.

- Du får gärna hänvisa till annan litteratur än avhandlingarna/artiklarna men det är inte nödvändigt.

Utskriven 24 november 2020 kl 02:21